<p>Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt från en enkätundersökning där handläggare och skolläkare från Östergötlands 13 kommuner har besvarat frågor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av särskilt stöd kan gå till. </p><p>De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rätt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgången beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstås. I litteraturgenomgången tas också frågan om individ kontra miljö upp. Utifrån litteraturen beskrivs en pedagogisk, psykologisk och en europsykologisk utredningsgång. I metoddelen diskuteras metodval och bortfall och hur det påverkar resultatet. </p><p>Resultatet visar att den vanligaste orsaken till att en utredning initieras är läs – och skrivsvårigheter. Resultatet visar också att lärare och skolpersonal är de som oftast initierar en utredning. De framkommer i resultatet att de flesta kommuner har någon form av utredningsteam där ett flertal olika yrkesgrupper ingår.</p>

<p>Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den. Syftet med denna uppsats är att analysera fem texter från olika aktörer för att ta reda på hur de talar om den intagne och vilka diskurser som styr densamme. I slutänden ämnar jag även diskutera vad dessa diskurser betyder och får för konsekvenser. Texterna är författade av tre aktörer; beslutsfattare som producerat lagtexten,8 förordningen9 och regleringsbrevet,10 Kriminalvården som utarbetat visionen för sitt arbete,11 samt det brottspreventiva programmet Brotts-Brytet som författat sin teorimanual.. Dessa texter och aktörer kommer diskuteras utförligare längre fram i uppsatsen.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och diskutera samtidens porträttering av maskulinitet och avvikelser inom populärkulturen. För att genomföra denna studie analyseras två olika teveserier varav den ena är en dokusåpa och den andra en dramaserie. Båda serierna uppstod vid en och samma tidpunkt på olika delar av världen. Den likhet som fanns mellan dem var att de porträtterade framväxten av en och samma fenomen, nördar som ny manlighet. Analysen genomförs utifrån teoretiska verktyg med grund inom remedering samt teorier om immersivitet och manlighet men även en återkoppling till begreppet freakshow. Uppsatsen är förankrad för att lyfta fram tankar och aspekter kring framväxt av den manliga identiteten men även väcka nya diskussioner.</p> / <p>The purpose of this study is to examine and discuss the current ways of portraying masculinity and deviations within popular culture. For this study, I’ve focused on two different sources, one being a reality-show and the other being a fictional series. Both of these series aired for the first time during 2005, though not in the same country. Despite the distance, both of these series portrayed the appearance of new masculinity, in this case, the fact of being a nerd as a new masculinity. The analysis focuses on examining the series with roots in the remediation theories as well as concepts of the immersive media and masculinity. Also, placing these series in a context where they can be compared to the late freakshow phenomena. This study aims to bring up thoughts around appearances of masculine standards as well as plant seeds for future discussions.</p>

Arbetet handlar om utredningsprocessen av elever i behov av särskilt stöd. Med utgångspunkt från en enkätundersökning där handläggare och skolläkare från Östergötlands 13 kommuner har besvarat frågor om utredningsprocessen, har jag beskrivit hur en utredning av elever i behov av särskilt stöd kan gå till. De olika styrdokument som finns och som behandlar elevers rätt till stöd lyfts fram. I litteraturgenomgången beskrivs hur normalitet och avvikelse kan förstås. I litteraturgenomgången tas också frågan om individ kontra miljö upp. Utifrån litteraturen beskrivs en pedagogisk, psykologisk och en europsykologisk utredningsgång. I metoddelen diskuteras metodval och bortfall och hur det påverkar resultatet. Resultatet visar att den vanligaste orsaken till att en utredning initieras är läs – och skrivsvårigheter. Resultatet visar också att lärare och skolpersonal är de som oftast initierar en utredning. De framkommer i resultatet att de flesta kommuner har någon form av utredningsteam där ett flertal olika yrkesgrupper ingår.

Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur några grundskollärare uppfattar kunskapsområdet specialpedagogik. Undersökningen bygger på tre frågeställningar, vilka bidrar till att belysa grundskollärares uppfattningar om kunskapsområdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ämnesområde, som kan förstås utifrån flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrån vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstås. Betraktarens förståelse ter sig olika beroende på val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag. Vidare kan specialpedagogik förstås i relation till ”vanlig” pedagogik/klassundervisning, men förhållandet mellan dessa två former av pedagogik kan problematiseras. Som teoretiskt avstamp använder vi bland annat tankar från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Foucaults diskursbegrepp. För att undersöka hur grundskollärare kan uppfatta specialpedagogik har vi genomfört fokusgruppssamtal, vilket är en forskningsteknik som handlar om att genom gruppinteraktion insamla data. I fokusgrupperna får deltagande informanter diskutera kring ett på förhand givet ämne; i vårt fall har det givna ämnet utgjorts av specialpedagogik. Inom ramen för denna undersökning har vi genomfört två fokusgruppssamtal. Resultatet från fokusgruppssamtalen har kategoriserats utifrån en analysmodell, bestående av tio olika kategorier vad gäller uppfattningar om specialpedagogik. Vårt resultat visar att specialpedagogik kan uppfattas på flera olika sätt. Många uppfattningar som informanterna gav uttryck för i samband med fokusgruppssamtalen kan dock härledas till ett individfokus i förhållande till specialpedagogik. Samtidigt gav informanterna uttryck för uppfattningar som lyfter fram miljöbetingelser inom specialpedagogiken. Dessa uppfattningar var dock betydligt färre än de som kan relateras till ett individfokus.

