The aim is to study how two newly-arrived pupils in the subject of Swedish cooperate with each other through code-switching. The study is based on a qualitative method with three observations during classes in the subject of Swedish. The study showed me that newly arrived pupils use a lot of codeswitching when they are paired up with each other. In particular, this study found that they used code-switching when their vocabulary in Swedish did not suffice, as well as when they had problems with interpreting certain words. In most cases, the subjects show a preference for intrasentiell code-switching (switching within the sentence for a few words) over the intersentiell variety, although both occur.

The purpose of this study is to investigate how people with a temporary residence permit are motivated to integrate into a society, though, among other things, language learning, work and studies. On July 20, 2016, a new temporary law was introduced, where instead of a permanent residence permit, a temporary residence permit is granted with requirements to fulfill for extension. The empirical evidence for the study has been collected through semistructured interviews with eight people who, at the time of the interview, had a temporary residence permit. Previous research describes topics related to integration in general ,temporary residence and lastly motivation, and contributes with knowledge to the research topic, where a knowledge gap is their own descriptions of motivation to integrate, as well as motivation to learn the language, work and study with a temporary residence permit. The theoretical framework for the study includes theories about the concepts of integration and motivation, but also Georg Simmel's contribution about the ‘Stranger’ in combination with temporality and mobility. The results show motivation for integration in the form of language learning, studies and work, despite high demands and an uncertain future. A permanent residence permit is for many a purpose for establishing themselves and realizing long-termgoals. / Syftet med denna studie är att undersöka hur personer med ett tillfälligt uppehållstillstånd motiveras till att integrera sig i ett samhälle, genom bland annat språklärande, arbete ochstudier. Den 20 juli 2016 infördes en ny tillfällig lag, där istället för ett permanent uppehållstillstånd ges ett tillfälligt uppehållstillstånd med krav att uppfylla för förlängning. Empirin för studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personer som vid tiden intervjun ägde rum, hade tillfälligt uppehållstillstånd. Tidigare forskning redogör ämnen som berör integration i allmänhet, tillfälliga uppehållstillståndet och sist motivation, och bidrar med kunskap till eget forskningsämne, där en kunskapslucka är egna beskrivningar av motivation till att integrera sig, samt motivation till att lära sig språket, arbeta och studera med ett tillfälligt uppehållstillstånd. Den teoretiska ramen för studien innefattar teorier om begreppen integration och motivation, men även Georg Simmels bidrag om ‘Främlingen’ i kombination med temporalitet och mobilitet. Resultatet visar på motivation till integration i form av språklärande, studier och arbete, trots höga krav och en osäker framtid. Ett permanent uppehållstillstånd är för flera ett ändamål till att etablera sig och förverkliga långsiktiga mål.

Denna studies syfte är att undersöka nyanlända elevers upplevelser av erkännande under sin skolgång. Det empiriska materialet för denna studie består av fyra lågt strukturerade livsberättelseintervjuer. Intervjupersonerna består av tidigare nyanlända elever som retrospektivt reflekterar kring och ser tillbaka på upplevelser under sin skolgång. Empirin tolkas med hjälp av erkännandets moral (Honneths, 2003), samt en teoretisk framställning av erkännande i en skolkontext (Trondman, 2016). Datan analyserades utifrån en hermeneutisk tolkning, där resultatet visade på att det är upplevelsen av handlingar som är avgörande för om det nås ett erkännande eller en moralisk kränkning. Vidare synliggörs det att oavsett vilken form av erkännande som ämnas uppnås, behöver individens självrelationer relateras till handlingarna. Således behövs en holistisk bild för att kunna bidra till att individen bygger upp eller bibehåller en positiv självrelation. / The purpose of this study is to explore newly arrived students' experiences of recognition during their schooling. The empirical material for this study consists of four low structured life-story interviews. The interviewees consist of former newly arrived students who retrospectively reflect on and look back on experiences during their schooling. The empirical data is interpreted with the help of the morality of recognition (Honneths, 2003), as well as a theoretical interpretation of recognition in a school context (Trondman, 2016). The data was analyzed based on a hermeneutic interpretation, where the results showed that it is the experience of an action that is decisive if recognition or a moral violation is achieved. Furthermore, it is made clear that regardless of what form of recognition is intended to be achieved, the individual's self-relations need to be related to the actions. Accordingly, a holistic picture is needed to be able to contribute to the individual building up or maintaining a positive self-relationship.

