Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur. / The purpose of this thesis has been to investigate if Sweden, as a multicultural society, limits the freedom of religion and the free choice to culture on the basis of wearing headscarves. The theories that have been used are Bhikhu Parekhs theory regarding if and when you are obligated to respect another culture; Susan Moller Okins theory that group rights contribute to continued suppression of women within minority groups; and Anne Phillips theory regarding the search for equality in fact can result in limiting a person’s right to free will. Anne Sofie Roald and her reading upon the Swedish view on freedom of religion compose the previous research. The method that has been used is qualitative research method. Interviews with three young women wearing headscarves about how they feel they are being met in the Swedish society compose the empirical material and the result of the research is that the Swedish society does not limit the freedom of religion with exemption if the group rights is taken away and if the headscarf had been forbidden in Sweden, since it then limits the free will of culture.

Syftet med studien var att sammanställa tidigare forskning om multikulturalismen och identitet för att studera multikulturalismens påverkan på individens identitetsutveckling. Studiens frågeställningar var ”Hur påverkar kultur formandet av individens identitet? och ”Hur hanterar individen upplevelsen/upplevelserna av att leva mellan olika kulturer?”. Den metoden som användes var en litteraturstudie och åtta artiklar valdes ut genom elektroniska databassökningar i OneSearch och ProQuest. För att tolka det empiriska materialet användes Andrafiering som teoretiskt begrepp samt R/CID modellen. Studiens resultat visar att nackdelarna av att uppleva brist på tillhörighet i båda sina kulturer och anpassningen till den ena kulturen skapar en isolering av den andra. När individen känner sig trygg i sin identitet tar man avstånd från den etnocentristiska mentaliteten och inser att man är en blandning av olika kulturer och försöker förena dessa istället för att skifta identitet. Studien visade vidare att individerna uppskattar resan de gjort igenom stegen då de inser alla fördelarna med sina erfarenheter. Tredje kulturs individer anser att tillhörigheten kommer från delade upplevelser med folk i sin omgivning snarare än land, kultur och etnicitet. Slutsatsen av studien var att den identitetsutvecklingen som Third Culture Individuals genomgår bidrar till att de blir mer öppensinnade och fördomsfria. Att inte ha en säker omgivning, och vara delad mellan flera kulturer, gör det svårt för individen att nå en trygg identitet och därför skiftar individerna identiteter beroende på vilket sammanhang de befinner sig i. / The aim of the study was to compile previous research about multiculturalism and identity to study multiculturalism's effects on identity development. Our research questions were: “How does culture affect the construction of the individual’s identity?” and “How does the individual cope with the experiences of living between different cultures?”. The method chosen was a literature review and eight articles were selected through electronic database searches in OneSearch and ProQuest. The theoretical framework used to analyze the result was “Otherization” and the R/CID model. The study highlights the disadvantages of the lack of belonging to both cultures and how adaptation to one culture creates isolation to the other. When the individual feels safe in their identity, they abandon the ethnocentric mentality and realize that they are a mix of cultures and try to unite these. The study showed that individuals appreciate the journey through the levels as they benefit from the experience. TCI:s believe that belonging comes from shared experiences with people in their surrounding rather than country, culture and ethnicity. The study concludes that the identity development that TCI:s fulfill contributes to them becoming more open-minded and unbiased. Also, lacking a stable environment and being in the middle of several cultures makes it difficult for the individual to reach a secure and confident identity, and therefore TCI:s shift their identity depending on the context in which they find themselves.

The aim of this paper is to study how multiculturalism is expressed in the Swedish labour market policy. The method used for the investigation is a discourse analysis which study social and political processes in the society as created through language. The perspective of the discourse analysis is a social construction that considers that language is a social production created in a discursive way. It produces and reflects social process in the language. By using theories of national identity and multiculturalism we aim to investigate how multiculturalism is expressed in the labour market policy. With this method we aim to analyze the discourse of a political report made 2008 by the current government about integration strategies in Sweden. The conclusion of the study is that the different socio-economical positions existing between groups create categories in the Swedish society and those differences are more persistent among ethnocultural groups. This situation exposes a clear difference between the majority population and the ethnocultural groups. In order to prevent a wider difference between the two groups, the government has elaborated strategies to improve the opportunities of the ethnocultural groups for a rapid integration in the society. The actions taken will provide them with the necessary tools to empower the ethno cultural groups and enable them to enter in the labour market and make them responsible of their own situation. The government is presented as the key actor for promotion of democratic values with the overall priority of preventing exclusion and promotes social and economic growth in the country.

