För att minska utsläppen av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn i Sverige finns ett intresse föratt införa krav på klimatdeklarering vid större renoveringsprojekt. Kunskapen om klimatpåverkan frånrenoveringsprojekt är dock inte lika god som för nybyggnation och syftet med detta examensarbete harvarit att bidra med kunskap inom detta ämnesområde. Klimatberäkningar har genomförts för fyrasvenska renoveringsprojekt med målet att beräkna deras potentiella klimatpåverkan samt hur dennaklimatpåverkan kan antas förändras till följd av tre typer av åtgärder; ökad användning avbyggprodukter med lägre klimatavtryck, återvinning av rivningsavfall samt återbruk av existerandebyggprodukter. Beräkningsmetoden har utgått från Boverkets beräkningsmetodik för klimatdeklareringvid nybyggnation samt de europeiska standarderna EN15978 och EN15804. Beräkningarna i dettaexamensarbete har inkluderat emissioner av växthusgaser från materialtillverkning, transport ochbyggspill av nytt material (modul A) samt rivning och hantering av existerande material i byggnaden(modul C). Utöver det har den potentiella mängden sluppen emission av växthusgaser som sker utanförprojektet, till följd av återvinning och återbruk, även beräknats (modul D). Klimatpåverkan från de fyraprojekten beräknades vara 35–184 kg CO2e/m2 renoverad bruttoarea. Minskningar i klimatpåverkan tillföljd av annorlunda produktval var 3–32 kg CO2e/m2 renoverad bruttoarea, och minskningarna fråninternt återbruk av existerande byggprodukter beräknades vara 10–24 kg CO2e/m2 renoveradbruttoarea. Mängden sluppna emissioner utanför projektet beräknades vara som störst då enkombination av externt återbruk och återvinning skedde och var då 15–72 kg CO2e/m2 renoveradbruttoarea. Signifikanta minskningar i klimatpåverkan antas då kunna åstadkommas genom cirkuläraarbetssätt samt annorlunda produktval. Vidare antyder resultaten att denna beräkningsmetodikuppmuntrar till en hög återvinningsgrad av metaller men ej av material såsom betong, glas, gips ochwellpapp. Att redovisa klimatpåverkan från rivning och avfallshantering antas inte heller uppmana tillökat återbruk i någon större utsträckning då denna utsläppsmängd inte förändrades avsevärt till följdav sådana åtgärder. / In order to reduce the greenhouse gas emission from the Swedish construction and real estate sector,there is an interest for introducing mandatory requirements for climate declarations for certainrefurbishment projects. However, the climate impact from Swedish refurbishment projects have notbeen studied as extensively as the impact from new construction, and the purpose of this master thesisproject has therefore been to contribute with knowledge and data to this field of study. As part of thisthesis work, climate calculations have been performed using information from four actualrefurbishment projects with the aim of assessing their climate impact, as well as how this impact changesas a result of certain actions. Three types of actions have been studied: an increased usage of productswith a lower climate impact, an increase in the recycling rate of demolition waste, and reuse of certainexisting products. The calculation methodology is largely based on the methodology specified by theSwedish National Board of Housing, Building and Planning for climate declarations for new buildingsand the European standards EN15978 and EN15804. The calculations include greenhouse gas emissionsfrom manufacturing, transportation, and on-site waste of new materials (module A) as well asdemolition and waste treatment of existing materials (module C). Additionally, the assumed amount ofavoided emissions attained beyond the projects system boundaries, as a result of recycling and reuse,was also calculated (module D). The climate impact from the four projects was calculated to be 35-184kg CO2e/m2 renovated GFA. Reductions in climate impact from choosing more sustainable productswere calculated to be 3-32 kg CO2e/m2 renovated GFA, and reductions from internal reuse werecalculated as being 10-24 kg CO2e/m2 renovated GFA. The amount of avoided emissions beyond thesystem boundaries attained its highest value when both external reuse and extensive recycling wasimplemented and was calculated as being 15-72 kg CO2e/m2 renovated GFA. These results suggest thatsignificant reductions in climate impact can be attained through increased circularity and by choosingmore sustainable products. Furthermore, the results suggest that this method of calculating climateimpacts promotes a high recycling rate for metals but not for materials such as concrete, glass, gypsum ,and cardboard. The inclusion of climate impacts from demolition and recycling seemingly gives littleincentive for reuse of existing materials since those impacts change relatively little as a result of reuse.

