Syftet med studien är att ta reda på vilka strategier lärare använder för att främja nyanlända elevers svenska språkutveckling i svenskundervisningen samt vilka utmaningar de möter på vägen. För att uppnå detta har empiriskt material samlats in och undersökts efter förslaget om ett kvalitativt förhållningssätt till semistrukturerade intervjuer av Bryman (2018). Studien bygger på sociokulturell teori, som utgår från att elever lär sig genom interaktion och kommunikation med andra. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att lärarna är överens om att det är viktigt med en varierad undervisning och varierat material för att möta elevernas individuella behov och förutsättningar. Resultatet av analysen visar att samarbete mellan lärare, studievägledare och speciallärare är av stor vikt för att hjälpa eleverna lyckas i skolan. Detta samarbete kan bidra till att skapa en mer stödjande och sammanhållen lärandemiljö för eleverna. Det har visat sig att de förkunskaper och erfarenheter som eleverna bär med sig i form av exempelvis familjebakgrund och relation till sitt modersmål är några av de faktorer som påverkar språkutvecklingen. Dessutom är ett gott samarbete mellan hem och skola viktigt för att eleverna ska kunna följas upp och utvecklas. / The aim of this study is to find out which strategies and methods teachers use to promote newly arrived students' Swedish language development in Swedish education. To achieve this, empirical material has been collected and investigated following the suggestion of a qualitative approach to semi-structured interviews by Bryman (2018). The study is based on sociocultural theory, which explains how students stipulates that learn through interaction and communication with others. Based om the study’s results, the conclusion is that teachers agree that it is important to have varied teaching methods and materials to meet the individual needs and conditions of students. The analysis of the results shows that collaboration between teachers, study counselors, and special education teachers is crucial in helping students succeed in school. This collaboration can contribute to creating a more supportive and cohesive learning environment for students. It has been shown that the prior knowledge and experiences that students bring with them, such as family background and relationship to their mother tongue, are some of the factors that impact language development. Furthermore, a good collaboration between home and school is also important for students to be able to be followed up and develop.

The present study deals with newly arrived young people’s perceptions of Physical Education and Health (PEH). Many in this group are not familiar with the culturally specific elements of Swedish PEH. The study highlights the meanings they attach to participation in PEH and the consequences on their participation in PEH. The study is based on qualitative interviews with six young immigrants in a medium sized city in Sweden. They have come from different countries, have different religions and are of different genders. The results have been interpreted using Dewey’s pragmatic transactional approach. Some results from the study are that school PEH is an important activity for the interviewees offering opportunities, new contacts, improvement of language and other skills. Their narratives indicate that their physical health does not constitute a limitation but rather an opportunity to participate in PEH. On the other hand, certain aspects of their psychological and social health may sometimes constitute limitations to their participation in PEH. The girls are affected both by the market forces norm that tells that they should be nice and sweet and of their own cultural norm that tells that they should not be too physically active. It is easier for the boys than the girls in the study to participate in sports both in school and during leisure time. On the basis of the results of the study and of previous research, the discussion suggests ways of facilitating this group’s participation in PEH, the important point being that they should be treated as individuals. / Andelen nyanlända ungdomar i Sverige ökar och prognoser visar att andelen kommer att öka framgent. Skolan är en viktig plats för dessa ungdomar och av betydelse för dem att inkluderas i det svenska samhället. Ungdomarnas inkludering i samhället är viktig att förhålla sig till där undervisningen är en viktig del. Undervisningen i Idrott och Hälsa har tillsammans med övrig skolverksamhet ett ansvar att välkomna denna grupp. Fysisk aktivitet i olika former har en stor möjlighet att göra det på ett positivt sätt då rörelse och idrott är en global företeelse där språket är av mindre betydelse. Fysisk aktivitet är ett globalt språk som om det presenteras på ett tillgängligt sätt kan vara en brygga för denna grupp att inkluderas i samhället. När jag inom ramen för Forskarskolan Idrott och hälsas didaktik fick chansen att skriva en licentiatuppsats blev valet naturligt. Jag har arbetat 40 år som idrottslärare och har under de senaste åren undervisat nyanlända ungdomar i åldern 16-20 år. Jag har under den tid jag undervisat gruppen funderat över hur jag ska planera och genomföra undervisningen för att underlätta gruppens möte med ämnet. Därför kändes det relevant att göra en praktiknära studie som belyser nyanländas möte med idrottsundervisningen. Jag har intervjuat sex stycken nyanlända ungdomar i åldern 17-19 år gamla som har skilda uppväxtförhållanden. Deras berättelser tar upp tiden i hemlandet, deras flykt och mötet med det nya landet, skolan och idrottsundervisningen. Jag har analyserat och tolkat deras berättelser som har fokus på deras tidigare och nuvarande relation till fysisk aktivitet och undersöker på det sättet deras möte med idrottsundervisningen här i Sverige som är studiens huvudsyfte. Då det är ofrånkomligt att ungdomarna även berättar generellt hur det är att komma som nyanländ, redovisas även det i studien. Resultatet från studien visar att det finns några aktiviteter i ämnet som ungdomarna har svårare att förhålla sig till.  