Fängelse- och straffsystemet är som uppfinning unik, ingen annan institution i samhället har samma syfte eller funktion. Fängelset är en del av samhället och har som uppgift att straffa de individer som samhället bestämt brutit mot våra gemensamt överenskomna lagar. Många aktörer befinner sig på kriminalvårdens arena. Det är beslutsfattare som tar beslut om lagar och ekonomiska resurser, det är vårdare som både ska kontrollera och hjälpa de intagna till ett liv fritt från kriminalitet och det är givetvis de intagna själva. Dessa aktörer är både en del av kriminalvården samtidigt som de bidrar till att forma och utveckla den. Syftet med denna uppsats är att analysera fem texter från olika aktörer för att ta reda på hur de talar om den intagne och vilka diskurser som styr densamme. I slutänden ämnar jag även diskutera vad dessa diskurser betyder och får för konsekvenser. Texterna är författade av tre aktörer; beslutsfattare som producerat lagtexten,8 förordningen9 och regleringsbrevet,10 Kriminalvården som utarbetat visionen för sitt arbete,11 samt det brottspreventiva programmet Brotts-Brytet som författat sin teorimanual.. Dessa texter och aktörer kommer diskuteras utförligare längre fram i uppsatsen.

Bakgrund: Spelfilmer har en stor påverkan på vår kulturella förförståelse. Individers föreställningar och uppfattningar om olika typer av fenomen, däribland psykisk ohälsa, formas därför medvetet och omedvetet av hur spelfilmer väljer att skildra dessa fenomen. Det är därför av stor vikt att psykisk ohälsa skildras på ett sätt som inte producerar eller reproducerar felaktiga och stigmatiserande attityder gentemot individer med psykisk ohälsa för att dessa individer ska ha chans till återhämtning och delaktighet i samhället. Spelfilmer är en stor aktör i det moderna historieberättandet, vi kan därför genom att studera spelfilmer få en fingervisning kring hur våra föreställningar och uppfattningar kring psykisk ohälsa har förändrats genom tiden. Syfte: Syftet med studien är att studera likheter och skillnader i hur psykisk ohälsa skildras i några uppmärksammade spelfilmer från 1970-talet till idag. Metod: Studien har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genomförandet av studien visar på att de stereotypa föreställningarna som råder kring psykisk ohälsa, som säger att individer med psykisk ohälsa på olika sätt är och förväntas vara normöverskridande, än idag är de mest vedertagna. Ett överträdande av ett ”vi och dem” kunde emellertid urskiljas i de nya filmerna, i den bemärkelsen att karaktärerna med psykisk ohälsa skildrades mer nyanserat och deras medmänskliga och empatiska sidor fick framträda. Det här backades upp av en tydlig kritik mot samhällets orättvisor, normer och strukturer. Slutsats: Genom att i skildringen av psykisk ohälsa träda utanför de stereotypiska föreställningarna kan skiljelinjerna mellan vad som anses vara normalt kontra onormalt suddas ut något, vilket kan minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa. En icke-stigmatiserande skildring av psykisk ohälsa i media är grundläggande för att dessa individer ska ha en möjlighet till full delaktighet i samhället och på så vis ha ökade chanser att genomgå en hälsosam återhämtningsprocess. / Background: Feature films have a major impact on our cultural pre-understanding. Individuals' perceptions and attitudes of different types of phenomena, including mental illness, are therefore consciously and unconsciously shaped by how feature films choose to portray these phenomena. It is therefore of great importance that mental illness is portrayed in a way that does not produce or reproduce incorrect and stigmatizing attitudes towards individuals with mental illness in order for these individuals to have a chance to recover and participate in society. Feature films are a major player in modern storytelling, therefore by studying feature films we can get a glimpse of how our perceptions and attitudes towards mental illness have changed over time. Aim: The aim of the study is to study similarities and differences in how mental illness is portrayed in some high-profile feature films from the 1970s to today. Method: The study was conducted through a qualitative content analysis. Results: The implementation of the study shows that the stereotypical notions that prevail about mental illness, which say that individuals with mental illness in various ways are and are expected to exceed social standards, are still the most established perception. A transgression of a "we and them" could, however, be discerned in the new films, in the sense that the characters with mental illness were portrayed in a more nuanced way and their compassionate and empathetic sides were allowed to emerge. This was backed up by a clear critique of society's injustices, norms and structures. Conclusion: By stepping outside the stereotypical notions in the portrayal of mental illness, the dividing lines between what is considered normal versus abnormal can somewhat be blurred out, which can reduce the stigma surrounding mental illness. A non-stigmatizing portrayal of mental illness in the media is fundamental for these individuals to have an opportunity for full participation in society and thus have an increased chance of undergoing a healthy recovery process.

