Den här uppsatsen handlar om vilket synsätt pedagoger, skolledning och den politiska nivån har på elever med läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på rådande synsätt på dessa elever har vi valt att göra en kvalitativ respondentintervju med sex pedagoger, två skolledare samt två personer från stadsdelsförvaltning. För att ta reda på vilket synsätt man har på elever med läs- och skrivsvårigheter. Vår studie syftar till att göra en empirisk undersökning för att skapa oss en bild om vilka rådande synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter som finns inom våra skolområden. Vi har studerat tidigare forskning och historik som kan ligga till bakgrund för rådande synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom att intervjua pedagoger, skolledare och personal på stadsdelsnivå har vi fått svar på vår problemformulering. Vårt resultat, med stöd från tidigare forskning, visar på att synsätt på elever med läs- och skrivsvårigheter är under ständig förändring, påverkas av kompetens och kunskap i ämnet, samt att synsättet kan delas in två huvudgrupper. This research examines within which way pedagogues, school management and people on political level look upon children with reading and writing difficulties. To find out we have chosen to conduct a qualitative interview with six pedagogues, two headmasters and two employees at the City administration. In order to create a picture of how children with reading and writing difficulties are looked upon, our study aims to do an empirical study. We have gone through existing research and history that underlie the existing perspective on children with reading and writing difficulties. By interviewing pedagogues, headmasters and employees on political level, our questions have been answered. Our result, with support from existing research, clearly shows that the view on children with reading and writing difficulties is constantly changing depending on the competence and knowledge within the area. Also, we have found that the view is divided in to two main groups.

Hur uppfattar en grupp med yrkeserfarenhet av funktionshindrade personer respektive en studentgrupp som studerat livsvillkor för olika samhällsgrupper, dokumentärserien ”I en annan del av Köping”? Detta är utgångspunkten i denna uppsats som är en receptionsanalys med två fokusgrupper avseende stereotypa föreställningar, representation, normalitet och avvikelse i samtal kring uppfattningar och tolkningar av programmet ”I en annan del av Köping”. Till viss del berörs även medias, och i detta fall TVs, roll som producent och reproducent av verkligheten.

No description available.

Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan. Men empirin stöder också queerforskningens hållning, att alla lever i och med normer. Informanterna vikt vid biologiskt släktskap vad gäller uppväxtfamilj och syskon, det var också viktigt för dem att hålla en kontinuerlig kontakt med familjer med liknade bakgrund – ett sammanhang där deras egen familjeform får utgöra normen. Ett viktigt inslag i kvinnornas vardag var att de på grund av sitt val fick förhålla sig till praktiker om öppenhet och döljande, som en konsekvens av den heteronormativa tvåsamhetens starka ställning som förutsättning för ”barnet bästa”.

Uppsatsen handlar om normaliserande och meningsskapande praktiker bland statsanställda på olika myndigheter. Utifrån fem homosexuella tjänstemäns och tjänstekvinnors berättelser om sina arbetsliv och karriärer undersöks hur normalitet skapas och upprätthålls, hur homosexuell subjektivitet formas och hur normativa maktordningar kan utmanas. I uppsatsen visar vi att sexualitet inte kan förstås isolerat från andra maktordningar utan måste ses som intimt förknippat med föreställningar om kön, klass, etnicitet, ålder och yrkesposition. Ju närmare en normativ position den homosexuelle befinner sig desto mindre utmanande blir den homosexuella identiteten. Framför allt är kopplingen mellan sexualitet och kön viktig. En homosexuell identitet som inte utmanar föreställningen om två kompletterande kön uppmuntras av omgivningen medan könsöverskridande könsuttryck bemöts med negativa reaktioner.

THE AIM OF THIS STUDY WAS TO INVESTIGATE YOUNG ADULTS EXPERIENCE´ OF RESIDENTIAL TREATMENT. THE STUDY WAS QUALITATIVE, BASED ON INTERVIEWS WITH FIVE RESPONDENTS WHO HAD STAYED AT A TREATMENT HOME FOR A LONG PERIOD OF TIME. THE FOCUS WAS ON THE RESPONDENTS´ EXPERIENCES OF MILIEU THERAPY AND THEIR VIEW ON NORMALITY. THE RESULTS WERE ANALYZED FROM EARLIER RESEARCH, THEORIES FROM SYMBOLIC-INTERACTIONISM AND ANTONOVSKYS´ THEORY ABOUT SENSE OF COHERENCE. THE RESULTS SHOWED THAT THE RESPONDENTS HAD TO EXAGGERATE THEIR DYSFUNCTIONAL BEHAVIOUR IN ORDER TO FIT AMONG THE OTHER RESIDENTS. THE GROUP OF RESIDENTS HAD A MAJOR IMPACT ON THE RESPONDENTS´ EXPERIENCE OF THE STAY. THEY ALSO EXPERIENCED THAT SOCIO-PSYCHOLOGICAL PROBLEMS WERE CONTAGIOUS WITHIN THE GROUP. AFTER THE TREATMENT THE RESPONDENTS FELT MORE SECURE IN THEMSELVES AND HAD A BETTER CONNECTION WITH THEIR FAMILIES. NORMALIZATION THROUGH EDUCATION SEEMS TO HAVE TAKEN PLACE SINCE ALL THE RESPONDENTS EXCEPT ONE ARE INVOLVED IN AN EDUCATION-PROGRAM NOW.

Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare. De fyra behandlarna tycktes konstruera sin yrkesidentitet i ett maktspänningsfält mellan å ena sidan upplevda skillnader mot klienter och å andra sidan upplevda likheter med dem. I detta spänningsfält använde de flera olika strategier för att både befästa och göra motstånd mot den egna behandlarmakten.

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera några pedagogers vision om ”En förskola för alla”. Vad begreppet ”En förskola för alla” innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkställandet av en förskola där alla barn är välkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap använts. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Metod: En fenomenografisk ansats utifrån andra ordningens perspektiv har legat till grund för denna studie för att beskriva pedagogernas uppleverser och uppfattningar utifrån deras erfarenhetsvärld. Användandet av en fenomenografisk ansats, ur andra ordningens perspektiv, innebar att jag inte har intresserat mig för vad som är sant eller falskt utan istället fokuserat på informanternas beskrivningar och förklaringar av olika begrepp och fenomen. Resultatet visar på många likheter mellan informanternas beskrivningar, men även att deras fokus ser annorlunda ut i en del avseenden. Resultat: Pedagogerna i studien har beskrivit olika arbetssätt för en fungerande integrerade verksamhet för varje unikt barn. Även fördelar, nackdelar, möjligheter och begränsningar för verkställandet av ”En förskola för alla” har presenterats. Pedagogerna anser att ”En förskola för alla” innebär att verksamheten ska anpassas utefter varje enskilt barns behov. Samtidigt ska det bildas en gemenskap, där olikheter framhävs som positivt och barn från tidig ålder får lära sig att alla inte är stöpta i samma form.

I denna studie har vi undersökt hur fyra förskolelärare på tre olika förskolor uppmärksammar, underlättar och hjälper barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hur pedagogerna tillsammans med specialpedagogen arbetar med stöttning och hjälpmedel för att skapa en meningsfull pedagogisk vardag för dessa barn i verksamheten. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod och är baserad på tre pedagogintervjuer samt en intervju med en specialpedagog. Utifrån våra intervjuer har vi bearbetar olika delar och tillsammans skapat en helhet i resultatet. Genom intervjuerna fick vi en inblick i informanternas arbetsätt och deras syn på hur arbetet med barnen ges uttryck i verksamheten samt hur man som förskollärare och specialpedagog förhåller sig till begreppet en skola för alla. Resultatet visar att alla intervjuade pedagoger och specialpedagogen uppmärksammar, stöttar och hjälper barn med förmodad eller konstaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning genom att se till att deras förutsättningar och behov uppfylls. De påpekar under intervjuerna att de lägger stor vikt på det gemensamma arbetet med ambition att vara öppen, kunna ge varandra råd samt att värdet av att kunna diskutera med varandra. Det framkommer även att trygghet i förskolegruppen är viktigt när det gäller att få barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning väl inkluderade i verksamheten samt en öppen och förtroendefull kontakt mellan föräldrar och förskola.

Abstract We decided to explore former school pupils’ experiences of not conforming to the norm. Earlier studies have focused on the children as “the problem”.  We see this as worrying, especially since there is very little research focusing on the pupils’ own experiences. The children’s own perspective needs to be brought to the fore. We hope in a small way to contribute to this. Our study consists of retrospective qualitative interviews with former school children, now all over the age of eighteen. We have adopted a social constructionist perspective to illuminate the area. Social constructionism can be seen as a meta-theory underlying the choice of method, theory and research questions in our study. The study is qualitative and consists of five semi-structured interviews. As a theoretical and analytical tool we will construct a discourse using a psychological perspective. We will base this on the work of Potter and Wetherell as well as Winther Jörgensen and Phillips’s discourse theories. Our qualitative approach means we will look at the role of speech production based on interpretation repertoires and subject positions. In this way, we can see how meanings form the building blocks used in the way people talk about, and thereby construct, the world of everyday interaction (Winther Jorgensen & Phillips 2000: 116). In other words the discourses are a social act, a discursive practice. We are interested in analysing how the interviewees construct versions of social reality in their stories in relation to current social norms and discourses. In addition to discursive psychological theory we have used Börjesson & Palmblad’s descriptions of the impact of verbal discourse about pupils at school on a macro level. They found that the pupils had been categorised as “deviant” and “problem children” during their time at school, also that there was an image of how the “desirable child” should be. We also applied Beckers’ theory of using the “outsider” in order to understand the mechanisms behind the position of not fitting into the norm.  Utilising these theories we analysed the five interviewees’ description of themselves, others and their situation at school to illuminate their experiences and also to highlight their description of the experience of being viewed as “deviant” during their school period. Key words: Identity, Normality, School Norm, Outsider, Discourse psychology, Social constructionism