Hyresnämnden är den myndighet i Sverige dit lokalhyresmarknadens parter kan hänskjuta tvister beträffande de villkor som görs gällande för ett fortsatt lokalhyresförhållande. Nämndens huvudsakliga uppgift är att medla mellan hyresgästen och hyresvärden för att och på så vis underlätta en förlikning. Detta åstadkommer hyresnämnden genom att kalla parterna till ett sammanträde i vilket parterna ges möjlighet att presenteras sina yrkanden samt de invändningar som finns till motpartens yrkade material. I de fall parterna inte kan nå en överenskommelse ska hyresnämnden på begäran, avge ett marknadsyttrande, vilket är en myndighetsutövning och vars bedömning ska vara konsekvent och förutsebar. Detta examensarbete har som syfte att studera förfarandet i hyresnämnden och då framförallt den process som leder fram till ett marknadsyttrande. Studiens huvudsakliga frågeställning är att undersöka om hyresnämnden värderar hyreskontraktens klausuler, och om så görs, vilka metoder och teorier ligger till grund för denna bedömning. Studien har utgått från elva intervjuer som innefattar representanter från hyresnämnden och juridiska ombud som representerar parterna i processen. Slutsatserna i examensarbetet visar på att hyresnämnden inte använder sig av några ekonomiska modeller eller teorier vid bedömning av marknadshyran. Det är istället hyresrådets och intresseledamöternas erfarenhet och subjektiva bedömningar som ligger till grund för marknadsyttrandet. I denna bedömning beaktas framförallt fysiska attribut medan kontraktuella klausuler behandlas som bakgrundsmaterial. Vidare kan det konstateras att hyresnämnden inte företar några större justeringar för att möjliggöra en jämförelse mellan de inlämnande lokaler, med undantaget för taxebundna kostnader som justeras med schablonbelopp. Detta får anses anmärkningsvärt eftersom examensarbete har presenterat ekonomiska modeller som möjliggöra en jämförelse genom användandet av den ekvivalenta hyran. Avslutningsvis kan det konstateras att de intervjuade parterna anser att hyresnämnden fyller sin funktion som en medlande part och underlättar således ett förlikningsöverenskommelse mellan hyresgästen och hyresvärden.

Victim-Offender Mediation (VOM) is a common measure to handle criminal behaviour among the youth. The treatment has however encountered some difficulties in Sweden given its inefficient implementation and organisation. Swedish mediators must collaborate very closely and continuously with the police authorities, which many mediators are unable to do due to budgetary reasons and the work hours allotted for inter-agency cooperation specifically. The purpose of this thesis is to examine the experiences of VOM-mediators in what amounts to a vital collaboration with the police. 11 mediators were interviewed using a thematic analysis. Two main themes emerged from the interview sessions. The first theme showed the challenges associated with mediator-police cooperation, such as separate institutional theories between the two agencies. The second theme indicated how some mediators had managed to find a different approach to maintaining and cultivating a functioning cooperation with the police.The framework of new institutional theories was applied in order to explain the causes behind inefficient collaboration. The interviews showed that mediators and municipalities had handled these said difficulties in different ways. One successful measure was to integrate the social service mediator in the police building, causing friction to lessen and VOM to integrate more effectively within the police.The possibility to spend valuable work hours on collaboration mattered significantly. Municipalities which had provided mediators with sufficient time for mediation supported the development of a frictionless inter-agency collaboration. There was a vast difference between mediators who were actively supported by their organizations in this regard than those who were not. / Medling vid brott är en vanlig insats inom internationell ungdomsvård. Samtidigt har medlingen i Sverige problem med sin ineffektiva implementering och organisering. Svårigheterna beror delvis på hur samarbetet mellan polis och socialtjänst ser ut. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka hur medlare upplever samarbetet med polisen. För att undersöka detta har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med 11 yrkesverksamma medlare.Med hjälp av en tematisk analys framkom två huvudteman i resultatet. Det första temat berörde medlarnas upplevelser av samverkan och organisatoriska utmaningar för den svenska medlingen. Det andra temat behandlade kommunernas hantering av svårigheter kring samarbete med polisen. Medlare angav också möjliga lösningar för att få till stånd ett fungerande samarbete med polisen både på lokal nivå och nationellt. Resultatet har analyserats utifrån den nyinstitutionella organisationsteorin. Det som är framträdande i resultatet är polisens och medlingsverksamhetens skilda institutionella logiker som påverkar vilka ärenden som anses vara möjliga att medla i. För flera av de berörda kommunerna har detta resulterat i en relativt låg ärendetillförsel till medlingsverksamheten. Detta trots att medlare själva beskriver att medlingen kan bistå vid många olika typer av brottsärenden och inte bara ”småbrotten”.Många svårigheter kopplade i materialet till kommunens egna satsningar på insatsen. Medlarnas möjlighet att avsätta tid för medling och att kunna interagera med polisen påverkar möjligheterna till samverkan. Det framgick att en kommun placerade medlare och polis i en gemensam byggnad vilket har lett till en samsyn och ett välfungerande samarbete. Samtidigt visar resultatet att medlare möter fortsatta svårigheter att tillämpa sitt yrke i samverkan med polisen. Detta är en konsekvens av bristande kunskaper om insatsen samt skilda institutionella logiker mellan verksamheterna. Detta har sammantaget fått konsekvenser för den hjälp som den unge gärningspersonen och brottsutsatte kan ta del av i krisen efter brottet.

