No description available.

Emphasis has been placed nationally and internationally by parents, schools and communities on reading literacy skills as it is essential to be able to participate in today’s society. Reading and literacy skills underpin literacy in formal schooling. However in order for children to cope in formal schooling, children should fist acquire the necessary informal and formal literacy skills. These literacy skills can be developed through early literacy experiences gained within the home context. The home environment plays a vital role in the development and acquisition of children’s reading and literacy skills. It is the researcher’s intention to ascertain the role that the home environment and parental attributes play in influencing the reading literacy achievement of South African Grade 5 learners by conducting a secondary analysis utilising a standard multiple regression analysis (Tabachnick & Fidell, 2007) of the Progress in International Reading Literacy (PIRLS) 2006 data. PIRLS collected data using contextualised questionnaires to gain valuable background information. This study utilised the Learning-to-Read survey (a questionnaire which was completed by the parents or caregivers) in order to study the home environment as well as parental attributes. The conceptual framework of the study comprises home environment and parental attributes which might have an influence on learner reading literacy achievement. The study adapted Myrberg & Rosén’s (2008) model of direct and indirect influences of parental factors on reading achievement as there is absence of a South African model which looks at both the home environment and parent attributes. The study hopes to provide insights through its findings, whether the home environment and parental attributes have an effect on learner reading performance. Particular focus has been placed on parental involvement since it is imperative to establish whether involvement is important for learner reading literacy. Reading literacy is an interactive process and it is clear that a learner will be able to perform at best when guidance is given in a cultural context. Parents, who actively take part in not only their children’s upbringing but their children’s literacy skills, can make an important contribution to their children’s reading literacy. There are cases in South Africa where parents are poorly educated but it did not stop them in inculcating a positive attitude towards reading literacy into their children. Parental involvement is therefore of great importance in children’s development of reading literacy skills. / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2015. / National Research Foundation (NRF) / Science, Mathematics and Technology Education / Centre for Evaluation & Assessment (CEA) / MEd / Unrestricted

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Som underlag till studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare främst arbetar med läsförståelseundervisning i kombination med andra ämnen. Resultatet visar även att lärare anser att en god läsförståelse innebär att kunna tillgodogöra sig olika typer av texter och att kunna läsa mellan raderna. Lärarna som medverkar i studien uppger att de känner till flera metoder för läsförståelse men inte använder någon av dem fullt ut.

Syftet med denna uppsats var att få en förståelse för vilka framgångsfaktorer lärare upplever leder till en mer gynnsam läsförståelseundervisning i årskurs 4. Metoden vi valde att använda oss av var enkäter utskickade till svenska lärare. Vi fick 18 enkätsvar tillbaka. Vi baserar uppsatsen på tidigare forskning och teorier kring undervisning och läsförståelse. Resultatet av vår enkätundersökning visade att lärare anser att variation i form av läromedel, lektionsupplägg och frågor i läsförståelseundervisningen är väsentliga delar. Framgångsfaktorer som beskrevs av lärarna i enkätsvaren var att arbeta gemensamt med texter och modellera för eleverna hur de ska använda lässtrategier samt använda strategier för läsförståelse även i andra ämnen än enbart svenskämnet.

Uppsatsens syfte är att undersöka och synliggöra sakprosans ställning och användningsområden i svenskämnet. Med utgångspunkt i PIRLS-resultaten och styrdokumenten ville vi undersöka vad behöriga svenskämneslärare ansåg om sakprosa i undervisningssammanhang och hur sakprosa användes i relation till skönlitteraturen. Resultatet baseras på de enkät¬svar som samlats in där frågorna i enkäten riktat sig till lärarnas professionella men också personliga syn på sakprosan som undervisningsmedel. Svaren har satts i relation till pedagogiska metoder och teorier, och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv. I undersökningen framkommer det att det inte finns en gemensam syn på användandet av sakprosa i undervisningen eller dess innebörd. Samtliga svar riktar sig på läsning av sakprosa i textform och termen sakprosa används mycket begränsat i undervisningen. Det framkommer även att skönlitteraturen anses vara ett mer interaktivt läromedel och väljes därför oftast framför sakprosan i svenskämnet. Sakprosan hänvisas till andra skolämnen och att användningsområdet är större och viktigare inom dessa. En diskuss-ion om sakprosan i svenskämnet måste äga rum för att reda ut de oklarheter och delade uppfattningar som präglar svenskämnet. Dessutom är sakprosan i behov av forskning inom såväl metodik som teori då den befintliga är både gles och ålderstigen.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka elevers inställning och motivation i förhållande till läsning. Studien bygger på en enkätundersökning som har utförts med elever i årskurs 4, i fyra olika klasser, där de fick svara på frågor kring bland annat deras läsvanor. Denna studie utgår från tre teoretiska utgångspunker, så som synen på läsning, motivation och attityder – detta för att kunna analysera elevsvaren. Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av eleverna gillar att läsa och samtliga elever läser dagligen eller några gånger i veckan för att få reda på saker som de vill lära sig. En stor andel av eleverna tycker att det är viktigt att kunna läsa med tanke på framtiden. Resultatet visade även att nästan alla elever tycker att läsning är lätt, men att vissa ord i texter kan uppfattas som svåra. I diskussionen diskuteras även vår undersökning i förhållande till PIRLS 2021, där det primära som jämförs är de kvantitativa frågorna av vår enkät.