Det är framförallt friluftsaktiviteter, vinteraktiviteter, simning dans samt att förstå begreppet hälsa. Bollspel, lekar och styrketräning innebär sällan några begränsningar vad gäller deras deltagande. Flickorna ser en begränsning i att delta tillsammans med pojkarna vid vissa aktiviteter men vill ändå idrotta tillsammans med dem. Men med förbehållet att pojkarna ska viss större förståelse och att aktiviteterna ska organiseras så att alla känner sig trygga. Ungdomarna har inga fysiska begränsningar att delta men det finns psykiska och sociala faktorer som gör att det ibland kan vara svårt för dem att delta. Samtidigt ser ungdomarna en mängd möjligheter i sitt deltagande. En möjlighet till sociala kontakter, träna sitt språk, lära sig nya kroppsliga färdigheter, att sköta sin hälsa att få leva för ”stunden” och att få ett betyg som tillsammans med andra betyg kan rendera till möjligheter för vidare studier.    Praktiska konsekvenser av slutsatser. Utifrån slutsatserna kopplat till rådande kursplaner ger jag exempel på hur idrottsundervisningen för denna grupp kan organiseras och planeras för att om möjligt inkludera denna grupp av elever på ett ”välkomnande” sätt. Detta för att inte bara hantera begränsningarna utan också stärka möjligheterna. Konsekvenser i ett större perspektiv. Det finns olikhetar att ta hänsyn till men också likheter oavsett uppväxtmiljö som är väl värda att lyfta vid möten. Det är lätt att se problem när människor med olika bakgrund och kultur möts men nog så viktigt att se det tillskott det innebär att lyssna till andras ”röster”.

Introduction: Study supervision in the mother tongue aims to support newly arrived and multilingual students in primary and secondary school, where study supervisors and teachers work together for the learning and development of newly arrived and multilingual students. Despite the importance of study supervision, collaboration between study supervisors and teachers was described as not functioning in several researches. That study focuses on investigating which basic mechanisms explain the collaboration between study supervisors and teachers. Purpose: The purpose of the study is, by using critical realism as an approach, to explain the collaboration between study supervisors and teachers in the teaching of multilingual Arabic-speaking students in 5 municipalities from the perspective of study supervisors, to explain which mechanisms make the cooperation possible. Method: The study used a qualitative method based on qualitative interviews. The analysis used qualitative content analysis with critical realism as an approach. Results: The results of the study constitute the following mechanisms for cooperation between study supervisors and teachers, structuring and organization of study supervision, 1)- The study supervisor's experience with teachers' planning, 2)- Experience and knowledge of study supervision, and 3)- Time and place. These results can be helpful in practice to improve cooperation between study supervisors and teachers, by structuring and organizing study supervision via school, study supervisors and teachers get better conditions in cooperation around multilingual students, and provide the opportunity to improve communication between study supervisors and teachers where both work in the same place, as well as making time for continuous collaboration. / Inledning: Studiehandledning på modersmål syftar till att stödja nyanlända och flerspråkiga elever i grundskolan och gymnasiet, där samverkar studiehandledare och lärare för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande och utveckling. Trots vikten av studiehandledning beskrevs samverkan mellan studiehandledare och lärare icke fungerande i flera forskningar. Den studien har fokus att undersöka vilka grundläggande mekanismer som karaktäriserar samverkan mellan studiehandledare och lärare. Syfte: Studiens syfte är genom att använda kritisk realism som ansats förklarar samverkan mellan studiehandledare och lärare i undervisningen för flerspråkiga arabisktalande elever i fem kommuner utifrån studiehandledares perspektiv, för att förklara vilka mekanismer som gör samverkan möjlig. Metod: I studien användes kvalitativ metod som baserade på kvalitativa intervjuer. I analysen användes kvalitativ innehållsanalys med kritiska realism som ansats. Resultat: I studiens resultat konstituerar följande tre mekanismer samverkan mellan studiehandledare och lärare 1) Strukturering och organisering av studiehandledning, 2) Studiehandledarens uppfattning om lärares planering, erfarenhet och kunskap kring studiehandledning, 3) Studiehandledarens kännedom om eleverna, tid och plats. Dessa resultat kan vara till hjälp i praktiken för att förbättra samverkan mellan studiehandledare och lärare, genom att strukturera och organisera studiehandledning via skola får studiehandledare och lärare bättre förutsättning i samverkan kring flerspråkiga elever, och ger möjlighet att förbättra kommunikationen mellan studiehandledare och lärare där arbetar båda på samma plats, samt att lägga tid för kontinuerlig samverkan. / <p>Godkännande datum: 2022-08-29</p>