Sedan år 2008 har alla kommuner i Sverige skyldighet att tillämpa Lag om medling med anledning av brott, 2002:445 i samband med en ung lagöverträdare. Bakgrunden till arbetet är att det fanns en önskan om att belysa medling och utvärdera insatsen som bedrivs i samverkan mellan medlingsverksamheten, Polis- och Åklagarmyndigheten, Socialtjänsten, Kriminalvården och domstolens beaktning av detta. Medling som insats grundar sig i teorin om reparativ rättvisa med fokus på att reparera skadan mellan gärningsperson och brottsutsatt. Syftet med föreliggande studie är att utvärdera medverkande aktörers upplevelser av medlingsprocessen i Malmö stad och vilka utvecklingsmöjligheter som identifieras i relation till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Studien förväntas bidra med utvärderingsunderlag och fördjupad kunskap om medling som brottsförebyggande och trygghetsskapande insats. Materialet har bestått av nio kvalitativa intervjuer med samtliga sex deltagande aktörer i medlingsprocessen. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats genom tematisk analys. Resultatet som identifierades var att medling i Malmö stad till stor grad fungerar bra, men att det finns utvecklingsmöjligheter som kan förbättra insatsens framgång. Bland annat genom en tydlig ansvarsfördelning, ökad tillfrågan, ökad kvalitet och antal uppföljningar. Medverkande aktörer har betonat att medling kan, om det genomförs på rätt sätt bidra med stora vinster för brottsutsatt och gärningsperson. Studiens resultat kan nyttjas av samtliga aktörer för möjligheten att vidareutveckla insatsen i Malmö stad, men även för andra kommuner att ta del av i sitt arbete med medling. I nuläget saknas dagsaktuella effektutvärderingar av insatsen som kan tillämpas på dagens samhälle, såväl som en kvalificerad processutvärdering som kan följa upp alla de 15 steg som ingår i en kvalificerad uppföljning, vilket är en rekommendation för framtida forskning. / Since the year of 2008 every municipality of Sweden has a responsibility to apply the Law of mediation regarding crime, 2002:445 associated with juvenile delinquents. The background to this paper is established with a desire to shed light on mediation and to evaluate the effort conducted in collaboration between the mediation activity, police authority, prosecutors office, social services, prison service and is considered by the court. Mediation as effort is based upon the theory of restorative justice, focusing on repairing the damage between the victim and perpetrator. The purpose of this study is to evaluate the participating actors' experiences of the mediation process in Malmö and what developmental opportunities are identified in relation to the crime preventive and security-creating efforts. The study intends to contribute with evaluation data and in depth knowledge regarding mediation as a crime preventive and security-creating effort. The data consisted of nine qualitative interviews, including the six participating actors in the mediation process. The interviews were transcribed and then analyzed through a thematic analysis. The results identified that mediation in Malmö to a large extent works well. However, developmental improvements were detected to improve the efforts' success through a distinct division of responsibilities, increased questioning, the quality and quantity of follow-ups. The participating actors emphasized that mediation can contribute with profits for the victim and perpetrator. The results of the study can be used by all actors in the mediation process to further develop the effort in Malmö. Nevertheless, other municipalities can make use of this paper in their work regarding mediation. Currently, there are no effect evaluations on mediation that can be applied on today’s society, as well as qualified process evaluations with a follow up on all the 15 steps in the qualified follow-up, which is a recommendation for future research.

The purpose of this study is to see the factors that shape and create the desirable child in the teachers' speech regarding conflict and conflict management. We have chosen to use discourse analysis based on social constructionism and poststructuralistic language theory to see the discourses that had an active part in the teachers' approach.  We have chosen to use Foucault's power theory to investigate what power structures and power relationships are shown in the pedagogues' speech about conflicts. We have also chosen to use Eva Johansson's study (2013) on children's perspective to investigate whose perspective is expressed in conflict management situations. To collect the empirical data, we have chosen to use qualitative interviews that we analyzed from a discourse analysis perspective. What we have found in the study is that the desirable child is created in conflicts through interconnected discourses that reacts and interacts. These discourses are based on the educators' views on conflicts, rules and the environment, and form the corners of our model which can be seen in the discussion where we highlighted this. The pursuit of the desirable and democratic child as an ideal is conveyed by the curriculum and followed by the educators. The study's results show that the educators assume a traditional view of conflicts and their management, despite attempting to approach an alternative view.

