The aim of this study has been to shed light on some student experiences of the oral part of the national exam in Swedish 3. I was interested in how students decode and interpret the exam, how they prepare their speech, and lastly, how they perform their speech. The study was done by examining the self-reported answers of 18 Swedish upper secondary school students to a questionnaire regarding their experiences of the exam, and interpreting the exam instruction materials by way of critical ideology analysis and discourse analysis. The study is qualitative in both method and analysis. The national exams fill two separate functions; to aid teachers in equal and fair assessment, and to act as a base for analyzing how well the educational goals are met at a school level, a principal level and a national level. Participation for all students in the courses the exams are distributed in is mandatory. The results of the study show that there is a wealth of possible ways to interpret the demands and agency for action provided through the exam instruction materials, and that these are subjective to the individual reader, as an answer to research question 1. But while most students understand what is asked of them through the exam, some of them encounter troubles in interpreting the instruction materials. As an answer to research question 2, the results of the questionnaire answers show that the ways differ in which students are interpreting and solving the task of participating in the oral part of the national exam, but that some students expresses signs of communication apprehension in performing their speech. Since the exams require a considerable amount of the school term to complete, the exam results are often indicative of the grade and final course assessment of the student. Considering this, the study concludes that the students encountering troubles in decoding the instructions, in preparing for or in performing the oral part of the exam, need to be continually supported by teachers during the school year to ensure the equal opportunity of participation for all students, and that the exam results are to be viewed as an equal part of an overall formative student assessment, rather than a summative conclusion to the school year with large sway over the final grade of the students.

Vårt syfte är att undersöka elevers perspektiv på muntlighet i svenskämnet. Vi utgår från Skolverkets kunskapskrav för årskurs 9 angående att samtala och diskutera, eftersom vi som blivande lärare har i uppdrag att skapa förutsättningar för våra elever att uppnå detta. Våra forskningsfrågor är: Hur ser elever på muntlighet och utveckling av muntlighet i svenskämnet? Hur talar elever om muntlighet i svenskämnet? Materialet omfattar sex olika informanter från två högstadieskolor och består av två samtal i fokusgrupper samt sex efterföljande enskilda intervjuer. Resultatet av elevernas syn på muntlighet i svenskämnet kan sammanfattas i följande tre huvudkategorier: helklassamtal, smågruppssamtal och förberett tal. Till dessa talsituationer förhåller de sig olika och upplever således olika typer av utveckling av muntlighet i svenskämnet. Vi ser också att eleverna gör metareflektioner kring muntlighet i svenskämnet men att de gör det på ett ostrukturerat vis och utan ämnesspecifika metabegrepp. En viktig slutsats är alltså att elevernas strategier för samtal och diskussion behöver utvecklas för att fler av eleverna ska vara muntligt aktiva i svenskämnet och således utveckla sin muntlighet. När det gäller metaspråk om muntlighet drar vi slutsatsen att metaspråk är en strategi som skulle kunna hjälpa eleverna att precisera sina metareflektioner kring muntlighet.