Denna studie berör lärares uppfattningar om nyanlända elevers matematiska svårigheter i årskurs 1–3. Flera nyanlända elever börjar i den svenska skolan, vissa av dem har skolbakgrund och vissa saknar det. Oavsett vilket är det skolans och lärarens plikt att handleda och stötta eleverna i deras studier. Tidigare forskning visar att de nyanlända eleverna ofta presterar sämre än andra elever i matematikundervisningen, speciellt när de stöter på textbaserade uppgifter. Det har framkommit tydligt att de nyanlända elevernas matematiska svårigheter uppstår på grund av att de saknar det svenska språket. I denna studie kommer det att presenteras vilka svårigheter några lärare upplever att nyanlända elever har i matematikundervisning och på vilket sätt lärarna stödjer dessa elever i matematikundervisningen. Denna studie är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har utförts för att besvara forskningsfrågorna. Tre matematiklärare och tre SvA-lärare har deltagit och bidragit med sina tankar och resonerat kring studiens valda problemområde. Studien tar avstamp från det interkulturella perspektivet. Det framkommer i resultatet från de sex respondenterna att språket spelar en stor roll för de nyanlända elevernas lärande i ämnet matematik. I resultatet framkommer att lärarna hade liknande resonemang och tankar kring hur de ska uttala sig vid genomgångar och tydliggöra olika matematiska begrepp, termer och symboler. Studiens slutsats är att användning av studiehandledning, modersmål samt formellt och informellt språk är olika sätt att underlätta för nyanlända elever i matematikundervisningen. Vidare framkom att de modersmål som de nyanlända eleverna har kan utnyttjas för att öka elevernas förståelse för begrepp, termer och symboler i matematikundervisningen. Detta betyder att språket kan spela en stor roll i de nyanlända elevernas kunskapsutveckling. / This study deals with teachers’ views of mathematical difficulties for newly arrived students in Grades 1-3. Several newly arrived students have started in the Swedish schools, some of them have a school background and some do not. Either way, it is the duty of the school and the teacher to manage and support the students in their education. Previous research show that newly arrived pupils often perform worse than other pupils in mathematics education, especially when the instruction relies on text-based assignments. It has become clear that the newly arrived pupils’ mathematical difficulties arise partly because they lack the Swedish language. This study will present what difficulties some teachers of newly arrived students have in mathematics instruction and in what way they support newly arrived students in their mathematics teaching. This study is a qualitative study where semi-structured interviews have been done to answer the research questions. Three mathematics teachers and three Swedish as second language teachers have participated and contributed with their thoughts and reasoned about the study's chosen problem. The study has taken off from the intercultural perspective. The results from the six respondents clearly show that language plays a significant role in the newly arrived students' learning abilities in mathematics. The result shows that the teachers had similar thoughts and opinions about how they should express themselves during lectures and how to clarify different mathematical concepts, terms and symbols. The study's conclusion is that study guidance, mother tongue as well as formal and informal language is strategies to advance mathematics teaching for the newly arrived students. In addition, it was found that the native languages that the newly arrived students have can be appointed to increase the students' understanding of concepts, terms and symbols in mathematics education. This means that language plays an important role in the newly arrived students' development of knowledge.