The purpose of this study was to examine how schools identify and support newly arrived students in language developmental and/or reading and writing related difficulties. A qualitative design was chosen with semi-structured interviews in which eight teachers and special education needs teachers participated. The interviews were analyzed and categorized, which ultimately resulted intwo themes: Schools’ work with identification and Supportive measures. The results showed perceived difficulties in assessing and supporting newly arrived students in language development and/or reading and writing skills. The causes of this problem were inadequate assessment material, lacking routines for supportive measures and collaboration between the school's professionals, and lack of knowledge about second language development among special needs professionals. Despite the limitations in the scope of the study, the results showed consistency with current research. The authors have highlighted the need for more research on newly arrived students in language developmental and/or reading and writing difficulties, especially regarding the role of special needs professionals.

Studiens syfte är att analysera hur tre bildlärare på högstadiet bedriver sin bildundervisning av nyanlända elever som ännu inte till fullo behärskar svenska språket. Frågeställningarna innefattar olika strategier i bildundervisningen samt vilka problem och möjligheter lärarna upplever i en undervisning utan gemensamt talat språk. Studien innefattar tre semistrukturerade intervjuer – två muntliga och en skriftlig. Resultatet visar att samtliga lärare hade utarbetat och var i färd att utveckla en mängd olika strategier. Bildämnets multimodala resurser och de nyanlända elevernas flerspråkighet var centrala strategier för att överbrygga språkbarriären och skapa förståelse i ämnet. Främst två av lärarna ville även vidareutveckla undervisningen genom utökat kollegialt samarbete. Problemen lärarna uppfattade handlade till stor del om tidsbrist.  För att främja de nyanlända elevernas lärandesituation behövde exempelvis en av lärarna mer tid tillsammans med dem innan de började i ordinarie bildundervisning. Lärarna nämnde många möjligheter angående bildämnets resurser som medel för förståelse, samt möjligheter med att använda elevernas starkaste språk vid bedömning av teoretiska delar. / The purpose of the study is to analyze how three high school art teachers educate newly arrived pupils who do not fully understand the Swedish language. The issues contain how the teachers work with certain strategies and what kind of problems and possibilities they perceive when teaching without a common spoken language. The study includes three semi structured interviews – two oral and one written. The results illustrate that all of the teachers had developed, and were in the process of developing, a variety of strategies. Central strategies in creating understanding were multimodal resources specific for the art subject, and the newly arrived pupils’ multilingualism. Mainly two of the teachers wanted to develop their education further through expanded collegiate corporation. The problems that the teachers perceived mainly had to do with lack of time. To better support the newly arrived pupils’ learning situation the teachers needed more time together with the pupils, before they entered the ordinary classes. The teachers mentioned several possibilities concerning the art subjects’ resources as tools in understanding each other. They also emphasized the possibilities of using the pupils’ strongest language in the matter of theoretical assessment.

Enligt tidigare forskning kan migration skapa en sexuell utsatthet till följd av att normer och sammanhang ändras. Syftet med denna studie är därför att identifiera och problematisera de värdenormer som konstrueras i nyanlända unga mäns tal om maskuliniteter i relation till sex- och samlevnad. Det teoretiska ramverket utgår från hegemonisk teori om maskuliniteter och hur subjektet positionerar sig i relation till andra. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes av nyanlända unga män i åldern 18 år. Materialet analyserades med hjälp av diskursanalys. Baserat på de nyanlända unga männens berättelser identifieras två skilda diskurser: en patriarkal diskurs och en jämställdhets diskurs. / According to previous research, when it comes to sexuality, migration can create a risk for refugees as a result of changing norms and contexts. Therefore the purpose of the study is to identify and problematize the construction of those values and norms made visible in the way newly arrived young men talk about masculinities, in relation to sex and cohabitation. The theoretical framework is based on a hegemonic theory of masculinities and an understanding about how one as a subject position itself in relation to others. Six interviews using a semi-structured design were made with newly arrived young men at the age of 18. The interviews were analyzed using discourse as analytical method. The result identifies two different discourses. A patriarchal discourse and one equality discourse.