Namnet på pojektet är ”Att lyfta ett monument” och handlar om en ny tillbyggnad till Stockholms stadsbibliotek. Förslaget syftar till att utöka bibliotekets publika ytor och utrymmesmässigt fokus har varit basarerna från 1930 som vetter mot Sveavägen. Biblioteket är ett unikt kulturarv och troligtvis Sveriges kändaste byggnad utomlands. Att göra en ny tillbyggnad till ett sådant monument auktualiserar omdelebart en mängd frågor. Min frågeställning när jag satte igång berörde hur jag som arkitekt bör tänka då jag utformar ett tillägg i en historiskt känslig kontext. Vilka förhållningssätt är de mest lämpliga i en så pass laddad och världs­unik ­miljö? Som ­arkitekt tycker jag att man alltid noggrant bör ta ställning till sin omgivning och relatera till den i sitt förslag. I detta projekt har jag fått möjligheten och utmaningen att öva mig i konsten att relatera i en kontext av exceptionellt stor vikt. Metoden som jag har arbetat fram kallar jag för Sampling. Målet vid utformningen av tillbyggnaden har varit att underordna sig huvudbyggnaden utan att hemfalla åt ­pastisch. Min tes är att jag kan tillåta mig själv rätt stor frihet, så länge som jag identifierar och återanvänder bärande motiv, material, rumsorganisation, färgscheman och liknande från biblioteket. På så sätt är målet att de två byggnaderna ska komma att harmoniera och, förhoppningsvis, även lyfta varandra. / The name of the project is "Lifting a monument" and is about a new extension to Stockholm's city library. The proposal aims to expand the public areas of the library and the spatial focus has been the bazaars of 1930 facing Sveavägen. The library is a unique cultural heritage and probably Sweden's most famous building abroad. Making a new extension to such a monument instantly raises many issues. My question when I started was about how I as an architect should think when designing a supplement in a historically sensitive context. Which approaches are most appropriate in such a charged and world-unique environment? As an architect, I think that one should always carefully consider its surroundings and relate to it in its proposal. In this project I have been given the opportunity and challenge to practice the art of relating in a context of exceptional importance. The method I have worked out I call Sampling. The goal in designing the extension has been to submit to the main building without falling into the pastiche. My thesis is that I can allow myself quite a lot of freedom, as long as I identify and reuse the supporting motifs, materials, room organization, color schemes and the like from the library. In this way, the goal is that the two buildings will harmonize and, hopefully, also lift each other.

Detta examensarbete tar plats i Bredäng, söder om Stockholm. Projektet har varit en undersökning i hur man omarbetar, anpassar och informerar två befintliga bostadshus från miljonprogramsåren till dagens behov. Med syfte att skapa kontinuitet och komplexitet i dessa strikta strukturella fält, detta genom en formfinnande process där textilt skumgummi har använts som ett medlande objekt av additiv och subtraktiv information med referenser till “The Renewed Novelty of Symmetry” av Greg Lynn. Det är ett spekulativt projekt som tar upp frågor kring byggnaders evolution samt begreppet "mismatch", med ambitionen att dessa byggnader skall få fortsätta berättelsen om nya sätt att bygga bra bostäder för framtiden. Den berättelse som de en gång var en del utav när miljonprogrammet utvecklades, då avståndet mellan forskning och profession var mycket kort och byggnaderna byggdes tillsammans med de nyaste idéerna och teknikerna för den tiden. Men att låta livet i och runt dessa byggnadsstrukturer ha en inverkan på sin egen situation samt att förankra byggnaderna på platsen har varit fokus. / This thesis project has been an investigation in how to rework, adapt and inform two existing housing structures from the million-programme-era in Bredäng, south of Stockholm, to the needs of today. Aiming to create continuity and complexity in these structural fields through a form finding process using textile foam rubber as the intermediating object of additive and subtractive information, referring to “The Renewed Novelty of Symmetry” by Greg Lynn. It's a speculative project that takes on the question of building evolution and mismatch, where I want these buildings to continue the story of new innovative ways of building good housing for the future. The story which they once where part of when the million-program-era was developed, when the distance between research and profession was short and the buildings where built with the new building ideas and techniques of that time. So trying to let the life within and around these building structures have an impact on its own situation and also tying the buildings to the site has been the main focus.