This thesis explores constructions of meaning, or frames, surrounding the policy of women’s hours in public debates and municipal settings, using newspaper articles and municipal documents as main empirical sources. Departing from the puzzle of how women’s hours are depicted as both gender equitable and gender inequitable in the debate, the thesis draws on previous research of how gender equality and multiculturalism relates to each other, potentially producing tensions in policymaking and discourse. Although Sweden has often been noted for its exceptionality in both dimensions, research suggests that multiculturalism has lost its favorable status in Sweden. To understand the impact framing may have on institutions, analysis is grounded feminist discursive institutionalism. The analysis is realized in two steps. First, the analysis identifies four frames, two supporting and two opposing, most prominently used to construct and depict women’s hours in public debate. Second, the analysis zooms in on the three municipalities Västerås, Haninge and Västervik, exploring the relationship between framing and outcomes. The thesis finds that the frames of women’s hours are often involved in culturalist language, depicting women’s hours as a Muslim policy, or, implicitly, depicting women’s hours as a gender equal policy by connecting it to other women than Muslim. In relation to institutional outcomes, the thesis finds that if the policy is constructed in a Muslim-culturalist language - that is, diagnosed as a Muslim practice - it leads to disapproval. If the policy is constructed as a gender equal policy beneficial to “all” women, it seems more accessible to keep. In line with previous research, the findings are suggestive of how the idea of multiculturalism as a problem seems to have become salient while gender equality remains a highly attractive master frame, contributing to how the policy of women’s hours is adopted only if successfully connected to other groups of women than Muslim.

Will Kymlicka’s seminal work on Multicultural Citizenship has done much to advance the case for minority rights worldwide. Agreeing with communitarians that culture is important, yet unwilling to relinquish liberal equality and fairness, Kymlicka builds on John Rawls’s monumental Theory of Justice to show group rights are not only accord with liberalism, but are its true fulfilment. Yet, while Kymlicka’s theory has received accolades for elegantly tying liberalism and culturalism together theoretically, it has been met with equal scepticism over the tenability of its praxis. In this book, I argue that much of the criticism wielded against Kymlicka’s theory results from his crucial reliance on the definition of societal cultures and the contradictions embedded therein. This is further compounded by the tendency of Kymlicka to neglect his commitment to dynamic culture and liberalism in favour of a monolithic treatment of culture, leading us down the path to illiberal conclusions. I suggest that for Kymlicka’s theory of “Multicultural Citizenship” to embrace a truly vibrant multiculturalism, the theory must overcome its internal contradictions and reaffirm its commitment to a multi-layered and recursive approach to group rights. I shall review the strengths and weaknesses of Kymlicka’s theory set against contemporary debates on the topics of nationalism and minority rights and will suggest how the theory can reduce its inner tensions to embolden its critical support for multiculturalism in Canada and worldwide.

