Ordinlärning är ett viktigt område vid tillägnandet av ett språk. Den här studiens syfte är att undersöka fem SFI-lärares upplevelser av att arbeta med ordinlärning. Studien utgår från två frågeställningar: lärarnas didaktiska metoder och de utmaningar de upplever när det kommer till att undervisa om ord. För att besvara dessa frågor har kvalitativa intervjuer med fem lärare genomförts. Det insamlade materialet har sedan analyserats med en innehållsanalys där ytterligare kategorier har utarbetats. Studiens resultat visar att lärarna ihög grad genomför explicit ordundervisning med hjälp av bland annat bilder, fysiska föremål, översättning och ordlistor. Utmaningar som beskrivs är bland annat vissa typer av ord som ligger nära varandra i betydelse, prepositioner och sammansättningar. Det som lärarna upplever som utmanande kan vara att göra ordinlärningen motiverande och att den inte får upplevas som barnslig då målgruppen är vuxna. En annan utmaning som beskrivs är att möta alla individers behov.

Det finns aktuell forskning som visar att ungas ordförståelse försämras, samtidigt som det i dag ställs höga krav på elevers språkiga förmåga. En betydande komponent i språk-och läsförståelse är ordförståelse. Mot denna bakgrund är studiens syfte att få reda på lärares uppfattningar och upplevelser av elevers ordförståelse idag samt om och i sådant fall på vilket sätt de märkt någon skillnad över tid. Syftet är även att ta få reda på hur lärarna arbetar med ordförståelse i sin undervisning. Studiens frågeställningar är ämneslärares syn på elevers ordförståelse idag, hur ordförståelsen uppmärksammas och erfars samt hur de arbetar med ordförståelse i sin undervisning. Syftet och frågeställningarna besvaras med hjälp en kvalitativ metod, där fem ämneslärare i åk. 4-9 intervjuas, bedrivna genom semistrukturerad intervju.Studiens resultat visar att lärarna över lag upplevt en försämring elevers ordförståelse och ordförråd över tid. De uppmärksammar och erfar elevers ordförståelse genom många ingångar; via samtal, textförståelse, skriftliga produktioner samt exemplifierar med olika ord de uppmärksammat att elever har svårigheter med. Resultatet visar likaså på en stor variation av undervisningsmetoder, vilka inbegriper många i komponenter som i samstämmighet med forskning och teori visat sig effektiva för ordförrådsutveckling och förståelsen av ord och begrepp. Resultatet visar även på frånvarandet av undervisning som riktar sig på att lära eleverna strategier för att själva lära sig betydelsen av okända ord.

Framgångsrika undervisningsmodeller för att utveckla ordinlärning är direkt avhängiga av valet av metoder och framförallt hur väl lärarna lyckas anpassa dessa till eleverna. Detta, samt den ständigt pågående debatten angående det traditionella glosförhörets för- och nackdelar fick mig att ägna denna studie åt att penetrera hur ett urval lärare i moderna språk arbetar idag, vad som utmärker respektive metod och vilka faktorer som driver lärarna i en de ena eller andra riktningen. Syftet med studien är därför att undersöka och analysera undervisningsmetoderna i ordkunskap som används av högstadielärare inom moderna språk som spanska och tyska i deras strävan att stödja elevernas ordinlärning. De teoretiska utgångspunkter jag använder i denna studie är Krashens och Swains teorier om ordinlärning, Nations modell och Barcrofts principer för ordundervisning samt Enströms teorier om orden och deras strukturer. Den empiriska komponenten i studien utgjordes av en kvalitativ undersökningsmetod med hermeneutisk ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes med två lärare i spanska och en i tyska på två olika skolor förutom observationer av ett antal lektioner. Resultatet av denna undersökning visar att metoderna varierar mellan mer klassiska, lärarstyrda dito till mer interaktiva lektionstyper med ett större inslag av kommunikativa och uppgiftsinriktade aktiviteter. Trots att metoderna varierar, är en gemensam nämnare att man på nybörjarnivå prioriterar uppbyggandet av ett grundläggande ordförråd. Detta måste ske i inledningsskedet inom ramen för en lärarstyrd undervisning med klassiska, formbaserade, metoder och med hjälp av exempelvis gloslistor och glosförhör.

