Ordförrådet utgör en viktig del för att kunna navigera sig i ett språk, speciellt engelskan som får en större roll i en allt mer globaliserad värld. Däremot finns brister i elevers ordförråd vilket försvårar språkutvecklingen. Syftet med studien är således att undersöka vad forskning säger om hur lärare kan påverka elevers ordförrådsutveckling. Detta kommer att göras utifrån frågeställningen: Vad belyser forskning som stimulerande för elevers ordförrådsutveckling när det kommer till ordinlärning. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar om undervisningen stimulerar elevernas ordförrådsutveckling. Däribland elevernas motivation, vilket inte påverkas av enbart valet av metod utan hur undervisningen genomförs. Resultatet från studie visar att elevers motivation är en större bidragande faktor till huruvida undervisning stimulera en utveckling, vilket gör att vidare forskning behövs av kvalitativ karaktär. Ytterligare krävs forskning som undersöker grundskolans åldrar, där forskning från Sverige saknas, detta för att gynna en tidig språkutveckling.

Uppsatsens syfte har varit att studera vilka ord och uttryck som kan vålla svårigheter för andraspråkselever i deras karaktärsämnen på Omvårdnadsprogrammet, samt hur lärare och elever ställer sig till dessa svårigheter. Metoden har varit en kombination av ordkunskapstest,intervjuer och klassrumsobservationer. Utifrån dessa kan utläsas att eleverna har störst svårigheter med mindre frekventa ord och att det inte alltid är helt enkelt att fastställa vilka ord som vållar svårigheter för andraspråkselever och varför. Svårigheten ligger förmodligen inte alltid enbart i ordet i sig utan kan även påverkas av hur förhandlingen av ords innebörd går till och hur mycket språkutvecklande interaktion som förekommer i klassrummet.Lärarna i studien fokuserar i sin undervisning i första hand på ämnesspecifika ord och lämnarövriga till svenskämnet. Eleverna anser att lärarna förklarar på ett stressat och otillräckligt sätt, och väljer därför att på egen hand finna ords betydelser. Elevernas muntliga och skriftliga passivitet i klassrummet är enligt lärarna ett stort problem. Bevisligen föreligger en diskrepans mellan vad lärarna tror är orsaken till elevernas passivitet och vad eleverna själva menar är orsaken. Lärarna tolkar den som ett kulturellt fenomen medan eleverna menar att den grundar sig i språklig osäkerhet och otrygghet i klassrumsmiljön. Intentionerna är i de flesta fall positiva hos både elever och lärare. Viljan att förstå finns hos eleverna och viljan att förklara finns hos lärarna. Troligt är att en ökad kunskap hos både lärare och elever om vilka ord somkan vålla svårigheter och hur man kan arbeta med dessa ord, skulle kunna ge positiva effekter för elevernas ordinlärning och därmed förståelse av sina karaktärsämnen.

Syftet med studien var att undersöka ämnesbehörighet och specialpedagogisk kompetens hos lärare som undervisar i engelska på mellanstadiet samt att undersöka om, hur och vilket stöd som ges i engelska till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Syftet var också att undersöka vilka undervisningsmetoder/strategier lärare använder för att utveckla elevernas ordförråd. Enkätundersökning i form av webbenkät och sex observationer genomfördes där enkätresultaten behandlades kvantitativt och observationerna kvalitativt.                                                   Undersökningen visar att behörigheten i engelska är mycket god men att den specialpedagogiska kompetensen och upplevelsen av om den är tillräcklig, ligger på en lägre nivå. Stöd gavs från åk 4 på de flesta skolor och olika professioner gav stöd på många olika sätt. Vanligt var anpassad glosläxa och alternativa förhörsformer. Tillgången till alternativa verktyg verkar god på skolorna men användandet skiftar. Stavning, ord- och läsförståelse är de svårigheter som lärare upplever är vanligast hos elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och de flesta lärare kombinerar olika metoder/strategier i engelskundervisningen för att utveckla ordförrådet hos dessa elever.