Under utbildningsprogrammets gång uppmärksammade vi att kulturens betydelse, mer eller mindre blir oundviklig i vägledningssamtal med andraspråkstalare. Syftet med denna studie var att undersöka hur verksamma studie- och yrkesvägledare (SYV) på Vägledningscentrum (VLC) definierar begreppen; mångkulturell vägledning, kulturell kompetens samt hur syv kommunicerar med andraspråkstalande och vilken betydelse kultur och bristande språkfärdighet har för den individuella vägledningen. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ med sex respondenter på två kontor i Sverige. Dataanalysmetoden är en innehållsanalys med tillåtelse för eftersökning av mönster i vårt material. De använda teorierna i vår studie är positivistiska, konstruktivistiska och socio-logiska karriär- och vägledningsteorier. Som tillskottsmaterial används tidigare forskning inom mångkulturell vägledning och kulturell kompetens för att förstå syftet med denna studie. Resultaten indikerar att det råder skilda uppfattningar och definitioner på studiens frågeställningar. Majoriteten beskriver att kulturens betydelse inte har någon direkt inverkan för arbetet, men likväl att individens bakgrund är av intresse. Generellt säger våra respondenter inte se skillnad på mångkulturell och traditionell vägledning. Den gemen-samma nämnaren är individen som sitter framför dem. Å andra sidan uttrycker en minoritet av respondenterna att individens kultur har betydelse för arbetet och minoriteten ser ett allmänt behov bland vägledare av ökad kulturell kompetens för vägledning av andra-språkstalare, något som förankras i studiens litteratur och tidigare forskning. Det som dock ses som det största möjliga hindret för en framåtskridande vägledningsprocess är bristande kommunikationNyckelord: Andraspråkstalande, mångkulturell vägledning, kulturell kompetens, kommunikation, kulturDuring the educational program we experienced that the meaning of culture, more or less, becomes inevitable in guidance dialogue with individuals of a second language. The purpose with this study was to examine how active careers advisers in a Guidance Center define the concepts of multicultural guidance, cultural competence and also how careers advisers communicate with individuals of a second language and what relation these have with each other. The data collection method is qualitative with six respondents in two Guidance Centers in Sweden. The data analysis method is a content analysis because it enables us to seek out patterns in our material. The theories used in our study are positivistic, constructivist and socialistic theories of career and guidance choice. As additional material, recent research about multiculturalism and cultural competence is used to understand the purpose of this study. The results indicate there are differing views and definitions with the issues to the study. The majority describes that the importance of culture has no direct impact on their work, but nevertheless that the individuals background is of interest. Generally our respondents say that multicultural guidance does not differ from traditional guidance. The common denominator is the individual sitting in front of you. On the other hand, a minority of the respondents express that the individual culture has significance to their work and the minority see a common need for enhanced cultural competence among advisers for guidance of individuals of a second language, something that’s established in our studies literature and recent research. What is viewed as the greatest obstacle however, is lacking communication. Keywords: Individuals of a second language, multicultural guidance, cultural competence, communication, culture