Att ha ADHD är en diagnos som blir allt vanligare och talas mer om i samhället. Genom denna kvalitativa intervjustudie har vi avsett att undersöka hur vardagen ser ut för de med ADHD samt hur ADHD påverkar individers identitetsskapande utifrån normer, diagnos och kön. Studiens teoretiska del utgår från den symboliska interaktionismen där Mead och Goffmans teorier används för att analysera identitet. För begreppen normer och normalitet har vi tagit hjälp av Anders Östnäs (universitetslektor i socialt arbete) och Kerstin Svensson (docent i socialt arbete) för att reflektera över begreppen. Utöver dessa används även Connell & Pearce samt West & Zimmermans teorier om kön.  Resultatet i denna studie indikerar att diagnosen blev en del av ens identitet och att normer i samhället var en bidragande faktor som påverkade självbilden. Däremot var det ingen skillnad mellan könen när det gällde hur diagnosen tog sig uttryck. Vi fann små skillnader i identitetsskapandet men detta är osäkert då ADHD är en diagnos som tar sig olika uttryck hos olika individer och underlaget var för litet. / Having ADHD is a diagnosis that is becoming more common and is being talked about more in society. Through this qualitative interview study, we intend to investigate what everyday life looks like for those with ADHD and how ADHD affects individuals' identity creation based on norms, diagnosis and gender. The theoretical part of the study is based on the symbolic interactionism in which Mead and Goffman's theories are used to analyze identity. For the concepts of norms and normality, we have taken the help of Anders Östnäs (senior lecturer in social work) and Kerstin Svensson (associate professor of social work) to reflect on the concepts. In addition to these, Connell & Pearce and West & Zimmerman's theories of gender are also used. The results of this study indicate that the diagnosis became part of one's identity and that norms in society were a contributing factor affecting self-image. However, there was no difference between the sexes when it came to how the diagnosis was expressed. We found small differences in identity creation but this is uncertain as ADHD is a diagnosis that takes on different expressions in different individuals and the basis was too small.

Förskollärare upplever ett alltmer pressat läge i förskolan. Barn i behov av särskilt stöd kategoriseras som avvikande utifrån, barn som kräver (mer) resurser och barn som behöver punktmarkeras (Palla 2021a). Intresse väcktes att studera hur specialpedagoger som utöver förskollärarutbildning har en vidareutbildning i specialpedagogik uppfattar konstruktionen av dessa barn. Forskningsområdet om hur specialpedagoger uppfattar konstruktionen av barn i behov av särskilt stöd är ett relativt outforskat område och en lucka som vi ville utveckla kunskap om. Den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan nämns inte i Skollagen (SFS 2010:800) eller i övriga styrdokument för förskolan, (Skolverket 2018) vilket väckte ytterligare ett intresse över specialpedagogens förutsättningar att arbeta i konstruktionen av barn i behov av särskilt stöd. Studiens syfte blev att undersöka specialpedagogers uppfattning om hur barn i behov av särskilt stöd konstrueras i förskolan och vilka förutsättningar specialpedagoger hade i detta arbete. Studien använde Foucaults (2002, 2003, 2017) teori om normalitet och avvikelse, den disciplinära makten samt kunskap och makt för att analysera specialpedagogers uppfattning om vilka faktorer som påverkar konstruktionen av barn i behov av särskilt stöd samt vilka faktorer som påverkar deras roll i konstruktionen av dessa barn. Analysen kompletterades med Broadys (2007) begrepp den dolda läroplanen. Studien utgick från en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer. För att få svar på studiens forskningsfrågor intervjuades åtta verksamma specialpedagoger. Studiens resultat visade att följande faktorer påverkade konstruktionen av barn i behov av särskilt stöd; barns svårigheter, miljö och barngruppens storlek, pedagogernas kompetens samt processer i konstruktionen av barn i behov av särskilt stöd. Studien visade även att följande faktorer påverkade rollen i konstruktionen; specialpedagogers arbetssituation och arbetsbeskrivning, rektors och förskolan betydelse i konstruktionen samt specialpedagogers handledning och dokumentation i konstruktionen.

Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur förskollärare upplever arbetet med barn med särskilda behov och avvikande beteenden samt vilka metoder de tillämpar i sin verksamhet i arbetet med dessa barn. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med sex stycken förskollärare i tre olika kommuner. Den teoretiska ram som vi har utgått ifrån är det sociokulturella perspektivet och det specialpedagogiska perspektivet. Vår resultatdel är baserad på våra intervjufrågor samt de svar vi fick, som vi också återkopplar till de två rubrikerna teoretiska perspektiv och tidigare forskning. I detta arbete önskar vi få en mer tydlig bild av hur de som är verksamma i förskolan tolkar begreppet särskilt stöd, om det finns beteenden hos barn som kan upplevas problematiska, om hur den specialpedagogiska kompetensen ser ut samt tankar om olika strategier man kan tillämpa i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Fokus hamnade på de barn som är introverta respektive de som är utåtagerande, att dessa beteenden kan ringas in som problematiska samt att majoriteten av våra informanter ansåg att de besitter den kompetens som krävs, samtidigt som det finns en önskan om mer utbildning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka egenskaper och beskrivningar som ingår i konstruktionen av en missbrukande förälder i fyra nordiska filmer. De studerade filmerna är Trädgårdsgatan (2017), Mig äger ingen (2013), Submarino (2010) och Svinalängorna (2010). Syftet med studien är även att undersöka hur framställningen av familjemedlemmars reaktioner på missbruket i filmerna bidrar till konstruktionen av den missbrukande föräldern. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder narrativ metod. Två centrala teoretiska begrepp som används är normalitet och avvikelse för att analysera hur förälderns föräldraskap konstrueras som antingen normalt eller avvikande. Eftersom narrativ metod används analyseras filmerna som berättelser, mer specifikt berättelser om familjer. I studien har vi funnit att den missbrukande föräldern konstrueras genom önskvärda respektive avvikande egenskaper. I analysen har vi utifrån nyckelscener och nyckelcitat synliggjort de fem mest utmärkande egenskaperna som föräldern tillskrivits genom filmernas berättelser. Dessa är att vara socialt utsatt, ansvarslös, kontrollös, medveten (kring det som avviker) och känslomässigt nära till sitt barn. Egenskaperna har sorterats efter fem teman och under dessa har vi analyserat varje tillskriven egenskap och hur de bidrar till konstruktionen av den missbrukande föräldern i de studerade filmerna. Sammantaget visar vår studie att det är en viss stereotypisk bild av en förälder som förmedlas, men även en komplex sådan. Vår förhoppning med studien är att skapa medvetenhet kring hur film kan framställa, producera och reproducera vissa stereotypa bilder eller föreställningar för ett fenomen, som i detta fall är ett föräldraskap i missbruk.

The aim of this comparative study between Acceptance and commitment therapy (ACT) and Emil Gustafson is to identify possible significance of the concept of God in relations to suffering. This is achieved by comparing Gustafsons concept of God in suffering and ACTs concept of a destructive normality as a significant role in human suffering. The study identifies five themes in ACT: destructive normality, fusion, experiential avoidance, defusion and acceptance. A comparative analysis shows that christian concepts in Gustafson like the human as damaged, humility, pride, surrender and fear of temptation may have an impact of the perspective of suffering for the individual human. The study does not show that Gustafsons christian concepts include ACT as such. The psychological processes that ACT identifies and correlates with the power of human language are rather incorporated in Gustafsons language and his concepts of God. It may be concluded that the concept of God in Gustafson, in itself, have structures of symbolic language that can play a significant role in handling with the relations of psychological processes and human language that ACT identifies as a part of human suffering.