I förevarande studie analyseras ett ordinlärningsexperiment i årskurs 7 med syftet att undersöka det digitala verktyget Quizlets potential för elever att lära sig spanska ord. Två likartade klasser fick använda sig av två olika ordinlärningsmetoder, digitalt via Quizlet respektive analogt med penna och papper. Därefter genomfördes ett glostest med 30 stycken spanska ord och ett par veckor senare ett identiskt minnestest. Utifrån observationer under lektionstillfällena samt elevernas svar i en avslutande enkätundersökning har sedermera allt empiriskt material analyserats med hjälp av metoder utifrån teorin medierad diskursanalys, MDA. Studiens resultat visar att eleverna som tillämpade en analog metod med penna och papper hade ett högre medelvärde vad det gäller antalet rätt ord i både glostestet och minnestestet. Observationerna och enkätsvaren visar att de tre elementen historisk kropp, interaktionsordning och situationens diskurser alla går att spåra i den aktuella handlingssituationen och kan ses ha betydelse för utfallet i ordtesternas resultat. Utifrån elevernas historiska kropp framkommer det att elevernas stora vana att använda det digitala verktyget präglar deras syn på verktygets relevans för inlärande. Dessa erfarenheter lyser även igenom i elevernas deltagande i interaktionsordningen. Eleverna som tillämpade den digitala ordinlärningsmetoden via Quizlet uppvisade ett större självförtroende och samtidigt en mer passiv roll gentemot verktyget medan eleverna som tillämpade den analoga metoden agerade med mer ovana, men uppvisade samtidigt en mer aktiv roll gentemot verktyget. Utifrån situationens diskurser medvetandegörs i handlingssituationen framförallt två stora huvuddiskurser, skoldiskursen och verktygets diskurs. Med hjälp av MDA kan vi se hur båda dessa diskurser synliggörs och underbygger elevernas handlande i relation till verktyget. Analysen visar att det digitala verktygets potential grundar sig mycket i elevernas vana att använda det och att det därigenom skapas en slags tilltro till att verktyget ger upphov till ett automatiskt lärande. Även om verktygets utformning betraktas uppvisa potential för lärande, visar förevarande analys via MDA att elevernas handlande och förståelse av verktyget måste belysas i relation till verktygets potential. I kontexten uppvisar inte minst ordtesternas resultat att det råder viss diskrepans mellan det digitala verktyget och elevernas lärande.

Att tillägna sig ett nytt språk handlar till stor del om att erövra de byggstenar som språket är uppbyggt av – orden. Eftersom mängden ord i ett språk är näst intill oändlig och det är en tidsödande process att lära sig ord omedvetet, kan ordundervisning spela en viktig roll. Att som lärare bli medveten om hur man kan undervisa för att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt att utöka sitt ordförråd, är därför av stor vikt för elevernas språkutveckling. Det här utvecklingsarbetet belyser ordinlärning i svenska som andraspråk (SVA) ur ett undervisnings- och elevperspektiv. Under en fyraveckorsperiod har elever i SVA 1 på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen undervisats i ordinlärning genom att praktisera olika strategier på veckans ord. Efter periodens slut har de intervjuats om sina åsikter om undervisningen och vad de tror att de kommer att ha användning av i framtiden då de ska lära sig nya ord. Resultatet från studien visar att eleverna uppskattat ordinlärningsundervisningen, dels för att de lärt sig många nya ord, dels för att de lärt sig olika strategier som de menar att de kommer att ha användning av i framtiden.

Syftet med denna uppsats är att analysera användandet av inlärningsstrategier i spanskspråkinlärning när eleverna lär sig ord och fraser, genom att jämföra två områden: gymnasieelever som läser spanska steg 3 och spanskläromedel. Att hjälpa eleverna in i deras väg mot att bli mer medvetna om de olika inlärningsstrategier när det gäller att lära sig ord och fraser kommer också att vara ett syfte i detta arbete.STRIMS-projektet, den mest omfattande svensk studie om inlärningsstrategier för elever som läser moderna språk, är presenterat i en bok som heter ”I huvudet på en elev” (Malmberg, 2000). Den har varit en del av min teoretiska bakgrund, och på samma sätt så har jag kartlagt vad mina gymnasieelever har i huvudet när de lär sig ord och fraser på spanska, alltså om de är medvetna om hur de lär sig spanska och vilka strategier använder de när de lär sig ord och fraser.Genom olika övningar har jag också börjat en process med eleverna för att hjälpa dem i deras väg att bli mer strategimedvetna när de lär sig spanska, och visat olika sätt att lära sig ord och fraser på.Till sist presenteras en innehållsanalys av läroboken Caminando 3 och lärarhandledningen som hör till boken. Där granskas om böckerna har en tydlig funktion att visa och hjälpa eleverna att upptäcka olika sätt att lära sig spanska på och bli mer medvetna på de olika strategier som finns för att lära sig ord och fraser.Denna studie visar att det finns fortfarande många elever som inte har reflekterat över deras språkinlärning och att en majoritet använder gloslistor för att lära sig ord och fraser, som är ett ytligt sätt som gör att man glömmer snabbt orden man har lärt sig. Det finns dock ett litet antal elever som redan har börjat fundera över vilka olika strategier finns för att lära sig ord och fraser och som man kan använda som lärare för att de ska dela med sig och sprida sina kunskaper. Denna studie har också visat att det är positivt att börja en process med språkgrupperna för att hjälpa dem att lära känna olika strategier för att lära sig ord, och att eleverna uppskattar det och lär sig att bli bättre språkinlärare. I både läroboken och lärarhandledningen Caminando 3 finns en rad tips på olika strategier, men de är inte tillräckligt tydlig presenterade så att lärare och elever kan lära sig att använda dem.

