Bakgrund: Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är i behov av stöd och det centrala är att känna sig sedd i hälso- och sjukvården. Skolsköterskans primära uppgift är att stödja och stärka till välbefinnande genom att vara närvarande, lyssna och inge hopp i samtalet. Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att stödja och stärka elever i skolan med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Metod: I studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Att inge trygghet och hopp genom tillgänglighet och samtal och Genom samverkan med andra utvecklas ett starkare stöd, med fem tillhörande underkategorier. Slutsats: Skolsköterskans stöd leder till att eleverna med NPF känner sig stärkta i sin situation vilket ger ökat hopp och tro på framtiden. Att hjälpa eleverna att främja dess sunda och friska beteenden medverkar till att elevernas skyddsfaktorer stärks. Genom samtal och lyhördhet stärks eleverna att lära sig ta egna beslut och växa som individer. Ett bra teamsamarbete bidrar till större möjlighet att främja hälsa och förebygga ohälsa för elever med NPF / Background: Children with neuropsychiatric disabilities (NPF) are in need of support and importance to be seen in the health care sector in school. The primary duty of the school nurse is to ensure that the students are in wellbeing. School nurses are supporting and strengthening the good of health by being present, listening and giving hope in the dialogue. Purpose: Describing school nurse's experience of supporting and strengthening students with neuropsychiatric disabilities Method: The study used a qualitative method with inductive approach where eight interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: Two major categories emerged from the analysis; Entering security and hope through accessibility and conversation and Strengthening cooperation with others, with five belonging subcategories. Conclusion: The school nurse's support in school leads the neuropsychiatric disabilities students feeling stronger in their situation, which gives greater hope and faith in the future. Helping students to promote their health and healthy behaviors helps to strengthen the students' protection factors. Through dialogue and responsiveness, students are strengthened to learn to make their own decisions and grow as individuals. Good teamwork contributes to greater opportunities for promoting health and preventing illness for students with neuropsychiatric disabilities.

Interest in research for the relationship between physical activity and cognition among children and adolescents has increased substantially in recent years. The positive effects of physical activity appear to be particularly important for students with neuropsychiatric disability. Physical activity within the classroom is an area that so far has been relatively unexplored. The purpose of this study is to investigate both students with neuropsychiatric disability and their teachers' experiences of daily physical activity during an implementation period of an exercise program inside the classroom and how it affects the study situation, The purpose is also to identify obstacles and opportunities for implementation of daily physical activity inside the classroom for student with neuropsychiatric disability.  Based on the purpose of the study, we have investigated whether daily physical activity in school can be a special educational tool in the work of students with neuropsychiatric disabilities. An intervention with daily physical activity inside classrooms was conducted over four consecutive weeks in two groups at two different schools. Teachers and their students estimated experiences of daily physical activity were collected through surveys before and after intervention as well as through logbooks during intervention. The results show that students and teachers have predominantly estimated positive experiences of daily physical activity in the classroom. The main positive change in students and teachers’ estimation is the students' completion of tasks. The transition between movement activity and other classroom teaching and the poor physical condition of some students are perceived by the teachers as an obstacle for implementation of physical activity within the classroom.  Safety and harmony in the group, as well as clear and simple instructions, are important prerequisites for implementation. This study's conclusion is that daily physical activity in the classroom is perceived positively by teachers and students and has a predominantly positive impact on the study situation for students with neuropsychiatric disability and therefore can be a special educational tool. / Intresset inom forskningen för förhållandet mellan fysisk aktivitet och kognition bland barn och ungdomar har ökat kraftigt de senaste åren. Den fysiska aktivitetens positiva effekter verkar vara särskilt betydelsefullt för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF. Fysisk aktivitet i klassrummet är ett område som ännu så länge är relativt outforskat. Studiens syfte är att undersöka såväl elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt deras lärares upplevelser av daglig fysisk aktivitet under en implementeringsperiod av rörelseprogram i klassrummet och hur det påverkar studiesituationen. Vidare är syftet att kartlägga hinder och möjligheter för daglig fysisk aktivitet i klassrummet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Utifrån studiens syfte har vi undersökt om daglig fysisk aktivitet i skolan kan vara ett specialpedagogiskt verktyg i arbetet med elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. En intervention med daglig fysisk aktivitet i klassrummet genomfördes under fyra sammanhängande veckor i två grupper på två olika skolor. Lärares och elevers skattade upplevelser av den dagliga fysiska aktiviteten samlades in genom enkäter före och efter intervention samt genom loggböcker under intervention. Resultaten visar att elever och lärare har övervägande positiva skattade upplevelser av daglig fysisk aktivitet i klassrummet. Den främsta förändringen inom elever och lärares skattning är elevernas färdigställande av uppgifter. Övergångarna mellan rörelseaktiviteten och övrig undervisning i klassrummet samt vissa elevers dåliga fysiska kondition uppfattas av lärarna som hinder. Trygghet och harmoni i gruppen, samt tydliga och enkla instruktioner är viktiga förutsättningar för genomförandet. Studiens slutsats är att daglig fysisk aktivitet i klassrummet skattas positivt av lärare och elever, samt att det i vår studie verkar ha en övervägande positiv påverkan på studiesituationen för flertalet elever. Därigenom är det möjligt att daglig fysisk aktivitet i klassrummet kan vara ett specialpedagogiskt verktyg.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur grundskollärare uppfattar sin egen förmåga att ge stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det har genomförts sju stycken semistrukturerade intervjuer med sju stycken grundskollärare och materialet har haft en tematisk bearbetning. Det har analyserats utifrån kritisk teori samt Specialpedagogiska skolmyndighetens tillgänglighetsmodell. Studien pekar på att lärare uppfattar att deras förmåga att möta elevernas behov inte är problemet, utan att det har tid att göra. Studien pekar också på att lärare önskar att de hade mer förberedelse under utbildningstiden. Denna förberedelse förklaras både kan vara i teoretisk benämning i form av kunskap kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men framförallt i praktisk benämning i form av verksamhetsförlagt utbildning. / The purpose of this study has been to investigate how primary school teachers perceive their own ability to provide support to students with neuropsychiatric disabilities. Seven semi-structured interviews have been conducted with seven primary school teachers and the material has been thematically processed. It has been analyzed on the basis of critical theory and the Specialpedagogiska skolmyndighetens accessibility model (tillgänglighetsmodellen). The study indicates that teachers perceive that their ability to meet students' needs is not the problem, but that the lack of time does. The study also indicates that teachers wish they had more preparation during the educational period. This preparation is explained both to be in a theoretical designation in the form of knowledge about neuropsychiatric disabilities, but above all in a practical designation in the form of work-based education.