Cette thèse étudie les formes de subjectivation produites au cours des parcours de soins de femmes enceintes primo-arrivantes – étrangères arrivées depuis moins de cinq ans sur le territoire français. L’enquête de terrain s’appuie sur des observations au sein de structures de soins à Paris et en Seine-Saint-Denis, ainsi que sur une soixantaine d’entretiens semi-directifs menés avec des professionnelles de la périnatalité et des femmes primo-arrivantes enceintes ou ayant accouché récemment en Île-de-France. À partir de ce travail ethnographique, la thèse analyse de manière intersectionnelle les effets subjectivants de l’entrée dans des dispositifs médico-sociaux dédiés aux femmes enceintes primo-arrivantes. Alors que dans un premier temps, l’annonce de la grossesse fragilise les conditions de vie de ces sujets déjà exclus en France, les femmes primo-arrivantes acquièrent en revanche une légitimité auprès des institutions médicales du fait de leur grossesse. Identifiées comme public à risque prioritaire par les politiques de santé publique, ces femmes sont orientées vers des prises en charge spécifiques, qui participent à les reconnaitre en tant que sujets. La thèse interroge les effets réifiants de cette reconnaissance : reconnues uniquement grâce à leur corps enceint, ces femmes connaissent une forme d’assignation racialisée à la maternité. Dans ce contexte, les femmes enceintes primo-arrivantes peuvent en venir à mobiliser leur corps enceint comme ressource pour limiter les effets de la domination. En définitive, la thèse donne à voir les mécanismes d’altérisation ethno-raciale opérés par les professionnelles de santé et les pratiques de résistance des usagères au sein des dispositifs dédiés. / This thesis studies subjectification’ process produced during the care path of pregnant newly arrived immigrants – foreigners who arrived for less than five years in France. The field study is based on observations in health care structures in Paris and Seine-Saint-Denis, and sixty semi-directive interviews with perinatal health professionals and newly arrived immigrant women, pregnant or who have just given birth, in Île-de-France. From this ethnographic study, the thesis analyses, with an intersectional perspective, the entrance in perinatal dedicated health structures and their effects on newly arrived immigrants’ subjectivities. At first, the announcement of pregnancy can degrade their living conditions in a context where they are excluded in France. However, they acquire a legitimacy with health care institutions because of their pregnancy. Targeted as public at risk by the perinatal public policies, these women are guided into dedicated healthcare facilities, which recognize them as subjects. The thesis interrogates the reifying effects of this type of recognition. The newly arrived immigrant women are recognized only through their pregnancy; they experience a racialized assignment to maternity. They develop incorporated strategies to counter mechanisms of domination, by using their pregnant body as a resource. Finally, the thesis analyses racialization mechanisms inside the health care structures and users’ practices of resistance.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad nyanlända elever upplever har påverkat deras möjlighet att aktivt kunna delta och tillgodogöra sig undervisningen i idrott och hälsa. Frågeställningar: - Vad upplever nyanlända elever har begränsat dem i tillgodogörandet av undervisningen i idrott och hälsa samt vilka konsekvenser har dessa begränsningar medfört? - Vad upplever nyanlända elever har främjat dem i tillgodogörandet av undervisningen i idrott och hälsa? - Vad upplever nyanlända elever hade kunnat fungerat bättre i tillgodogörandet av undervisningen i idrott och hälsa? Metod: En kvalitativ inriktning har använts för att få större förståelse av studieobjektet. Sex semistruktuterade intervjuer med nyanlända elever ligger till grund för datainsamlingen. Studiens data analyserades och tematiserades till följande teman: begränsande faktorer, konsekvenser av begränsande faktorer, främjande faktorer samt möjligheter till främjande faktorer. Utifrån ovanstående teman skapades koder för att tydliggöra respondenternas upplevelser av undervisningen i idrott och hälsa. Resultat: Alla respondenter vittnade om olika erfarenheter till undervisningen i idrott och hälsa vilka presenteras under resultatets fyra övergripande teman. Resultatet visar att stöttning, anpassning, kommunikation och gruppsammanhållning är avgörande faktorer som påverkar nyanlända elever till att aktivt kunna delta och tillgodogöra sig undervisningen i idrott och hälsa. Slutsats: Utifrån föreliggande studie kan ett mönster ses gällande stöttning och anpassning i relation till nyanlända elevers upplevelser av undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Stöttning och anpassning har varit avgörande vad det gäller både