Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett transkulturellt perspektiv undersöka hur barnmorskor på barnmorskemottagning upplevde mötet med nyanlända kvinnor. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex stycken barnmorskor i norra Sverige. Materialet skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det resulterade i nio subkategorier som samlades under tre kategorier och slutligen under ett övergripande tema. Resultatet: De tre kategorierna blev: Barnmorskor balanserar mellan det personliga och professionella engagemanget i mötet med nyanlända kvinnor, Språkliga barriärer och tidspress ger andra förutsättningar som kan påverka vården samt Fusion av olika kulturer uppskattas men bidrar till krockar i mötena mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor. Barnmorskorna beskrev många svårigheter i att vårda nyanlända kvinnor men de flesta barnmorskorna uttryckte en önskan om att jobba med dessa kvinnor och sökte aktivt efter sätt att utvecklas i sitt arbete. Slutsats: Kulturella skillnader mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor påverkar mötet. Nyanlända kvinnor upplevs inte ha samma möjlighet att tillgodogöra sig vården och har därför större risk för ohälsa. Det finns ett ökat behov av utbildade professionella tolkar i Sverige. Mer utbildning, tid och resurser till dessa möten skulle kunna minska barnmorskornas frustration och troligtvis också öka hälsovinsterna för nyanlända kvinnor. / Objective: The aim of the study was to explore from a transcultural perspective, how midwives within Swedish maternity care units experienced meetings with newly arrived women. Methods: A qualitative interview study was conducted with six midwives in northern Sweden and analyzed with the help of content analysis. Nine subcategories, three categories and one theme emerged. Results: The results of the project were summarized in three categories: Midwifes balance between the personal and professional commitment in the meeting with newly arrived women. Language barriers and time constraints provide other conditions which may affect care and The fusion of different cultures was appreciated but contributes to clashes in the encounter between midwifes and newly arrived women. The majority of these midwives expressed a desire to work with these women and actively sought ways to develop their skills. Conclusion: Cultural differences affect the meeting between midwives and newly arrived women. Newly arrived women does not have the same opportunity to benefit from healthcare and may be at greater risk for illness. There is a great need for professional interpreters in Sweden. More education, time and resources would probably ease the midwives' frustration and increase the health benefits for newly arrived women.

Vänner emellan är ett integrationsfrämjande projekt i Halmstad kommun som riktar sig till nyanlända ungdomar. Verksamheten strävar efter ett mål, där en vänskapsrelation ska skapas mellan nyanlända och etablerade svenskar. Denna relation ska så småningom underlätta de nyanländas situation som ny i Sverige. Integrationsåtgärden ska även vara en möjlighet för dem att träna på det svenska språket, social träning samt få en upplevelse genom ett kulturellt utbyte. Syftet med vår studie är att undersöka deras upplevelser kring integrationsprojektet ”Vänner emellan” med vänskapsrelationer i fokus. Undersökningen baseras på sju kvalitativa intervjuer med: den tidigare projektledaren, den nuvarande projektledaren, en fadder samt fyra nyanlända. För att få svar på syftet kommer vi utifrån ett sociologiskt perspektiv och studera de nyanländas relationer till de etablerade svenskarna, och även deras upplevelser kring vänskap. Detta för att skapa en förståelse om projektet "Vänner emellan" bidrar till en utökad integration. Vi använder oss av teoretiker som belyser sociala band, sociala symboler och asymmetrisk vänskap. Vår frågeställning fokuserar på om det är möjligt att utveckla en organiserad vänskap utifrån projektet ”Vänner emellans” koncept. Majoriteten av informanterna som var nyanlända förstod inte syftet med projektet och såg det som en möjlighet att umgås med andra. De ansåg även att tiden för träffarna var en negativ aspekt i projektet, eftersom de träffades sporadiskt. De begränsningar som vi hade som forskare var vid intervjutillfällena med de nyanlända. Språkbarriären begränsade både oss som intervjuare och dem som informanter. Vi fick förenkla intervjuguiden och kombinera den verbala kommunikationen med kroppsspråk. Våra förhoppningar är att skapa en medvetenhet hos de ansvariga för projektet ”Vänner Emellan”, andra integrationsprojekt och kommuner om vänskap kan leda till integration samt vilka tillvägagångssätt som kan användas. / “Between friends” is an integration project in Halmstad, which is focused on newly arrival youths. The project is reaching for a goal to create a friendship between the newly arrival youths and established Swedes. This relationship will eventually facilitate the situation of young people who recently arrived, but will also be an opportunity to train the Swedish language, social skills and experiences by cultural exchange. The purpose of our study is to see how they are experiencing integration "Between friends" with friendship in focus. The study is based on seven interviews with: the former project leader, the current project leader, a mentor, and four newly arrived youths. In order to answer the purpose of our study, we will from a sociological perspective study the social bonds to the mentor, who is an established Swede. This is to create an understanding about the project "Between Friends" and if organized friendship can contribute to a better integration. We have used theoretic that sheds light on social bonds, social symbols and asymmetric friendships. Our question formulation focuses on of its possible to organize friendship by using “Between friends” concept. The majority of the informants that were newly arrived did not understand the purpose of the project. They also thought that time was a negative factor. Our limits as researches were the language barrier between us and the newly arrived youths. We had to simplify our questions and combine verbal communication with our body language. Our hope is to create awareness among the responsible for the integration project, other integration projects and municipalities, if friendship can lead to integration.

