The purpose of this study is to investigate from an administrator perspective how authorities integrate newly arrived to the Swedish labor market. The results are analyzed and understood by two theories, theory about Intersectionality and Goodman theory. The empirical material is based on seven interviews with people who are employed in the public sector and who are working with establishment on the labor market among newly arrived individuals. The previous research is based on conditions and obstacles that helps newly arrived people on their way to establishment on the Swedish labor market. A main result in the study is that the respondents are experiencing that the group newly arrived have a hard time to integrate at the Swedish labor market. They lift women, mainly women born outside of Europe as a group that has a harder time to integrate on the labor market than other newly arrived and that they need particularly targeted efforts. This is explained by high demands on the Swedish language, competence and education which this group is not able to make. The result also shows that a big part of the newly arrived individuals are dependent off support from the authorities while they at the same time are being referred to steer their own establishment process towards self-sufficiency. The role of the individuals working at the authorities is not considered to be intended to offer individual support for newly arrived people. This is judged to have a negative impact on weak groups and they tend to end up in long term unemployment without customized efforts. The study finally shows that the respondents have a low trust for the short-term investments that are being made to ensure that the investments create a permanent solution for newly arrived at the labor market. This is confirmed by that there is a chain of support that is prepositioned related to the labor market for individuals that extend over a long period of time, where the ambition seems to be primarily to employ a big group of individuals rather than consider each individual. / Syftet med denna studie är att utifrån ett handläggarperspektiv undersöka hur myndigheter arbetar med att integrera nyanlända individer på den svenska arbetsmarknaden. Resultatet i studien analyseras och förstås med stöd av två teorier, teorin om Intersektionalitet samt Goodmans teori. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer med personer anställda i offentlig sektor som arbetar med integration av nyanlända kopplat till etablering på arbetsmarknaden. Den tidigare forskningen grundar sig i förutsättningar och hinder som hjälper nyanlända vid etablering på den svenska arbetsmarknaden. Ett huvudresultat i studien är att respondenterna upplever att gruppen nyanlända individer har svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Respondenterna lyfter att kvinnor, främst de som är födda utanför Europa har det svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än andra nyanlända och behöver särskilt riktade insatser. Detta förklaras med att det ställs höga krav på språknivå i svenska, kompetens och utbildning som denna grupp inte bedöms kunna tillgodogöra sig. Resultatet visar också att en stor andel nyanlända är beroende av omfattande stöd från myndigheter, samtidigt som de av samma insatser hänvisas till att på ett självgående sätt driva sin etableringsprocess mot självförsörjning. Handläggare arbetsmarknaden anses inte vara ämnade till att erbjuda individuellt anpassat stöd för nyanlända individer. Detta bedöms påverka svaga grupper negativt då dessa grupper riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet utan anpassade stödinsatser. Slutligen visar studiens resultat att respondenterna har låg tilltro till att de kortsiktiga satsningarna som görs skapar en permanent lösning för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Detta bekräftas genom att de nyanlända individerna erbjuds generaliserande insatser som sträcker sig under en lång period, där ambitionen primärt blivit att sysselsätta ett stort flöde av individer.

This qualitative study explores how Swedish leisure-time teachers support newly arrived pupils in Stockholm. The study is based on semi-structured interviews with after-school teachers who work with newly arrived pupils. The aim is to identify how the teachers treat newly arrived pupils and what strategies they use when it comes to including them. The data was analyzed using thematic analysis. From the interviews, we found out that teachers use various strategies such as language support, activities in groups, and creating a safe environment to meet the diverse needs of newly arrived pupils in order to include them in society. However, teachers also face challenges such as limited resources and language barriers. Overall, this study contributes to the knowledge of how leisure-time teachers can support newly arrived pupils’ integration and learning in the Swedish context.

Over the recent years, global migration flows have brought increasing numbers of immigrating children to Swedish schools and this has, in turn, generated attention to questions regarding inclusive education. This case study aims to investigate how experienced teachers meet the needs of newly arrived students in the English classroom. The study is conducted at a primary school (grade F-6), located in a middle-sized town in southern Sweden, where 98% of the students have an immigrant background. This study is based on semi-structured interviews with three teachers and the principal of the school. We perceive that this is a school where inclusion seems to work quite well and by conducting this study we want to shed light on seemingly functional working methods. This study also investigates possibilities and challenges that teachers might face in the English classroom.

