The aim of this study is to create a deeper understanding of the disease known as eating disorder. The study is based on four autobiographies written by individuals who themselves have been affected by eating disorders. These stories have been studied using a narrative approach. To achieve the purpose, the study is focused on what participants describe as the factors underlying the onset of the disease, the factors that participants describe maintained their eating disorders, as well as what is described to be the factors responsible for their recovery. By my interpretation of the stories, I have been able to identify common factors that all participants describe to be influential in their disease course. The common factors that have been identified are relationships, expectations and emotions. The result shows that it is possible to see a variation in how these factors have influenced the participants' disease course. The variety of how these factors have influenced suggests that each individual's care is unique. The results have been analyzed by using the theory of social construction.

This ethnographic study explores treatment practices and staff-resident interaction at a detention home for young men, drawing on video recorded conversations and interviews. It investigates ideological dilemmas inherent in the institutional setting and how these produce complex subject positions to uptake, negotiate or refuse. Study I explores a core treatment dilemma: coercion vs. freedom, involving the dual institutional goal of coercing residents into norm abiding behavior and of producing individuals who behave "properly" out of their own free will. It focuses on staff members’ talk about token economy, illuminating rhetorical resources deployed to avoid the troubled subject position of a disciplinarian. Study II investigates disciplinary humor, illuminating how humor is used both to impose and disrupt social order. It shows how staff members and youths skillfully deploy humor in negotiating local hierarchies related to authority, generation, and age. Humor was also found to be a useful way of navigating ideological dilemmas. Study III explores behavior modification practices, focusing on how selfassessment practices can be conceptualized as responsibilization that emphasizes self-regulation. It documents the participants’ engagement in strategic deployment of specific subject position relations, “young boy”-caregiver rather than delinquent-disciplinarian. In brief, the thesis shows that subject positions are essentially co-constructed, and how positions related to age are highly relevant in this institutional setting. Paradoxical aspects of subject positions provide discursive resources that can be deployed to navigate ideological dilemmas such as that of coercion vs. freedom, but also to handle issues of authenticity. / Denna etnografiska studie undersöker behandlingspraktiker och interaktion mellan personal och ungdomar på ett särskilt ungdomshem för unga män. Materialet består framförallt av videoinspelad interaktion och intervjuer. I studien utforskas ideologiska dilemman samt hur dessa producerar komplexa subjektspositioner att uppta, förhandla om eller neka. Studie I undersöker ett huvuddilemma: tvång vs. frihet, vilket involverar de dubbla institutionella målen att tvinga ungdomarna till önskvärt beteende och att producera individer som beter sig ”korrekt” av egen fri vilja. Fokus ligger på personalens tal om teckenekonomi och studien synliggör retoriska resurser som används för att undvika positionen ”disciplinär personal”. Studie II utforskar disciplinerande humor och synliggör hur humor används både för att skapa och omskapa den sociala ordningen. Studien visar hur personal och ungdomar skickligt använder humor i förhandlingar om lokala hierarkier relaterade till auktoritet, generation och ålder. Humor var också ett sätt att navigera ideologiska dilemman. Studie III undersöker beteendemodifieringspraktiker, med fokus på hur självutvärdering kan förstås som responsibilisering med fokus på själv-reglering. Studien dokumenterar deltagarnas strategiska användning av specifika subjektspositionsrelationer, ”liten pojke”-vårdare snarare än ungdomsbrottsling-disciplinär personal. Sammantaget visar avhandlingen att subjektspositioner i grunden är samkonstruerade och att positioner rörande ålder är ytterst relevanta i denna kontext. Paradoxala aspekter av subjektspositioner bidrar med diskursiva resurser vilka kan användas för att hantera ideologiska dilemman och för att hantera frågor rörande autenticitet.