Det här arbetet är inriktat mot elevers läsvanor och läsattityder. Eleverna som deltar går i grundskolans årskurs två och tre. Förmågan att kunna läsa är värdefull. För att kunna utveckla läsförmågan är både tid spenderad på denna aktivitet samt motivation till att läsa viktig. Syftet med detta arbete är att undersöka elevers läsvanor och läsattityder samt att undersöks om dessa påverkas av vilken plats eleverna befinner sig på, skolan eller hemmet. För att läsning ska utvecklas är det viktigt att vara motiverad. Därför undersöks vad eleverna själva väljer att läsa när det valet erbjuds. Arbetet utgår från två frågeställningar: Hur ser elevernas läsvanor och läsattityder ut och skiljer de sig mellan skolan och hemmet? Vad läser eleverna helst när de själva får välja? Denna studie använder sig av en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, så kallad triangulering och hela arbetet vilar på ett socio-kulturellt perspektiv. Det material som studien utgår från har samlats in via enkäter och enskilda intervjuer med elever. I resultatet framkommer det att elever som gillar att läsa läser oftare än övriga elever och gärna längre stunder. Elever upplever en skillnad mellan att läsa hemma och att läsa i skolan men skillnaden är mer kopplad till deras läsvanor och läsintresset än till platsen där läsningen sker. Om eleverna får välja läser de helst en spännande bok. Skolbiblioteket visade sig vara viktigt för var eleverna får tag på böcker att läsa. Eleverna i den här studien har en återkommande tid varje vecka då de går till skolbiblioteket. Det kan konstateras att läsattityden påverkar elevens läsvanor. En elev som inte gillar att läsa kommer att göra det mer sällan, troligtvis endast om hen känner att hen måste. Hur ofta eleven läser kommer därför att påverka i vilken takt läsförmågan utvecklas. / This study is focused on pupils’ reading habits and attitudes towards reading, the pupils partaking in this study are attending grade two and three in primary school. The ability to read is a most valuable skill. To develop this ability both the time spent on this activity and the motivation for why you are doing it is important. The aim of this study is to examine pupils’ reading habits and attitudes towards reading and see if they are affected by the place where the pupil is doing his/her reading, in school or at home. To improve your skills in reading it is important to be motivated, therefore I want to investigate what pupils choose to read when they have the opportunity to decide that for themselves. This study is based around two questions: What does the pupils’ reading habits and attitudes towards reading look like and is there any difference between school and home? What do the pupils prefer to read when they have the option to choose for themselves? This study will use a combined method of quantitative and qualitative methods, called triangulation. The material in this study is collected from questionnaires and one-on-one interviews. The result shows that pupils who like to read, read more often than other pupils, they also read for longer periods of time. The pupils experience a difference between reading at home and reading in school but the difference is connected more to their reading habits and their interest in reading than the actual place where they read. If pupils are allowed to choose their own reading most will premiere suspense. The school library proved to be important to where the books are found. In conclusion, reading attitudes affect the reading habits; a pupil who doesn’t like to read will read more seldom. How often the pupil will read therefore affects the speed in which the reading skill develops.