During the 2010s Swedish principals received an increased responsibility to make decisions regarding the schooling for individual students. Simultaneously the influx of immigrants to Sweden was high and the responsibility of sorting out housing and schools for the migrants was split between the municipalities. This meant more schools received responsibility for newly arrived students. Laws and regulations regarding newly arrived was changed gradually after 2015 and principals were given increased responsibility of the decision-making. In the light of this a case study was designed to increase knowledge about decision making and influencing process relating to newly arrived students schooling. A partial purpose was to deepen the understanding around principals’ conditions and prerequisites to make decisions in line with the education act. Principals and representatives of the administration in the form of unit managers for mother tongue or reception units were interviewed. The study’s theoretical perspective emanates from theories of bounded rationality, institutional logics and a framework on organizational learning that describes how routines are developed. The result showed that decision-making was influenced by the frames and organizational conditions which existed in the context of each municipality and school. The decision-making usually happened with the hallmark of bounded rationality; the decision makers used solutions which had worked prior to achieve a result that they regarded as sufficient. This meant that the organizational solutions that were available in the organization prior were used to incorporate the new students in the school. Decision-making could be understood from several competing institutional logics: to realize political goals and comply with legislation (bureaucratic logic), to be an attractive school (market logic), to provide students with a good education (professional logic) and to use resources efficiently (organizational logic). The three cases showed major differences regarding the development of routines in the organisation. In one of the municipalities there were routines in place for a few important areas of decisions such as school placement processes and home multilingual classroom assistance. This led to a quick reception and school start for the newly arrived students while the lack of a functional routine in another municipality led to long school placement processes and frustration among the decision-makers. The results of the study points to the importance of having discussions on individual, group and organizational levels to develop routines which reduces the need of repeated decision-making. The result deepens the understanding of the complex context principals and unit managers must deal with in decision-making and underlines the importance of having discussions at the individual, group and organizational level to develop routines that reduce the need for repeated decision-making. / Svenska rektorer fick under 2010-talet ett gradvis utökat ansvar för att fatta beslut kring enskilda elevers skolgång. Samtidigt tog Sverige emot många nyanlända och ansvaret för att ordna boende och skola för gruppen fördelades mellan alla Sveriges kommuner. Det innebar att fler skolor fick ansvar för nyanlända elever. Lagstiftning och reglering kring nyanlända elever förändrades successivt efter 2015 och rektor fick utökat ansvar för beslutsfattandet. Med detta som bakgrund utformades en fallstudie med syfte att öka kunskap om besluts- och påverkansprocesser kring nyanlända elevers skolgång. Ett delsyfte var att fördjupa förståelsen kring rektorers villkor och förutsättningar att fatta beslut som följer skollagen. Rektorer och representanter för förvaltningen i form av enhetschefer för modersmåls- eller mottagningsenheter intervjuades. Studiens teoretiska perspektiv utgår från teorier om begränsad rationalitet, institutionella logiker och ett ramverk om organisatoriskt lärande som beskriver hur rutiner utvecklas. Resultatet visar att beslutsfattandet påverkades av de ramar och organisatoriska villkor som fanns i respektive kommun och i respektive skolas kontext. Beslutsfattandet skedde ofta med den begränsade rationalitetens kännetecken: beslutsfattarna använde sig av lösningar som fungerat tidigare för att uppnå ett resultat som de uppfattade som tillräckligt bra. Det innebar att de organisatoriska lösningar som fanns tillhands i organisationen sedan tidigare användes för att slussa in de nyanlända eleverna i skolan. Beslutsfattandet gick att förstå utifrån flera konkurrerande institutionella logiker: att förverkliga politiska mål och följa lagstiftningen (byråkratisk logik), att vara en attraktiv skola (marknadslogik), att ge eleverna en god utbildning (professionell logik) och att utnyttja resurser effektivt (organisationslogik). De tre fallen uppvisade stora skillnader gällande utvecklandet av rutiner i organisationen. I en av kommunerna fanns rutiner på plats för flera viktiga beslutsområden som skolplacering och studiehandledning på modersmålet. Det ledde till snabbt mottagande och skolstart för de nyanlända, medan avsaknad av fungerande rutin i en annan kommun ledde till utdragna skolplaceringsprocesser och frustration bland beslutsfattarna. Resultatet fördjupar förståelsen för den komplexa kontext rektorer och enhetschefer har att hantera i beslutsfattandet och understryker vikten av att föra diskussioner på individ-, grupp och organisationsnivå för att utveckla rutiner som minskar behovet att upprepat beslutsfattande.