Syftet är att undersöka hur verksamma lärare i svenska arbetar med, och bedömer, muntlighet i årskurs 1 på gymnasiet. Våra forskningsfrågor är: Vilken eller vilka ämneskonceptioner utgår lärare ifrån vid undervisning kring muntlighet i svenska 1? Hur arbetar lärare inför och under den muntliga delen av det nationella provet i svenska 1? Upplever lärare att det finns svårigheter kring bedömningen av den muntliga delen av det nationella provet i svenska 1, och i så fall vilka? Vilka bedömningsmetoder (utöver de som används vid nationella provet) används vid muntlig framställning inom svenska 1 och vilka kompetenser är det som bedöms genom dessa metoder? Vi har gjort en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer och materialet består av fyra informanter som undervisar i svenska på gymnasiet. Resultatet visar att verksamma lärare i svenska utformar sin undervisning i muntlighet utifrån flera ämneskonceptioner och ämneskonstruktioner. Resultatet visar också att lärare ofta förbereder eleverna inför det nationella provets muntliga del genom att låta dem göra likartade anföranden under höst- och vårterminen. Vidare visar vårt resultat att en del lärare upplever att det finns svårigheter kring bedömning av det nationella provets muntliga del. Genom vårt resultat har vi också kunnat konstatera att bedömningsmatriser är en vanligt förekommande metod när det kommer till bedömning av muntlighet, men att det även finns en annan typ av bedömning av muntlighet som sker hela tiden. Vår första slutsats är att den eller de ämneskonceptioner/ämneskonstruktioner lärare utgår ifrån i sin undervisning kring muntlighet i svenska 1 kan ha betydelse för elevernas möjlighet att utveckla sina muntliga kommunikativa kompetenser. Vår andra slutsats blir att eftersom muntlighet tycks likställas med det nationella provets A-del hamnar all annan form av muntlighet i skymundan och muntlighet i allmänhet tycks osynliggöras efter det nationella provets slut. Vår tredje slutsats är att vi som lärare kan spelar in elevernas muntliga anföranden så att den muntliga texten blir bestående och därmed underlättar bedömningen. Vår fjärde slutsats är att de två metoder som vanligtvis används som bedömningsverktyg vid muntlighet säger något om elevernas muntliga kommunikativa kompetenser på olika sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver erfarenheter av att bemöta tysta elever i skolan utifrån deras kommunikativa och språkliga förmågor. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma lärare på låg- och mellanstadiet presenterar studien hur lärarna beskriver att de bemöter tysta elever i skolan samt hur de beskriver att de anpassar undervisningen för att lyfta fram tysta elevers kommunikativa och språkliga förmågor. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har intervjuerna tolkats och analyserats med avsikt att lyfta fram lärarnas beskrivningar av sina erfarenheter, bemötanden och anpassningar. En slutsats i denna studie är att lärarna upplever att tysta elevers tysthet är situationsberoende.  Den kan vara beroende av gruppstorleken eller miljön. Ett annat resultat som framkom var att lärarna ansåg att det var betydelsefullt att skapa en trygg undervisningssituation för att få de bästa förutsättningarna för framför allt de tysta eleverna. Lärarna beskrev också olika tillvägagångssätt som de använde för att kunna bedöma elevernas muntliga förmågor. I studien framkom också att lärarna upplevde en del hinder för sina ambitioner att skapa bra undervisningssituationer. Dessa hinder fanns främst på organisationsnivå. / The purpose of this study is to examine how teachers describe the experience of dealing with quiet students at school based on their communicative and linguistic abilities. With the help of qualitative semi-structured interviews with four practicing teachers in primary school the study presents how the teachers describe how they treat quiet students in a school environment and how they describe adapting their own teaching to improve the quiet students´ communication and linguistic abilities. From a phenomenological perspective have the interviews interpreted and analyzed with the intention of highlighting teachers' descriptions of their experiences, responses and adaptations. One conclusion of this study is that teachers feel that quiet students silently depends on the situation. It may depend on the size of the group or the environment. Another finding that emerged was that the teachers felt that it was important to create a safe learning situation to get the best conditions, especially for the silent students. The teachers also described the different approaches they use in order to assess students' oral abilities. The study also revealed that the teachers´ ambitions to create good teaching situations was not obtained without obstacles. These obstacles mainly generated from an organizational perspective.

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhälle och i och med att de nya ämnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ”den retoriska arbetsprocessen” in i kurserna i svenska på gymnasiet. Eleverna ska numera kunna använda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framställning. Det är mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats är att utreda vad som menas med ”den retoriska arbetsprocessen” och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning. Olika teoretikers syn på området behandlas i uppsatsens inledande del och processens delar intellectio, inventio, dispositio, elocutio, memoria och actio/pronuntiatio beskrivs och problematiseras. Utifrån forskning undersöks även hur den retoriska arbetsprocessen utnyttjas i skolans undervisning med hjälp av både svenska och utländska forskares exempel på övningar och aktiviteter. Det visar sig att kunskaper i den retoriska arbetsprocessen inte bara är ett verktyg för att bygga upp funktionella texter utan även för att analysera och på så sätt se hur andra texter är uppbyggda och hur de påverkar oss.