begränsade och främjande faktorer i nyanlända elevers tillgodogörande av undervisningen. / Aim: The aim of this study is to examine what newly arrived students experience has affected their ability to actively participate and assimilate teaching in physical education. - What do newly arrived students experience have limited them in assimilation of the teaching of the subject physical education and what consequences have these restrictions had? - What do newly arrived students experience has promoted them in the assimilation of the teaching of the subject physical education? - What do newly arrived students experience could have worked better to help them assimilate the teaching of the subject physical education? Method: A qualitative aim has been used in the purpose of getting a greater understanding of the study object. Six semi-structured interviews with newly arrived students form the basis for the data collection. The data of the study were analyzed and thematized to the following themes: limiting factors, consequences of limiting factors, promoting factors and opportunities for promoting factors. Based on the above themes, codes were created to clarify the respondents’ experiences of the teaching in physical education. Result: All the respondents testified about different experiences of the teaching of the subject physical education, which are presented through the four overarching themes of the result. The result shows that support, adaption, communication and group cohesion are crucial factors that influence newly arrived students to be able to actively participate and assimilate the teaching of physical education. Conclusions: Based on the present study, a pattern can be seen regarding support and adaptation in relation to newly arrived students’ experiences of the teaching in the subject of physical education. Support and adaptation have been crucial in terms of both limited and promoting factors in newly arrived students’ assimilation of the teaching.

Midhat, Avin (2022). Speciallärares och lärares perspektivet på nyanlända elevers lärande i matematik. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmöuniversitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Min förhoppning är att kunna ge goda exempel på hur några matematiklärare arbetar för att skapa en mer inkluderande matematikundervisning för nyanlända elever som bidrar till att alla elever utvecklar sitt matematiska kunnande utan permanenta exkluderande lösningar.   Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att få inblick i hur några lärare i grundskolan genomför olika anpassningar och arbetsformer gällande nyanlända elevers lärande för att öka inkludering i matematikundervisning, samt vilken roll specialläraren i matematik har i detta arbete. Studien syftar även till hur några lärare tänker om olika teorier kring nyanlända elevens lärande gällande genrepedagogik och transpråkande.   Frågeställningarna är följande:   -       Hur tillämpar några lärare språkutvecklande/transspråkande arbetssätt i matematik för att stödja nyanlända elevers förståelse? -       Vilka anpassningar i undervisningen anser några lärare är mest givande för att öka inkluderingen samt självförtroende hos elever med bristande språkförståelse i svenska?   Teori Den här studien utgår från teorier dels inom det sociokulturella perspektivet ur kommunikation, språkanvändning, interaktion och mediering, dels transpråkande och cirkelmodell för att kunna besvara frågeställningarna om på vilket sätt och i vilken omfattning olika arbetssätt och resurser som kan främja nyanlända elevers lärande och utveckling i matematik för att kunna förstå och tolka resultaten av intervjuerna.   Metod Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Med inspiration av en fenomenologisk metodansats är fokus på att förstå mina respondenters upplevelser. Semistrukturerade intervjuer är genomförda med sex matematiklärare och en speciallärare, alla verksamma på högstadiet. Resultat Studien visar att lärarna är medvetna om att språket spelar en väsentlig roll i matematikundervisningen och att just matematiska textuppgifter upplevs som ett stort problem för nyanlända elever. Lärarna i studien uttrycker också att de läromedel som skolan har i grunden är bra men inte för de nyanlända eleverna. Resultatet visar också att lärarna inte   använder sig av nyanlända elevernas kartläggningar som stöd i matematikundervisning. Lärarna som intervjuades har dock en positiv inställning till transspråkande där nyanlända elever ska inkluderas i klassen samt att de utvecklas både i det svenska språket och kunskapen. Avslutningsvis visar resultatet att samarbetet mellan behöriga lärare och specialläraren är mindre bra men däremot är samarbetet med obehöriga bra har eftersom matematikärenden har delegerats till speciallärare och därefter få matematikspecialisten handleda obehöriga i sin planering på egen hand.   