Syftet med studien är att undersöka förskollärares och barnskötares tal kring nyanlända barn och familjer i förskolan. Följande forskningsfrågor har ställts; 1. Vad framträder i förskollärares och barnskötares uttalanden om nyanlända barn och familjer i förskolan? och 2. Hur framställs nyanlända barn och familjer i förskolan utifrån förskollärares och barnskötares uttalanden? Studien tar sin utgångspunkt i forskning som pekar mot att nyanlända ger uttryck för utanförskap samt att förskollärare och barnskötare ger uttryck för kulturella och språkliga hinder där en tanke om ”vi och dem” framträder. En kontrast kan här urskiljas i relation till förskolans uppdrag kring skapandet av en tillitsfull relation mellan förskola och hem samt förebyggande av diskriminering. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism. Diskurspsykologi har valts som analysmetod med tolkningsrepertoar, retorik samt positionering som analysverktyg. För att producera empiri till studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare och tre barnskötare deltog, verksamma på två olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att det genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder tolkningsrepertoarer vilka presenteras som tre teman; Nyanländas otrygghet, Nyanländas ovetande och Nyanländas ovillighet. Ur förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framträder därtill retoriska strategier samt positioneringar av nyanlända barn och familjer. Genom förskollärarnas och barnskötarnas uttalanden framställs nyanlända barn och familjer som innehavare av trauman i bagaget, som oförstående kring förskolans regler och som obenägna att följa dessa uppsatta regler inom förskolans ramar.

I januari 2016 beslutade Skolverket om nya riktlinjer för skolors mottagande av nyanlända elever och de har bland annat lyft fram social delaktighet som en framgångsfaktor för dessa elevers språk- och kunskapsutveckling. Ett led i den nya mottagningen är att nyanlända elever ska ut i den ordinarie klassens undervisning fortast möjligt. Syftet för denna kvalitativa studie är att undersöka lärares arbete, erfarenheter och tankar kring att få nyanlända elever socialt delaktiga i det ordinarie klassrummet samt vilka utmaningar som kan uppstå i arbetet med detta. Detta undersöks genom intervjuer. Under studiens gång visade det sig att lärarna i fråga ännu inte direkt påverkats av de nya riktlinjerna då de ännu inte hade slagit igenom verksamheten. Ändå valde jag att gå vidare med studien eftersom lärarna sedan tidigare har erfarenheter av att ta emot nyanlända elever, erfarenheter som är viktiga för det framtida mottagandet. Resultatet och analysen visar genom två frågeställningar att en bra metod är att använda sig av den ordinarie klassens elever som stöd och resurs. Dock framkommer det att det inte är helt okomplicerat. Men studien visar även hur läraren direkt och indirekt i samspel med alla elever kan skapa en välkomnande atmosfär. Ett annat sätt för få nyanlända elever mer socialt delaktiga i undervisningen är att anpassa den så att den fungerar för alla elever, oavsett språk eller kunskapsnivå. Verktyg i form av en Ipad kan också öka den nyanländes möjlighet att vara aktiv i undervisningen. Slutligen framkom att studiehandledarens närvaro är otroligt viktig för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling vilket också ökar möjligheten för social delaktighet och samspel med både klasskamrater och lärare. Däremot ifrågasätts studiehandledarens roll och lärare ser gärna att organisationen kring den bör effektiviseras.

Utveckling av det svenska språket hos nyanlända barn i förskolan är en empirisk studie om pedagogernas arbetssätt, metoder och strategier för att främja nyanlända barns språkutveckling samt betydelsen av modersmålet för språkutvecklingen. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med sex pedagoger verksamma vid fem förskolor i mångkulturella områden i en medelstor stad i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är Vygotskijs sociokulturella teori, Piagets teori av den kognitiva utvecklingen, samt Bruners teori om språkutveckling. I resultaten har framkommit att utvecklig av det svenska språket hos nyanlända barn upplevs som en utmaning men samtidigt som en spännande uppgift för pedagogerna. Det har visat sig att trygghet, barns samspel, pedagogers närvaro och stöd, tecken- och kroppsspråk, olika stödmateral samt modersmålet är avgörande för barns språkutveckling. / Development of the Swedish language of newly-arrived children in preschools is an empirical study about preschool-teachers’ work procedures, their methods and strategies for supporting newly-arrived children’s language development and about the importance of the children’s mother tongue for their language development. Six qualitative interviews were conducted with preschool teachers working in five different preschools in multicultural areas in a medium-sized town in Sweden. The theories that form the basis for the study are Vygotskij’s sociocultural theory, Piaget’s theory of the cognitive development, and Bruner’s theory of language development. The result of the study shows that preschool teachers have experienced the process of the Swedish language development of newly-arrived children as a challenging as well as an exciting task. It has been also revealed that feeling of safety, interaction among children, presence and support of preschool teachers, sign and body language, various support material and mother tongue are crucial for children´s language development.

