Syftet med uppsatsen är att undersöka informanternas relation till pension i förhållande till upplevd yrkesidentitet. Syftet kommer besvaras genom att vi undersöker två frågeställningar. I första hand utforskas hur informanterna uttrycker sig angående pension i förhållande till upplevd yrkesidentitet. Vår förförståelse är att de informanter som upplever stark yrkesidentitet också vill gå i sen pension. Vi utforskar även hur informanterna uttrycker sig kring pension utifrån ett intersektionellt perspektiv. Det intersektionella perspektivet bidrar med nyanseringar kring aspekter som påverkat deras förhållningssätt till pension, detta sätts sedan i kontrast till tidigare forskning och teori. Empirin samlas in genom semistrukturerade intervjuer och analys av materialet sker genom kodning. Resultatet visar på att vår ovan beskrivna förförståelse angående yrkesidentitet inte införlivas. Hög eller låg yrkesidentitet har inte en stor inverkan på informanternas tankar kring pension. Andra faktorer var mer relevanta för informanterna. Den andra frågeställningen besvaras genom att resultatet sätts i kontrast till tidigare forskning och teori. De slutsatser som vi drar utifrån den andra frågeställningen är att vår förförståelse som skapats genom tidigare forskning och teori kan delvis införlivas vid analysen. Slutligen i resultat och analys reflekterar vi över empiri som inte svarar till våra två frågor men som bidragit med intressanta forskningsmöjligheter kring ämnet, pension. / The purpose of the thesis is to examine the interviewees relationship to retirement in relation to perceived professional identity. The purpose will be answered by examining two questions. It’s explored how the interviewees express themselves regarding retirement in relation to perceived professional identity. The pre-understanding is that the interviewees who experience a strong professional identity also want to retire late. We also explore how the interviewees express themselves about retirement from an intersectional perspective. The intersectional perspective contributes with nuances around aspects that have influenced their approach to retirement, this is then contrasted with previous research and theory. The empirics are collected through semi structured interviews and analysis of the material takes place through coding and discourse analysis. The results show that our above-described pre-understanding regarding professional identity is not incorporated. High or low professional identity does not have a major impact on the interviewee's thoughts on retirement. Other factors were more relevant to the interviewees. The second question is answered by contrasting the results with previous research and theory. The conclusions we draw based on the second question are that our pre-understanding created through previous research and theory can be partially incorporated into the analysis. Finally, in the results and analysis, we reflect on empirical data that do not answer our two questions but that have contributed interesting hypotheses on the subject, retirement.

Ethical dilema and economic aspects of overtreating terminally ill patients in current society Abstract The aim of this thesis is to outline problems of over-treating terminally ill patients in the final stage of their illness in current society in context of ethics, bioethics and economic factors. Based on medical, ethical and economic texts, we will try to analyse if current ethical principles, law standards and economic level of development of current society ensures enough such a medical care to each and every individual in line with human dignity. Do the health workers who treat terminally ill patients realize their power as well as powerlessness when it comes to fighting life and death? What makes them to start and continue such therapy that does not bring any benefit to the patient and what is the purpose to this? Is it possible to die with dignity? Can death be more meaningful in comparison to life? The first part of this thesis will focus on the theoretical point of view of these problems. The second part of this thesis will try to analyse the problems with the help of sociological research among the general population, but as well as among health workers who stand in front of ethical and economical challenges in each and every day. Such challenges can lead to overtreatment. Is there awareness...

