The aim of this study was to identify effective teaching strategies for vocabulary acquisition for primary school-age children in natural sciences. Primarily, using qualitative method observation, it was empirically shown that the primary vocabulary instructions used during natural science studies were indirect incidental word learning activities such as conversation in the classroom. A test was standardized from Homegaard and Johansson Kokkinakis (2006) to asses and measure pupils’ breadth and depth of vocabulary knowledge for vocabulary words that were used during science class. The conducted test showed that the pupils’ trough incidental word learning had low vocabulary acquisition, primarily because of the everyday language used in a scientific context, leading this study to aim to answer the following questions:   Will providing explicit instructions for word acquisition increase pupils’ vocabulary?   Which possible explanations are there for the vocabulary increase?   An intervention practice was conducted to improve vocabulary acquisition, using five evidence-based suggestions for meaningful vocabulary intervention activities, provided by Steele and Mills (2011) and Becks, McKeown and Kucan (2002). The steps are based on explicit instructional activities which were used in teaching natural science. The same test that was used to asses and measure pupils’ breadth and depth of vocabulary knowledge of vocabulary words was used after the intervention. The empirical results showed that instructional strategies providing explicit instruction were successful in increasing pupils’ breadth and depth of vocabulary knowledge. Hence, this study identifies the empirical link between vocabulary instructions and vocabulary acquisition, as to increase the pupils’ breadth and depth of vocabulary knowledge, by the acknowledgement of the difference between everyday language and scientific vocabulary with explicit teaching of the scientific language.

Today, quality reviews of education for newly arrived students show major deficiencies in the Swedish school system. The newly arrived students do not get equal opportunities to achieve goals as other students in the classroom. Thus, an intervention study has started at two primary schools in central Sweden, where the purpose is to investigate whether cooperative methods can benefit students' participation and vocabulary learning in Swedish teaching. Therefore, the questions in this study are “in what ways can cooperative learning contribute to the participation of newly arrived students in Swedish teaching?” and “does cooperative learning have any visible effect on newly arrived students' vocabulary learning in Swedish?”. To answer the study questions a qualitative research method was conducted, with structured classroom observations, in two different primary schools. The participants in the study werefive newly arrived students in fourth and sixth grade. The results were analyzed using three theories, such as social constructivism, a participation model and vocabulary learning as a theoretical concept.   The analysis of the results showed that there are several advantages for the newly arrived students' communicative and linguistic development in cooperative learning, at the same time as it opens up for an increased participation in Swedish lessons. Didactically, the results of the study imply that the work with cooperative teaching methods leads to a progression in vocabulary learning and participation. This can be modeled in different ways, by grouping the newly arrived students in mixed groups or with other newly arrived students. What is further made visible in the study is that the newly arrived students are more active and involved when they are allowed to work and use the language in playful environments.

I denna studie har jag administrerat ett ordinlärningstest och ett vokabulärtest för barn som har en intellektuell funktionsnedsättning. Ordinlärningstestet är baserat på en svensk anpassning av Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) engelska ordinlärningsparadigm. Syftet var att undersöka effekterna av fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet på ordinlärning. Storkel et al. (2006) genomförde paradigmet ursprungligen på en grupp med vuxna och i tidigare studier då paradigmet använts på barn har det anpassats på olika sätt. Anpassningarna i denna studie har varit ökade upprepningar av orden under testningen samt att barnen har fått peka på bilder istället för att säga orden som svarsalternativ då många av deltagarna har begränsade möjligheter att utrycka sig med ord.   Resultaten av vokabulärtestet och ordinlärningstestet har jämförts med typiskt utvecklade barn. Utifrån vokabulärtestets resultat så har testgruppen för barn med intellektuell funktionsnedsättning presterat lägre än barn med typisk utveckling. För framtida studier skulle ett vokabulärtest kunna utformas med mer anpassade och tydliga bilder för barn med intellektuell funktionsnedsättning.   Resultaten för ordinlärningstestet med pekningar som svarsalternativ har inte kunnat ge ett fullständigt resultat utan det har endast kunnat ske visuella inspektioner av den insamlade datan. Utifrån den visuella inspektionen kunde man inte antyda något tecken på ökat lärande eller effekter av fonotaktisk sannolikhet eller grannordstäthet. Vid jämförandet med typiskt utvecklade barn antyder det att dessa barn når ett högre resultat än testgruppen med intellektuell funktionsnedsättning. Däremot har det skett intressanta beteendeobservationer under ordinlärningstestet. Det skedde spontana verbala repetitioner av orden under testningen. Antal gånger orden repeterades ökade för varje testomgång och det fanns också trender för kombinationerna hög fonotaktisk sannolikhet & hög grannordstäthet och låg fonotaktisk sannolikhet & låg grannordstäthet. För framtida forskning kan dessa resultat och hur testen administreras vara intressant för hur nya studier skulle kunna designas. / In this study, I have administered a word-learning test and a vocabulary test for children with intellectual disabilities. The word-learning test in this study is based on a swedish adaptation of Storkel, Armbrüster & Hogan (2006) english word-learning paradigm. The purpose was to investigate the effects of phonological probability and neighborhood density on word-learning. Storkel et al. (2006) originally implemented the paradigm on a group of adults and in previous studies when the paradigm was used on children it has been adapted in different ways. The adaptations in this study have been increased repetitions of the words during the testing and that the children have been allowed to point at pictures instead of saying the words as a response alternative, because many of the participants have limited opportunities to express themselves with words.   The results of the vocabulary test and the word-learning test have been compared with typically developed children. Based on the results of the vocabulary test, the test group for children with intellectual disabilities performed lower than children with typical development. For future studies, a vocabulary test could be designed with more customized images for children with intellectual disabilities.   The results for the word-learning test with pointing as a response alternative have not been able to give a complete result, only visual inspections of the collected data have been possible. Based on the visual inspections, there was no indication of increased learning or effects of phonological probability or neighborhood density. However, interesting behavioural observations has been observed during the word-learning test. Spontaneous verbal repetitions of the words were observed during testing. The number of times the words were repeated increased for each test session and there were also trends for an effect for the combinations high phonological probability & high neighborhood density and low phonological probability & low neighborhood density. For future research, these results and how the tests were administered may be interesting and helpful in how new studies could be designed.