Uppsatsen syfte är att öka kunskapen om vilka olika arbetssätt lärare använder för att inkludera nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration från en fenomenologisk livsvärldsansats. Genom en kvalitativ forskningsintervju med grundskollärare i årskurs 4–6 har data samlats in och sedan kategoriserats. De tre teman som resultatet består av är: verktyg för inkludering, svårigheter vid inkludering och vikten av samhällskunskapsämnet. Studiens teoretiska utgångspunkt är sociokulturell teori och utifrån detta perspektiv har resultatet analyserats och teoretiska tolkningar har skapats. Resultatet i undersökningen visar att lärarna använder sig av flera olika verktyg för att inkludera nyanlända elever i samhällskunskapsundervisningen. Det framkommer att inkludering är ett svårtolkat begrepp som är väldigt beroende av individen vilket betyder att inkludering kan se väldigt olika ut. Samarbete med studiehandledare, ämnesövergripande arbetssätt, digitala verktyg, placering, att skapa förförståelse hos eleverna, gemenskap och samspel är alla viktiga delar i inkluderingsprocessen. I resultatet tas även svårigheter vid inkludering upp och dessa är bland annat abstrakta ämnesbegrepp, brister i svenska språket, svårigheter vid socialt samspel, missförstånd, elevernas olika erfarenheter, elevernas verklighetssyn, samhällskunskapsämnets breda innehåll och det faktum att ämnet är kontextbundet. Lärarna i studien är eniga om att samhällskunskapsämnet är en viktig del av de nyanlända elevernas inkluderingsprocess i det svenska samhället. / The purpose of this study is to increase the knowledge of different working methods teachers use to include newly arrived pupils in social studies. The study is a qualitative interview study with inspiration from a phenomenological life-world approach. Through a qualitative research interview with primary school teachers in grades 4–6, data has been collected. The collected data has been categorized based on three themes. The three themes that the result consists of are: tools for inclusion, inclusion difficulties and the importance of the social science topic. The theoretical starting point of the study is socio-cultural theory and from this perspective the result has been analyzed and theoretical interpretations have been created.   The results of the study show that teachers use several different tools to include newly arrived pupils in social studies. It appears that inclusion is a difficult-to-interpret-concept that is very dependent on the individual, which means that inclusion can look very different depending on the individual. Collaboration with study supervisors, interdisciplinary workingmethods, digital tools, placement, creating understanding of the students, community and interaction are all important parts of the inclusionprocess. The result also show difficulties with inclusion and these include abstract subject concepts, deficiencies in the Swedish language, difficulties in social interaction, misunderstandings, the students 'different experiences, the students' view of reality, the broad content of the social science subject and the fact that the subject is contextual. The teachers in the study agree that the subject of social studies is an important part of the newly arrived pupils' inclusionprocess in Swedish society.