To grasp what learning, teaching and knowing health might be in relation to a physical activity, the study explores what ninth grade students find difficult, and what they need to discern in teaching to experience the knowing of participation and evaluation of street dance classes through the concepts comprehensibility, manageability and meaningfulness. These concepts are brought from Aron Antonovsky perspective of salutogenic health by Sense of Coherence (SOC). However I do not claim to embrace the complete SOC since it relates to life as a whole (Antonovsky, 1991; 2005). The aim of the study is to investigate how to deal with the content of teaching making the students develop the ability to participate and evaluate physical activity in relation to the concepts mentioned. Furthermore by using the onset of phenomenography and theory of variation the study explores ways for teachers and students to discern critical features of the content of teaching. The study design used is Learning study. It is a cyclic, pedagogical design aiming for making it possible for teachers to scientifically explore the quality of their own teaching in relation to a specific content being taught. In a Learning study teachers are collaborating with content of teaching, trying to discern critical features of the content to make these aspects come clear for the students in renewed teaching. A phenomenographic perspective is used to discern how the students’ experiences of the teaching content vary. The theory of variation is used for planning and carrying out lessons and evaluating them in order to make the critical aspects discernable for the students. Three lessons within one Learning study cycle were staged. They were videotaped and field notes were taken. The sample consisted of three groups of ninth grade students, 15 to 16 years of age (n=52) and three teachers. Three critical aspects according to the object of learning were discerned in the study: Experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness within the context of street dance. Experiences of different forms of comprehensibility, manageability and meaningfulness within different situations of the context of street dance. Within the context of street dance experience how the actions and experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness by oneself simultane-ously relates to actions and experiences of comprehensibility, manageability and meaningfulness of others. The study shows how young students’ ability to carry through and evaluate street dance with point of departure in the meaning of comprehensibility, manageability and meaningfulness may be improved when the students are offered a variation in the critical features of the subject content. / <p>Baksidestext:</p><p>Denna licentiatuppsats handlar om åk 9-elevers erfaranden av lärandeobjektet <em>genomföra och värdera street dance utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.</em></p><p>Vad eleverna erfor av lärandeobjektet kartlades före undervisning och preliminära <em>kritiska aspekter</em> identifierades. Kritiska aspekter är aspekter av lärandeobjektet som eleverna inte har urskilt. I efterföljande undervisning erbjöds eleverna <em>variation</em> i de kritiska aspekterna. Därefter analyserades vad eleverna erfarit av lärandeobjektet samt vilken variation i de kritiska aspekterna som erbjudits eleverna.</p><p>Studien är genomförd enligt principen för den didaktiska modellen <em>Learning study. </em>De metodologiska utgångspunkterna är fenomenografi och variationsteori.</p><p>Studiens resultat visar att de elever som erfor variation i relationen mellan begreppen och street dance och dessutom samtidigt kunde urskilja sina egna och kamraters handlingar i sammanhanget utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet erfor lärandeobjektet mer differentierat. Resultatet visar också att olika elevgruppers erfaranden av lärandeobjektet sammanföll med hur de kritiska aspekterna hade behandlats i undervisningen.</p><p>Eleverna problematiserade i studien möjligheter och villkor för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vid genomförandet av rörelse i street dance i ett gemensamt upplevt sammanhang.<strong> </strong></p><p><strong>Författarpresentation</strong></p><p>Sabina Vesterlund arbetar som lärare i idrott och hälsa på en f-9-skola i Värmdö kommun. Hon tog sin idrottslärarexamen vid Gymnastik – och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm 1996. Sabina har sedan dess arbetat med utbildning i idrott och hälsa i grundskolans alla årskurser samt på lärarutbildningar vid Stockholms universitet och GIH.</p><p>2014 antogs hon till Forskarskolan i idrott och hälsas didaktik vid GIH. Denna licentiatuppsats är hennes examensarbete inom forskarskolan. Handledare har varit Jane Meckbach och Bengt Larsson.</p><p>För att beställa tryckt exemplar av licentiatuppsatsen kontakta författaren: sabina.vesterlund@gmail.com </p> / Forskningslinjen Utbildning