Through practical experiences in social work we have found that siblings of children with neuropsychiatric disability are being left behind in family treatment. We have also identified  a knowledge gap through previous research in how siblings experience their role and relationships within the family. The purpose of this study is to establish an understanding of how neuropsychiatric disability affects the siblings in the family. The siblings referred to in this qualitative study, who we got in touch with through social media, have been interviewed through six semi-structured interviews. Furthermore, the answers have been analyzed through systems theory. The results show that the siblings have taken great responsibility for their sibling and taken a step back as the sibling with neuropsychiatric disability had extensive needs that required a lot of attention and care from their parents.

Syftet med studien är att undersöka hur personal i fritidshem utformar undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att kunna förstå varför undervisningen utformas på ett visst sätt används ett barndomssociologiskt perspektiv där vår syn placeras på eleverna och sätter deras villkor i centrum. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer där totalt nio lärare som arbetar i fritidshem intervjuades. Fyra av respondenterna är utbildade förskollärare och fem av dem är utbildade lärare i fritidshem. Vid intervjutillfället arbetade samtliga respondenter i fritidshem. Alla respondenter intervjuades enskilt.  Den insamlade datan tematiserades och fyra teman som lämpade sig för vårt forskningsfokus framkom. Relationer, förhållningssätt, samverkan och anpassningar. Resultatet visar hur lärare i fritidshem arbetar med elever med NPF samt vilka metoder och tillvägagångssätt de använder för att inkludera alla elever. I slutsatsen lyfts vikten av goda relationer, anpassningar, samarbete och behovet av att se den enskilda eleven.