The purpose of this study was to describe experiences and perceptions of ongoing work with health promotion cultural inserts in four different associations in Gavle municipallity for asylum seekers and newly arrived children and adolescents. The method used was a descriptive empirical qualitative interview with a phenomenological research effort. Five interviews were conducted with four women and one man, from four associations in Gavle municipality. The interviews were transcribed verbatim and analysed with a thematic analysis. The result showed that the staff's perceptions about their work were that the work being conducted was a good method of promoting well-being and contributing to a sense of context for remedying mental ill health. Cooperation with community actors was also a key in their work and made it possible to reach the children and adolescents who were the target group for health-promoting cultural activities. The difficulties perceived were lack of economics, information and structural changes, which made it difficult to implement, follow up and continue their work. The conclusion was that the work with health promoting activities was perceived as a method of integration as well as promoting health. There was also a consensus that the work performed had a good effect in bringing children and young people's families closer to the Swedish society. The obstacles discovered were structural changes, lack of information and too little of economy. One key to success was the cooperation in the local community which made it possible to reach the group. / Studiens syfte var att beskriva erfarenheter och uppfattningar av pågående arbete med hälsofrämjande kulturinsatser i fyra olika föreningar i Gävle kommun för målgruppen asylsökande och nyanlända barn och ungdomar. Metoden i denna studie var en beskrivande empirisk kvalitativ intervjustudie med en fenomenografisk forskningsansats. Fem intervjuer genomfördes med fyra kvinnor och en man, från fyra föreningar i Gävle kommun. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med en tematisk analys. Resultatet visar att personalens uppfattningar kring arbetet med kulturinsatser för asylsökande och nyanlända barn och ungdomar var att arbetet som bedrivs var en bra metod för att främja välbefinnande och även bidra till en känsla av sammanhang för att motverka psykisk ohälsa. Samarbete med aktörer i lokalsamhället var dessutom en nyckel i deras arbeten och möjliggjorde att nå ut till de barn och ungdomar som var målgruppen för de hälsofrämjande kulturaktiviteterna. De svårigheter som uppfattades i arbetet var brist på ekonomi, information och strukturella förändringar vilket försvårade att genomföra, följa upp och fortsätta med arbetet. Slutsatsen av denna studie var att arbetet som bedrivs kring hälsofrämjande kulturinsatser uppfattas vara både en metod för integration och för att främja hälsa och förebygga ohälsa för målgruppen asylsökande och nyanlända barn och ungdomar. Arbetet uppfattades även ha en god effekt på barnens och ungdomarnas familjer för att komma närmare det svenska samhället. De hinder som upptäcktes var strukturella förändringar, brist på information och för lite ekonomiska medel. Avslutningsvis var samverkan i lokalsamhället en nyckel för framgång som möjliggjorde att nå ut till målgruppen.

Syftet med föregående undersökning är att öka kunskapen om hur samhällskunskapslärare inkluderar nyanlända elever i undervisningen samt vilka utmaningar som finns i arbetet med detta. Genom en kvalitativ forskningsintervju med fem grundskollärare i årskurs 4–6 har data samlats in och kategoriserats utifrån tre teman som är följande: Betydande faktorer för inkluderingsprocessen, didaktiskt förhållningssätt och läroplan samt vikten av nyanlända elevers tidigare bakgrund och erfarenheter.   