Kreativitet är en av de viktigaste komponenterna i effektiv marknadsföring. Årligen anordnas hundratals branschtävlingar runt om i världen där de mest kreativa kommunikationsinsatserna belönas med priser. Dessa tävlingar har stort inflytande i branschen, men kritiseras även för att premiera nyskapande över andra faktorer trots att forskning visat att effektiv, kreativ reklam innehåller tre dimensioner: nyskapande, meningsfullhet och anknytning.Syftet med denna uppsats är att undersöka om denna kritik är applicerbar även på svenska kommunikationstävlingar, genom att studera i vilken utsträckning vinnare av kreativitetstävlingen Guldägget innehåller de olika kreativitetsdimensionerna.En kvantitativ enkätundersökning genomfördes där respondenter ur två olika grupper, yrkesverksamma respektive icke-yrkesverksamma inom kommunikationsbranschen, fick ta ställning till nio olika Guldägget-vinnande annonskampanjer. Resultatet baseras på de 198 inskickade enkätsvaren och indikerar att alla kreativitetsdimensionerna finns representerade, men att nivån av anknytning är lägre än övriga två. Tänkbara orsaker är att anknytning är mer subjektivt, att respondenterna inte ingick i annonsernas ursprungliga målgrupp samt att annonsernas ålder påverkat anknytningen negativt.Icke-yrkesverksamma tenderade att skatta meningsfullhet och anknytning lägre än yrkesverksamma inom branschen. Detta kan bero på yrkesverksamma är mer vana vid att analysera reklam, men begränsningar i urvalet gör att inga generella slutsatser kan dras. / Creativity is an essential component in advertising, and there are hundreds of advertising awards that honour the most creative concepts. These creativity awards are influential in the industry, but have received criticism for favouring novelty over other factors. Meanwhile, research shows that advertising creativity has three dimensions: novelty, meaningfulness and connectedness. This thesis investigates if Swedish creativity awards are guilty of the same misrepresentation, by studying which creativity dimensions can be found among winners of the Guldägget award.Respondents from two separate groups – workers in the advertising industry versus outside of the industry – participated in a quantitative survey, where their attitudes towards nine Guldägget-winning advertisements were measured. The results are based off 198 questionnaires and indicate that all dimensions are present. However, connectedness was rated lower than the rest. Possible reasons include connectedness being inherently more subjective, the respondents not being part of the original target group as well as the advertisements’ age having a negative impact.People from outside the advertising industry rated meaningfulness and connectedness lower than those in the industry. A possible reason is that industry people are more accustomed to analysing advertisements; however, shortcomings in the sample prevent general conclusions to be drawn.

Bakgrund: En litteraturgenomgång av aktuell forskning visar bristande riktlinjer för samarbete och ansvarsfördelning mellan föräldrar och sjuksköterskor i den palliativa vården av barn. Det framkommer kunskapsbrister kring vilka behov föräldrar har under barnets palliativa vårdtid och hur de på bästa sätt kan stödjas. Syfte: Studiens syfte var att belysa föräldrars upplevelser av sin relation med sjuksköterskan under den tid deras barn vårdas palliativt. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Med modifierad innehållsanalys analyserades berättelser från tio bloggar skrivna av föräldrar till svårt sjuka barn. Resultat: Ur analysen framkom fyra teman; lämnad ensam i ovisshet, beroendet som förlamar, relationens trygghet och delad verklighet. Analysfynden förklarades med hjälp av begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet från teorin om KASAM. Slutsats: I början av relationen med sjuksköterskan saknar föräldrarna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och visar på en svag känsla av sammanhang. När relationen etableras och utvecklas ses även en ökning i känslan av sammanhang. Så länge föräldrarna upplever i sin relation med sjuksköterskan ett beroende som förlamar och att vara lämnad ensam i ovisshet så kan relationens trygghet och en delad verklighet inte uppnås. Klinisk betydelse: Den nya kunskapen kan användas till att problematisera relationen mellan förälder och sjuksköterskor. En ökad kunskap om individers känsla av sammanhang ger möjlighet för att skapa en individanpassad vård vilket kan förbättra omvårdnaden. / Background: A literature review of current research shows a lack of guidelines when it comes to the cooperation and division of responsibilities between the parents and nurses within the palliative care of children. There are knowledge gaps regarding parents’ needs during this critical time and what nurses should do to best support them. Purpose: The purpose of the study was to examine parents' perceptions of their relationship with nurses during the time their child is in palliative care. Method: Empirical study with a qualitative approach. Narratives from 10 blogs written by parents of seriously ill children were analysed with a modified content analysis. Results: From the analysis four overall themes were revealed; abandoned in uncertainty, paralyzing dependence, security of the relationship and a shared reality. Conclusion: In the beginning of the child’s palliative care the parents’ relationship with the nurse is dominated by a lack of comprehensibility, manageability and meaningfulness and therefore shows a low sense of coherence. When the relationship deepens one can also note an increased sense of coherence. As long as the parents feel abandoned in uncertainty and experience a paralyzing dependence in the relationship with the nurse the security of the relationship and a shared reality cannot be achieved. Clinical implications: The new knowledge can be used to problematize relationships between parents and nurses. A deeper understanding of an individuals' sense of coherence provides an opportunity to create individualized care, which in turn can lead to an improved care.