Elever med utländsk bakgrund presterar generellt sämre i NO-ämnen än elever med svensk bakgrund. Det kan endast delvis förklaras med socioekonomiska faktorer och språksvårigheter. Det är däremot tänkbart att de försämrade resultaten för elever med utländsk bakgrund kan förklaras av normativ exkludering. Syftet med denna studie är att undersöka om läroplanens krav på alla elevers rätt till likvärdig undervisning uppfylls. De frågeställningar som ställs är om identifieringsmöjligheterna för elever med olika etnisk bakgrund har påverkats av kraven i Lpo94 och Lgr11, och om arbetet med skolans värdegrund återspeglar sig i förändringar av läroböckernas illustrationer. Studien är en kartläggning av förekomsten av synliggörande och normativ exkludering genom osynliggörande med fokus på elevernas förutsättningar inför högstadiet. Den består av en kvantitativ kartläggning av vilka som är avbildade i barn- och skollitteratur under 1750–2015 (utifrån etnicitet, kön och ålder). Den ska inte ses som en läromedelsanalys utan snarare som en analys av värderingar visade genom läromedels­inköp. Studien kan påvisa både långsiktiga trender och kortare fluktuationer i såväl andelen avbildade som graden av inkluderande avbildning. Ingen ökad grad av inkludering kunde detekteras under slutet av 1900-talet och under 2000-talet (förutom angående andelen barn i littera­tur för äldre barn). Märkbarapositiva effekter av Lpo94, Lgr11 och de senare årens värdegrundsarbete i skolan kan alltså inte detekteras. Det bör därför krävas nya typer av insatser för att kunna uppnå kravet på likvärdig undervisning för alla elever. / The purpose of this study is to examine if the Swedish ethnocentrism influences the education in biology in Swedish school: if students with different ethnical background have unequal opportunities to identification due to inequality in representation in Swedish school books, and of the current Swedish curriculum Lgr11 and the previous curriculum Lpo94 have had any effect on representation in Swedish school books. Students with non-Swedish ethnical background generally perform less well in science than students with Swedish ethnical background. It can only be partially explained by socio-economic factors or language skills. However, norm-based exclusion could be a major factor. This study focus on normative exclusion through invisibilizing. It reports an intersectional quantitative study of depiction of age, ethnicity, gender and national minorities in Swedish children and school books 1750–2015. It is not an analysis of text books as such but rather an analysis of values shown by purchases of educational material. The analyses revealed both long-term trends and shorter fluctuationsin the degree of depictions as well as in the degree of exclusion/inclusion. The study cannot find any detectable increase in ethnic or gender inclusion during the late 20thand the 21thcentury. Therefore, any significant positive effects of the national Swedish curricula Lpo94 and Lgr11 and the focus of core values (“värdegrund”) can be excluded.

Syftet med denna studie är att undersöka och diskutera samtidens porträttering av maskulinitet och avvikelser inom populärkulturen. För att genomföra denna studie analyseras två olika teveserier varav den ena är en dokusåpa och den andra en dramaserie. Båda serierna uppstod vid en och samma tidpunkt på olika delar av världen. Den likhet som fanns mellan dem var att de porträtterade framväxten av en och samma fenomen, nördar som ny manlighet. Analysen genomförs utifrån teoretiska verktyg med grund inom remedering samt teorier om immersivitet och manlighet men även en återkoppling till begreppet freakshow. Uppsatsen är förankrad för att lyfta fram tankar och aspekter kring framväxt av den manliga identiteten men även väcka nya diskussioner. / The purpose of this study is to examine and discuss the current ways of portraying masculinity and deviations within popular culture. For this study, I’ve focused on two different sources, one being a reality-show and the other being a fictional series. Both of these series aired for the first time during 2005, though not in the same country. Despite the distance, both of these series portrayed the appearance of new masculinity, in this case, the fact of being a nerd as a new masculinity. The analysis focuses on examining the series with roots in the remediation theories as well as concepts of the immersive media and masculinity. Also, placing these series in a context where they can be compared to the late freakshow phenomena. This study aims to bring up thoughts around appearances of masculine standards as well as plant seeds for future discussions.