Denna studie behandlar begreppet mångfald på arbetsplatsen i en svensk kontext. Begreppet har diskuterats i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det råder fortfarande en förvirring kring vad mångfald på arbetsplatsen innebär och vilken påverkan det har på enskilda organisationer. Vidare förknippas begreppet i Sverige med en hög grad av statlig inblandning, som på senare år fokuserats på att påverka organisationer i riktning mot en multikulturell modell. Dock hävdas att det finns liten erfarenhet i av den multikulturella modellen i den svenska praktiken. De företag som arbetar med mångfald gör det ofta inte integrativt, utan mer av ekonomiska skäl för att lättare kunna söka externt kapital.Syftet med studien är att utreda vilka perspektiv av mångfald som finns i olika svenska organisationer och hur dessa skiljer sig från, eller liknar, den multikulturella modell som förespråkas av samhällsdiskursen. Med hjälp av institutionell teori som referensram diskuteras sedan resultatet för att kunna förklara varför eventuella diskrepanser i diskursen kring mångfald på arbetsplatsen mellan olika nivåer i samhället uppstår. Kvalitativ analys av diskurser över flera nivåer av samhället genomförs utifrån en tvärsnittsdesign med urval av offentliga dokument såsom hemsidor, policydokument hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar hos relevanta institutionella arrangemang i ett makroperspektiv, de allra största svenska företagen och ett slumpvis genererat urval av stora svenska företag i ett mikroperspektiv. Totalt analyseras 70 företag och sex institutionella arrangemang. Vi arbetar utifrån en abduktiv ansats där analysen inledningsvis görs med hjälp av en referensram kring mångfaldsperspektiv som senare utvecklas vid adderandet av institutionell teori och i ljuset av våra resultat.Vi finner att tre perspektiv på mångfald; förstärka homogenitet, det färgblinda perspektivet och rättviseperspektivet kan sägas vara institutionaliserade i den svenska kontexten med en stark fokusering på könsdimensionen av mångfald. Accessperspektivet och integration-lärandeperspektivet kan vi inte säga är institutionaliserade i den svenska kontexten. Istället kan de sägas vara på modet. De institutionella arrangemang som vi kan koppla till den svenska staten påverkar svenska organisationer genom tvingande institutionellt tryck till att anamma de institutionaliserande perspektiven. Det finns även en ambition till att regeringen skall agera förebild för mångfaldsarbete genom företag med statligt ägande. Dock sträcker sig texter från dessa institutionella arrangemang inte längre än till det färgblinda perspektivet och rättviseperspektivet. Istället finner vi de flesta uttrycken för accessperspektivet och integration-lärandeperspektivet, där vi även återfinner den multikulturella modellen, framför allt i diskursen som utgörs av texter hos de största svenska företagen. Studien bidrar, genom adderandet av institutionell teori, till en ny, mer pluralistisk syn på mångfaldsperspektiv än vad tidigare litteratur har illustrerat. / This study is addressing the concept of workplace diversity in the Swedish context. The concept has been discussed in Sweden since the late 1990´s, but still there are confusions about what workplace diversity really is, and what impact it has on particular organizations. Further, the concept is in the Swedish context associated with a high degree of governmental involvement which, as of late, has been focused on influencing organizations toward a multicultural model. However, some argue that there is little experience of a multicultural model in the Swedish practice. Those companies that work with diversity do so mostly out of economic reasons, in search of external capital and not in an integrative way.The purpose of this study is to investigate which perspectives on diversity there are in different Swedish organizations and how these can resemble, or differ from, the multicultural model that is advocated by the societal discourse. By means of institutional theory as a reference, the results are then discussed to explain why possible discrepancies in the discourse around workplace diversity between different levels of society may arise. Qualitative analysis of discourses throughout several levels of society is conducted with a cross-sectional design with a sample of public documents such as websites, policy documents, sustainability reports and annual accounts from relevant institutional arrangements in a macro-perspective, and in a micro-perspective; from the largest Swedish companies and a random sample of large, Swedish companies. A total of 70 companies and six institutional arrangements are analyzed. We have an abductive approach, where the analysis is initially conducted by means of a frame of reference around perspectives on diversity, which is further developed with the addition of institutional theory in light of our findings.We find that three perspectives on diversity; reinforcing homogeneity, the color-blind perspective and the fairness perspective can be said to be institutionalized in the Swedish context, with a strong focus on the gender dimension of diversity. The perspectives of access and integration-learning cannot be said to be institutionalized in the Swedish context, but can instead be seen as fashionable. The institutional arrangements we can associate with the Swedish government influence Swedish organizations by means of coercive institutional pressure to adapt to the institutionalized perspectives. There is also an ambition to act as a role model concerning diversity management through companies owned by the State. However, the texts we analyze deriving from these institutional arrangements stretch no further than to the color-blind perspective and the fairness perspective. Instead, we find the most expressions for the access perspective and the integration-learning perspective, where we also find the multicultural model, in the discourse consisting of texts deriving from the largest Swedish companies. The study contributes, by the addition of institutional theory, to a more pluralistic way of describing the perspectives on diversity, than illustrated by previous literature.The thesis is written in Swedish.

Denna forskning är en systematiserande, mest lika design och idécentrala undersökning, som siktarpå att studera hur multikulturalismen representeras inom Jimmie Åkesson diskurs över tid. Analysen görs på fyra av Åkessons almedalenstal 2011, 2016, 2017 och 2018 av anledningen att ett allmänval ska finnas mellan vissa av valda tal. Den grundläggande teorin som undersökningen utgår ifrån är multikulturalism samt postkolonialism och symbolisk rasism. Syftet med forskningen är att genom en kvalitativ textanalys av valda tal, lifta fram idéstrukturen i hur Åkesson presenterar multikulturalismen till sina åhörare, för att besvara frågeställningen kommer forskningen attavkoda för läsaren innehållet som bedöms har postkolonial och symbolisk rasistisk latent budskap.Materialet som används under forskningen är officiella manus för Åkesson almedalenstal från fyra olika år. Slutsatsen som forskningen har uppnått är att, i respektive Åkessons tal finns stark koppling mellan hur Åkesson ser på multikulturalismen, och mönster som förknippas med postkolonialism och symbolisk rasism. / <p>G betyg</p>