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan upplevelsen av meningsfullhet och olika typer av sociala interaktioner hos personer med beviljad insats i form av hemtjänst eller särskilt boende. Vi valde att genomföra en kvantitativ tvärsnittsstudie där pappersenkäter delades ut till personer som var 65 år eller äldre. Totalt deltog 130 respondenter. Empirin analyserades med linjär regression och resultatet tolkades med hjälp av Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi. Våra resultat visade att det fanns fyra faktorer som har ett samband med hur respondenterna skattade sin upplevelse av meningsfullhet i vardagen. Tre av fyra faktorer innefattade sociala interaktioner mellan respondenten och personal medan den fjärde rör familj, vänner och andra personer. Faktorerna benämndes bemötande från personal, stöd från familj, vänner och andra, fika med personalen på särskilt boende samt när personalen har tid att stanna. Resultaten kan bidra till vidare utvecklingsmöjligheter på flera samhällsnivåer samt vara intressanta för vidare forskning som kan visa på kausala samband då vår studie tyder på att det med små medel går att öka upplevelsen av en meningsfull vardag hos äldre personer. Det är också av vikt för personer som jobbar inom äldreomsorgen att förstå att dessa förhållandevis små faktorer har ett betydande samband med hur äldre personer uppfattar meningsfullhet i sin vardag. / The purpose of this study was to investigate the connection between the experience of meaningfulness and different types of social interactions among people with granted service of home care or nursing home. We chose to do a quantitative cross-sectional study with surveys that were handed out to people 65 years or older. The total amount of respondents was 130. The empirics was analyzed with linear regression and the results were interpreted with support of Collins theory of interaction rituals and emotional energy. Our results show that there are four factors that have a connection with how the respondents estimated their experience of meaningfulness in their daily lives. Three out of four factors included social interactions between the respondent and the caring staff while the fourth factor concerned family, friends and other people. The factors are called refutation from the staff, support from your family, friends and others and when the caring staff has time to stay for a while. The results can contribute to further development opportunities on several levels and could be interesting for future research that could show causal relationship implying that the experience of meaningful daily living can increase with small measures among elder people. It is also important that people working in elder care understand that these relatively small factors have a significant connection with how older people perceive meaningfulness in their everyday lives.

Syftet med denna studie är att generera kunskap om hur män hanterar motgångar. Genom att använda oss av en kvalitativ metod har vi utfört semistrukturerade intervjuer med fyra män, vilket gör att vi får vi tillgång till deras perspektiv på hantering av motgångar. Resultaten baseras sedan på männens svar vid intervjutillfällena och analyseras sedan utifrån de teoretiska ramverken KASAM (känsla av sammanhang) samt Illeris teori om lärande. Resultaten visar att männens sätt att hantera motgångar varierar, samtidigt som det går att urskilja faktorer som är gemensamma för samtliga män. Socialt stöd och personliga strategier är gemensamma faktorer, som i varierande grad återkommer i männens redogörelser för hur de har hanterat olika motgångar. Trots att socialt stöd är framtonande i det samlade intervjumaterialet, uppger tre av fyra män att de inte vänder sig till signifikanta andra när de mår som sämst. Orsaken till detta är att inte belasta omgivningen. Även alkoholbruk är i viss mån framträdande som ett sätt att tidigare hanterat motgångar på, men också som ett fortsatt tillvägagångssätt i enstaka fall. Samtliga av männen har funnit deras motgångar meningsfulla med tiden, och flera beskriver hur händelsen har varit ett skäl till att engagera sig i frågor och evenemang relaterad till respektive motgång. Gemensamt för männen var synen på motgångar som tvådimensionellt, vilket innebär att en händelse kan upplevas som utmanande alternativt ställas inför en händelse som är okontrollerbar. Resultaten synliggör även motgångar som å ena sidan något individen är delaktig i, och å andra sidan en oförutsedd händelse som individen exponeras inför. / The purpose of this study is to generate knowledge about how men handle adversity. By using aqualitative method, we conducted semi-structured interviews with four men, which gives us access totheir perspective on dealing with adversity. The results are then based on the men's responses to theinterviews and then analyzed on the basis of the theoretical frameworks SOC (sense of coherence) andIlleris theory of learning. The results show that men's ways of dealing with adversity vary, while it ispossible to distinguish factors that are common to all men. Social support and personal strategies arecommon factors, which recur to varying degrees in men's accounts of how they have dealt withvarious adversities. Despite the fact that social support is prominent in the collected interviewmaterial, three out of four men state that they do not turn to significant others when they feel theworst. The reason for this is not to strain the surroundings. Alcohol use is also to some extentprominent as a way of dealing with adversity in the past, but also as a continued approach inindividual cases. All of the men have found their adversity meaningful over time, and several describehow the event has been a reason to get involved in issues and events related to each adversity.Common to men was the view of adversity as two-dimensional, which means that an event can beperceived as challenging or faced with an event that is uncontrollable. The results also show adversityin which, on the one hand, something the individual is involved in, and on the other hand, anunforeseen event to which the individual is exposed.