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var: • På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska? • Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen? • Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder? Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt. Observationsstudien visade att det är gott socialt klimat bland elever som undervisas i mindre undervisningsgrupper / A study with help of interviews, inquiries and observations has been made. The surveys is about students with speech disorders and their views on their education and their future. The result shows that pupils welcomes their future and to get jobs and that students feel wronged in some situations. The interviews were carried out by three teachers, a headmaster and a speech therapist, all active in Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever (special schools for disabled students). Issues of this essay was: • In what way are the school working to help students with speech disorders to meet the course goals in Swedish education? • How often and on what grounds are the Act`s exemptions beeing used in teaching? • How do the students see themselves and their future, their education and their disability? The result also shows that,Riksgymnasieverksamheten have a good knowledge and experience with students with speech disorders and have developed strategies to give these students a good education and schooling. The observations showed that there are good social climate among students who are taught in smaller teaching groups

Den här studien är en etnografisk studie som eftersöker svenskämnets muntlighet och den dolda läroplanen i muntlighet. Studien har observerat en undervisningsgrupp på 19 elever som läser svenska 1 på en gymnasieskola i norra Sverige. Klassrumsobservationer och etnografiska intervjuer har använts som datainsamlingsmetoder och datan har analyserats enligt grundad teori. I arbetet med dataanalysen har teorierna delaktighet, self-efficacy och den dolda läroplanen framträtt som centrala och en generalisering av resultatet har knutits an till tidigare forskning. Resultatet visar på hur klassrumsmiljön möjliggör och begränsar elevers muntliga utveckling, främst för att elevernas olika förutsättningar ger dem olika möjlighet till social delaktighet. Slutsatsen som dras av arbetet identifierar den dolda läroplanen för muntlighet och presenterar hur dess existens påverkar elevers muntlighet i klassrummet. / This ethnographic study investigates students’ orality in the classroom, with the purpose of identifying the hidden curriculum in orality. Factors such as classroom discussions, teachers’ questions, and answers to students, as well as groups in the classroom has been identified as factors that effects the student’s oral progress. The study followed a class of 19 students who takes the course Swedish 1 at an upper secondary school in the north of Sweden. The data collection methods that have been used are classroom observations and ethnographic interviews. The data has been analyzed according to grounded theory. In the process of data analyses, the theories participation, self-efficacy, and the hidden curriculum has been prominent, and the results has been compared to previous research, to strengthen the findings to theory. The results have shown how the classroom environment enables and limits students’ orality progress. Mainly due to, students’ different conditions and background knowledge, which gives them different opportunities for social participation. The findings of the study, identifies the hidden curriculum för orality and presents how its existence effects students orality in the classroom.

The starting point in this licentiate thesis is the fact that students are to do a national test in Swedish, Course B, in upper secondary school, and that their oral presentations are to be assessed by the teacher. Since the assessment of orality must be equal according to the curriculum and irrespective of the teaching preceding the assessment, questions on teacher training in orality are highlighted. This is a general didactic problem in all subjects, but it might appear more acute in oral work, depending on a number of factors. The transience of speech makes an accurate assessment of the oral presentation difficult. The complexity of the oral situation might cause uncertainty as to what is to be assessed. Consequently, the point of departure in this thesis is a practical problem, which also has theoretical relevance.This study has a didactic perspective and rests on sociocultural theory, which emphasizes that learning and development are situated, mediated, and, as a result, dependent on linguistic and intellectual tools. Rhetoric and reception theory are the theoretical perspectives that contribute analytical tools to make visible the teacher’s preparation, realization, and assessment of the oral national test and the students’ understanding of this. The assessment is both formative and summative.The purpose of this study is to examine how the tools for metacommunication in the area of orality, tools supplied by rhetoric as a resource for concepts, are implemented and conveyed by a teacher in a class, before and in the assessment of the national test.Data were collected from a Natural Science Programme class. The national test in Swedish, Course B, takes place in the autumn term in year three.The results show the importance of the teachers and students, as well as the steering documents, having a common language for orality to support assessment and learning respectively. Orality has no such base, which is obvious in the steering material in Swedish accompanying the national test.The study shows how a rhetorically trained teacher can help develop a metalanguage, as well as didactic instruments to make the work with the preparations, the carrying through, and the assessment of oral presentations work smoothly. The result, however, shows how orality is given less scope in general and before the national test in particular, despite the high ambitions of the teacher. This is apparent in a more everyday and vague metalanguage, at the same time, as the didactic instruments are inadequate. The students’ ability of reception runs the risk of getting more limited.In the same way as writing, orality requires time for practice (techné), as well as distinct instructions in comments to the test material and steering documents concerning metalanguage, genre, and copia. By using the rhetorical work process as a tool, the teachers and students obtain a working instrument for producing speech that is supported by the theory of rhetoric. It can also be used when assessing an oral presentation, which gives the students and the teachers the same instrument for both speech production and its assessment. The study points to the fact that the distinctive characteristics of orality, memoria and actio, are not considered and problematized by the teacher to the same extent, as are other steps in the rhetoric work process. Teachers’ and students’ ability of reception runs the risk of becoming too restricted, which might jeopardize the equality of the assessment.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex verksamma lärare i årskurs 1–3 ser på sitt arbete för att elever ska våga tala i klassrummet och hur de arbetar för att stötta elever till att våga tala. Utifrån syftet har vi använt oss av tre frågeställningar: Vilka strategier rapporterar lärare att de använder för att få eleverna att våga tala i klassrummet? Kan klassrumsklimatet påverka elevernas förmåga att våga tala inför varandra? Vilken plats ges förmågan tala i lärarnas undervisningsplanering? Den tidigare forskningen belyser hur klassrumsklimatet, trygghet och relationer påverkar elevernas förmåga att våga tala. I studien beskrivs även betydelsen av lärares arbete och syn på att utveckla elevernas förmåga att tala. Teoretisk bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet och pragmatismens Learning by doing-modell. Materialinsamlingsmetoden utgörs av kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare samt ett observationstillfälle. Resultatet av studien visar att lärarna har en viktig roll för att stötta eleverna och arbetar med olika strategier för att eleverna ska bli trygga och våga tala i klassrummet. Resultatet visar också att lärare planerar in förmågan tala i undervisningen på ett varierat sätt.

