There has been an increase in the deadly violence with firearms and with that an increase in drug dealing. Because of that politicians have toughed up the debate on how to deal with it, where longer and harder punishments seem to be the way to go. The persons who are most likely to get caught up in the violence are men in the ages 15-29 years old, where not only drugs are the main reason, but also the socioeconomic- and demographic differences in our country will be a factor. The retributive justice system is still the dominating one, but reparative justice is getting bigger within Sweden too, it’s just not yet on the same level as in other countries. The purpose of this thesis was to know more about the experiences and challenges that the professionals have that work with reconciliation and mediation. A qualitative method with semi structured interviews has been used to interview two professionals working at Försoningsgruppen and two professionals working at Medlingsverksamheten in Lund. To analyze the results I used theories about shame, guilt, the other and theories about moral and empathy. The results from the interviews showed that to be able to reconcile, the person who has done wrong needs to be able to feel guilt and to take on genuine and full responsibility for their actions. It also showed that the person that has done wrong needs to take on a new identity, an identity of both being a human and a human that has done harm to another person. They need to become the other, and that is one hard thing to accept.

Den traditionella retributiva rättvisan hävdar att rättvisa uppnås när den gärningsperson som har brutit mot lagen bestraffas. Denna process äger vanligtvis rum genom en rättegång där staten först bedömer om gärningspersonen är skyldig till brott och därefter utdömer en straffpåföljd som anses proportionerlig till brottets allvarlighetsgrad. Retributiv rättvisa ses av många som den enda vägen till rättvisa efter ett begånget brott, men sällan beaktas huruvida brottsoffret verkligen känner sig tillfredsställt efter att rättegångsprocessen har avslutats och straffet har verkställts. Reparativ rättvisa, till skillnad från retributiv rättvisa, fokuserar på att läka de skador som uppstått till följd av ett brott genom att låta de inblandade parterna själva bestämma hur denna läkningsprocess ska ske. Reparativ rättvisa förespråkar att gärningspersonen och brottsoffret möts och pratar om brottet och dess konsekvenser för att kunna läka och utvecklas. I Sverige har reparativ rättvisa integrerats genom medlingslagen, vilken fungerar som ett komplement till den vanliga rättsprocessen. Medlingslagen ger gärningspersoner och brottsoffer möjligheten att delta i en medling ledd av en neutral medlare. Målet med medlingen är att gärningspersonen ska få ökad insikt om konsekvenserna av brottet och att brottsoffret ska kunna bearbeta sin upplevelse. Genom medlingen strävar man efter att minska de negativa konsekvenserna av brottet. Särskild vikt lades på medlingslagen i samband med ungdomsbrott, och det är idag obligatoriskt för kommunerna att erbjuda medling till unga lagöverträdare. Trots Sveriges försök att införa reparativa värderingar i det annars retributiva rättssystemet har antalet medlingar minskat över tiden. Problemområden i medlingslagens praktiska utformning identifierades av myndighetsundersökningar, men trots dessa upptäckter vidtogs inga åtgärder för att förbättra förfarandet. Dessa problemområden försvårar givetvis medlingslagens möjlighet att integrera reparativa inslag i Sverige, vilket i sin tur resulterar i att unga lagöverträdare, som ansågs särskilt gynnas av förfarandet, påverkas negativt. Denna uppsats drar slutsatsen att medlingslagens grundläggande syfte och mål överensstämde med reparativ rättvisa som teori. Dock, på grund av betydande brister i praktiken, kan inte syftena med lagen uppfyllas fullt ut. Detta resulterar tyvärr i att de reparativa värderingarna i medlingsförfarandet också brister. För att unga lagöverträdare och deras brottsoffer ska kunna gynnas av ett reparativt förfarande krävs åtgärder för de problemområden som lagen möter i praktiken. Sammanfattningsvis pekar denna uppsats på flera kritiska problemområden i medlingslagens praktiska tillämpning. Frånvaron av en nationell samordnare framstår som det mest påtagliga och övergripande problemet, vilket i sin tur påverkar andra områden. Bristen på ärenden, otillräcklig utbildning för medlare och felaktig prioritering av ärenden skapar tillsammans ett rättsosäkert klimat för unga lagöverträdare och deras brottsoffer när det gäller möjligheten till reparativ rättvisa genom medling vid brott. För att förbättra situationen krävs åtgärder som riktar sig mot dessa centrala problemområden. / Traditional putantive justice argues that justice is achieved when the offender who has violated the law is punished. This process typically takes place through a trial where the state first assesses whether the offender is guilty of the crime and then imposes a penalty considered proportional to the severity of the offense. Putantive justice is seen by many as the only path to justice after a committed crime, but rarely is consideration given to whether the victim truly feels satisfied after the trial is concluded and the punishment is executed. Restorative justice, in contrast to putantive justice, focuses on healing the harm caused by a crime by allowing the involved parties to determine how this healing process should take place. Restorative justice advocates for the offender and the victim to meet and discuss the crime and its consequences to facilitate healing and growth. In Sweden, restorative justice has been incorporated through the Mediation Act, which serves as a supplement to the regular legal process. The Mediation Act provides offenders and victims with the opportunity to participate in mediation facilitated by a neutral mediator. The goal of mediation is to enhance the offender's understanding of the consequences of the crime and to allow the victim to process their experience. Through mediation, the aim is to reduce the negative consequences of the crime. Special emphasis was placed on the Mediation Act in relation to juvenile offenses, and it is currently mandatory for municipalities to offer mediation to young offenders. Despite Sweden's attempts to introduce restorative values into an otherwise putantive legal system, the number of mediations has decreased over time. Problematic areas in the practical implementation of the Mediation Act were identified through agency investigations, but despite these findings, no measures were taken to improve the procedure. These problem areas undoubtedly hinder the Mediation Act's ability to incorporate restorative elements in Sweden, consequently negatively impacting young offenders who were supposed to benefit from the process. This essay concludes that the fundamental purpose and goals of the Mediation Act aligned with the theory of restorative justice. However, due to significant shortcomings in practice, the purposes of the law cannot be fully realized. Unfortunately, this results in deficiencies in the restorative values of the mediation process. To benefit young offenders and their victims from a restorative procedure, actions are needed to address the practical challenges encountered by the law. In summary, this essay highlights several critical problem areas in the practical application of the Mediation Act. The absence of a national coordinator emerges as the most obvious and overarching issue, subsequently impacting other areas. The lack of cases, inadequate training for mediators, and inaccurate prioritization collectively create a legally uncertain environment for young offenders and their victims regarding the potential for restorative justice through crime mediation. To improve the situation, actions targeting these central problem areas are necessary.