Studiens syfte är att belysa begreppet barn i behov av särskilt stöd. Detta har vi granskat genom att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om vilka barn som kan tänkas vara i behov av särskilt stöd och hur arbetet med dessa barn i förskolan ser ut, samt vilket stöd dessa barn kan få. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och använt oss utav semi-strukturerade intervjuer och de respondenterna som deltog representerades av verksamma pedagoger i förskolan. Vi har sedan analyserat intervjustudien och studiens resultat tyder på att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårdefinierat och otydlig. Resultatet visade även att en diagnos i många fall kan underlätta arbetet för pedagogerna och de barn som är i behov av särskilt stöd, eftersom de lättare kan få tillgång till det stöd som behövs, exempelvis en resurs. Vår studie visade även på att pedagogernas bemötande, kunskap och kompetens om de barn som är i behov av särskilt stöd är viktigt för att kunna stötta barnen. Slutsatsen av vår intervjustudie blir att barn i behov av särskilt stöd är ett komplext område att förhålla sig till samt att, det krävs fördjupade kunskaper inom de olika områden som finns gällande barn i behov av särskilt stöd. Exempelvis fördjupade kunskaper om diagnoser, funktionsnedsättningar, språksvårigheter samt verktygens användningsområden. Slutsatsen blir även att tillgången till resurser är begränsad hos de förskolor som vi har besökt och det krävs oftast en diagnos eller uttalad funktionsnedsättning, för att pedagogerna i förskolans verksamhet ska få in resurser till ett barn som är i behov av särskilt stöd.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur skolans resurser möter barnens behov. Studien bygger på Foucaults teori om makt som belyser samhällets och lärarnas starka position kring maktutövandet i förhållande till elever och resurser. Bronfenbrenners ekologiska miljömodell används för att stödja synen på hur miljön runt barnet påverkar barn i behov av särskilt stöd. Studien utgår från ett diskursanalytiskt perspektiv för att undersöka mönster, skillnader och likheter i lärarnas uppfattningar. Lärarna nämner vilka barn de uppfattar är i behov av stöd och de ger förslag på hur resurserna kan tas tillvara på. Generellt uppfattar lärarna att barn i behov av särskilt stöd inte får det stöd de har rätt till. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av fyra lärare. Lärarna är verksamma inom årskurs 1 till 3 i kommunala skolor. Studien är huvudsakligen gjord efter en kvalitativ metod med öppna intervjufrågor. I styrdokumenten för skolan understryks att skolan ska vara en skola för alla elever. Barn med olika svårigheter ska känna en gemenskap och inkluderas i skolan.</p>

<p>This anthology covers subjects such as beeing involuntary sterile, adoption, coping with desease, death and anxiety. All chapters are based on observations and interviews analyzed with Grounded Theory. Our aim with the anthology is to tell the subjective story of individuals focusing on aspects such as crisis, conditions of living and identity. We chose to work from these aspects as we find the processes that creates and re-creates the identity and self-image in induviduals interesting. We also focus an society’s means for helping persons in crisis.</p> / <p>Denna antologi berör ämnen som ofrivillig barnlöshet, adoption, att gå vidare, efterlevande till en individ som plötsligt gått bort, att förlora en närstående, samt uppkomst av ångest. Samtliga kapitel är baserade på observationer och intervjuer som analyserats med hjälp av Grounded Theory. Vårt syfte med antologin är att beskriva hur våra informanter har upplevt och talar om en specifik situation som förändrat deras liv. Vi skall utifrån våra fallstudier beskriva individernas tankar och känslor om deras livssituation genom att beröra aspekter såsom kris, livsvillkor och identitet. Kriserna ska speglas ur ett individperspektiv med betoning på livsvillkor. Vi har valt att arbeta utifrån dessa aspekter då det som intresserar oss är de processer som skapar och omskapar identiteten och självuppfattningen hos individer. Vi intresserar oss även för samhällets medel för att hjälpa individer i krissituationer.</p>