Skolan befinner sig i en förändringsprocess där lärares auktoritet inte längre är självklar, istället söker lärare efter nya sätt att hålla ordning och skapa arbetsro. Hanteringen av konflikter har visat sig viktig i en tid då konflikter tillåts komma upp för diskussion och upplevs som en allt större del av lärares vardag. Syftet med denna undersökning är att se på hur lärare hanterar konflikter mellan elever på lågstadiet och mellanstadiet. Dessutom är syftet att undersöka vilka faktorer hos lärarna som påverkar hur de hanterar konflikter. Frågeställningen handlar om hur lärare hanterar konflikter och hur de förstår vad som ligger bakom konflikterna. Vidare undersöks ifall djupare förståelse för bakgrunden till konflikterna leder till mer omfattande konflikthantering. Slutligen undersöks andra faktorer som påverkar hur lärarna hanterar konflikter. Metoden utgörs av kvalitativa intervjuer med sju klasslärare på låg- och mellanstadiet. Lärarna uppmanas att berätta om elevkonflikter som upplevts som svåra. Dessutom ställs frågor om det pyskosociala klimatet i lärarens klass, denna information används för att analysera lärares attityder inom olika områden. Analysen, som har både kvalitativa och kvantitativa inslag, ger en översikt som beskriver relationen mellan konflikthanteringen och konflikterna i jämförelse med en idealmodell. Utifrån lärarnas uttalande undersöks lärarnas kunskap och förmågor, vilket därefter jämförs med konflikthanteringen. Resultaten indikerar att flera faktorer gällande lärares kunskap, förmågor och attityder har inverkan på hur de hanterar konflikter.

Syftet med uppsatsen är att analysera Dag Hammarskjölds medlande och diplomatiska agerande under Kongokrisen 1960-1961. Uppsatsen är grundad i Thomas Princens teori om intermediärt medlande med taktiker och tekniker som metodologiska verktyg. Studiens resultat visar att Hammarskjöld aktivt medlade med en tydlig preferens för Léopoldville faktionen samt att han undvek att tydligt tillgodose FN:s rådgivande kommitté med information om en diplomatisk policy som han själv skapade. Denna bild skiljer sig från den tidigare forskningen som främst har idealiserat Hammarskjöld. Hammarskjölds diplomati var även karakteriserat av en ambivalent relation till medlarrollen där han vid tillfällen snarare var en disputant än en medlare. Genom analysen av Hammarskjölds medlande under Kongokrisen har forskningen om generalsekreterarens diplomatiska agerande utökats.

No description available.

This thesis firstly attempts to provide a theoretical basis for how the complex cases related to corporate misbehaviour in relation to human rights respect should be handled. Secondly, it attempts to critically examine how well the Swedish National Contact Point (SNCP) functionsin relation to its goals through the usage of elite interviews. Thirdly and finally it also explores the interest of concerned stakeholders in finding other non-judicial conflictmanagement mechanisms for cases within the CSR – human rights nexus at other mediation institutions such as the Stockholm Chamber of Commerce (SCC) and/or the InternationalChamber of Commerce (ICC). The thesis argues that it is possible and advisable to apply Dworkin’s idea of hard cases to the conflictual cases appearing within CSR-human rights nexus in Sweden. It directs criticism towards the usage of opaque social pressure currently applied when hard cases within the CSR-human rights nexus are to be solved. It argues that usage of such pressure both makes it hard to follow up on decisions made and makes it questionable whether victims of human rights abuses related to corporate conduct are provided with effective access to remedy. It suggests that Dworkin’s general principles of equal respect and concern is a least common denominator for the demands placed on conflict management mechanisms within the CSRhuman rights nexus by both relevant soft law instruments and respondents in the elite interviews carried out for the thesis. As a result of the interview survey the thesis draws the conclusion that the SNCP to a major extent seems to have failed in the fulfilment of its goals and the expectations placed upon it as stipulated by the OECD 2000 guidelines. What is more the SNCP seems little equipped to meet the requirements of the 2011 version of the OECD guidelines and the UN Guiding Principles unless some sincere and large scale efforts are made by the Swedish government and other concerned parties in the SNC’s regeneration. The thesis found the interest among concerned stakeholders for alternative conflict management mechanisms at the SCC and the ICC to be generally low. Respondents generally thought that the challenges for such private institutions to procure the confidence of both sides in a conflict would be too difficult for them to overcome.