<p>Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ”Den Generaliserade andre”, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ”Det intersubjektiva tredje” vilket beskrivs av Samuel Gerson. Med hjälp av dessa teorier har gärningspersonerna och brottsoffrens upplevelser av medling analyserats, analysen visar att medling av båda parter beskrivs som ett möte där en motpart gett dem insikt om den andres upplevelse av brottet. Denna insikt resulterade i en för gärningspersonerna förändrad livssyn samt för brottsoffren en känsla av att få brottet utrett. Slutsatsen som dras i denna uppsats är att medling vid brott bidrar till att ge gärningsperson och brottsoffer en ny bild av händelsen och att denna nya bild leder till eftertanke kring det egna beteendet samt en förståelse för hur det egna agerandet påverkar andra.</p> / <p>What happens at a victim-offender mediation and how is this process perceived by the parties involved? That is the starting point in this paper illustrating perpetrators and victims’ experiences and their changing views of themselves and of the other party given by the mediation process. Criminal mediation means that the perpetrator and the victim meet to discuss their view of the crime. This paper, based on interviews, studies both parties own experiences of the mediation. The theoretical starting points of the paper are George Herbert Mead´s "the Generalized Other”, Thomas Scheff´s and Susanne Retzinger´s shame and reintegrative shame concept, Erving Goffman´s interaction ritual theory and "the concept of the third” described by Samuel Gerson. Perpetrators and victims experiences of the mediation have been analyzed by means of these theories, the analysis shows that mediation is described by both parties as a meeting giving them insight into the other parties’ experience of the crime. This insight resulted in a changed view on life for the perpetrators and a feeling of having the crime investigated for the victims. The conclusion in this paper is that victim-offender mediation gives the perpetrator and the victim a new view of the incident, resulting in reflection about their own behaviour and an understanding of how their acting affects others.</p>

Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ”Den Generaliserade andre”, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ”Det intersubjektiva tredje” vilket beskrivs av Samuel Gerson. Med hjälp av dessa teorier har gärningspersonerna och brottsoffrens upplevelser av medling analyserats, analysen visar att medling av båda parter beskrivs som ett möte där en motpart gett dem insikt om den andres upplevelse av brottet. Denna insikt resulterade i en för gärningspersonerna förändrad livssyn samt för brottsoffren en känsla av att få brottet utrett. Slutsatsen som dras i denna uppsats är att medling vid brott bidrar till att ge gärningsperson och brottsoffer en ny bild av händelsen och att denna nya bild leder till eftertanke kring det egna beteendet samt en förståelse för hur det egna agerandet påverkar andra. / What happens at a victim-offender mediation and how is this process perceived by the parties involved? That is the starting point in this paper illustrating perpetrators and victims’ experiences and their changing views of themselves and of the other party given by the mediation process. Criminal mediation means that the perpetrator and the victim meet to discuss their view of the crime. This paper, based on interviews, studies both parties own experiences of the mediation. The theoretical starting points of the paper are George Herbert Mead´s "the Generalized Other”, Thomas Scheff´s and Susanne Retzinger´s shame and reintegrative shame concept, Erving Goffman´s interaction ritual theory and "the concept of the third” described by Samuel Gerson. Perpetrators and victims experiences of the mediation have been analyzed by means of these theories, the analysis shows that mediation is described by both parties as a meeting giving them insight into the other parties’ experience of the crime. This insight resulted in a changed view on life for the perpetrators and a feeling of having the crime investigated for the victims. The conclusion in this paper is that victim-offender mediation gives the perpetrator and the victim a new view of the incident, resulting in reflection about their own behaviour and an understanding of how their acting affects others.

Arbetet använder sig av en rättspolitisk metod med fokus på rationalitet, empirism och pragmatism. Slutsatsen som dras i arbetet är att det finns ett tomrum mellan lagstiftarens mål bakom sexualbrotten och medlet för uppnå det genom den konventionella straffrättsprocessen. Tomrummet består dels av att straffrättsprocessen till fullo inte kan omfatta målet, dels att majoriteten av offer som anmäler våldtäkt idag nekas en rättsprocess, och slutligen att en friande våldtäktsdom ändå kan anses innebära att en konflikt återstår. Konflikten som återstår i majoriteten av fallen är mellan den misstänktes upplevelse av ömsesidigt samlag och offrets upplevelse av en kränkning av dennes sexuella självbestämmanderätt och integritet. I detta tomrum diskuteras möjligheten till en påbyggnad av det konventionella i form av innovativa rättsprocesser med större fokus på offret istället för förövaren. En process som söker att reparera offrets upplevda negativa konsekvenser samt tillfredsställa offrets behov av rättvisa, utan att hota straffrättsprocessens funktioner i form av straff, rättssäkerhet och brottsbekämpning. Arbetet nyanserar också bilden av vad en våldtäkt kan omfatta, vem förövaren är och offrens intressen.  Ett praktiskt exempel från Danmark tas upp där medling för våldtäkt idag används som ett sätt att hantera detta tomrum. Arbetet avslutas med att diskutera vägar framåt för att hantera sexualbrottsproblematiken på ett mer innovativt sätt.

Syfte:                           Syftet är att analysera intermediärens funktion i en svensk kontext för att öka kunskapen kring vilka roller en intermediär kan tillskrivas och varför de existerar. Syftet är vidare att analysera huruvida ett förtroende gentemot intermediären förelåg och vad detta förtroende baserades på. Detta för att skapa ett bidrag till befintlig forskning och öka kunskapen kring förtroendeskapande gentemot intermediärer.     Metod: Fallstudie av Stiftelsen Flemingsberg Science och dess projekt Kraftcentrum Flemingsberg. Semi-strukturerade intervjuer med respondenter vilka varit involverade i projekt drivna av Kraftcentrum Flemingsberg.   Teori Transaktionskostnadsteori, strukturella hål, kunskapsöverföring, medling och förtroende.                                  Slutsatser                  Intermediärerna fyllde en funktion utöver de traditionella ”brokering” och ”knowledge brokering” funktionerna genom att de även fungerade som operativa projektledare och stöd. Förtroende existerade i ett tidigt stadie och baserades på intermediärens kompetens och meriter.  Vidare baserades förtroendet även på organisationen vilken intermediären representerade och förmedlades genom, där organisationens finansiär och syfte även var betydelsefullt.