The aim of the study was to investigate the effect of robust vocabulary instruction in classroom teaching on the student´s knowledge of word meaning and comprehension of textbook texts. The following two questions were in focus: What effect does a robust vocabulary instruction, applied in regular classroom teaching, have on students' knowledge of the meanings of words, especially students with weak vocabulary? What effect does a robust vocabulary instruction, applied in regular classroom teaching, have on students' reading comprehension of factual texts in the subject social sciences especially students with weak vocabulary? An intervention was carried out in which 27 students in grade 4 and 5 took part. The intervention included six lessons distributed across two weeks. The most important outcome of this study is that robust vocabulary instruction seems to improve all students’ knowledge of the included target words.

I denna studie undersöktes hur man beskriver placering i den kausativa formen i ryska och hur språkinlärare med ryska som förstaspråk (L1) bedömer placeringsverb i svenska som andraspråk (L2). Analysen inkluderade både kvalitativa och kvantitativa metoder. Videoklipp med händelser tagna från ”Put & Take project” (Bowerman et al., 2004) användes för att samla in data om placeringshändelser på ryska. Resultatet visade att deltagarna använde placeringsverben (med olika prefix) lozhit’ lägga och stavit’ ställa men däremot inte sadit’ sätta, som också förekommer i det ryska språket, men som har en mer specifik funktion jämfört med exempelvis nederländska (Rakhilina och Lemmens, 2003:320). Ett webbaserat formulär där svenska placeringsverb presenteras tillsammans med bilder av olika föremål (Andersson & Gullberg, 2016) möjliggjorde insamling och analys av andraspråksinlärares bedömningar av svenska placeringsverb och även en jämförelse med data från svenska deltagare. Resultaten visade på stora likheter mellan den ryska gruppens bedömningar och tidigare undersökta svenska gruppers bedömningar. Detta tyder på att deltagare med ryska som L1 kan differentiera svenska placeringsverb, åtminstone när det gäller receptivt ordförråd och ej tidsbegränsade uppgifter. Skillnader kan eventuellt finnas på andra nivåer, t.ex. i produktivt ordförråd, något som behöver studeras vidare.

I denna kvalitativa studie undersöks sång som undervisningsmetod i svenska som andraspråk (SVA) för vuxna. Studien har ett induktivt perspektiv och utgår från några körledares, lärares och utbildningsledares kunskaper, erfarenheter och tankar, alla inom verksamheter där sång används som undervisningsmetod i SVA för vuxna. Sång som undervisningsmetod är ett eftersatt forskningsområde, särskilt när det gäller vuxna i svensk kontext. Resultatet i studien bekräftar dock internationell forskning som visar att viktiga språkförmågor som uttal, ordinlärning, ordföljd och även grammatik har fördelar av att tränas genom sång. Eftersom flera av dessa ofta är svåra för vuxna SVA-inlärare att tillägna sig, är en slutsats att sång är relevant som undervisningsmetod. Denna studie pekar även på betydelsen av sångval, metodik och organisation för att nå de positiva effekterna, aspekter som är svagt representerade i tidigare forskning. En slutsats är att informanterna i hög utsträckning arbetar i överensstämmelse med kunskap som finns inom andraspråkspedagogiken, men att sång som undervisningsmetod skulle kunna utvecklas ytterligare i ett ömsesidigt utbyte och lärande i mötet mellan musikpedagogiken och andraspråkspedagogiken, i både teori och praktik. Mer forskning, metodmaterial och specialskrivna sånger samt mer utbildning på området skulle förmodligen göra att fler lärare skulle känna sig trygga i att använda sång i SVA-undervisningen för vuxna, och det skulle bli lättare att motivera användandet av sång som undervisningsmetod.