On river Danube in Belgrade, Serbia, abandoned coal power plant Power and Light and the surrounding historical industrial zone have been laying in shadows for decades, waiting to be reconnected to the city life.  This project deals with the revitalization of the old power plant giving it a new function – a school of architecture. As the use for which the building was build is so vastly different from the function of a school, one of the main points dealt with in the proposal is reconciling the existing structure and the new program. This challenge is addressed through working with the building, rather than against is - recognizing existing spatial qualities and seeing how they can be utilized in the new program.  Alongside developing the program for the building itself, the project gives a schematic proposal for future development of the industrial zone as a campus for the city’s growing university. / Vid floden Donau i Belgrad, Serbien, det övergivna kolkraftverk Kraft och Ljus och det omkringliggande historiska industriområdet had varit dolt i skuggor under årtionden, väntandes på att åter bli anslutet till staden.  Det här projektet behandlar förnyelsen av det gamla kolkraftverket genom att ge det en hel ny funktion i form av en skola för arkitektur. Eftersom ursprungliga användandet av byggnaden skiller sig så väsentligt mycket från en skola blir huvuduppgiften att anpassa programmet till byggnadens befintliga struktur. Utmaningen hanteras genom att jobba med byggnaden och se potentialen hos dess existerande utrymmen och hur dessa kan användas i det nya programmet.  Jämt med att utveckla programmet för byggnaden i sig ger projektet ett schematisk förslag för användandet av industri området som ett campus för stadens växande universitet.

Idag används BIM, byggnadsinformationsmodellering, i fler och fler nybyggnadsprojekt och det finns mängder med information att inhämta om detta både i tryckta tidskrifter och på internet. En obesvarad fråga är dock hur arbetsgången ser ut när BIM ska användas i ombyggnadsprojekt. Informationen som går att finna om detta är begränsad trots att ombyggnadsprojekt utgör en betydande del av byggverksamheten, såväl i Sverige som internationellt. Målet med denna rapport är därför att undersöka hur ombyggnadsprojekt i dagsläget utförs med BIM som arbetssätt. Processen att arbeta med BIM har undersökts i detalj för att klargöra hur den ser ut idag och för att identifiera den problematik som just ombyggnationer medför. Denna undersökning har genomförts i två pågående projekt enligt en gemensam analysmodell för att klargöra skillnader och likheter. För att klargöra arbetsprocessen så har ett flertal intervjuer med inblandade i projekten genomförts. Genom ett enkätutskick till båda projekten så har ett jämförbart underlag även tagits fram. Projektens modeller har också undersökts för att klargöra deras detaljeringsnivå. Den stora problematik som identifierats med ombyggnadsprojekt är att eftersom arbetet sker mot befintliga byggnadsdelar måste dessa kontrolleras och hanteras. Av denna anledning behöver därför många gånger en inmätning av dessa göras för att kontrollera och komplettera det underlag som finns tillgängligt eller för att skapa ett helt nytt. Detta är en tidig del i processen och något som måste göras innan ett vidare arbete med att upprätta en modell kan utföras. Gemensamt för båda projekten har varit att använda sig av modellen för att samgranska olika discipliners material med syftet att upptäcka och på så sätt minimera antalet kollisioner i produktionen. Analysen har visat på ganska stora skillnader i arbetssätt beroende på projektens förutsättningar. Den största skillnaden är att det i ett av projekten finns ett intresse ifrån beställaren att en modell ska levereras, för att senare kunna användas i förvaltningen. Beställarens intresse har resulterat i att BIM har använts i större utsträckning i det projektet med bland annat kostnader kopplade till modellen. Något som har framkommit är också att arbetssättet BIM måste standardiseras, möjligtvis genom att företaget tar fram en BIM-manual som kan användas i alla projekt som ska använda sig av BIM. Erfarenhetsåterföring efter genomförda projekt måste även ske för att denna manual ska vara aktuell. / Currently BIM (Building Information Modeling) is used to a higher extent in new construction projects and there is a lot of information to gather about this both in magazines and online. An unanswered question is how the workflow looks like when BIM is used in reconstruction projects. The information that can be found about this is