I och med regeringens beslut om en nationell strategi för skolans digitalisering har Skolverket tagit fram två förslag för hur skolorna ska arbeta med detta. Förslagen ska bidra till att alla barn och elever ska få mer likvärdig möjlighet till att utveckla en digital kompetens. Detta innebär till exempel att alla gymnasieelever ska kunna läsa programmering. Programmering i skolan innebär att elever måste lära sig nya färdigheter inom datorvärlden. Tidigare forskning har visat på att det är svårt att lära sig programmering överlag vilket kan påverka elevernas motivation. Det krävs därför nya metoder som kan hjälpa lärare att lära ut programmering samtidigt som eleverna motiveras av det. Denna studie syftar till att undersöka om spelifiering kan vara en lämplig metod att använda inom programmeringsundervisning i gymnasieskolan, med utgångspunkt ifrån elevernas motivation, intresse och upplevd meningsfullhet. Undersökningen har genomförts genom en triangulering av ett kvasiexperiment på elever och intervjuer med lärare. Kvasiexperimentet genomfördes genom att två klasser i en gymnasieskola delades upp där en grupp fick göra uppgifter med applicerad spelifiering och en agerade kontrollgrupp. Samtliga elever fick svara på en enkät före och efter de fick göra uppgifter och utifrån enkäterna sammanställdes data som analyserades med hjälp av statistiska tester. Lärarna fick endast göra uppgifterna med applicerad spelifiering och sedan delta i intervjuer. Resultaten visar att spelifiering av uppgifterna inte gjort så stor positiv eller negativ påverkan på vare sig motivation, intresse eller upplevd meningsfullhet hos eleverna. Däremot visar resultatet från lärarna att de trodde att spelifiering kan bidra till dessa faktorer. Därför föreslås vidare forskning kring spelifiering med starkare spelelement. / The Swedish government has decided on a national strategy for the digitalization of the Swedish school and have developed two proposals on how the schools should work towards this. These proposals should contribute to all children and students’ equal opportunity to develop digital skills. This means for example that all upper secondary students should be able to study programming. Introducing programming t0 the schools means that students must learn new computer skills. Previous research has shown that it is difficult to learn programming which can affect students ’ motivation. Therefore, there is a need for new methods of teaching that can help teachers teach programming, at the same time as the students get motivated by it. This study aims to investigate if gamification can be an appropriate method to use on a programming class in upper secondary school, with the student’s motivation, interest and perceived meaningfulness in mind. This has been done through a triangulation of a quasi-experiment on the students and interviews with teachers. The quasi-experiment was done with two classes that were split in two where one group got to do tasks with applied gamification and the other group acted as a control group. All students got to answer a survey before and after the tasks and through the results from the surveys, data was analysed with help from statistical tests. All of the teachers got to do the tasks with applied gamification and were interviewed afterwards. The results show that gamification has not made a big impact on the student’s motivation, interest or perceived meaningfulness. However, the results from the teachers show that the teachers do believe that gamification can affect these factors. Therefore, further research on gaming with stronger game elements is proposed.

