Sweden is currently a country in which a large amount of children’s time has changed to be spent within institutions, for small children these institutions are preschools. These are places where notions are created regarding what children are, what’s good for children, what’s normal and desirable regarding children. The purpose of this study has been to decipher what’s considered desirable and what notions or ideas regarding children are prevalent in preschools with an I Ur och Skur profile. Preschools with this profile are characterized by a focus on spending time outside all year round and learning by experiencing. An analysis of the homepage of Friluftsfrämjandet has been made, a site representative of I Ur och Skur, in order to discover what notions regarding children could be found and what they meant. The results were that the children of I Ur och Skur are viewed as competent, natural beings and that outdoor learning is seen as very beneficial to children. Notions regarding children spending time outside were that it corresponded to children’s natural ways. It’s seen as good for the children right here and now and it’s thought to lead to that the children when grown up would be knowledgeable in environmental issues and that they would have developed an interest in outdoor activities and the health benefits of it. The focus on nature and being a part of it should aid the children in distancing themselves from what’s seen as corrupt in modern society and effect of it which are seen as bad for children. A great trust seems to be placed in children’s competence and their competence is viewed in relation to the focus on the outdoor activities. It is seen as desirable that the children are active and knowledgeable in the outdoors, that they display an interest in learning in nature and carry their acquired values into their adult life. Nature and children’s relations to the outdoors hold a great cultural meaning in Sweden and that reflects on the preschools of Sweden, especially those with an I Ur och Skur profile.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera hur nationella prov för åk 3 framställs och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas på en mer generell nivå i skolan. Materialet till denna studie består av skriftliga källor så som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lärare samt en observation och ett samtal med elever i åk 3. Materialet granskas med hjälp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven på olika sätt kan förbättra skolan. Kritiker hävdar att detta är neo-liberala tankar som inte grundar sig på forskning. Lärarna är i stor omfattning positiv till proven och har förhoppningar att provresultaten skall ge dem ökade resurser. Proven kan tolkas som en metod för utövande av makt och disciplinering i skolan med hjälp av elevers och lärares strävan efter normalitet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras. I analysen framstår även att den lättnad och självinsikt som pedagogerna menar att barnen upplever med en diagnostisering inte verkar stämma överens med barnens bild av situationen. Vad som däremot framträder är att en ADHD-diagnos möjliggör ökade resurser samt tillgång till medicin. I studien visar det sig att pedagogerna talar om ADHD utifrån den biomedicinska diskursen, samma diskurs som idag har en dominerande ställning inom forskning. Som slutsats kan sägas att de maktdimensioner invävda i vårt språk och våra handlingsmönster, som skapar förgivettagna sanningar om vad som är barnens bästa, leder till en styrning av pedagogers särskiljande av barn. Med denna goda viljas makt kategoriseras barn vars beteenden kan härledas till ADHD-diagnosen.

Syftet med den här studien är att synliggöra förskolepersonalensuppfattningar och agerande i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Studienutgår från en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuergjorda tillsammans med tio legitimerade förskollärare och barnskötare. Föratt synliggöra teman som framkommit under insamlingen av det empiriskamaterialet har en tematisk analys nyttjats. I resultatet redovisas det insamladematerialet utifrån de två huvudteman uppfattningar och uttryck om barn ibehov av särskilt stöd och ageranden kring barn i behov av särskilt stöd. Därblev det tydligt hur utbildningsnivån visade sig ha betydelse för hur dettalades om barn i behov av särskilt stöd. Det framkom även tre aspektergällande inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Dessa aspekter gällermindre barngrupper, fortbildning och samsyn. Det presenteras också hursamarbeten med specialpedagog och andra organisationer ser ut mellan deolika förskolorna, samt hur förskolepersonalen uttrycker sig gällandemöjligheter att räcka till.