Problematisk skolfrånvaro är ett aktuellt socialt problem som ökar i omfattning. Detta examensarbete syftar därför till att undersöka skolans, socialtjänstens samt barn- och ungdomspsykiatrins arbete med att främja skolnärvaro samt återintegrera grundskoleelever i undervisningen. Vidare syftar arbetet till att undersöka hur samverkan ser ut mellan dessa aktörer. Denna kvalitativa studie baseras på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom skola, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Datamaterialet har analyserats utifrån handlingsutrymme, samverkan, ekologisk systemteori samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att skolnärvaro utgör en friskfaktor för barns välbefinnande och utveckling. Av resultatet framgår även att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är den främsta orsaken till problematisk skolfrånvaro, detta eftersom stödinsatserna är bristfälliga. Likväl påvisar samtliga intervjupersoner att arbetet med problematisk skolfrånvaro upplevs som en utmaning. Studien redogör även att en välfungerande samverkan är avgörande vid arbetet med problematisk skolfrånvaro. Våra resultat synliggör däremot att både den interna och externa samverkan gällande problematisk skolfrånvaro är bristfällig. Studien belyser således vikten av att finna fungerande arbetssätt för att främja skolnärvaro och kunna återintegrera elever i undervisningen. / Problematic school absenteeism is a current and increasing societal problem. The purpose of this master thesis is to create an understanding for the school, social services, and the children and youth psychiatry’s work to promote school attendance and reintegrate elementary school students into the education system. The thesis also aims to portray the cooperation between these actors. This qualitative study is based upon seven semi-structured interviews with professionals within the school, social services, and the children and youth psychiatry. Room of action, cooperation, ecological system theory as well as prior research has been used to analyze the data. What the study concludes is that school attendance contributes to children’s wellbeing, and development. Furthermore, the results showed that neuropsychiatric disabilities is the primary cause of problematic school absenteeism due to a lack of sufficient support. In addition, we learn that problematic school absenteeism is perceived by all interviewees as a challenge. The thesis also unveils that effective cooperation is essential when facing the issue. However, our results prove that both internal, and external cooperation is lacking in relation to problematic school absenteeism. Thus, the study displays the importance of finding functioning work methods to combat problematic school absenteeism and reintegrate students back into the education system.

Denna studie syftar till att undersöka hur barn vars syskon har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning påverkas och upplever att det är att leva med ett syskon med en funktionsnedsättning. Studien utförs som en kvalitativ litteraturstudie i form av en scoping-review. 15 vetenskapliga artiklar identifierades och sammanställdes utifrån tematisk analysmetod. De vetenskapliga artiklarna analyserades efter Goffmans teori om stigma, Eriksons utvecklingsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv. Resultatet visade att barn vars syskon har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller intellektuell funktionsnedsättning behöver göra anpassningar och kompromisser i sin vardag relaterat till syskonets svårigheter och behov av anpassningar. Flertalet sociala konsekvenser identifierades då barnen sällan vågade bjuda hem vänner samt valde att stanna hemma för att inte riskera att bli mobbad eller retad på grund av sitt syskon. Många av barnen behövde ta ett stort ansvar för sitt syskon i en tidig ålder vilket resulterade i att de mognade snabbare än andra jämnåriga. Det framkom även att barnen utvecklade positiva egenskaper som empati, tålamod och acceptans. / The aim of this study is to investigate how children with siblings who have a neuropsychiatric disability or intellectual disability experience their everyday life and how it has affected them. The study is conducted as a qualitative literature review as a scoping review. Fifteen scientific articles were identified and compiled using thematic analysis methods. The scientific articles were analyzed based on Goffman's theory of stigma, Erikson's developmental theory, and Bronfenbrenner's ecological systems theory. The results showed that children with siblings who have a neuropsychiatric disability or intellectual disability need to make adjustments and compromises in their daily lives related to their sibling's difficulties and need for adaptation. Several social consequences were identified, as the children rarely dared to invite friends home and often chose to stay at home to avoid the risk of being bullied or teased because of their sibling. Many of the children had to take on significant responsibilities for their sibling at an early age, which resulted in them maturing faster than their peers. It also emerged that the children developed positive qualities such as empathy, patience, and acceptance.