Syftet med den här studien är att undersöka nyanlända elevers resultat och upplevelser av det nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs nio vårterminen 2018. Frågeställningarna är:   Hur presterar eleverna på det nationella provets olika delar? <ul type="disc">Vilka svårigheter upplever eleverna med provet och varför?   Studien genomfördes i två delar. En dokumentdel baserad på resultatsammanställningar av elevsvar från det nationella provet och en intervjudel bestående av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem elever. Resultatet visar att eleverna fick lägst resultat på läsdelen av provet och på momentet att granska och värdera texten. I elevintervjuerna framkom att fyra av fem elever upplevde läsdelen som svårast. Respondenterna uppgav flera orsaker till detta: frågorna var svåra att förstå, respondenterna hade för lite erfarenhet av innehållet i texterna, man läser inte den typen av texter i hemlandet, svårt att hinna läsa alla texterna, texterna innehöll svåra ord samt svårt att tolka och uttrycka egna tankar om texterna. I skrivdelen valde tre elever att skriva en recension medan två valde en argumenterande text. Orsakerna som uppgavs till detta var främst att dessa texter var lättare att skriva och att eleverna hade övat mest på dessa typer av texter.

Det övergripande syftet med den här studien är att skapa kunskap om skolutvecklingsprocesser riktade mot nyanlända och flerspråkiga elever utifrån Skolverkets framgångsfaktorer gentemot den nämnda elevgruppen och hur olika aktörer på ett gymnasieprogram förhåller sig till dessa framgångsfaktorer. För att besvara studiens frågeställningar om i vilken mån Skolverkets framgångsfaktorer utgör en resurs vid skolutveckling för lärare och rektorer, samt vilka andra faktorer som framstår som betydelsefulla för skolutveckling och vilka faktorer eleverna själva anser är betydelsefulla för skolframgång genomförs semi-strukturerade intervjuer med två rektorer, fyra lärare och sex elever på ett gymnasieprogram som nyligen har påbörjat ett riktat projekt med Skolverket rörande nyanlända och flerspråkiga elevers lärande. Aktivitetsteorin används för att strukturera upp de olika aktörernas aktivitetssystem i den delade gemenskapen skolan, via aktivitetsteorin tydliggörs vilka faktorer som påverkar de olika aktörernas handlingar sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Det studien visar är att de olika aktörerna påverkas av olika faktorer i sina aktivitetssystem och att de har skild syn på framgångsfaktorerna och de utvecklingsområden som finns. Det är tydligt att uttalade och outtalade normer i hög grad styr lärare och elevers skolvardag och därmed inverkar vid skolutveckling, medan rektorerna i studien har ett mer forskningsinriktat fokus. Kunskapsbidraget i studien är sammanfattningsvis att det behövs förståelse aktörerna emellan för att belysa behov och sedermera lyckas implementera förändringar som gynnar de nyanlända och flerspråkiga elevernas skolframgång. / <p>Svenska som andraspråk</p>

<p>Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk. Vi kom fram till att en av de viktigaste komponenterna i undervisningen, i både de internationella klasserna och i grupperna i svenska som andraspråk, är att eleverna får interagera med jämnåriga svensktalande elever.</p>

In a preparatory class are newly arrived students who have no or very little knowledge of the Swedish language. Some of the newly arrived pupils may have arrived in Sweden very recently and some of them have no or very limited understanding and experience of how the school system works in their country of origin. The purpose of this study is to find out how education in a selected preparatory class works seen from two SVA-teachers and students perspective.  Questions related to my purpose reads as follows: In which way can two of the SVA-teachers respond in a selected preparatory class to their group of newly arrived students? What methods can be used by the two SVA-teachers in a selected preparatory class to their group of newly arrived students' language learning? How does the newly arrived student in a selected preparatory class experience their education and friendship? The study was conducted through a qualitative approach in a selected preparatory class in a multicultural school in a suburb in southern Stockholm. Through observations on six separate occasions as well as interviews with two of the SVA- teachers in the selected preparatory class, and with three of the newly arrived pupils during a period of three weeks. The results of this study show that in the selected preparatory class, one is actively working to learn the Swedish language and to create a structural learning environment based on trust and friendship. The results also show how easily the structure may fall apart when some teachers lack training in Swedish as a second language, also because of insufficient resources and inadequate guidelines in the selected preparatory class, for the reception of the newly arrived students in school activities for the chosen study area.