Victim offender mediation is practiced to less extent in Sweden despite the method being a statutory municipal obligation. Recommendations from the existing research is to investigate the identified problems of mediation. In the first part of this qualitative study an integrative literature study has been applied to existing research on the experiences of professional mediators. The second part of the study is conducted through interviews with politicians with emphasis on the fact that a statutory municipal method is used to less extent while the nation is calling for crime prevention. The results are subsequently analyzed from organizational theory and new public management theory. The results show that there are uncertainties about the mediator's position in the legal system, indicating a discrepancy between the legislature´s intention and the social regulation and the practical activities, thus indicating existing exclusion processes within the mediation system. The results of the study also show that the legislation needs to be modified as to meet the need of social work with youth offenders. The increased debate regarding juvenile delinquency and the demand of punitive policies has created a polarization in society where the attitudes and knowledge of victim offender mediation as a method are disparate thus creating the paradox of calling out for new methods contrary using existing ones that are evaluated, implemented and legislated, such as victim offender mediation.

Bakgrund: Brottsmedling i brottsmål som involverar unga lagöverträdare är en viktig del av rättsväsendet och av socialt arbete. Medlingen, som är en del av filosofin reparativ rättvisa ämnar vara till nytta för både gärningsman och offer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka huvudteman som går att identifiera i tidigare forskning inom ämnet. Metod: En scoping review version litteraturstudie med tematisk analys användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databasen Primo. Tio studier valdes ut. De valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt teman. Resultat: Intresset bland brottsoffer för att delta i medling är stort och medlingen kan vara en mycket viktig del i offrets rehabiliteringsprocess. Många brottsoffer har positiva upplevelser av medlingsförfarandet och dess effekter, men upplever även besvikelse på processen och dess resultat är vanligt förekommande hos deltagande brottsoffer. Att få en ursäkt av sin gärningsman är för merparten av brottsoffren som deltar i medling mycket viktigt. Ursäkten är även viktig för gärningsmannen och förhoppningar om förlåtelse från sitt offer är vanligt bland gärningsmännen. Förlåtelse är tillsammans med andra aspekter påverkande på huruvida medlingsprocessen skapar minskad på återfallsförbrytelse för dessa gärningsmän. Medlaren har en mycket viktig roll i medlingsprocessen och påverkar alla aspekter av hur den fortskrider samt vad den resulterar i. Slutsats: Medlingsprocessen är viktig för de individer som erbjuds att delta och har potential att påverka ett brottsoffers rehabilitering samt en gärningsmans framtida sociala beteende och kriminella bana / Background: Victim offender mediation in criminal cases involving youth offenders is an important part of the judiciary and of social work. Mediation, which is part of the philosophy of reparative justice, intends to benefit both the perpetrator and the victim. It also strives to promote recidivism and prosocial behavior of the perpetrator. Aim: The aim of the study is to investigate which main themes can be identified in previous research on the subject. Method: A scoping review approach of literature study with applied thematic analysis was used as a method to answer the purpose. Searches were performed in the database Primo. Ten studies were selected. The selected articles were quality reviewed and analyzed according to the themes. Result: The interest among crime victims in participating in mediation is large and mediation can be a very important part of the victim's rehabilitation process. Many victims have positive experiences of the mediation process and its effects, but also experience of disappointment in the process and its results are common among the victims. Receiving an apology from your perpetrator is very important for most victims who participate in mediation. The apology is also important to the perpetrator and hope of forgiveness from one’s victim is common among the perpetrators. Forgiveness, together with other aspects, affects whether the mediation process creates a reduction in recidivism for these perpetrators. The mediator has a very important role in the mediation process and affects all aspects of how it progresses and what it results in. Conclusion: The mediation process is important for the individuals who participate and has the potential to influence a victim's rehabilitation and a perpetrator's future social behavior and criminal path.