limited despite the fact that reconstruction projects represent a significant proportion of the construction business, both in Sweden and internationally. The aim of this report is to examine how reconstruction projects currently is carried out with BIM. The BIM process has been studied in detail to clarify the current situation and to identify the problems that reconstruction adds. The study was conducted on two ongoing projects in accordance to a common analytical model to clarify the similarities and differences between them. In order to clarify the work process several interviews has been conducted with the project personnel. Through a questionnaire, a survey of both projects has been performed. Project models have also been studied to clarify their level of detail. The major problem that has been identified with reconstruction projects is that the work is carried out on existing building elements that have to be verified. For this reason a detail survey often must be done to verify and add to existing drawing and documentations. The survey is an early part of the process and something that must be done before any further work to establish a model can be done. Common to both projects is the use of the model to coordinate the various disciplines content in order to minimize the number of collisions in the production. The analysis has shown quite significant differences in methods depending on project conditions. The main difference is that in one of the projects the client wants to use the model in the property management and therefore a model must be delivered. The client’s interest led to a wider use of BIM in the project, including costs connected to the objects in the model. Something that has become clear is that BIM as a work tool must be standardized, possibly through a BIM manual drafted by the company, which can be used in all projects that will make use of BIM. Feedback with lessons learned must be added to the manual for it to stay updated.

Störningar som damm, buller och vibrationer förekommer vid alla byggarbeten. Detta skapar problem vid byggnation av sjukhus med pågående verksamhet. Stockholms sjukhus uppfyller inte samhällets växande behov på hälso- och sjukvård. Stora investeringar görs därför för att rusta upp sjukhusen, Södertälje sjukhus är det första att moderniseras [2]. Examensarbetet undersöker vilka störningar som vårdpersonalen vid Södertälje sjukhus upplever och vad Locum samt Södertälje Sjukhus AB gör för att reducera dessa. Observationer, möten och litteraturstudier genomfördes för att samla information om Södertälje sjukhus, Locum och byggrelaterade störningar. En enkätundersökning utfördes för att få kunskap om vårdens åsikter gällande kommunikation, störningar och evakuering av verksamhet. Med detta som underlag genomfördes analysering som resulterade i åtgärdsförslag för reducering av vårdens upplevda störningar. Analysen visade att vården upplevt flera störningar från byggnationerna, störst påverkan hade buller och vibrationer. Vårdens inställning och förståelse till byggnationerna var god. God informering via flera kommunikationskanaler ligger till grund för detta. Vidare utveckling av kommunikationskanalerna skulle reducera den upplevda störningen. / Disturbances such as dust, noise and vibrations occur in all construction work. This creates problems in the construction of hospitals with ongoing activities. The hospitals in Stockholm do not meet society's growing need for health care. Huge investments are therefore made to rehabilitate the hospitals, Södertälje Hospital is the first to be modernized [2]. This thesis investigates the perceived disturbances that healthcare personnel experience at Södertälje hospital and what Locum and Södertälje Sjukhus AB do to reduce them. Observations, meetings and literature studies were conducted to gather information about Södertälje Hospital, Locum and construction-related disturbances. A survey was conducted to gain knowledge about the opinions of healthcare personnel regarding communication, disturbances and evacuation operations. An analysis was conducted on this basis, which resulted in proposed measures for reducing perceived disturbance by healthcare. The analysis showed that the healthcare experienced several disturbances from construction work, noise and vibrations had the greatest impact. Personnel’s attitude and understanding to the construction work was good. Good informing shared through multiple communication channels is the basis for this. Further development of communication channels would reduce the perceived disturbance.