Syftet med denna uppsats var att utveckla kunskap om integrationsproblematiken för nyanlända ungdomar på språkintroduktion i Sverige. Kvalitativa intervjuer med en narrativ utgångspunkt användes som metod för datainsamling, där fem stycken nyanlända elever på språkintroduktion intervjuades. Det centrala teoretiska begreppet vilken tillämpades som analysverktyg i denna studie, har av oss tolkats utifrån Riessman, Johansson och Ricoeurs teorier om narrativ identitet. Studien utgick ifrån frågeställningar om hur eleverna framställer språkintroduktion, språk och gemenskap, samt hur deras identiteter framträder i deras narrativ. Följande frågeställningar låg därmed till grund för uppsatsen: hur framställs elevernas relation till språkintroduktion i deras berättelser, hur framträder elevernas identiteter i berättelserna, samt vilken funktion har språk och gemenskap i elevernas berättelser? Det övergripande narrativet präglades av elevernas förväntningar, besvikelser, ambivalens och slutligen lösningar. Resultatet visade att elevernas modersmål huvudsakligen framställdes i negativa termer, då ett användande av modersmålet framför det svenska språket hämmar språkfärdigheter i svenska och skapar svårigheter att integreras i den sociala gemenskapen i samhället. Oavsett grad av social gemenskap, framkom det i denna studie att elevernas identitet som invandrare blir bestående även efter språkintroduktion. Slutligen synliggjordes en ambivalent inställning kring hur eleverna framställer språk, skola och gemenskap, vilket illustrerade fenomenens mångsidiga inverkan på elevernas tillvaro. / The purpose of this essay was to develop knowledge about integration problems for newly arrived adolescents in a language introduction program in Sweden. Qualitative interviews with a focus on narrative aspects was used as a method for data collection. Five newly arrived pupils at language introduction program were interviewed. The central theoretical concept, which has been used as a tool for analysing in this study, has been understood through theories surrounding narrative identity by Riessman, Johansson and Ricoeur. This study was based on questions regarding how students present language introduction program, language and community, and how their identities appear in their narratives. Therefore, the following questions made the foundation of this essay; how is the students’ relation to language introduction program presented in their narratives, hur does the students’ identities appear in their narratives, and what function does language and community have in their narratives? The overarching narrative was characterized by the students’ expectations, disappointments, ambivalence, and finally, solutions. The results of this study showed that the students’ mother tongue was mainly presented in negative terms. Using the mother tongue, rather than the swedish language, inhibits language skills in swedish, and thus create difficulties concerning the integration into the social community. Regardless of the level of social inclusion, this study showed that the students’ identity as immigrants remain permanent even after language introduction. Finally, an ambivalent attitude was highlighted regarding how the students describe language, school and community. This illustrates the diverse effects of the phenomena on the students’ situation.

Cette thèse étudie pour la première fois les pratiques langagières de la communauté grandissante des immigrés égyptiens en France. L’analyse morphosyntaxique a comme cadre la théorie insertionnelle Matrix Language Frame de Myers-Scotton (1993, 1997 et 2000). Nous constatons que les Égyptiens de la première génération recourent à l’alternance codique sans s’en rendre compte ou sans le reconnaître tandis que ceux de la deuxième génération sont conscients des caractéristiques linguistiques nées du contact des langues. De plus, la femme égyptienne, avec son rôle de maintien de l’arabe auprès de ses enfants, trouve sa féminité dans l’apprentissage du français et par conséquent elle joue un rôle important dans la pratique de l’alternance codique au sein de la famille. Les raisons de l’alternance codique chez les Égyptiens sont variées, par exemple : la citation ou le discours rapporté ; la désignation d’un interlocuteur en faisant intégrer à un groupe un interlocuteur tenu à l’écart ; l’humour qui caractérise notamment les Égyptiens de la première génération ; la spontanéité et la précision en optant directement pour le lexème le plus immédiatement disponible, même s’il est dans une langue différente par rapport au reste de la communication. Nos informateurs de la première génération ont recours aux procédés morphologiques pour simplifier l’usage des mots français ayant des sons qui n’existent pas en arabe égyptien ou ceux qui se composent de plus de trois syllabes. Nous exploitons les caractéristiques de ce contact des langues pour aider les élèves égyptiens nouvellement arrivés à réussir leur scolarité et s’intégrer dans la société française via la maîtrise du français. / This thesis analyses for the first time the language practices of the growing community of Egyptian immigrants in France. The morphosyntactical analysis is made in the framework of insertional theory Matrix Language Frame of Myers-Scotton (1993, 1997 and 2000). We find that the Egyptians of the first generation resort to code switching without realizing it or recognizing it while those of second generation are aware of the linguistic characteristics of the language contact. Furthermore, the Egyptian woman, with her role of maintaining Arabic with her children, finds her femininity in learning French and therefore she plays an important role in the practice of code switching within the family. The reasons of the code switching in the Egyptian community are varied, for example, the quotation or the reported speech ; the designation of an interlocutor by integrating into a group an interlocutor kept apart ; the humor that particularly characterizes the Egyptians of the first generation ; the spontaneity and the precision by opting directly for the most immediately available lexeme even if it is in a different language than the rest of the communication. Our informants of the first generation use morphological procedures to simplify the use of French words having sounds that don’t exist in Egyptian Arabic or those that consist of more than three syllables. We use the characteristics of this language contact to help Egyptian students newlly arrived to succeed in their schooling and integrate into the French society through the mastering of French language.