This essay is about my experience of planning and implementing two separate parent-teacher conferences. In these two parent-teacher conferences I am faced with various options which I perceive as difficult to assess. What is difficult to assess is how I maintain and develop a strong relationship with the parents without contradicting with other parts of my duty.    The purpose of the essay is to examine what the parent-teacher conferences mean and what its content should or can be. Questions treated in the essay are: What is the purpose of the parent-teacher conferences and how can we talk about the child in the parent-teacher conferences? How can the power relationship appear between the teacher and parents in the parent-teacher conferences? How can we understand the content of the parent-teacher conference in relation to the view on norms?    Reflection and writing is used in this essay as method to examine these questions. Important theoretical concepts for the essay are development, assessment, documentation, power, discourse, norms and rules, which are concepts that I go into dialogue with in order to understand my experiences in new ways. Through writing the essay I have discovered that different understandings of the concept development can influence what parents and educators believe that the parent-teacher conference should be about. I have also discovered how I can discuss children's development and learning in a way that is consistent with the regulation of the Swedish pre-school, that both teachers and parents have the power of controlling the content of the parent-teacher conferences and that teachers’ and parents' different views on rules can create different views regarding the children. / Denna vetenskapliga essä handlar om mina erfarenheter av att planera och genomföra två skilda utvecklingssamtal. I dessa två utvecklingssamtal står jag inför olika alternativ vilka jag upplever som svårbedömda. Vad som blir svårbedömt är hur jag bevarar och utvecklar en stark relation till föräldrarna utan att samtidigt strida mot andra delar av mitt uppdrag.    Syftet med essän är att undersöka vad utvecklingssamtalen innebär och vad innehållet bör och kan vara. Frågor som behandlas i essän är: Vad är syftet med utvecklingssamtalen och hur kan vi samtala om barnet i utvecklingssamtalen? Hur kan maktrelationen se ut mellan pedagog och föräldrar i utvecklingssamtalen? Hur kan vi förstå utvecklingssamtalets innehåll i relation till synen på normer?    Reflektion och skrivandet används i denna essä som metod för att undersöka dessa frågor. Viktiga teoretiska begrepp för essän är utveckling, bedömning, dokumentation, makt, diskurs, normer och regler, vilka är begrepp som jag går i dialog med för att förstå mina erfarenheter på nya sätt. Genom essäskrivandet har jag upptäckt att olika förståelser av begreppet utveckling kan påverka vad föräldrar och pedagoger anser att utvecklingssamtalet ska handla om. Jag har också upptäckt hur jag kan samtala om barns utveckling och lärande på ett sätt som är förenligt med regleringen för svensk förskola, att både pedagoger och föräldrar har makt i att styra innehållet i utvecklingssamtalen samt att pedagogers och föräldrars olika syn på regler kan skapa olika syn på barnen.