Examensarbetet bygger på tidigare forskning som visat att två egenskaper hos ord, hög/låg fonotaktisk sannolikhet och hög/låg grannskapstäthet, kan påverka ordinlärning hos vuxna och barn. I examens­arbetet upprepas ett ordexperiment som tidigare genomförts i USA och Neder­länderna. Syftet var att, genom en experimentell design, undersöka påverkan av fonotaktisk sannolikhet och grannskapstäthet på ordinlärningen hos 21 elever i åk 3 med typisk språk­ut­veckling. Sambandet mellan elevernas ordinlärning och vokabulär, fonologisk medvetenhet och/eller verbalt arbetsminne undersöktes också. Varje elev genomförde ett ordexperiment i en sagokontext med inlärning av 16 nonord som representerar svenska substantiv. De verbalt och visuellt förmedlade orden har skapats utifrån den svenska fonotaxen. Eleven mötte orden upprepade gånger och skulle genom sagans olika episoder lära in och reproducera dessa. Denna studies resultat är i linje med tidigare resultat från USA och Nederländerna. Eleverna genom­förde också ett test av ordförrådets bredd, PPVT-IV, fonologisk medvetenhet och verbalt arbets­minne, NEPSY-II.  Statistisk analys (ANOVA) visade att repetition förbättrade inlärning­en. En korrelationsanalys visade ett starkt positivt samband mellan antalet inlärda ord och fonologisk medvetenhet. Då det fanns en effekt av hög/låg fonotaktisk sannolikhet i interaktion med hög/ låg grannskapstäthet hos elever med typisk språkutveckling, kan det i vidare forskning vara av intresse att undersöka om denna effekt även gäller för elever med språkstörning och/eller dyslexi. / This student thesis is based on former research which claims that certain characteristics of words, high/low phonotactic probability and high/low neighbourhood density, may affect word learning in adults and children. In this thesis a word experiment, formerly used in the USA and the Netherlands, was replicated. The aim was through experimental design, examine the impact of phonotactic probability and neighbourhood density on word learning in 21 pupils in grade 3 with typical language development. Correlations between pupils’ word learning and vocabulary, phonological awareness and/or verbal short-term memory were also examined. Each pupil performed a word experiment through a story context where 16 pseudo words representing Swedish nouns were learned. The verbally and visually presented words have been created using Swedish phonotactics. The student encountered the words repeatedly and was tasked to during the different episodes learn and produce the words. The result of this study is in line with former studies in the USA and the Netherlands. The pupils also performed tests of vocabulary, PPVT-IV, phonological awareness and verbal short-term memory, NEPSY-II. Statistical analyses (ANOVA) suggested that repeated training improves learning. Correlation analysis indicated a strong positive correlation between number of words learned and phonological awareness. Since there was an effect of high/low phonotactic probability combined with high/low neighbourhood density in pupils with typical language development, future research may examine this effect in pupils with developmental language disorder and/or dyslexia.