Migrationskrisen som inträffade hösten år 2015, flydde över en miljoner människor till Sverige för att söka asyl på grund av oroligheter i hemlandet (Utredningen om migrationsmottagandet, 2015). Sedan den stora migrationskrisen i Sverige år 2015 har många människor under de senaste åren invandrat till Sverige. Denna händelse har haft en stor påverkan på skolorna i landet. Många nyanlända elever har tagits emot av olika skolor i Sverige under åren. För många av dessa nyanlända elever är skolan en viktig grund för att inkluderas och klara sig i samhället.   Syftet med denna studie är att undersöka vad forskningen säger om hur man kan undervisa om svåra begrepp i SO-undervisningen för nyanlända elever i årskurs 1–3. I denna studie används vetenskapliga artiklar samt vetenskaplig litteratur för att kunna besvara detta syfte. Resultatet i vår studie visar att det finns olika språkliga stöttningar som lärare i SO-ämnet kan använda sig av för att bidra till språkutveckling bland nyanlända elever. Stödet av en modersmålslärare samt resurser som visuellt stöd och grupparbete spelar en viktig roll för att nyanlända elever ska kunna utveckla ett vardagsspråk samt ett skolspråk inom SO-undervisningen.

Uppsatsen undersöker hur den sociala kategorin nyanländ konstrueras i Moderaternas enskilda motioner före och efter det fenomen som brukar kallas för flyktingkrisen år 2015. Det här görs genom kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella modell har varit central för studien. Uppsatsen har visat att begreppet nyanländ används mer frekvent år 2014 jämfört med 2019 och att begreppets konnotationer förändrats, utifrån bland annat nyliberala, nationalistiska och välfärdsdiskurser. Uppsatsen visar hur begreppet nyanländ som social kategori mellan åren omförhandlas och att en central aspekt i detta är hur nyanlända konstrueras utifrån en diskurs kring huruvida de kan generera samhällsvärde eller inte.

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om huruvida nyanlända elever använder sig av andra läsförståelsestrategier i engelska än svenskfödda elever. Vi observerade hur ett antal elever med olika bakgrunder läste en text på engelska och besvarade tillhörande läsförståelsefrågor. Genom detta och efterföljande intervjuer med eleverna kunde vi se att de använde sig av samma strategier för att förstå svåra ord och meningar, oavsett om de hade haft lite eller mycket undervisning i ämnet. De som hade svårigheter med engelskan använde dock strategierna i större utsträckning än de som inte hade det, oavsett om det var nyanlända eller svenskfödda elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre mellanstadielärare arbetar med nyanlända elevers språkutveckling. Studien genomförs i tre olika skolor. Lärarna intervjuas genom semistruktuerade intervjufrågor. Resultatet visar att lärarna har varierande arbetsuppgifter i klassrummet. I alla tre intervjuer beskriver lärarna de utmaningar de möter i klassrummen, som bland annat påverkar undervisningen. Lärarnas arbetssätt kopplas till den sociokulturella teorin som även beskrivs i studien. Slutsatsen är att lärarnas arbetssätt uppvisar vissa likheter, samtidigt som de varierar väldigt mycket. Lärarna vill utveckla den kunskap som finns för att undervisa nyanlända elever trots utmaningarna de möter.