Abstract  The purpose of this study was to investigate the effects of two different methods of vocabulary learning: retrieval practice and rich vocabulary instruction. The research questions were:  1.        What are the effects of retrieval practice and rich vocabulary instruction on word learning in grade 3 students? 2.       Is one intervention method more effective than the other for the group as a whole? 3.       How do retrieval practice and rich vocabulary instruction affect students identified with poor vocabulary knowledge?  Thirty students in grade 3 in primary school participated in two classroom-based teacher-led interventions: retrieval practice and rich vocabulary instruction. To identify students with poor vocabulary prior to intervention, DLS word comprehension test was administered. Each intervention took place during one school week in which students practiced eight target words on two different occasions. Before each intervention, students’ baseline knowledge of these eight target words, together with eight control words, was tested. The same word knowledge test was conducted immediately after the intervention, as well as seven days after the intervention.  The main finding of this study was that both retrieval practice and rich vocabulary instruction successfully increased students' word knowledge. Retrieval practice produced a slightly larger effect, but the difference between the two interventions was non-significant. For students with poor vocabulary knowledge, the results varied. The result of the study indicates that explicit teaching of school-related concepts benefits all students, but also highlights that the most beneficial method may differ between individuals. Teachers and special needs teachers need to consider individual differences when tailoring word knowledge interventions.

Learning a second language (L2) is in many ways a different process comparing to learning the first language (L1). There are many theories that describe language acquisition. Yet there are still many unanswered questions. Learning Swedish as a second language is no exception and there are many unique linguistic aspects that might make it harder for language learners to improve their performance. One of these potential problems is dealing with Swedish phrasal verbs (partikelverb). There are many phrasal verbs and a great deal of them is idiomatic, making it harder for language learners to understand written and spoken language and to use these verbs productively. This study aims to reveal if visual complement in form of pictures and diagrams can help memorizing new phrasal verbs and use them productively. The results demonstrate that verbs indeed are remembered better when students receiv eexplanations together with relevant visual material. Moreover, it has been shown that students themselves believe that this method of teaching new vocabulary is exceptional, effective and they would support implementing this learning strategy in the future.

Out of the debate in Swedish media about homework, the idea for this study was born. The idea was to investigate the popular belief of many foreign language teachers which suggest that homework glossing is a necessity in the English classroom for pupils vocabulary acquisition, while other assumes this method doesn’t lead to knowledge that last. Therefore, the purpose for this study was to examine how learners of English as a foreign language (EFL) manage to learn new words when they received glossing as homework and when they studied the words in a context during class. Furthermore, out of the argument that homework stress pupils and lowers their interest and motivation for the subject, a secondary purpose was to find out pupils’ opinions about learning new words through glossing as English homework. The study was focused on two teaching methods for vocabulary acquisition: the traditional teaching method designed to teach vocabulary by giving glossing as homework, and teaching new words during class with a focus on teaching the new words in context. Through the survey of these two different methods for vocabulary learning and an empirical study with two primary school classes in which these two methods were put on test, contrary to the expectation that learning words through homework glossing wouldn’t lead to vocabulary knowledge that last, the results of the empirical study showed that the group which received glossing as homework, did better on both test than the group which studied the word in context. Similarly, the data results showed the average pupil had a positive attitude to vocabulary homework as for the most part they felt it benefited them to study this method because of the effects of learning.

The purpose of the study is to investigate the working methods and teaching methods used by Swedish teachers in grade 5 at two different schools in Västerort, and how these six swedish teachers argue about fiction and their influence on the development of word understanding by second language speakers. During this study, qualitative methods are used, in the form of observations and interviews.  To fulfill the purpose of my survey, I have formulated the following two questions: 1.      How do the six different Swedish teachers work in the classroom to promote the wording of second language speakers in reading fictional texts? 2.      How do the six Swedish teachers reason about their work on the understanding of words and fiction, as well as the connection between them? The result of the study shows that the six participating Swedish teachers in two different schools mention and use different successful teaching methods and practices that promote the development of word understanding by second language speakers. The survey also shows that fictional texts are used with the purpose of developing the vocabulary of second language speakers, word learning and word understanding. The study shows that all participating Swedish teachers argue, and work based on a multimodal approach, where images, own experiences, student prerequisites and illustrations are used as teaching methods. Furthermore, the study shows that all teachers agree on what they regard as successful working methods. Explicit and implicit teaching, reading, discussion, conversation, full-class work, small groups and in pairs are what the teachers mention and choose to work with in conjunction with fictional texts. Conversation and discussion about the reading fiction and the unknown word together make it possible for interaction and support.