Vår studie gick ut på att se hur tre pedagoger arbetar med nyanlända elever i tre internationella klasser. Vidare studerades även hur pedagoger i svenska som andraspråk tar vid språkutvecklingen med eleverna när de lämnar de internationella klasserna. För att ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger i de internationella klasserna men även med pedagoger i svenska som andraspråk. Vårt resultat visade att det finns skillnader i hur organisationen i de olika klasserna såg ut medan arbetssätten som pedagogerna använde sig av inte skilde sig nämnvärt åt. Detsamma gällde arbetssättet hos lärarna i svenska som andraspråk. Vi kom fram till att en av de viktigaste komponenterna i undervisningen, i både de internationella klasserna och i grupperna i svenska som andraspråk, är att eleverna får interagera med jämnåriga svensktalande elever.

Children of school age, who have just moved to Sweden can either start in a preparation class or in a normal class. There is no Swedish law or national policy that determines how new children will start and continue their education in Swedish schools. The decision is up to the schools or the communes. This study investigates what kind of educational methods teachers, from a sample of two different schools, are using to educate the newly-arrived students and if these methods are making any contribution to integrating these children into the Swedish school system. The study will raise questions like, how are the new students introduced to the Swedish school, what is the purpose of having the children in preparation class as opposed to normal class, and what methods do the interviewed teachers use to integrate the new children into the school system? Interviews were conducted with four teachers, an associate professor and a senior lecturer in education, who has done several years of research about children from abroad coming in to the Swedish school system. The primary theoretical frames in this study were the sociocultural perspective, language socialization, integration and inclusion. The results show that by not having a comprehensive policy for the newly arrived students, each teacher has a different educational method and the schools are not given enough recourses to help the student succeed. One of the conclusions is that to have a good integration of new students, the schools need to find a reception method that works for each new student based on a comprehensive policy.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Arbetsförmedlingens arbete går mot nyanlända inom etableringsuppdraget; utifrån kundens perspektiv. En enkät delades ut till personer som har/har haft en etableringsplan på Arbetsförmedlingen under de senaste fem åren. Enkäten delades ut digitalt. Genom svaren från enkäten ville vi besvara vår frågeställning om att all får hjälp på samma utsträckning oavsett kön, utbildningsnivå eller ålder. Genom studien ville vi även se om kön eller utbildningsnivå har någon påverka för att få ett jobb som passar personens kompentens i frågan. Som stöd för vår studie, läste vi oss av tidigare forskning. Detta är för att få en bra bild om de studerade områden; etablering och hur möjligheten för en nyanländ påverkas för att komma in på arbetsmarknaden. I uppsatsen tog vi upp en jämförelse om sysselsättningsgrad bland utrikes födda kontra inrikes födda. Den jämförelsen gjorde vi med hjälp av tidigare offentliga statistik. Detta är för att se hur sysselsättningen för utrikes födda har varit i Sverige över tid. Vi anser att det ger oss en ökad förståelse över hur och varför saker och ting händer. Vår studie resultat visar att det finns ett samband mellan kön eller utbildningsnivå och att komma in i arbetsmarknaden samt att få hjälp av Arbetsförmedlingen. Vi rekommenderar vidare studier inom område, både kvantitativa och kvalitativa, i syftet att se om resultaten fortsätter vara samma som vi fick av vår studie och även varför resultaten ser ut på det sättet. / The purpose of this research study is to evaluate the work of Employment Service's when helping new immigrants in finding a job based on their sex, education and age. A survey was distributed to persons who have had an ”establishment plan” at the Employment Service in the last five years this would give us an overview of the customer's perspective. The survey was distributed digitally. The result from the questionnaire would help us answer our question regarding that everyone got the same help regardless of sex, educational level or age. Through the study, we also wanted to see if gender or education level has any effect on entering the job market. We supported our study by researches, to get a good picture of the area of focus; establishment and employment agency. In this investigation, we compared the of employment rates among foreign-born versus native-born. This helps us see how employment for foreigners has been in Sweden over time. We believe that it gives us a better understanding of how and why things happen. Our study showed that there’s in a correlation between gender or education level and entering the labor market as well as getting help from the Employment Service. We recommend the studies used of this field (both quantitative and qualitative) in order to see that the results continue to be the same as we received from our study and also why the results look like it does.

Studiens syfte är att analysera muntliga framställningar av lärare på gymnasiets Språkintroduktion, om övergången av elever från grundskolan till Språkintroduktionen på gymnasiet. Som metod användes insamling och analys av kvalitativa forskningsintervjuer. I studien framställs överlämningarna vara varierande och överlämningsdokumentationen återges vara bristfällig eller obefintlig. Studiens medverkande uppmärksammar, att mottagande skolor har tagit egna initiativ för att hitta lösningar, för att möta den bristfälliga överlämningsdokumentationen. De medverkande skildrar att målet med en övergång är att utgå från individperspektiv/elevperspektiv. Studiens deltagare observerar att det inte finns vedertagna rutiner att följa vid en övergång. Deltagarna i studien vittnar om att detta får negativa konsekvenser för elevernas fortsatta studier. Lärarna som har medverkat i studien framhåller att det finns en diskrepans mellan avlämnande lärare och dem, gällande elevers kunskapsutveckling och nivå. Konsekvenser som understryks av medverkande lärare är att det kan bli svårigheter för eleven. Lärarna i studien beskriver att de efterfrågar skriftlig information som är tydlig och lättförståelig.