Specialpedagogiska implikationer Samarbete mellan specialläraren och matematikläraren är en förutsättning för att nyanlända elever skall lyckas. Det är viktigt att specialläraren på skolan skapar strukturellt mer interaktion i skolan för att skapa effektiva strategier för att bidra till skolutveckling gällande genrepedagogik, transpråkande och elevers kartläggningar för ett bättre resultat för eleverna. Därefter för att ha en kunskap om hur och när arbetsmiljön som leder till utveckling är det viktigt att specialläraren utvärderar undervisningen på skol-, grupp-och individnivå. Rektors pedagogiska ledarskap spelar också en väsentlig roll i detta och måste kontrollera hur verksamheten bedrivs utifrån den politiska styrningen gällande särskilt stöd och nyanlända elevers undervisning i ämnet matematik. / Midhat, Avin (2022). The perspective of special needs teachers and new teachers on newly arrived students' learning in mathematics. Special Teacher Program, Department of School Development and Leadership, Learning and Society, Malmö University, 90 credits. Expected knowledge contributionMy hope is to be able to give good examples of how some mathematics teachers work to create a more inclusive mathematics teaching for newly arrived students that contributes to all students developing their mathematical knowledge without permanent exclusionary solutions. Purpose and questionsThe purpose of this study is to gain insight into how some teachers in primary school implement different adaptations and working methods regarding newly arrived students' learning to increase inclusion in mathematics teaching, and what role the special needs teacher in mathematics has in this work. The study also aims at how some teachers think about different theories about the newly arrived student's learning regarding genre pedagogy and transilingualism. The questions are as follows: - How do some teachers apply language development / transilingual approaches in mathematics to support newly arrived students' understanding?- What adaptations in the teaching do some teachers think are most rewarding for increasing inclusion and self-confidence in students with a lack of language comprehension in Swedish? TheoryThis study is based on theories in the sociocultural perspective from communication, language use, interaction and mediation, as well as transilingualism and a circle model to be able to answer the questions about in what way and to what extent different working methods and resources can promote newly arrived students' learning and development in mathematics to be able to understand and interpret the results of the interviews. MethodThe study is a qualitative study with semi-structured interviews. Inspired by a phenomenological methodological approach, the focus is on understanding my respondents' experiences. Semi-structured interviews were conducted with six mathematics teachers and one special needs teacher, all active in upper secondary school.ResultsThe study shows that teachers are aware that language plays a significant role in mathematics teaching and that mathematical text assignments are perceived as a major problem for newly arrived students. The teachers in the study also express that the teaching materials that the school has are basically good but not for the newly arrived students. The results also show that teachers do not use newly arrived students' surveys as support in mathematics teaching. However, the teachers interviewed have a positive attitude towards transilingualism where newly arrived students should be included in the class and that they develop both in the Swedish language and knowledge. In conclusion, the results show that the co-operation between qualified teachers and the special needs teacher is less good, but on the other hand the co - operation with unqualified teachers is good because mathematics matters have been delegated to special teachers and then the mathematics specialist can guide unauthorized people in their planning on their own. Special educational implicationsCooperation between the special needs teacher and the mathematics teacher is a prerequisite for newly arrived students to succeed. It is important that the special needs teacher at the school creates structurally more interaction in the school in order to create effective strategies for contributing to school development regarding genre pedagogy, transilingualism and students' surveys for a better result for the students. Then, in order to have a knowledge of how and when the work environment leads to development, it is important that the special needs teacher evaluates the teaching at school, group and individual level. The principal's pedagogical leadership also plays a significant role in this and must control how the activities are conducted based on the political control regarding special support and newly arrived students' teaching in the subject mathematics.