Uppsatsen är en komparativ litteraturanalys med en kvalitativ inriktning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två skönlitterära barnböcker, för åldrarna 3-6 och 6-9 år, gestaltar könet hen och hur lärare som arbetar för en inkluderande miljö kan använda dem i ett klassrum med ett sociokulturellt perspektiv. Böckerna som analyseras är Kivi och Monsterhund (Lundqvist, 2012) och Månen, varelsen och jag (Karlsson, 2020). I uppsatsen görs en fördjupning av begrepp som hen, genus, normalitet, sociokulturell kompetens, queer-teori samt alteritetsteori. Därtill går vi igenom vad som menas med händelse, tema, miljö och karaktär samt deras betydelse för barnlitteratur. Resultatet av litteraturanalysen synliggör att båda böckernas övergripande tema och motiv skildrar hur människor kan acceptera varandra vilket lämpar sig för barn i ett sociokulturellt klassrum. Läraren behöver däremot arbeta med dem på olika sätt för att nå samma mål i undervisningen. För att undervisningen ska kunna bedrivas inkluderande i ett sociokulturellt klassrum där alla kön lyfts fram som värdefulla så krävs det framför allt att läraren besitter en sociokulturell kompetens och är medveten om sina egna normativa uppfattningar.

Syftet med studien var att undersöka skolpersonals uppfattningar om elever i behov av särskilt stöd och den utbildning som erbjuds på tre resursskolor. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts och resultatet har analyserats genom en tematisk analys med fokus på innehåll, framträdande mönster och mångtydigheter i utsagorna. En svaghet i studien är utmaningen i att undersöka utsagor som forskaren själv är nära. En styrka i studien är synliggörandet av forskarrollen och forskarens perspektiv. Studiens resultat visar att respondenternas synsätt på elever i behov av särskilt stöd är kopplat till hur de talar om eleverna, syn på orsaker till behov av särskilt stöd och syn på normalitet. Vidare återges framförallt en positiv bild av respondenterna gällande den individualiserade undervisningen. Gällande resursskolans uppdrag framträder framförallt en kluvenhet till inkludering och särskiljande undervisning för elever i behov av särskilt stöd. Den huvudsakliga slutsatsen i arbetet är att resursskolans uppdrag är komplext, då den bidrar till att synliggöra aktuella utmaningar och möjligheter i arbetet med elever i behov av särskilt stöd samtidigt som uppdraget innebär en särskiljande åtgärd. Slutligen diskuteras behov av mer forskning som studerar hur skolgången på resursskolor påverkar elevernas självbild och möjligheter till utveckling och lärande.

This thesis analyzes the concept of ”funktionalitet” (the dis/ability divide), normality and vulnerability in the Swedish Law on Support and Service to Certain Disabled People (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS). LSS is the main rights law for people with disabilities and was groundbreaking when it came, but has since its legislation not been developed any further. Recent debate has shown that the law is not implemented according to its intentions. Through the use of discourse analysis and the theoretical perspectives ableism, intersectionality and vulnerability this thesis investigates the understanding of ”funktionalitet” in the legislation and the official government inquiry (SOU 1991:46) that submitted a proposal for the law in 1991. The main conclusions of the analysis point toward a conception of ”funktionalitet” as both depending on the power structure of ableism and as a diversity in humanity. The position as a person with disability is portrayed as a special (or pathogenic) vulnerability in order to claim special rights. Moreover the thesis briefly discusses how the position as a person with disabilities is denied other identificatory categories such as a person with a gender identity, sexuality and/or being a parent. These are topics for further research.

Syftet med studien är att göra en undersökning av pedagogers erfarenhet av att möta barn som befinner sig i psykisk ohälsa på förskolan. I studien har vi genomfört en enkätundersökning som besvarats av 44 verksamma pedagoger samt intervju i fokusgrupp med fem deltagare. Resultatet visar att pedagoger har viss erfarenhet av att möta barn i psykisk ohälsa. Det behövs verktyg, kunskap och förebyggande metoder för att nå och arbeta med psykisk ohälsa i förskolan. I studien framgår det att pedagoger behöver arbeta med förebyggande insatser och i ett nära samarbete med andra professioner samt familj för att stötta barn som befinner sig i psykisk ohälsa.   I samhället finns idag ett stigma kopplat till psykisk ohälsa som leder till att människor inte vill visa eller berätta att de är drabbade av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är något som är påverkat av samhällets attityder, okunskap samt fördomar. Detta är något som kan resultera i att människor väljer att dölja sina beteenden för att inte uppfattas avvika. Barn på förskolan hamnar i sammanhang där de snabbt lär sig vilka beteenden som anses vara rätta och vilka beteenden som utmärker sig som negativa. Detta är en av faktorerna som påverkar pedagogers förutsättningar för att upptäcka psykisk ohälsa på förskolan.   Psykisk ohälsa kan leda till oro, utbrott och hyperaktivitet hos barn och behöver därför lyftas fram och för att diskuteras med hjälp av det normkritiska perspektivet, där fokus läggs på att se barnets rop på hjälp och utifrån det utmana och förändra verksamheten så att ett tillåtande klimat råder för alla. Det är även väsentligt att utmana de normer som finns satta för att skapa goda förutsättningar. Barn som inte får stöd kan utveckla fortsatta svårigheter i vuxen ålder, därför behöver de vara i goda sammanhang där de uppfattar sin tillvaro som sammanhängande och begriplig för att uppnå hälsa framför ohälsa och utifrån det få ökad känsla av sammanhang, KASAM.