Syftet med detta självständiga arbete är att beskriva hur åtta lärare arbetar med elevers muntliga framställning. Arbetets fokus är att belysa vilka metoder och strategier dessa lärare använder, för att vägleda och stötta eleverna i processen kring muntlig framställning. Vilken inverkan klassrumsklimatets har på muntliga framställningar kommer att beröras i studien samt hur lärarna arbetar med det.   Utifrån syftet ställdes tre frågeställningar Hur arbetar lärarna med processen kring muntlig framställning? Vilka strategier arbetar lärarna med för att skapa ett gott klassrumsklimat? Hur arbetar lärarna med återkoppling? Uppsatsens resultat baseras utifrån intervjuer med åtta lärare, vid tre olika skolor på låg- och mellanstadiet. Intervju som metod har valts för att söka lärares uppfattningar kring arbetsprocessen med elevers muntliga framställning. Resultatet visar en skillnad mellan de lärare som har kunskap inom retorik och dess arbetsmetoder, jämfört med de lärare som saknar den kunskapen. Elever till lärare som arbetar medvetet med muntliga framställningar undervisas i strategier och tekniker för hur de kan gå tillväga. Det visar sig att de på skoltid får stöd av läraren under hela processen, från förberedelse till genomförande, vilket bidrar till ökat självförtroende. Elever, vars lärare inte arbetar medvetet med muntliga framställningar, lämnas ofta åt sig själva i förberedelsen, i skolan eller i hemmet. Denna uppsats belyser vikten av att arbeta medvetet och strukturerat med elevers muntliga framställning, från förberedelse till genomförande och efterarbete. / The purpose of this independent work is to describe how eight teachers work with pupils oral presentations. Focus of the study is to illustrate teachers’ working methods and strategies, to guide and support pupils throughout the process. The classroom climate´s effect on oral presentations and how teachers work with it, will also be clarified in this study. Based on the purpose of this work, three questions were asked: How do teachers work with the process of oral presentation? What strategies are used by the teachers to create a good classroom climate?How do teachers provide feedback? I conducted the survey based on interviews as a method. I interviewed eight teachers at three different schools, to seek their opinions about how they work with the process of oral presentation. The result shows a difference between teachers having knowledge of rhetorics and its working methods, as compared to teachers who lack the knowledge. Pupils whose teachers work consciously with oral presentations are taught strategies and techniques. It turns out that they are supported by the teacher throughout the process, from preparation to implementation, which contributes to increased self-confidence. Pupils, whose teachers do not consciously work with oral presentations, are often left alone in the preparatory work, at school or at home. This independent work highlights the importance of working consciously and systematically with pupils’ oral presentation, from preparation to implematation and post-production.