Bakgrund: Ungefär en tredjedel av nyanlända uppges lida av psykisk ohälsa. Det nationella samverkansuppdraget strävar efter stärkandet av nyanländas möjligheter till delaktighet och etablering i samhället som på sikt ska underlätta integrationsprocessen och främja en god psykisk hälsa. Ett sektorsövergripande folkhälsoarbete om samverkan anses vara en förutsättning för arbetet och en viktig aktör är kommunerna. Dock saknas studier om hur det kommunala samverkansarbetet bedrivs för nyanländas psykiska hälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka verksamhetschefers och samordnares uppfattning om hur det kommunala samverkansarbetet för psykisk hälsa bland nyanlända bedrivs i Stockholms län. Metod: En kvalitativ metod tillämpades med ett målstyrt urval som inkluderade nio verksamhetschefer och samordnare från kommuner inom Stockholms län. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och det framkomna materialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Olika samverkansforum skapar förutsättningar för kunskap och erfarenhetsutbyte. Behovet av samsyn efterfrågas för det helhetsperspektiv som krävs för att utveckla etablerade samverkansformer. En otydlighet kring huvudansvaret för nyanländas psykiska hälsa resulterar i oklara ansvarsområden, olika prioriteringar och bristande kunskap om nyanländas psykiska hälsa vilket försvårar samverkansarbetet.  Slutsats: Det kommunala samverkansarbetet för den psykiska hälsan hos nyanlända förutsätter en samstämmighet om gemensamma arbetssätt. Skillnader mellan kommuner kan bidra till ojämlik hälsa och det är därför av vikt att samverkan bedrivs utifrån ett kunskapsbaserat arbete om målgruppen. / Background: About a third of newly arrived’s suffers from mental illness. The national collaboration commission aims to strengthen newly arrived’s participation and establishment in society, which sustainably facilitates the integration process and promotes better mental health. A sector-wide public health work on collaboration is considered as a prerequisite and an important actor are the municipalities. However, research concerning municipal collaboration regarding newly arrived’s mental health remains scarce. Aim: The aim of the study is to investigate operations managers and coordinators perception of how municipal collaboration for mental health among newly arrived is conducted in Stockholm County. Method: A qualitative method was applied with a targeted controlled sample which included nine operation managers and coordinators from municipalities within Stockholm County. Semi-structured interviews were conducted, and the resulting material was analyzed using a manifest content analysis. Results: Various collaboration forums enhance the exchange of knowledge and experiences. The need for consensus contributes to the communal solution required to develop forms of collaboration. The ambiguity about newly arrived’s mental health results in unclear areas of actor’s responsibility, different priorities, and a lack of knowledge about newly arrived’s mental health, which hinders collaboration. Conclusion: Collaboration between municipalities for the mental health of newly arrived presupposes consensus on mutual working methods. Differences between municipalities can contribute to health inequalities and it is therefore important that collaboration is conducted through knowledge-based work of the target group.

English as a foreign language (EFL) is considered one of the most important subjects within the Swedish school system, and a passing grade is crucial for students’ graduation from secondary school. However, many schools have found that this English requirement proves a challenge for some newly arrived teenagers. This thesis aims to look at how the motivation to study EFL compares between newly arrived students, with little or no knowledge of English at arrival in Sweden, and Swedish‐speaking students who began the study of English in primary school. Qualitative interviews with newly arrived, and Swedish-born students in upper secondary school show that though there are similarities when it comes to motivating factors between the two groups, several differences can be identified. The newly arrived students connect more negative emotions to the obligation to learn English than their Swedish-born peers, as well as show less connection to English as an important part of Swedish society. The findings indicate a need for 1) policy change, 2) a review of teachers’ motivational strategies when working with newly arrived students struggling with learning EFL, and 3) further research within the field of motivation connected to EFL for newly arrived students, within a Swedish context.