Den här studien fokuserar på våra nyanlända elever som direkt placeras i en ordinarie klass utan att ha fått möjligheten att gå i förberedelseklass. De flesta elever som inte har någon längre skolbakgrund placeras ofta direkt i en vanlig klass utan att ha några kunskaper i svenska språket och ibland utan studiehandledning på modersmålet. Framför allt inriktar sig studien på de lägre skolåldrarna eftersom det främst är där eleverna rätt så omgående placeras i en vanlig klass. Frågeställningen och syftet med studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till våra nyanlända elever och hur en språkutvecklande undervisning kan gynna våra nyanlända elever men även vad som mer än undervisningssituationen är betydelsefullt för eleven kunskapsutveckling. Resultatet visar betydelsen av trygghet, relationer samt möjligheten till att få studiehandledning och modersmålsstöd även för de yngre eleverna i skolan. Även kartläggning och skolbakgrund nämns som viktiga delar att ta hänsyn till vid klassplaceringen. bristen på studiehandledning och modersmålsstöd kan ställa till det för de nyanlända eleverna när de ska hantera det så kallade skolspråket, vilket handlar om att förstå de termer och ord som hänger ihop med undervisningen. Studiehandledarens uppgift blir till stor del att föröka få eleverna att tillägna sig de ord som är specifika i skolsammanhang, exempelvis begrepp inom olika skolämnen. Vardagsspråket tillägnar sig eleverna oftast ganska fort men att lära sig ett språk på djupet som är funktionellt i skolsammanhang tar betydligt längre tid. Våra elever med svensk skolbakgrund och med svenska som sitt modersmål har helt andra förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i skolan än vad nyanlända elever har. Det är därför viktigt att försöka ge de nyanlända eleverna så goda förutsättningar som möjligt för att nå kunskapsmålen i skolan och de lärare som undervisar nyanlända elever behöver ha goda kunskaper om hur de mest effektivt kan undervisa nyanlända elever för att så fort som möjligt lära sig svenska.

Bakgrund: Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat stadigt i Sverige från år 2000 med en topp år 2015. Den första hälso- och sjukvård dessa barn träffar är oftast skolsköterska. Därmed behövs mer kunskap om hur dessa barns behov ser ut då de i högre grad än andra barn lider av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva ensamkommande flyktingbarns erfarenheter av möten med skolsköterska i Sverige. Metod: Studien har en kvalitativ design. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet baseras på intervjuer med fem ensamkommande flyktingbarn som vid intervjutillfället var över 18 år. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i två kategorier; det goda mötet och det misshagliga mötet. Dessa formas av sju subkategorier; att ha en bra känsla, att ha ett bra samtal, att skolsköterskan är omtänksam, att skolsköterskan är tillgänglig, att känna otrygghet, att bli påtvingad ett samtalsämne samt att skolsköterskan är otillgänglig. Konklusion: Resultatet av studien visar att de ensamkommande flyktingbarnen kände sig trygga i mötet med skolsköterskan och oftast hade de en bra känsla efter mötet. Resultatet visar också att skolsköterskan var omtänksam och bra att prata med. Det framkom även en upplevd otrygghet när det var flera personer närvarande vid mötet. / Background: The number of unaccompanied refugee children has increased steadily in Sweden since 2000, with a peak in 2015. The first health care provider these children meet, is usually the school nurse. This demands more knowledge about what these children's needs look like as they, to a greater extent than other children, suffer from mental illness. Aim: To describe unaccompanied refugee children’s experiences of meetings with school nurse in Sweden. Method: The study has a qualitative design where data collection took place through semi-structured interviews. The analysis is carried out with qualitative content analysis where results are based on interviews with five unaccompanied refugee children who were over 18 years old at the time of the interview. Results: The analysis of the interviews resulted in two categories; the good meeting and the unpleasant meeting. Of these, seven subcategories emerged; to have a good feeling, to have a good conversation, that the school nurse is caring, that the school nurse is available, to feel insecure, to be forced in to a topic of conversation and that the school nurse is unavailable. Conclusion: The result of the study show that the unaccompanied refugee children felt safe in the meeting with the school nurse and usually had a good feeling after the meeting. The result also show that the school nurse was caring and good to talk to. There was also a perceived insecurity when several people were present at the meeting.

This study is about the public librarians role in relation to immigrants from the librarian’s perspective. A lot of immigrants live in Sweden and use the public library frequently, however it is uncertain what the public librarians role is in relation to immigrant users. The purpose of this study is to clarify the public librarian’s relation to immigrants. Three questions are used to understand the purpose: What roles do public librarians think they have in relation to immigrants in municipalities with a high proportion of immigrants? What are the roles of public librarians in the integration process? What are the functions of the library for immigrants? Seven public librarians have been interviewed and two theories have been used to analyze the interviews. The four spaces by Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen and the integration model by Ager and Strang. The conclusion of this study is that the public librarians have a pedagogical role, a social role and a welcoming role. Functions of the library are as a learning space, meeting space, inspiration space and performative space. A new role and a new function have also been found, which are the broadened role and the library as a citizen's office.