Vid ombyggnad av Östermalms Saluhall är ett förslag att tilläggsisolera taket, då ställs det kulturhistoriska värdet av byggnaden mot ombyggnadskraven i BBR. Idag gäller samma krav vid nybyggnad som vid ombyggnad av en byggnad. Det kan därför uppstå tvister vid ombyggnaden av saluhallen, då det är svårt att samtidigt uppfylla nybyggnads- och ombyggnadskrav på de delar som ska ändras. De delar på saluhallen som studerats är två takdetaljer och de projekteras och analyseras byggtekniskt, kulturvärdesmässigt och lagmässigt. Det kulturhistoriska värdet hotas vid ombyggnation, men samtidigt vill Stockholms stad energieffektivisera byggnaden så gott det går. Studien handlar därför om hur man på bästa sätt ska kunna energieffektivisera byggnaden och följa de ombyggnationskrav som finns utan att förvanska byggnaden. / At the rebuilding of Östermalms Saluhall a proposal has been made to add insulation to the roof. The cultural historical values of the building is set against reconstruction requirements of the building regulations made by the National board of Housing, Building and Planning. Today, requirements for a new construction are the same as for an reconstruction of a building. Contradictions therefore arise in the rebuilding of the market hall because of the difficulty to achieve the construction requirements as well as the reconstruction requirements for the parts that are to be changed. The parts that are studied is two details of the roof and they are designed and analysed by technical building aspects, cultural historical values and by legal requirements. The cultural historical values are threatened by redevelopment, but at the same time Stockholm City wants to maximize the energy efficiency of the building. The study is therefore focusing on how to best maximize energy efficiency of the building and follow the redevelopment requirements that exist without corrupting the building.

Det råder bostadsbrist i Stockholm, en lösning är att bygga nya bostäder. En annan lösning är att nyttja befintliga byggnader som inte används som bostäder, genom att bygga om kontor- och industrilokaler till bostäder. Det som händer är att industriområden flyttas längre ut från de attraktiva bostadsområdena. Ombyggnationer av byggnader med olika lokalkategorier kräver omfattande bearbetning och samarbete mellan flera aktörer såsom stadsplanerare, byggherrar, arkitekter, konstruktörer med flera. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid ombyggnationsprojekt och vårt mål är att belysa några av dessa. Den här rapporten studerar först och främst konstruktörens roll, vad en konstruktör ska tänka på vid en ombyggnation. Författarna har huvudsakligen tittat närmare på platsgjutna betongstommar och då mer specifikt på hur håltagningar i bärande konstruktioner går till. Vidare hur stommen påverkas av nya öppningar för exempelvis fönster, dörrar eller installationsschakt och vilka risker som skall beaktas. För att få svar på dessa frågor har författarna tagit hjälp av sakkunniga i branschen och litteraturstudier. Även ett referensobjekt i pågående produktion har studerats. Rapporten är tänkt att hjälpa kommande studenter, nyutexaminerade byggnadsingenjörer och konstruktörer att få en bättre förståelse för de viktiga delar inom ombyggnationsprocessen. Förhoppningen är att checklistorna som framställs i rapporten skall vara till hjälp att strukturera arbetet för konstruktörer vid planering av håltagningar. Företaget kan med hjälp av dessa listor spara tid då de inte behöver ägna lika mycket tid åt vägledning när de tar in nyanställda konstruktörer som saknar erfarenhet inom ombyggnationer. / There is currently a shortage of residences in Stockholm, one solution is to build new residences. Another solution is to rebuilding office- and industrial buildings into residential units. Industrial areas are moving away from the city center and out to the suburbs. Reconstruct of old offices to new residences requires extensive teamwork between multiple actors. Such as urban planners, developers, architects, constructors and others. There are many aspects to consider when it comes to the remodeling of buildings. This report studies what a constructor should consider in the case of reconstruction. The authors will mainly study the concrete structures, more specifically the process of how new openings in bearing structures are done. Furthermore, how the construction is affected by the new openings for windows, doors or pipe- and elevator shafts and what risks there are to consider. To find answers for these questions the authors will interview several constructors and read relevant literature. The purpose of this report is to help future students, recent graduated engineers and constructors to get a better understanding of the important parts of the rebuilding process. The purpose of this report is to ease the work for companies when employing recent graduated engineers or constructors who do not have experience in the field. This will hopefully save them some time as they do not require as much guidance.