Utifrån ett historiskt perspektiv är Sverige ett land som människor från olika delar av världen invandrat till. Framförallt under 1900-talet ökade invandringen till Sverige, inte minst under 1960-1970 talet där vi kan urskilja en kraftig ökning av arbetsinvandring. Under denna tidsperiod hade utrikes födda personer högre sysselsättningsgrad än infödda. Idag har utrikes födda en lägre sysselsättningsgrad än personer som är födda i Sverige (Björkman 2003).   Vidare är invandring och integration enligt väljarna den viktigaste frågan inför valet 2018. Stor grupp av människor som flytt från krigsdrabbade Syrien och det politiskt instabila Eritrea och Somalia har till följd gjort att frågan är mer aktuell än någonsin. Bara under 2016 sökte 160 000 personer asyl till Sverige. I samband med detta växer högerpopulistiska röster runt om Europa, däribland i Sverige (Turesson 2017).   Regeringens insatser för nyanländas etableringsprocess skall enligt etableringsreformen bestå av en personlig plan för att uppnå ett konkret mål - ett arbete. Det som är sociologiskt intressant i denna etableringsprocess enligt oss är att undersöka nyanländas egna upplevelser, både vad gäller deras möjligheter till ett arbete men också sociala dimensioner som har betydelse för deras etablering och integrering. Omgivningen är av stor betydelse för att de nyanlända skall få ett arbete och för att de skall trivas i det nya landet Sverige. Tyvärr är det många som invandrat till Sverige som blir deprimerade och får en försämrad hälsa då de känner sig utanför, ensamma och upplever att det saknar inflytande. Både vad gäller deras egen situation men också i samhället (Hadziabdic &amp; Sandström, 2006). Idag tar det upp till tre gånger så lång tid att få ett arbete och att försörja sig än vad det gjorde under slutet på 1900-talet. Hela 60 procent av de män som invandrat till Sverige under 1980-talet hade ett arbete efter två till tre år, medan det tog upp till fem år för kvinnor under samma tidsperiod. Idag tar det upp till nio år för män och upp till tolv år för kvinnor, trots allt flera av dem som fått uppehållstillstånd i Sverige både har utbildning och arbetslivserfarenhet inom bristyrken (Lucas 2018), Etablering- och integreringsproblematiken är ett erkänt problem idag och ligger som tidigare nämnts högt upp på den politiska agendan inför valet 2018. Men vad känner de personer som kommer till Sverige? Vilka svårigheter och utmaningar är det som de nyanlända möts av egentligen? Trots att det är ett högaktuellt ämne i den politiska debatten saknas de nyanländas perspektiv. / From a historical perspective, Sweden is a country that people from different parts of the world immigrated to. Especially during the 20th century immigration increased to Sweden, especially during the 1960s and 1970s, where we can distinguish a sharp increase in labor immigration. During this period, foreign-born persons had higher employment rates than native speakers. Today, foreigners have a lower employment rate than people born in Sweden (Björkman 2003). Furthermore, immigration and integration according to voters is the most important issue for the 2018 election. A large group of people moving from war-hit Syria and politically unstable Eritrea and Somalia has consequently made the issue more current than ever. Only in 2016 160,000 sought asylum for Sweden. In this context, right-wing populations around Europe, including Sweden (Turesson 2017), grow. According to the establishment reform, the Government's efforts for the neighbors' establishment process must consist of a personal plan for achieving a concrete goal - a work. What is sociologically interesting in this process of establishment, according to us, is to explore newly arrived's own experiences, both in terms of their opportunities for work, but also social dimensions that are important for their establishment and integration. The environment is of great importance for the newly arrived's to get a job and to enjoy themselves in the new country of Sweden. Unfortunately, many people who immigrated to Sweden are being depressed and have a reduced health when they feel outside, lonely and experience that it has no influence. Both regarding their own situation but also in society (Hadziabdic &amp; Sandström, 2006). Today, it takes up to three times as much time to get a job and to take care of what it did at the end of the 20th century. Around 60 percent of the men who immigrated to Sweden in the 1980s had a job after two to three years, while it took up to five years for women in the same period. Today, it takes up to nine years for men and up to twelve years for women, despite all of those who have obtained a residence permit in Sweden, both have education and work experience in the bristle industry (Lucas 2018). The establishment and integration issues are a recognized problem today and, as mentioned earlier, are high on the policy agenda for the 2018 election. But what do the people who come to Sweden feel? What difficulties and challenges is what the new arrivals face by? Although it is a high topic in the political debate, the perspectives of the newly arrived are lacking.