Sammanfattning Mitt examensarbete strävar efter att ta reda på högläsningens betydelse för barns framtida läsinlärning och läslust. Genom litteratur och forskning inom ämnet belyser jag olika effekter som högläsning kan ge. Forskning inom området visar att föräldrar läser mindre för sina barn idag än tidigare, en trend som verkar hålla i sig För att se hur högläsningsvanorna ser ut i en helt vanlig klass, där eleverna är 6-8 år, innehåller arbetet en föräldraenkät där frågor angående högläsningsvanor återfinns för att sedan redovisas i resultatdelen. Även eleverna har deltagit i en enkätundersökning med syftet att ta reda på vad de tycker om högläsning samt om någon läser för dem hemma.   Arbetet innehåller även två intervjuer med lärare där deras tankar och arbetssätt redovisas, lärarnas åsikter och arbetssätt kopplas sedan till litteratur inom ämnet i en diskussion.        Resultatet av min undersökning visar att högläsning är så mycket mer än bara mysigt. Litteraturen och framför allt de intervjuade lärarna visar på många positiva effekter som högläsning kan ge. Lärarna berättar att syftet med deras högläsning är att ge eleverna en skön stund, där de kan varva ner och bara njuta. De talar också om att målet med högläsning är att väcka elevernas läslust samtidigt som eleverna får en chans att utveckla sina tankar och sin fantasi. I slutändan hoppas lärarna att högläsningen inspirerar eleverna att vilja läsa själva.    I arbetet belyser jag ett bokprojekt, som innebär att barn i förskoleåldern får gratisböcker av kommunen. Projektet bekostas av Bildningsnämnden i kommunen och har pågått i snart 20 år. Via föräldraenkäten har jag samlat in fakta om hur vanligt det är att hämta sin gratisbok samt vad föräldrarna har för tankar och åsikter om bokprojektet. Resultatet av min undersökning överensstämmer inte riktigt med bibliotekets resultat när det gäller andelen barn, som hämtar ut sina böcker. Enligt biblioteket hämtar 80 % sina böcker medan min undersökning visar att 65 %.hämtar sina gratisböcker. Föräldrar, som inte hämtat ut sina barns böcker gav flera orsaker till detta, det vanligaste svaret var dock att de helt enkelt glömt det De föräldrar som hämtat sina barn böcker uttalade sig positivt om bokprojektet, där tonvikten låg på hur viktigt det är med böcker för barn. / Abstract  The purpose with my thesis work is to provide information about the importance of reading aloud for children’s future reading comprehension and inclination to read. Thru literature and resurge within the subject I highlight different effects that reading aloud can accomplish. Resurge within the subject shows that parents today read less to their children than earlier, a trend that seems to continue. To see how the reading aloud habits look like in an ordinary class my work contains a parent survey where these issues are to be accounted for in the results section. Even the pupils has participated in a survey with the aim to find out what they think about reading aloud and if someone read to them at home.     The work also includes two interviews with teachers where their thoughts and practices are presented, teachers’ opinions and practices are then connected to the literature on the subject in a discussion. The results of my survey show that reading aloud is so much more than just cozy. The literature and the interviewed teachers say that the purpose shows the many positive effects that reading aloud can provide. Teachers tell us that the purpose of their reading aloud is to give the students an enjoyable time, where they can unwind and just enjoy. They also talk about the goal of reading aloud is to arouse students' love of reading while the students get a chance to develop their thoughts and imagination. In the end, the teachers hope that reading aloud will inspire students to read to themselves.    The work highlights a book project, which means that preschool children receive free books from the municipality. The project is paid for by the educational board of the municipality and has been going on for almost 20 years. Through the parent survey, I have gathered facts about how common it is to collect the free book and what the parents think about the book project. The results of my study do not match properly with the library results in the proportion of children who pick up their free books. According to the library fetches 80% their books while my survey shows that 65% pick up their free books. Parents who have not picked out their children's books gave several reasons for this; the most common answer was that they simply forgot it. The parents who picked their children books spoke positively about the book project, stressing the need on the importance of books for children.

Syftet med studien är att undersöka hur en lärare kan stötta elevernas läsförståelse av en faktatext. För att undersöka det genomförs en observation i en klass i årskurs 1 på en interkulturell skola. Teorierna som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet, receptionsteorin och textrörligheten. Resultatet analyseras utifrån våra tre forskningsfrågor med textrörlighetsmodellen som analysmetod. I resultatet framkommer olika exempel från observationen, som tyder på att eleverna med stöd av läraren rör sig i en textbaserad textrörlighet. De exempel som framställs visar vilka av de olika dimensionerna från textrörlighetsmodellen som läraren och eleverna rör sig i. En slutsats i studien är att lärarens stöttning är relevant för att elever ska uppnå alla huvudtyper inom textrörlighetsmodellen.