Bakgrund: ADHD är en förkortning för attention deficit hyperactivity disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. För att en person ska få diagnosen ADHD behöver flera olika diagnoskriterier uppfyllas. Det första kriteriet är att personen upplever flera olika former av svårigheter med uppmärksamhet och/eller hyperaktivitet och impulsivitet, vilket skapar ett lidandeför personen i minst två olika delar av personens liv, till exempel det privata och det professionella. Personen ska även ha haft symtomen innan 12 års ålder. En del i att ha ett lidande inom det privata kan vara just inom det sexuella och relationella. Tidigare forskning visar på att kvinnor med ADHD kan uppleva en negativa påverkan på sin sexuell lust, orgasm, sexuella funktion och självkänsla utifrån sina funktionshinder. Det finns ett behov av ökad förståelse för dessa frågor, särskilt för kvinnor. Syfte: Undersöka de sexuella och relationsmässiga utmaningar som kvinnor med ADHD upplever i relation till sin diagnos, samt de strategier de använder för att hantera dessa utmaningar. Metod: Genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys identifierades tre huvudteman med två underteman på det första och tredje temat. Resultatet: Det tre huvudteman som identifierades var: ”Att ha en funktionsnedsättning innebär olika funktionshinder”, ”Skapandet av strategier inom det sexuella och relationella" och ”Acceptans behövs hos både personen med ADHD och närstående”. Dessa teman belyser hur respondenternas sexuella och relationella hälsa och självkänsla påverkas av deras ADHD. Särskilt framträdde ett mönster som visade en förändring av utmaningar före och efter diagnos, där acceptans och kommunikation framstår som centrala strategier. Att finna acceptans kunde ske genom mindfulness, tantrasex, terapi eller partner som också bröt mot funktionsnormer. Vidare utforskades påverkan av samhälleliga förväntningar och könsnormer på dessa utmaningar, vilket understryker behovet av anpassat stöd och förståelse inom kliniska sammanhang. Vidare forskning: Förslag på framtida forskning inkluderar longitudinella studier för att undersöka förändringar över tid och undersökningar av hur ADHD-diagnosen påverkar partners sexuella och relationsmässiga hälsa. / Background: ADHD, stands for attention deficit hyperactivity disorder and is a neuropsychiatric disability. For a person to be diagnosed with ADHD, several different diagnostic criteria must be met. The first criterion is that the person experiences various forms of difficulties with attention and/or hyperactivity and impulsivity, which cause suffering for the individual in at least two different areas of their life, such as personal and professional settings. The individual must also have had symptoms before the age of 12. One aspect of suffering in personal life can be within sexual and relational domains. Previous research indicates that women with ADHD may experience negative impact on sexual desire, orgasm, sexual function, and self-esteem due to their disabilities. There is a need for increased understanding of these issues, especially for women. Aim: To investigate the sexual and relational challenges that women with ADHD experience in relation to their diagnosis, as well as the strategies they use to manage these challenges. Method: Through semi-structured interviews and thematic analysis, three main themes with two sub-themes on the first and third theme were identified. Results: The three main themes identified were: "Having a disability entails different impairments," "Creating strategies within the sexual and relational context," and "Acceptance is needed by both the individual with ADHD and their close ones." These themes highlight how respondents' sexual and relational health and self-esteem are affected by their ADHD. Particularly prominent was a pattern showing a change in challenges before and after diagnosis, where acceptance and communication emerge as central strategies. Acceptance could be achieved through mindfulness, tantric sex, therapy, or having a partner who also deviates from functional norms. Furthermore, the impact of societal expectations and gender norms on these challenges was explored, emphasizing the need for tailored support and understanding within clinical contexts. Further research: Suggestions for future research include longitudinal studies to examine changes over time and investigations into how the ADHD diagnosis affects partners' sexual and relational health.

De senaste decennierna har förutsättningarna på arbetsmarknaden förändrats till följd av bland annat den tekniska utvecklingen och ökade krav på stresstolerans och social kompetens. Vi har upptäckt ett forskningsgap gällande möjligheter för individer med autismspektrumtillstånd att delta på den svenska arbetsmarknaden genom anställning. Studiens syfte var att undersöka Stockholms stads styrdokuments beskrivning av krav och ideal på medarbetare samt vilka insatser som bedrivs. Detta för att undersöka möjligheterna för individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i allmänhet och autismspektrumtillstånd i synnerhet att delta genom arbete i kommunens verksamheter. Vi har genomfört en dokumentstudie och använt induktiv tematisk analys för att söka förståelse. Vår slutsats är att kraven på medarbetarna tenderar hindra deltagande i arbete för studiens fokusgrupp särskilt gällande krav på social kompetens och utveckling av kommunens verksamheter. Kravet på individanpassning kan tyda på ökade möjligheter till deltagande. Då insatserna på daglig verksamhet har bristande incitament att nå reguljär arbetsmarknad kan fokus på insatser i verksamheterna hindra möjligheterna till deltagande i arbete för fokusgruppen / The last decades, prerequisites on the labour market have changed due to technical development and elevated demands on stress-resistance and social skills. We have distinguished a research gap in terms of examining the possibilities to attend the competitive labour market for adults with autism spectrum disorder in Sweden. The aim of this study is to examine regulatory documents from Stockholm municipality and how they describe requirements and ideals on their employees and which efforts they conduct. This to examine the possibilities for individuals with neuropsychiatric disabilities in general and autism spectrum disorder specifically to participate through employment within the municipality’s various functions. Our conclusion is that the demands on the employees tend to hinder participation in work for the focus group because of demands on social competencies and constant development of the organisations various functions. The demand on personal adaption could contribute to increase participation. Since the efforts within daily activities tend to lack incentives to reach the competitive labour market, a large focus on these efforts might hinder further participation in work for the focus group.