Объектом исследования явилась удовлетворенность жизнью. Предметом исследования стали личностные характеристики молодых людей с разными показателями удовлетворенности жизнью. Магистерская диссертация состоит из введения, двух глав, заключения, списка литературы (69 источников) и приложения, включающего в себя бланки применявшихся методик и рисунки. Объем магистерской диссертации 88 страниц, на которых размещены 4 рисунка и 7 таблиц. Во введении раскрывается актуальность проблемы исследования, разработанность проблематики, ставятся цель исследования, определяются объект и предмет исследования, формулируются основная гипотеза, конкретизированная в трех предположениях, указываются методики исследования и теоретическая база, а также этапы проведения исследования, теоретическая и практическая значимость работы. Первая глава включает в себя анализ научной иностранной и отечественной литературы по теме удовлетворенности жизни. Представлены разделы, посвященные исследованию предикторов удовлетворенности жизнью. Выводы по первой главе представляют собой итоги по изучению теоретического материала. Вторая глава посвящена эмпирической части исследования. В ней представлено описание организации и методов проведенного исследования и результатов, полученных по всем использованным методикам: опросник «Удовлетворенность жизнью» (УДЖ) Н.Н. Мельниковой, «Тест жизнестойкости С. Мадди» (в адаптации Д.А. Леонтьева, Е.И. Рассказовой), «Тест смысложизненных ориентаций» (СЖО) Д. Крамбо и Л. Махолика в адаптации Д.А. Леонтьева, опросник «Способы совладающего поведения» (копинг-тест) Р. Лазаруса. Также в главе представлен сравнительный и корреляционный анализ результатов исследования. Выводы по главе 2 включают в себя основные результаты эмпирического исследования. В заключении в обобщенном виде изложены результаты теоретической и эмпирической частей работы, а также выводы по выдвинутым гипотезам, обоснована практическая значимость исследования и описаны возможные перспективы дальнейшей разработки данной проблематики. / The object of the study was life satisfaction. The subject of the research was the personal characteristics of young people with different indicators of life satisfaction. The master's thesis consists of an introduction, two chapters, a conclusion, a list of references (69 sources) and an appendix, which includes the forms of the applied techniques and drawings. The volume of the master's thesis is 88 pages, which contain 4 figures and 7 tables. The introduction reveals the relevance of the research problem, the elaboration of the problematics, the goal of the research is set, the object and subject of the research are determined, the main hypothesis is formulated, concretized in three assumptions, the research methods and theoretical base are indicated, as well as the stages of the research, the theoretical and practical significance of the work. The first chapter includes an analysis of foreign and domestic scientific literature on the topic of life satisfaction. Sections devoted to the study of predictors of life satisfaction are presented. Conclusions for the first chapter represent the results of the study of theoretical material. The second chapter is devoted to the empirical part of the study. It contains a description of the organization and methods of the study and the results obtained by all the methods used: the questionnaire "Satisfaction with life" (LJ) by N.N. Melnikova, “Hardiness syrvey by S. Maddy” (adapted by DA Leontiev, EI Rasskazova), “Test of life-meaning orientations” (LSS) by D. Krambo and L. Makholik as adapted by D.А. Leontyev, the questionnaire “Methods of coping behavior” (coping test) by R. Lazarus. The chapter also presents a comparative and correlation analysis of the research results. Conclusions from Chapter 2 include the main findings of the empirical study. In the conclusion, in a generalized form, the results of the theoretical and empirical parts of the work are presented, as well as conclusions on the hypotheses put forward, the practical significance of the study is substantiated and possible prospects for the further development of this problem are described.

Barns fysiska och psykiska hälsa har en viktig koppling till den utomhuspedagogiska verksamheten. Tidigare forskning visar att utomhuspedagogik är positivt för barnens hälsa, koncentrationsförmåga, inlärning, samarbetsförmåga och välmående. Syftet med studien är att belysa hur förskollärare resonerar kring barns fysiska och psykiska hälsa i relation till utomhuspedagogik. Följande frågeställning formulerades: Hur ser förskollärare på relationen mellan fysisk och psykisk hälsa och utomhuspedagogik? Studiens teoretiska utgångspunkt är det salutogena perspektivet och begreppet KASAM, känsla av sammanhang, vilket innefattar vikten av att barn känner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin vardag. För att samla in data till studien genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex förskollärare i två olika kommuner, dessa transkriberades och analyserades sedan genom tematisk analys. Utifrån studiens resultat kom vi fram till att barn som deltar i regelbunden utomhuspedagogisk verksamhet främjar sin psykiska och fysiska hälsa samt att det stärker deras KASAM. Resultatet visar också att det finns ett upplevt motstånd från kollegor mot utomhuspedagogik och att det vore intressant om vidare forskning kan undersöka vad detta motstånd grundar sig i.