Resultatet av undersökningen visar att det finns flera utmaningar men även möjligheter i  arbetet med nyanlända elever i samhällkunskapsundervisningen. Inkludering är ett omtalat  begrepp vilket innebär att många uppfattar inkludering på skilda sätt. Detta påverkar givetvis undervisningens utformande. Men för att lyckas med inkluderingsproccsen framför samhällskunskapslärare olika strategier och verktyg som de anser vara viktiga. Tydlighet, användning av tidigare erfarenheter, repetition, diskussioner, grupparbeten, jämförelser, visualiseringsverktyg och samarbeten med CFL och modersmålslärare är de huvudsakliga verktygen. De svårigheter som lyfts fram i studien är bristande språkkunskaper, tidigare skolbakgrund och erfarenheter, socioekonomisk bakgrund, kulturkrockar samt samhällskunskapens abstrakta och komplexa innehåll. Även om samhällskunskapsämnet är ett brett ämne betonar samtliga samhällskunskapslärare att ämnet är viktigt eftersom de hjälper och vägleder de nyanlända eleverna att vara delaktiga i den nya kontext de nu befinner sig i. Avslutningsvis har resultatet analyserats utifrån tidigare forskning och det interkulturella perspektivet. / The purpose of the previous study is to increase the knowledge of how social science teachers include newly arrived pupils in the teaching and the challenges that are present in this work. Through a qualitative research interview with primary school teachers in grades 4–6, data has been collected. Collected data has been categorized based on three themes that are the following: Significant factors for the inclusion process, didactic approach and curriculum as well as the importance of newly arrived pupils previous background and experiences.   The results of the survey show that there are many challenges, but also opportunities in working with newly arrived pupils in social science subject. Inclusion is a well-known concept, which means that many perceive inclusion in different ways. This obviously affects the design of the teaching. But in order to succeed with the inclusion process the social science teachers emphasizes different strategies and tools they consider as important. Clarity, repetition, discussions, group work, comparisons, visualization tools and collaborations with CFL and mother tongue teachers are the main tools. The difficulties highlighted in the study are lack of language skills, previous school background and experiences, socio-economic background, cultural clashes, and the abstract and complex content of social studies. Although the subject of social science is a broad subject I the social science teachers emphasizes that the subject is important because they help and guide the newly arrived pupils to be included in the new context they apart of. In summary, the result has been analyzed from previous research and the intercultural perspective.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskningen säger om digitala hjälpmedels roll för att överbrygga nyanlända elevers språkbarriärer i grundskolan. Resultatet utgår från 16 publikationer som visar att undervisningen måste anpassas till nyanlända elever och den mångkulturalitet som råder i klassrummen. Exempelvis visar McManis & Gunnewigs (2012) resultat att digitala hjälpmedel gynnar eleverna i arbetet med digitala berättelser, eftersom eleverna kan skriva, tala in ljud och lägga in bilder, vilket gör att de utvecklar språkkunskaperna. Sadik (2008) såg i sin studie att digitala berättelser stärkte elevernas ämneskunskaper, eftersom de blev mer intresserade av att arbeta när de fick använda digitala hjälpmedel. Nemeths och Simons (2013) resultat visar att digitala hjälpmedel, som en digitalkamera, är användbart för att andraspråkselever ska öka sitt ordförråd när de tar kort på ett föremål och sedan diskuterar och lär sig mer om det. Teorier som forskning utgår ifrån innefattar huvudsakligen post-migration ecology som undersöker nyanlända elevers situation och den miljö de befinner sig i. Även Vygotskijs sociokulturella teori förekommer mycket i forskning som handlar om att kunskap blir till när människor interagerar med andra. Majoriteten av studierna på området har en positiv inställning till digitala hjälpmedel och menar att applikationerna kan användas för att skapa intresseväckande lektioner, eftersom de har ett stort utbud av olika språk och eleverna kan arbeta tillsammans och lära sig av varandra. Forskningen håller sig dock kritisk till hur insatta skolor är i de nyanlända elevernas situation och menar att lärare och rektorer behöver ha rätt kompetens och ge nyanlända alla verktyg som finns tillgängliga för att eleverna ska kunna utvecklas kunskapsmässigt.