Antalet neuropsykiatriska diagnoser och antal personer som diagnostiseras har ökat de senaste året. Diagnostiseringen kan dock ha djupare betydelse och bidra till stigmatisering och utanförskap, men samtidigt medföra stöd och ge identitet och samhörighet. En förhållandevis ny och omdebatterad diagnos är Asperger syndrom (hädanefter refereras som AS). Diagnosen ströks 2003 och ingår numera i autismspektrumsyndrom. AS-begreppet används dock ändå och alltfler personer växer upp och/eller identifierar sig med diagnosen. Jämförelsevis få studier söker fånga individers upplevelser och därför försöker denna studie undersöka hur personer med AS-diagnos själv beskriver sin upplevelse. Syftet med denna studie var således att beskriva upplevelsen av att ha en AS-diagnos i relation till identitet och självbild kopplat till normalitet/avvikelse. Ett kvalitativt tillvägagångssätt, baserat på semistrukturerad intervjuer, har använts. Fem personer med AS-diagnos över 18 år i södra Sverige intervjuades; resultaten analyserades med hjälp av tematisk analys. Fyra huvudkategorier identifierades: (1) Att få och att ha AS (upplevelser, känslor och vad AS betyder för individen); (2) att kamouflera, passera och framträda (informanternas upplevelse av sin skillnad, de svårigheter som AS kan medföra samt de ansträngningar de gör för att övervinna dessa); (3) mötet med okunskapen – att leva i fördomarnas paradis (den betydelse okunskapen om AS-diagnosen har för informanterna och hur detta kommer till uttryck och får för konsekvenser för identitet/självbild i form av att samhället betraktar personer med AS-diagnos som annorlunda och avvikande); och (4) att leva i en slags marginal av normalitet, i gränslandet mellan avvikande och normal (informanternas upplevelse av att inte riktigt passa in i vare sig normalitetsmallen eller funktionshindermallen). Att ha en AS-diagnos är alltså komplext och mångfacetterat. / The number of neuropsychiatric diagnoses and the number of persons being diagnosed have increased during recent years. To receive a diagnosis may, however, have a deeper meaning, e.g. stigmatisation and alienation, but also increased societal support, and an identity and a sense of belonging. One such diagnosis is Asperger’s Syndrome (henceforth referred to as AS). However, both the diagnosis per se, and diagnostics, have remained highly debated, and since 2003 AS has been omitted, instead included in the overall Autism Spectrum Syndrome. The AS concept is, however, still in use, and an increasing number of persons are growing up and identify with having AS. But, the question remains what it actually means for a person to have AS. Comparatively few studies have focused the individual experience of AS, fewer yet concerning self-image/identity, normality/deviation in relation to AS. Hence, the aim of this study was to describe the experience of having AS concerning identity and self-image in terms of normality/deviation. A qualitative method was used; data gathered with semi-structured interviews with five persons with AS, and over 18 years of age, living in southern Sweden. Results were analysed thematically, and fell into four main categories: (1) Getting AS (or to receive, and have AS), including reaction upon learning of the diagnosis, and experiences and emotions connected to the individual meaning of the diagnosis); (2) camouflaging, passing and showing, i.e. the ways in which the individual deal with self-consciousness surrounding questions of being different, but also worries of what difficulties they can experience, and how to overcome these issues; (3) meeting ignorance, i.e. how the general state of ignorance and preconceptions concerning Asperger syndrome affects the individual, how such aspects manifest, and how they may affect self-image and identity; and (4) living on the margins of normalcy, to live in on the border between abnormal and normal, and to not fit in, neither with societal norms of normality, nor concepts of disability. Hence, based on the overall results of the study, it was concluded that having AS is a multi-faceted and complex experience.

Denna uppsats undersöker vilken påverkan som olika maktaspekter har på förskolebarnet. Studiens syfte är att ur fyra av förskolans policydokument utröna hur förskolebarnet konstrueras. Det teoretiska perspektiv som har använts är en verktygslåda som är inspirerad av Foucaults tankar angående makt: disciplinär makt, biomakt, diskurs och genealogi. Det är fyra olika policydokument som har undersökts: Barnstugeutredningen (del 1), Pedagogiskt program för förskolan, Lpfö 98 och Lpfö 18. För att visa hur det normala och patologiska barnet konstrueras i förskolan har dokumenten analyserats med ett diskursanalytiskt förhållningssätt som tydligt involverar Foucaults maktperspektiv. Diskursanalysen visar vilka egenskaper som anses vara önskvärda för förskolebarnen att internalisera, vilka diskurser som är synliga och vilken påverkan olika historiska händelser har på konstruktionen av barnet. Analysens resultat visar att det inträffar olika diskursförskjutningar beroende på hur samhällsstrukturen ser ut i det givna sammanhanget, vilket också har en påverkan på hur barnet konstrueras. Det normala barnet konstrueras efter de normer och värderingar som förespråkas i den rådande diskursen. Det patologiska barnet anses framför allt vara barn med annan kulturell bakgrund som inte lever upp till de förespråkade normerna. En reflektion av resultaten visar att den allt snabbare samhällsutvecklingen, där de sociala klyftorna ökar, bidrar till en situation i förskolan som är svårhanterlig och komplex. En slutsats som dras är att det är av vikt för barnen att förskolan är likvärdig, och för att förskolan ska bli likvärdig bör vissa punkter i läroplanen revideras. / <p>Examinator har godkänt att fulltexten byts ut på grund av en smärre justering som inte påverkar uppsatsens innehåll. Gävle 12 augusti 2020.</p>