Ordförrådet är en central del i språkförståelsen. Forskning visar att svårigheter inom detta område kan leda till sämre förutsättningar att utvecklas kunskapsmässigt i skolan. Därför är det betydelsefullt att speciallärarens arbete är evidensbaserat för att främja och utveckla ordförrådet hos eleverna. Ordinlärning är ett komplext område med många ingående delar. Två variabler som har undersökts i internationell forskning för att få kunskap om ordinlärningsprocessen är fonotaktisk sannolikhet och grannordstäthet. Att brister i fonologisk medvetenhet försvårar ordinlärning har också uppmärksammats. I vårt arbete utfördes ett ordinlärningsexperiment och tre språkliga/kognitiva tester med 16 elever i årskurs 1 med typisk utveckling. I experimentet varierades ords fonotaktiska sannolikhet och grannordstäthet i syfte att undersöka vilken roll dessa variabler hade vid ordinlärning. Eleverna fick lyssna på två olika berättelser där 16 non-ord presenterades. Målet var att försöka lära sig dessa ord. Vi undersökte också, genom ett test i fonologisk medvetenhet, hur sambandet såg ut mellan ordinlärning och fonologisk medvetenhet. I studien uppnås inte ett signifikant resultat för variablernas påverkan vid ordinlärning. Däremot kan en ordinlärningsprogression säkerställas allteftersom exponeringarna för non-orden ökar. Korrelation mellan ordinlärning och fonologisk medvetenhet påvisas inte. Studiens resultat beror på att golveffekter uppnås i samband med experimentet. Eleverna lär sig få ord, vilket beror på att testet är för svårt. Framtida forskning bör vid liknande experiment med aktuell åldersgrupp beakta och överväga ett större urval, öka antalet exponeringar av målorden i testsituationen samt ändra rättningsförfarandet

The aim of this intervention study was to examine the effect of Robust Vocabulary Instruction in a Swedish second grade regular classroom setting, to evaluate to which degree a rich vocabulary instruction is beneficial for all students’ vocabulary growth. Sophisticated target-words (tier 2 words) from a children’s book read aloud, were instructed to 24 children in the experimental class, whereas 20 children in the comparison class heard the same story but received no instruction. Students in each classroom were divided into two sub-groups based on the results of a standardized vocabulary test, group A with an estimated vocabulary knowledge below age-level, and group B with an estimated vocabulary knowledge within age-level. To assess their knowledge of the target-words, all 44 pupils were tested pre and post intervention. Both groups of children in the experimental classroom made significantly higher results post intervention. Gains were largest in experimental group B. In experimental group A the effect of the intervention varied considerably. Four pupils out of ten in experimental group A made little or no progress. The results suggest that some children in language vulnerability might not respond to vocabulary instruction as expected in a whole classroom setting, which calls for a differentiated and multi-tiered approach, with a higher level of support for these children in small groups or one-to-one design.

Syftet med mitt examensarbete är att få svar på hur en grupp elever i årskurs 9 i tyska funderar över sin språkinlärning i tyska. Utgångspunkten för min kvalitativa undersökning i klassrummet är två texter från Skolverket (2022a) som kartläggningsmaterial i tyska i årskurs 9 för att utmana elevernas läsförståelse genom textläsning och textrelaterade frågor som är införda i det digitala verktyget Wordwall. Det är i grunden ett gratis digitalt verktyg och enkelt att använda i språkundervisningen. Som lärare skapar man innehåll i form av en eller flera Wordwall-aktiviteter kring det valda materialet. Målet med undersökningen är att eleverna ökar sitt ordförråd i samband med dessa texter och på det sättet får kännedom om vanligt förekommande uttryck i texterna. Genom textläsning kan eleverna lära sig nya ord i ett sammanhang som säkert upplevs mer meningsfullt än att endast plugga med hjälp av ordlistor. Huvudresultatet som framkommit i min studie är att eleverna uttryckte sig skriftligt om sina uppfattningar kring sin språkinlärning och Wordwallprojektet. Insikterna dokumenteras med hjälp av en kvalitativ utvärdering av elevernas enkätsvar för att belysa deras uppfattningar. / The purpose of my degree project is to get answers to how a group of Swedish students in grade 9 think about their language learning in German. The starting point för my qualitative investigation in the classroom are two texts from the Swedish National Agency for Education (2022a) as mapping material in German in grade 9 to challenge the students’ reading comprehension through text reading and text-related questions that are introduced in the digital tool Wordwall. It is basically a free digital tool and easy to use in language teaching. As a teacher, you create content in the form of one or more Wordwall activities around the selected material. The goal of the survey is for the students to increase their vocabulary in connection with these texts and in that way gain knowledge of commonly occurring expressions in the texts. By reading texts, students can learn new words in a context that is certainly perceived to be more meaningful than studying only with the help of word lists. The main result that emerged from my study is that the students expressed themselves in writing about their perceptions regarding their language learning and the Wordwall project. The insights are documented using a qualitative evaluation of the students’ survey responses to illuminate their perceptions.