Bakgrund och syfte: Det finns en begränsad mängd forskning om nyanlända elever i delmomentet friluftsliv i den svenska skolan. Friluftslivsmomentet kan fungera som en integrationsarena för utvecklandet av språk, kunskap och kultur. Nyanlända elever kommer ofta från svårare omständigheter och då kan friluftslivsmomentet användas som ett verktyg för att förbättra deras känsla av sammanhang. Syftet med studien var att ta reda på hur nyanlända elever upplever friluftsliv i skolan, vad för faktorer som påverkar deras inställning till friluftsliv samt vad som motiverar dem till att utföra mer friluftsliv. Metod och analys: Studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer via plattformen Zoomdär vi intervjuade fem nyanlända elever individuellt som antingen gick i förberedelseklassereller ”vanliga” klasser. Målet var att eleverna skulle få chansen till att berätta deras tankar och tidigare erfarenheter av natur och friluftsliv. KASAM och sociokulturellt perspektiv användest ramverk för att analysera studiens data. Analysen skedde genom tematisering där vi delar in alla transkriberingar under relevanta rubriker. Resultat: Resultatet visar på att elevernas tidigare erfarenheter av natur och friluftsliv haft en påverkan på deras inställning till friluftsliv i skolan. I hemländerna fick vissa elevermöjligheten att gå ut i naturen både på fritiden och i skolan medan andra inte hade sammamöjligheter. Naturen skiljer sig åt mellan deras hemländer samt i jämförelse med den svenska naturen. Det sociala samspelet mellan studiens elever och lärare har varit en orsak till att deras rädslor övervunnits. En bidragande faktor till upplevelsen av friluftsliv kan också vara antalet aktiviteter som eleverna har fått genomföra. De elever som har fått genomföra fler friluftsaktiviteter var mer benägna att utföra mer friluftsliv. Det märktes att KASAM skiljde sig åt mellan dessa elever. Det kan även finnas andra faktorer som kunde påverka deras KASAM exempelvis socioekonomiska och kulturella skillnader. Slutsats: I denna studie har lärare haft en stor påverkan på elevernas KASAM och de kan generellt behöva bli bättre på att motivera sina undervisningsval för eleverna. De elever somvar mer negativt inställda till friluftsliv hade inte fått testat lika många friluftslivsaktiviteter som de som var mer positiva. Elevernas bakgrunder och erfarenheter av naturen har också påverkat deras uppfattning av friluftsliv. De elever som växt upp i krigsdrabbade länder har inte haft samma tillgång till naturen och det kan ha påverkat deras inställning till friluftsliv. / Background and aim: There is a limited amount of research regarding newly arrived students in school and specifically concerning outdoor life education. The outdoor lifeelement can function as an integration arena for the development of language, knowledge andculture. As newly arrived students often come from difficult circumstances, outdoor lifeeducation can be used as a tool to enhance their KASAM. The aim of the study was to find out how newly arrived students experience outdoor life at school, what factors affect theirattitude towards outdoor life and what motivates them to perform more outdoor life. Method and analysis: The study was conducted using qualitative interviews via Zoom wherewe interviewed five newly arrived students individually who either went to preparatoryclasses or "regular" classes. The students talked about their thoughts and previous experiencesof nature and outdoor life. We have chosen to use the theoretical frameworks KASAM andsociocultural perspective to analyse the data. The analysis of the transcriptions was performedusing thematization. Results: The results of the study show that the students' previous experiences of nature and outdoor life had an impact on their attitude towards outdoor life at school. In their home countries, some had the opportunity to go out into nature both in their free time and at school, while others did not have the same access to it. Nature also differs in their home countries incomparison with Swedish nature. The social interaction between the study's students andteachers has been one reason why their fears have been overcome. A contributing factor to theexperience of outdoor life can also be how many activities the students have had the chance totry out. The students who had carried out more outdoor activities in school were more likelyto engage in more outdoor life. It was noticed that KASAM differed between these students. Conclusion: In this study, teachers have had a major impact on students' KASAM and theymay generally need to become better at motivating their teaching choices for students. Thosewho were negative had not tested as many outdoor activities as those who were positive. Thestudents' backgrounds and experiences of nature have also influenced their perception ofoutdoor life. The students who grew up in war-torn countries have not had the same access tonature and this may have affected their attitude to outdoor life in Sweden as well.