Transforming the first floor of a 1950s building at Sveavägen, Stockholm, this project aims to redefine the traditional cinema. This is not a perfect quiet black box, but a place for sharing, experiencing and discussing film. A cinema for independent films, short films, documentaries and film festivals, but perhaps also presentations and lectures. A flexible building that can open up, or close down, depending on the event. A cinema where one can sit down for a brief movement with a coffee, or spend an evening at the big screen.

Hållbarhet är ett ämne som är aktuellt i många länder i världen. Social hållbarhet har i relation till ekologisk och ekonomisk hållbarhet haft mindre fokus, men har växt alltmer de senaste åren. Social hållbarhet är särskilt viktig när det kommer till sjukhus med avseende på deras känsliga natur gentemot sjukhusets användare. I denna studie avgränsas sjukhusets användare främst till patienter och vårdpersonal, men även besökare. Sjukhusmiljön har en avgörande roll när det kommer till patientens läkningsprocess och vårdpersonalens arbetsplats. Sjukhus är även en plats där människor med olika bakgrund, förutsättningar och behov samlas vilket gör att social hållbarhet är en viktig aspekt att ta hänsyn till vid ombyggnad av sjukhus. I denna studie undersöks det hur projektledare uppfattar social hållbarhet och hur de arbetar med det vid ombyggnad av sjukhus med avseende på sjukhusets användare. För att besvara de frågeställningar som ställs i studien har intervjuer med sju projektledare och en hållbarhetsansvarig på ett landstingsägt fastighetsbolag utförts. Fastighetsbolaget förvaltar och utvecklar vårdfastigheter i ett av Sveriges större landsting. Vidare har även litteratur inom ämnet studerats för att i kombination med intervjuerna uppfylla studiens syfte och besvara studiens frågeställningar.  Resultatet av denna studie visar att projektledare har en relativt god uppfattning om vad social hållbarhet är, baserat på den teori som har studerats, men att de inte alltid arbetar med det i projekt på ett medvetet och strukturerat sätt. Begreppets breda omfattning och otydlighet är faktorer som projektledare tar upp som problem i arbetet med social hållbarhet vid ombyggnad av sjukhus. Vidare påvisar denna studie att projektledare arbetar med social hållbarhet, men inte med en systematisk syn på vad begreppet innebär. För att säkerställa att projektledare har goda förutsättningar i arbetet med social hållbarhet bör begreppet ha en tydlig definition. Kommunikationen kring begreppet bör också vara tydlig, både inom organisationen och inom projektet. Det finns även utrymme att förbättra de verktyg som projektledaren har till hands i projekt. / Sustainability is a subject that is relevant in many countries of the world. There has been less focus on social sustainability in relation to ecological and economic sustainability, but it has been growing more and more in recent years. Social sustainability is particularly important when it comes to hospitals in terms of their sensitive nature regarding the hospital users. In this study, ‘hospital users’ refer to patients, health care staff and visitors. The hospital environment plays a crucial role in the patient's healing process and the health care staff's work place. A hospital is also a place where people with different backgrounds, conditions and needs gather, which means that social sustainability is an important aspect to take into account in the rebuilding of hospitals. This study examines how project managers perceive social sustainability and how they work with it in rebuilding of hospitals with regard to hospital users. In order to answer the questions posed in the study, interviews with seven project managers and a sustainability manager at a county council owned real estate company have been conducted. The real estate company operates and develops health care properties in a larger county council in Sweden. Furthermore, literature within the subject has been studied in order to fulfill the study's purpose and to answer the questions, in combination with the interviews. The result of this study shows that project managers have a relatively good idea of what social sustainability is, but that they do not always work with it in projects in a conscious and structured way. The broad scope and the ambiguity of the concept are factors that are seen as problematic by the project managers when working with social sustainability in the rebuilding of hospitals. Furthermore, this study shows that project managers work with social sustainability, but not with a systematic view of what the concept means. In order to ensure that project managers have adequate prerequisites in the work with social sustainability, the concept should have a clear definition. Communication about the concept should also be clear, both within the organization and within the project. More over, the study shows that there is room for improvement of the tools that the project manager has at hand in projects.