<p>The title of this essay is Project: The Veil – an investigation of the trends in the Swedish veil debate compared with the veil debate in France and Great Britain written by Cecilia Lindvall. The purpose of the paper is to analyze how the argument has been conducted by the Swedish politicians from the time when the veil was first recognized in Swedish media up until today. The questions I wanted to answer was each countries definition of the three concepts secularization, freedom of religion and multiculturalism, how Islam as a faith with Muslims has developed in Sweden, France and Great Britain and each countries integration politics with the politicians attitude towards the veil. The method being used is a qualitative study with three kind of theories for analysis; two who derives from a feminist point of view where the first one advocates for the rights of each women, the second for the rights of religious groups and a third theory which discusses different models of integration logics. The study shows that Swedish politicians turned from a negative approach to the veil to advocate the rights of every woman‟s right to wear religious cloth. Sweden and Great Britain chooses similar direction in their national integration program – which protects group rights – while France promotes individual rights on a basis of assimilation politics.</p>

<p>Den här uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvändning som finns hos första generationens invandrarungdomar från Kurdistan, samt ta reda på om de som elever i skolan har varit med om att lärare tagit upp nyheter rörande deras hemländer i den allmänna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om också nyheter från deras hemländer diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts på om medier från hemländerna ingår i medieanvändningen. Studien bygger på en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i åldrarna 16-18 år på Tingvallagymnasiet i Karlstad.</p><p>Det är relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt många studier gjorda som har fokuserat på just den här frågan. Som blivande medielärare anser vi också att det är viktigt att ha kännedom om invandrares medievanor eftersom vi då bättre kan planera våra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hålla sig uppdaterade dels om händelser i Sverige, men även i deras hemländer och i övriga världen. De använder sig dagligen av medier så som Internet, MSN och teve. Vid vissa tillfällen använder de sig också av kurdiska eller arabiska medier, speciellt tevekanaler över sattelit. En majoritet av ungdomarna laddar hem och lyssnar på musik från hemländerna, men ingen av dem läser böcker på sitt hemspråk.</p><p>Ingen av respondenterna har uppgett att lärarna i sin undervisning har tagit upp frågor rörande mångkulturalism.</p> / <p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:roman; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-1610611985 1107304683 0 0 159 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader {mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidhuvud Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {mso-style-unhide:no; mso-style-link:"Sidfot Char"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} span.SidhuvudChar {mso-style-name:"Sidhuvud Char"; mso-style-priority:99; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidhuvud; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} span.SidfotChar {mso-style-name:"Sidfot Char"; mso-style-unhide:no; mso-style-locked:yes; mso-style-link:Sidfot; mso-ansi-font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt;} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:595.3pt 841.9pt; margin:70.9pt 70.9pt 70.9pt 70.9pt; mso-header-margin:35.45pt; mso-footer-margin:32.05pt; mso-page-numbers:0; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} @page Section2 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section2 {page:Section2;} --><!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:"Calibri","sans-serif"; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-theme-font:minor-fareast; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-bidi-font-family:"Times New Roman"; mso-bidi-theme-font:minor-bidi;} > <! [endif] ></p><p>The scope of this thesis is to investigate the daily use of media by young Swedish first generation immigrants from Kurdistan. It also examines if the teenagers - as students in high-school - have had any experiences of teachers having brought up news concerning the student’s home countries in the general education. From the student’s point of view we feel that the education will be more relevant to them if topics from their native countries are discussed in the classroom.  An extra focus has been placed on the question of whether media from the respondent’s own home countries are present in their daily media use or not. The study is based on an explorative case study with semi-structured interviews of three males and three females aged 16-18 with Kurdish background studying at the Tingvalla high-school in Karlstad.</p><p> </p><p>It’s relevant to investigate the media use of young Swedish immigrants because not many studies have focused on this specific issue. As future teachers in media, we also feel it’s important to have knowledge about immigrant’s media use, so that we can plan our lessons in a better way with a more multicultural approach.</p><p> </p><p>The results of the study show that the teenagers are interested in keeping up with the news from Sweden and also from their home countries and the rest of the world. The respondents are daily users of media such as the Internet, MSN and television. At some occasions they also use Kurdish or Arabic media, especially satellite television channels. A majority of the teenagers use the Internet to download music from their home countries, but none of them are reading books in Kurdish.</p><p> </p><p>None of the respondents have stated that the teachers have brought up multicultural issues in the classroom.</p><p><--></p>