Bakgrund: Brottsmedling i brottsmål som involverar unga lagöverträdare är en viktig del av rättsväsendet och av socialt arbete. Medlingen, som är en del av filosofin reparativ rättvisa ämnar vara till nytta för både gärningsman och offer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka huvudteman som går att identifiera i tidigare forskning inom ämnet. Metod: En scoping review version litteraturstudie med tematisk analys användes som metod för att svara på syftet. Sökningar utfördes i databasen Primo. Tio studier valdes ut. De valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt teman. Resultat: Intresset bland brottsoffer för att delta i medling är stort och medlingen kan vara en mycket viktig del i offrets rehabiliteringsprocess. Många brottsoffer har positiva upplevelser av medlingsförfarandet och dess effekter, men upplever även besvikelse på processen och dess resultat är vanligt förekommande hos deltagande brottsoffer. Att få en ursäkt av sin gärningsman är för merparten av brottsoffren som deltar i medling mycket viktigt. Ursäkten är även viktig för gärningsmannen och förhoppningar om förlåtelse från sitt offer är vanligt bland gärningsmännen. Förlåtelse är tillsammans med andra aspekter påverkande på huruvida medlingsprocessen skapar minskad på återfallsförbrytelse för dessa gärningsmän. Medlaren har en mycket viktig roll i medlingsprocessen och påverkar alla aspekter av hur den fortskrider samt vad den resulterar i. Slutsats: Medlingsprocessen är viktig för de individer som erbjuds att delta och har potential att påverka ett brottsoffers rehabilitering samt en gärningsmans framtida sociala beteende och kriminella bana. / Background: Victim offender mediation in criminal cases involving youth offenders is an important part of the judiciary and of social work. Mediation, which is part of the philosophy of reparative justice, intends to benefit both the perpetrator and the victim. It also strives to promote recidivism and prosocial behavior of the perpetrator. Aim: The aim of the study is to investigate which main themes can be identified in previous research on the subject. Method: A scoping review approach of literature study with applied thematic analysis was used as a method to answer the purpose. Searches were performed in the database Primo. Ten studies were selected. The selected articles were quality reviewed and analyzed according to the themes. Result: The interest among crime victims in participating in mediation is large and mediation can be a very important part of the victim's rehabilitation process. Many victims have positive experiences of the mediation process and its effects, but also experience of disappointment in the process and its results are common among the victims. Receiving an apology from your perpetrator is very important for most victims who participate in mediation. The apology is also important to the perpetrator and hope of forgiveness from one’s victim is common among the perpetrators. Forgiveness, together with other aspects, affects whether the mediation process creates a reduction in recidivism for these perpetrators. The mediator has a very important role in the mediation process and affects all aspects of how it progresses and what it results in. Conclusion: The mediation process is important for the individuals who participate and has the potential to influence a victim's rehabilitation and a perpetrator's future social behavior and criminal path.

Inom ramen för Förenta nationernas internationella handelsorgan United Nations Commission on International Trade Law (UNCITRAL) har en konvention om internationella medlingsförfaranden (Singaporekonventionen) antagits. Denna syftar till att harmonisera den internationella handelsrätten, särskilt avseende alternativa tvistelösningsmetoder. I Sverige finns sedan 2011 lagen om medling i vissa privaträttsliga tvister, som reglerar hela medlingsprocessen, från hur förfarandet ska gå tillväga till hur en eventuell överenskommelse kan erhålla status som en exekutionstitel. Denna status nås, enligt svensk rätt, genom att en domstol meddelar en verkställbarhetsförklaring. Vid en prövning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring från parterna, ska en domstol meddela förklaringen om innehållet i avtalet är sådant att det kan verkställas i Sverige. Avseende dessa så kallade vägransgrunder, går Singaporekonventionen längre och tillåter att en domstol vägrar att förklara en överenskommelse verkställbar om avtalet på något sätt är ogiltigt. Följaktligen medför Singaporekonventionen en mer omfattande prövning för domstolen, i och med att fler faktorer behöver beaktas innan en verkställbarhetsförklaring meddelas. En annan konsekvens är å andra sidan att risken för materiellt oriktiga verkställbarhetsförklaringar undviks i högre utsträckning.   Konventionen aktualiserar dessutom andra frågeställningar, nämligen hur en domstol ska hantera en invändning om att en medlingsöverenskommelse redan har avgjort saken som är föremål för talan i ett ordinärt, dispositivt, tvistemål. Överenskommelsen kan inte i sig utgöra en grund för att rättegångshinder föreligger, i och med att bestämmelsen om res judicata tar sikte på situationer där saken har varit föremål för en materiell prövning, vilket en ansökan om verkställbarhetsförklaring inte kan anses ha varit. Däremot medför en medlingsöverenskommelse en bevisverkan, i form av att parterna har avsagt sig att åberopa de eventuellt tillämpliga materiella bestämmelserna till förmån för det avtal som medlingsöverenskommelsen är ett uttryck för.