Ett ovanförperspektiv avseende kartläggningen av nyanlända elevers behov präglar det svenska samhället och skolsystem. Detta leder således till en indelning av elever i språkintroducerande förberedelseklasser som separeras från elever från ordinarie klasser vilket försvårar integrering. Syftet med denna studie är att fånga aktörens perspektiv genom en så kallad narrativ identitetsanalys som ämnar att undersöka hur 7 elever som läser Språkintroduktion på en gymnasieskola i Stockholm presenterar sina identiteter i deras berättelser om sin skolsituation. Detta har genomförts med hjälp av livshistorieintervjuer om elevernas erfarenheter och tolkningar av händelser på skolan. Berättelser rörande bytet av skolsystem, möte med klassen samt framtidsförhoppningar har presenterats på olika sätt av eleverna. De mest framträdande berättelserna utgörs av ontologiska berättelser som bygger på individens subjektiva upplevelser och självbild, offentliga berättelser om integration samt konceptuella berättelser om rasism. Eleverna skildrar en likställd bild av lärarnas och elevernas roller på skolan, en samhörighet med sina klasskamrater, kamp om erkännande från de andra eleverna och makthavarna på skolan, samt ett lyckligt avslut i sina berättelser om framtiden vilka beror på deras uppfattningar av sig själva. Det lyckliga slutet skildrar således en ovisshet om framtiden där en osäkerhet avseende den genomgående kampen om erkännande framgår. / An overarching perspective regarding the mapping of newly arrived pupils's needs characterizes the Swedish society and school system. This leads to a breakdown of pupils in so-called “Language Introductory Preparation Classes” which separates newly arrived pupils from pupils in ordinary classes and complicates integration. The purpose of this study is to capture the pupils`s perspective through a so-called narrative identity analysis aimed to investigate how 7 pupils from a Language Introduction- class at a high school in Stockholm, Sweden present their identities through their stories about their school situation. This has been implemented using interviews about the pupils' experiences and interpretations of events that has taken place at their school and class. Stories regarding the change of school system, the meeting with the class and future hopes have been presented in different ways by the students. The most prominent stories consist of ontological narratives based on the individual's subjective experiences and self-image, public stories about integration, and conceptual stories about racism. The students portray a similar picture of the roles of teachers and students at the school, a community with their fellow classmates, a struggle for recognition from the other students and the rulers of the school, as well as a hope for a happy ending and a resolution of the fight for recognition. The happy end also depicts an uncertainty about the future where an uncertainty regarding the ongoing struggle for recognition appears.

Det finns en ojämlikhet i hälsan hos utsatta grupper i samhället, där nyanlända flyktingar är en växande patientgrupp. Syftet är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av arbetet med nyanlända flyktingar inom primärvården med fokus på jämlik hälsa. Det är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där nio intervjuer genomförts på vårdcentraler i Västra Götaland och Halland. Kvalitativ innehållsanalys har gjorts enligt Elo och Kyngäs. Resultatet presenteras i kategorierna Det viktiga mötet, Den helhetstänkande distriktssköterskan och Den komplicerade organisationen. Det framkommer att distriktssköterskan har en viktig roll i att möta den nyanlända flyktingen och det är viktigt att se helheten kring patienten, att i mötet uppmärksamma hela situationen patienten befinner sig. Där är psykisk ohälsa och den sociala situationen värdefull att uppmärksamma. Lyhördhet, en god kommunikation med hög kvalité på tolk är nödvändigt, vilket även är viktiga delar för en jämlik vård. Det behövs även organisatoriska förutsättningar som tillräckligt med tid avsatt och att samverkan med andra kring patienten fungerar, där finns det ett behov av förbättringsarbete. Det finns hinder för nyanlända flyktingar med att komma i kontakt med hälso-och sjukvården och distriktssköterskan fyller en viktig funktion att informera, vägleda och lotsa rätt. Distriktssköterskorna upplever att det finns ett stort behov av hälsofrämjande åtgärder.

Syftet med denna studie är att med hjälp av Bourdieus kapitalbegrepp synliggöra hur nyanlända elever upplever de hinder och möjligheter som uppstår när eleverna arbetar med det koncept som Ung Företagsamhet har utformat samtidigt som de studerar på Språkintroduktionen. Genom semistrukturerade intervjuer har elevernas berättelser tolkats med hjälp av Bourdieus begrepp med fokus på kulturellt kapital, utbildningskapital, språkligt kapital och habitus. Studien har visat att nyanlända elever arbetar hårt med att finna sin nya identitet (habitus) eftersom de upplever att de har mycket att lära sig i sitt nya land oavsett om det handlar om det kulturella kapitalet, utbildningskapitalet eller språkliga kapitalet. Eleverna beskriver arbetet med Ung Företagsamhet med positiva termer då eleverna upplever att deras tidigare tillgångar blir användbara men också att de får en bättre inblick i det svenska samhället. / The aim of this study is, by using Bourdieu's capitalconcept, visible how newly arrived students experiencing the obstacle and opportunities that arise when the students work with the concept that Junior Achievment Program has designed while they study at the program languageintroduction. Through semi-structured interviews the students stories have been interpreted by using Bourdieu's concept with focus on cultural capital, educational capital, linguistic capital and habitus. The study has shown that newly arrived students are working hard to find their new identity (habitus) because they feel like they have a lot to learn in their new country whether it is about culture capital, educational capital or linguistic capital. Students describe their work with Junior Achievment Program only in positive terms because they feel like their previous skills become useful but also that they learn more about the Swedish country.