The person behind the diagnosis is a qualitative interview study by Nicole Kling. The study examines how parents of children with Down syndrome experience the social treatment in a time when prenatal diagnosis is on the rise. Foucault’s biopolitical and Rose’s ethopolitical perspectives serve as theoretical frameworks for the analysis of how the parents experience and relate to the social treatment of them and their children. The study’s results show that society’s strong norms of normality play a crucial role for the interviewed parents’ experiences of being regarded as “deviating”. Ignorance, undemandingness and carelessness lead to discrimination of the children, and the lack of expectations of society on them is often seen by the parents as more disabling than the diagnosis itself. In such a society children born with Down syndrome can be seen as pathological elements in a population that strives for normality. Therefore, this study wishes to contribute to the body of research dedicated to explore the impact of biopolitical strategies on the plurality of society. / Människan bakom diagnosen är en kvalitativ intervjustudie gjord av Nicole Kling. Studien undersöker hur föräldrar till barn med Downs syndrom upplever det samhälleliga bemötandet i en tid där fosterdiagnostik är på framväxt. Foucaults biopolitiska och Roses etopolitiska perspektiv fungerar som teoretiska ramverk för analysen av hur föräldrarna upplever och förhåller sig till det samhälleliga bemötandet av dem och deras barn. Studiens resultat visar att samhällets starka normalitetsnormer spelar en avgörande roll för de intervjuade föräldrarnas upplevelser av att de och deras barn i och med diagnosen betraktas som ”avvikande”. Okunskap, kravlöshet och slarv leder till diskriminering av barnen, och samhällets bristande förväntningar på dem ses av föräldrarna ofta som mer funktionsnedsättande än diagnosen i sig. I ett sådant samhälle kan barn som trots allt föds med Downs syndrom ses som patologiska inslag i en befolkning som strävar efter normalitet. Studien hoppas därför kunna bidra till det forskningsfält som avser undersöka biopolitiska strategiers påverkan på mångfald.

<p>Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur några grundskollärare uppfattar kunskapsområdet specialpedagogik. Undersökningen bygger på tre frågeställningar, vilka bidrar till att belysa grundskollärares uppfattningar om kunskapsområdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ämnesområde, som kan förstås utifrån flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrån vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstås. Betraktarens förståelse ter sig olika beroende på val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag. Vidare kan specialpedagogik förstås i relation till ”vanlig” pedagogik/klassundervisning, men förhållandet mellan dessa två former av pedagogik kan problematiseras. Som teoretiskt avstamp använder vi bland annat tankar från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Foucaults diskursbegrepp. För att undersöka hur grundskollärare kan uppfatta specialpedagogik har vi genomfört fokusgruppssamtal, vilket är en forskningsteknik som handlar om att genom gruppinteraktion insamla data. I fokusgrupperna får deltagande informanter diskutera kring ett på förhand givet ämne; i vårt fall har det givna ämnet utgjorts av specialpedagogik. Inom ramen för denna undersökning har vi genomfört två fokusgruppssamtal. Resultatet från fokusgruppssamtalen har kategoriserats utifrån en analysmodell, bestående av tio olika kategorier vad gäller uppfattningar om specialpedagogik. Vårt resultat visar att specialpedagogik kan uppfattas på flera olika sätt. Många uppfattningar som informanterna gav uttryck för i samband med fokusgruppssamtalen kan dock härledas till ett individfokus i förhållande till specialpedagogik. Samtidigt gav informanterna uttryck för uppfattningar som lyfter fram miljöbetingelser inom specialpedagogiken. Dessa uppfattningar var dock betydligt färre än de som kan relateras till ett individfokus.</p>