Familj har historiskt sett konstruerats och framställts som mamma, pappa, barn, vilket har standardiserat en samhällsnorm om den ideala familjen. Det finns normer och föreställningar om vad som är ett bra föräldraskap och vilka förmågor en förälder ska ha. En kärnuppgift för socialsekreterare i barnutredningar är att göra riskbedömningar och bedöma föräldraförmåga. En kartläggning från 2021 visade att det fanns brister i två tredjedelar av ärendena gällande barn. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för socialsekreterares tolkningar av det goda, det bristande och det ”tillräckligt bra” föräldraskapet i barnutredningar. För att besvara studiens frågeställningar har sex socialsekreterare fått ta del av en vinjett att resonera kring i enskilda intervjuer. Datamaterialet har sedan analyserats i relation till tidigare forskning och med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att bedömningar av föräldraförmåga är ett komplext arbete. Deltagarna lyfter svårigheterna med att applicera begreppet ”tillräckligt bra” i praktiken. Det arbete som görs då föräldraförmåga bedöms kategoriseras som ett socialt hantverk. Resultatet belyste även en organisatorisk komplexitet som innebär att utredningar görs av socialsekreterare men fastställande om ingripande insatser beslutas av annan part baserat på socialsekreterarnas subjektiva utredningar. / Historically family has been constructed and presented as mother, father, child, which has standardized a societal norm as the ideal family. There are norms and perceptions of what constitutes good parenting and what abilities a good parent should have. A core task for social workers in child investigations is to make risk-assessments and assess parenting ability. A mapping from 2021 showed that there were shortcomings in two thirds of cases concerning children. The purpose of this study was to gain an in-depth understanding of social workers' interpretations of the good, the deficient and the "good enough" parenting in child investigations. To answer the questions of the study, six social workers were given a vignette to resonate about in individual interviews. The collected material was analyzed along with previous research and social constructivism as a theoretical perspective. The results showed that assessing parental abilities is a complex work. The participants highlight the difficulties of practically applying “good enough” in their work. Assessing parental abilities is categorized as a social craft. The results also highlighted an organizational complexity, as assessments are performed by social workers whereas decisions about interventions are decided by another part, however based on their subjective investigations.

Med utgångspunkt i det konstnärliga konceptet knöl söker Heidi i den här uppsatsen bearbeta det djupa och komplicerade förhållandet mellan kaos och kontroll. Genom att röra sig fritt mellan sin personliga erfarenhet, och såväl historiska som samtida skildringar, målar hon här upp en större bild av den känsliga relationen mellan människans sökande efter rationell kunskap och den ständigt närvarande rädslan. Oron för att drabbas av olycka och katastrofer, sjukdom och död. Med stöd i sin egen process, andra konstnärer och relaterade koncept (så som Julea Kristevas abjekt och den gamla föreställningen om monstret) argumenterar Heidi för hur det som bryter av mot våra förväntningar om det rena, sanna och perfekta inte bara bör betraktas som något oönskat. Utan hur dessa avvikelser faktiskt skulle kunna utgöra själva förutsättningen för ett verkligt levande liv…

The aim of this study was to investigate how teachers in schools for youths with intellectual disabilities view their pupils’ abilities to access sex education. The study is based on individual interviews with five teachers in years 6 - 9. The theoretical framework has been set by Michel Foucault’s theories on normality and power and “the ignored curriculum” as described by Nathalie A. Gougeon. It is also supported by additional theories on normality and sexuality. The results of the study show that, these pupils have a harder time finding information about sex and relationships, because of the stigma surrounding people with intellectual disabilities in relation to sexuality, and because of the lack of information about sex outside the classroom for youths with intellectual disabilities. Youths with no intellectual disabilities learn about sex also outside of classrooms to a large extent, which is more difficult for youths with intellectual disabilities. The role of the teacher as provider of sex education is therefore crucial.