This thesis presents four experimental studies, carried out at the Phonetic laboratory, Stockholm University, on infants’ ability to establish auditory-visual sound-meaning associations as a precursor of early word acquisition. Study I reports on the effect of linguistic variance on infants’ ability (3- to 20-months) to establish sound-meaning associations. The target-words embedded in phrases, based on an artificial language, were presented along with visually displayed puppets. Study II investigates the role of attribute type on infants’ ability (3- to 6-months) to establish sound-meaning associations. Two-word phrases, based on the same artificial language as in Study I, were presented along with visually displayed geometrical objects. The words implicitly referred to the color and shape of the objects. Study III examines infants’ ability (12- to 16-months) to predict phonetic information. The subjects were tested on their ability to associate Swedish whole words and disrupted words to familiar objects. Study IV investigates infants’ ability (6- to 8-months) to detect concurrence and synchrony in speech and non-speech. The infants were exposed to Swedish speech sounds presented with corresponding articulatory events, the sound of hand-clapping presented with synchronized hand-clapping movements, and the sound of hand-clapping presented with synchronized articulatory events. The results picture the subject as sensitive to distributional properties of auditory and visual information (Study I and II) but still unable to predict phonetic information, in the beginning of the second year of life (Study III). The infants’ conceptual behavior is outlined as a general-purpose perceptual process influenced by perceptual salience (Study IV). These results are related to a working hypothesis based on the Ecological theory of language acquisition (Lacerda &amp; Sundberg, 2006), and Lindblom (Lindblom, 1990; Lindblom &amp; Lacerda, 2006). / <p>För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se</p>

Detta arbete hade syftet att undersöka hur det arbetas med ordinlärning i engelskundervisningen i den svenska grundskolan. Studien är baserad på intervjuer med syfte att undersöka lärares syn på ordinlärning och vilka metoder de finner mest gynnande för den långsiktiga inlärningen. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes med hjälp av två lärare som undervisar i årskurserna 1-3 och tre lärare som undervisar i årskurserna 4-6. Resultaten visar att det finns olika metoder som används vid ordinlärning och dessa inkluderar att läraren genemsamt läser och uttalar ord tillsammans med sina elever, samt att uppmärksamma nya ord i texter under läsningens gång. Lärarnas svar visade även att lärarna medvetet integrerar olika metoder i undervisningen för att gynna elevernas ordinlärning. Lärarna säger att de märker vilka metoder eleverna föredrar, vilket bland annat involverar samarbeten, webbaserade aktiviteter och läsning i grupp. Lärarna säger även att det genom undervisningen framgår vilka metoder som är mest gynnsamma än andra.

I vårt examensarbete undersöker vi användningen av musik som didaktiskt medel i språkundervisningen med hjälp av en blogg, samt hur musiken påverkar språkinlärningen hos gymnasieelever. Vårt syfte är att ta reda på om musiken och bloggen som didaktiska medel kan göra språkundervisningen mer motiverande och lustfylld för ungdomar och på så vis bidra till en fördjupad kunskap inom ämnet. Våra frågeställningar är:•Hur kan musiken bidra till att motivera eleverna att vilja lära sig ett främmande språk?•På vilket sätt kan musiken bidra till elevernas språkinlärning?För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av olika teorier om andraspråksinlärning, samt av sociokulturella teorier. Vid val av metod har vi inspirerats av aktionsforskning. I vår aktionsforskning ingår planering och genomförande av lektioner, observationer i klassrummet samt enkäter med öppna frågor. Vår undersökningsgrupp består av 18 gymnasieelever som under fyra längre lektionstillfällen undervisas av oss i spanska med musiken som didaktiskt medel. Resultatet av vår studie visar att ungdomar har en benägenhet att söka och ta till sig kunskap om undervisningen utgår från deras vardag för då finner de stoffet relevant och meningsfullt. Eleverna är vana vid att lyssna på musik och känner sig hemma med modern teknologi. Att bloggen och musiken tar plats i klassrummet minskar avståndet mellan klassrummet och ungdomarnas vardag vilket i sin tur gör eleverna mer mottagliga för ny kunskap. Musik varierar undervisningen och skapar glädje och trivsel i klassrummet. En trivsam stämning i klassrummet har också visat sig ha en motiverande inverkan på eleverna som då blir mer benägna att ta till sig kunskapen. Många elever ställer kurslitteraturen i relation till musiktexterna och menar att musiken levandegör språket och kopplar det till ett verkligt sammanhang. Vår studie visar även att när flera sinnen tas i bruk så lär man sig bättre. Att kombinera musik och video har visat sig verka ömsesidigt förstärkande för inlärningen då den information som eleven eventuellt missar via hörförståelsen kompenseras av synintrycket och vice versa.