Unga barn föredrar redan från födseln att lyssna till positivt tal, vilket karaktäriserar barnriktat tal. Idenna studie kontrasterades neutral och positiv känsla i ett ordinlärningsparadigm där tittiden hos 16-månader gamla, svensktalande barn (N=12) analyserades när de testades på två påhittade ord.Målorden presenterades antingen i positivt barnriktat tal eller neutralt barnriktat tal. Detta gjordes föratt se om det positiva barnriktade talet underlättar inlärningen av nya ord. Deras tittid på detefterfrågade objektet analyserades sedan med en tvåvägs-ANOVA. Det fanns inga signifikantaskillnader mellan röstlägena. Slutsatsen som drogs var att hypotesen, att tittiden för det objekt sompresenteras i positivt tal är längre, inte kunde bekräftas men inte heller förkastas på grund av problemmed datainsamlingen samt dataanalysen. Inför framtida studier rekommenderas att utöka antaletdeltagare, samt undersöka andra variabler som kan påverka den tidiga ordinlärningen. / Already from birth young children prefer to listen to positive speech, which is a characteristic of childdirected speech. In this study neutral and positive tone was contrasted in a word-learning paradigmwhere the eye-movement of 16-month-old Swedish speaking children (N= 12) were analysed whenthey were tested on two made-up words. The words were either presented in neutral child-directedspeech or positive child-directed speech. This was done to see if the early word-learning is facilitatedby positive tone. The looking time was then analysed by a two-way ANOVA, and there was nosignificant difference between the two emotions. The conclusion drawn was that the hypothesis, thatthe looking time of the children that presented with positive child-directed speech would be longer,could not be confirmed nor rejected due to problems with collecting data and data analysis. Prior tofuture studies it is recommended to expand the number of participants, as well as examine othervariables that may affect early word learning.

Syftet med detta arbete är att åskådliggöra variationen i det ordförråd som presenteras i läromedelsserien Good Stuff för skolår 4–6. Mer precist har följande forskningsfrågor behandlats: (i) Vilka ord är mest frekventa i böckernas texter? (ii) I vilken utsträckning förekommer och på vilket sätter sker återanvändning av orden? (iii) Vilka seman­tiska domäner finns representerade i det ordförråd som presenteras i de tre böckerna? För att besvara dessa frågor har en korpus av alla texterna i de tre böckerna skapats. Analysen  visar att läromedlet till viss del stöttar ordinlärning (t.ex. genom övningar som kräver djupare mental bearbetning), men att det också skulle kunna förbättras i detta hänseende, i synnerhet gäller detta ordfrekvens och återanvändning av orden. / The aim of this study is to shed light on variation in the vocabulary presented in Good Stuff, a teaching material aimed at school years 4–6 (age group 10–12 years) in Sweden. More precisely, the following questions have been considered: (i) What words are most frequent in the books? (ii) To what extent and in what way are the words recycled? (iii) What semantic domains are represented in the vocabulary presented in the three books? To answer these questions, a corpus of all the texts in the three books has been compiled. The analyses show that this teaching material supports vocabulary learning to some extent (e.g., with exercises demanding mental processing), but also that it could be improved in that respect, in particular as regards word frequency and recycling of words.

The purpose of this study is to examine reactions on the implementation of a method for word learning among participants in a group of pre-literate students within a beginners’ course of Swedish for immigrants. The learning method uses individual wordlists, based on personal experiences. Data were collected through lesson observations of the group as a whole and interviews with six of the students, and analysed from a pragmatic point of view, with its emphasis on life experience and social interaction as important factors for successful learning. The study focuses primarily on conceptions of activity, participation and motivation. The result shows that the students experienced differences regarding all these factors, compared to their earlier experiences of word learning. Motivation was the most positively influenced factor. When it comes to activity, more time than before was spent on homework. The study also shows that the possibility to exert an influence on the learning process through participation entails a certain amount of doubtfulness as well as increased motivation.

The purpose of this study was to examine which of the two vocabulary-learning methods non-contextualized vocabulary learning and vocabulary learning combined with semantic relations promote the learning and retention of new vocabulary items. The following research questions were asked: Which of the two above-mentioned methods best promotes the students’ vocabulary learning and word comprehension? What differences can be noted in the students’ test results regarding learning and retention of new vocabulary items between these two methods? Which method promotes the students' long-term retention of vocabulary items and word comprehension? In total, 36 students from two classes, divided into four groups, participated in the study. Each group was taught using one of the two methods. After the first round of lessons, the teaching methods were swapped such that all the students tried both methods and so that the survey could be considered reliable. The empirical material was obtained from field experiments and tests in direct connection with the lessons and retention tests four days later. The results were analyzed using Schema theory and a theory of memory processing called Executive Control Processes. These theories were used to investigate the students’ retention of vocabulary items and how students use schematic knowledge to associate words to one another. The results showed that the second method, the combined method, seemed to be the most promising not only for retention, but also for the number of learned vocabulary items and for word comprehension.