This thesis aims to investigate possible positions of identification for people with dis/abilities. With a theoretical basis in crip-theory it discusses the notions of power and deviance and its’ importance for the formation and reproduction of ideas around the concepts of dis/ability, ableism, deviancy and normality.

Normal children acquire the necessary social habits without being consciously aware of this, they learn instinctively. (Author’s translation from Swedish to English) (Asperger &amp; Frith, 1998, s. 21)   This essay is about people who do not learn to socialize, the social habits, instinctively but through conscious learning. We have interviewed three adults with the diagnosis of Asperger syndrome with the aim to let them tell us about what it means to have a neuropsychiatric disability. We will briefly describe how the Asperger syndrome is described in the literature and what facilities are offered within the Swedish health care system. A diagnosis refer to a deviation from what is assumed to be the normal, therefore we will put forward theories concerning the norm of normality and normativity. We have tried through a theoretical discussion to deepen our understanding of identity formation and found the following arguments are reliable individual identity is shaped by three sub-aspects of identity; the identity of biological, psychological identity and social identity. Based on these theoretical arguments, a reasoning regarding how this affects what people with Asperger syndrome will and can tell us about when they talk about how they perceive their life before and after they have been diagnosed. Our intention is to critically discuss how identity formation is affected and how normality are handled and experienced by a group people with this diagnosis. / Normala barn tillägnar sig nödvändiga sociala vanor utan att vara medvetet uppmärksamma på detta, de lär sig instinktivt. (Asperger &amp; Frith, 1998, s. 21) Denna uppsats handlar om människor som inte lär sig sociala vanor instinktivt utan att säger sig att göra det genom medveten intellektuell inlärning. I den här uppsatsen har vi intervjuat tre vuxna med diagnosen Asperger syndrom för att kunna belysa vad det kan innebära att ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Vi kommer kortfattat att beskriva hur Asperger syndrom beskrivs i litteraturen och vilka hjälpmedel som erbjuds inom svensk sjukvård. En diagnos refererar till en avvikelse från vad som antas vara normalt och därför kommer vi att resonera kring det normala och normativitet. Varje individ skapar sig en identitet och i den här studien har vi utgått från förklaringar baserade på tre delaspekter; biologisk, psykologisk och social identitet. Vi har också sökt teoretiska resonemang för att fördjupa förståelsen kring identitetskapande. Med utgångspunkt i dessa teoretiska resonemang har vi resonerat kring hur detta kan påverka vad människor med Asperger syndrom berättar om när de talar om hur de upplever sitt liv före och efter att de har fått diagnosen. Vår avsikt är att kritiskt resonera kring hur identitetskapande påverkas och hur normalitet kan hanteras och upplevas av några människor med denna diagnos.  Studien har resulterat i ett resonemang kring hur diagnosen kan förstås dels som en förutsättning för att få de hjälpmedel dessa människor behöver för att leva ett normalt liv, dels vad just normalitet innebär och hur detta kan förstås påverka dessa människor utifrån de tre normativa aspekterna för identitetskapande. Vi menar att det är viktigt att kritiskt förhålla sig till vad som betraktas som normalt. Vidare att det behövs en förståelse för vad denna normalitet innebär och upplevs som av människor som avviker eller inte uppfyller de normativa kraven i det samhälle som de lever i.

My essay explores how people talk about a woman´s supernatural ability in relation to normality and abnormality. In order to find this out I´ve made interviews with people inclose relations to Hildur Lawergren. Hildur lived all her life in Fole on Gotland where she was often interviewed in local papers and on the radio about her predictions on the coming weather. She used melted candles to make her predictions. The candles were melted down on Christmas eve. From patterns that the melted candles made Hildur claimed to make out pictures in her mind of the coming weather. When I analyzed my interviews I could see how the people close to Hildur struggled with understanding Hildurs ability. They had to find ways to handle the borders between normal and accepted abilitys and Hildurs more unusual ability. People often confronted Hildurs close relatives with questions of how the ability functions and if the relatives also had the ability. In some ways the people closest to Hildur separated her ability from the person Hildur, that was a beloved mother and grandmother. This shows when they mention the ability as “it” or “that”. I´ve concluded that the ability is seen as inheritable and is then possible to develop further using certain techniques. But if a person has not inherited the ability from birth it’s not at all possible to develop it later.

Syftet med denna studie är att analysera hur föräldrar och  pedagoger konstruerar det särbegåvade förskolebarnet. Utgångspunkten är åtta förskolebarn vars föräldrar och pedagoger intervjuats. Genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys har de berättelser som återkommit i intervjuerna identifierats. Berättelserna har analyserats med hjälp av tolkningsrepertoarer och positionering. De narrativ som blivit synliga är föräldrars konstruktion av det särbegåvade barnet som ett problembarn och pedagogers konstruktion av det särbegåvade barnet som ett idealbarn utifrån Läroplanens strävansmål. Dessa två diskurser, familjediskursen och förskolediskursen krockar, maktförhållandet påfrestar samarbetet mellan diskurserna och de olika synerna på normalitet ger bilden av ett dilemmabarn.

Syftet med studien är att undersöka fyra stycken kvinnor som är medlemmar i samma mediala grupp. Uppsatsen ämnar undersöka hur de ser på sig själva och sin medialitet utifrån gruppen och samhället de lever i genom deras livsberättelse. Det är en kvalitativ undersökning som genom livshistorieintervjuer samt deltagande observationer studerar kvinnornas berättelser och deras medverkan i gruppen. Slutsatsen visade en ambivalent syn på att de var annorlunda och visade en rädsla och försiktighet mot samhället utanför gruppen som de lever i till vardags.