Inledning och Bakgrund: Äldre personer har under Covid – 19 pandemin varit begränsade i sitt aktivitetsutförande, vilket har hindrat dem i deras vardagliga liv. De har till stora delar förpassats till hemmen och inte haft möjlighet att utföra de aktiviteter som de önskat att göra. Syfte: Studien avsåg att belysa de adaptiva strategier som äldre personer har använt sig av för att hantera aktivitetsinskränkningar under Covid-19 pandemin. Metod: Studiens design var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där deltagarna rekryterades genom avsiktligt urval via kontakt olika pensionärsföreningar. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att äldre personer har använt sig av olika former av adaptiva strategier för att hantera Covid -19 pandemin som utmynnat i fem kategorier, förändrade mat och dryckesvanor, anpassad social interaktion, ombildad fysisk aktivitet, anpassat tankesätt och förändrat inköpsmönster. Slutsats: Studien har visat att äldre personer har anpassat sina aktiviteter på olika sätt, dels har de anpassat de aktiviteter de genomförde innan pandemin till den nya kontexten men de har även funnit nya aktiviteter mer anpassade till det rådande läget. / Introduction: Older people have during the Covid 19 pandemic been limited in their activity performance that has hindered them in their everyday life. They have largely been relegated to their homes and have not had the opportunity to perform the activities they wanted to do.  Aim: This study aimed to investigate the adaptive strategies older people have used to cope with occupational limitations during the Covid – 19 pandemics. Method: The design of the study was qualitative interviews with an inductive approach where the participants were recruited purposively through contact with various pensioners associations and the data was analysed by a qualitative content analysis Results: The results show that older people have used various forms of adaptive strategies to manage the Covid -19 pandemic, that has resulted in five categories, changed food and drinking habits, adapted social interactions, reshaped physical activity, adapted thinking and changed purchasing patterns. Conclusions: The study has shown that older people have adapted their activities in different ways, partly they have adapted the activities they carried out before the pandemic to the new context, but they have also found new activities more adapted to the current situation.

Vid tidpunkten för denna studie är det svenska samhället i en process av återgång till en tillvaro bortom covid-19-pandemin och Coronakommissionens rapport och slutbetänkande har nyligen publicerats. Restriktionerna som har varit aktiva till och från sedan år 2020 börjar lyftas i de flesta kommuner och vi kan nu mer och mer börja se vilka effekter pandemin fått på samhället. Denna studies syfte är att undersöka hur covid-19-pandemin har påverkat arbetet med försörjningsstöd under pandemin och hur påverkan kan se ut framöver. För att kunna besvara syftet har kvalitativa intervjuer med socialarbetare inom försörjningsstöd i tre kommuner genomförts och delvis analyserats med hjälp av domänteorin. Som komplement till intervjuerna har en enkät utformats och skickats till utvalda respondenter från respektive kommun. Studiens viktigaste resultat är att pandemin haft en stor påverkan på arbetet med försörjningsstöd på olika sätt genom bland annat en omställning av arbetssätt på grund av restriktioner, främst genom digitala mötesformer samt arbete hemifrån. Handläggning har delvis gjorts generösare, klientarbetet har påverkats genom ändrade mötesformer, köbildning har ökat och skapat fördröjningar samt inställda insatser och på så sätt kan långvariga effekter uppstå i det fortsatta arbetet. Resultaten visar även på olikheter mellan kommuner i hur hanteringen av pandemin har upplevts, särskilt när det gäller arbetsmiljö och arbetsbelastning. Studiens slutsatser är bland annat att organisering och ledarskap kan relateras till dessa olikheter samt att en digitalisering av ansökan om försörjningsstöd möjligen skulle kunna fungera som ett skydd mot överbelastning bland socionomerna i händelse av nya kriser. Anpassad handläggning kan ses som ett genomslag av professionsdomänens klientcentrerade logik. De fördröjningar som har uppstått på grund av pandemin kan leda till ökade behov bland klienter och de utmaningar som i och med det uppstår kan därför väntas kvarstå under en längre tid. Andra slutsatser är att de digitaliserade arbetssätten samt arbete på distans även kommer att finnas kvar framöver och det ställer enligt författarna nya krav på rutiner och riktlinjer kring arbetssätten då de inte längre är tillfälliga, utan blir en del av det “nya normala”.

Syftet med studien var att undersöka arbetstagares upplevelser av distansarbetet under pandemin inom rekrytering- och bemanningsbranschen, och hur arbetssätten under pandemin har fått dem att vilja arbeta i framtiden. Studien var en kvalitativ fallstudie som byggde på samtal med elva arbetstagare (n=11). Samtalen grundades på en samtalsguide. Innan samtalen ägde rum utfördes ett pilottest där författarna fick en hint på hur en deltagare kunde komma att svara på ämnena i samtalet. I studien tillämpades en kombination av målinriktat bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Samtalen transkriberades och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Ur samtalen framkom det att arbetstagarnas upplevelser av omställningen till distansarbete kan beskrivas genom kvalitet, trivsel, arbetsmiljö samt önskat arbetssätt. Vid flera tillfällen framkom det att en faktor kunde upplevas på olika sätt. Studiens slutsatser var att arbetssätten under pandemin har ändrat arbetstagarnas tankesätt vad det gäller hur de önskar arbeta i framtiden samt att de nu efter pandemin kan se fler fördelar med det arbetssättet de hade under pandemin än det innan.

Bakgrund: Psykisk hälsa är grundläggande för människors förmåga att tänka, interagera med varandra, fungera i samhället samt uppleva en meningsfull vardag. Covid-19 var en bekräftad pandemi den 11 mars 2020. En pandemi innebär att ett virus sprids över världen under samma tidsperiod. Graviditet kan beskriva som en process, ett ansvarstagande, ett mirakel, bildande av familj eller som det mest värdefulla i livet. Under en graviditet ändras kropp och hormoner vilket leder till att gravida kvinnor ofta känner sig mer känslosamma. Roys adaptionsmodell handlar om att anpassa sig till en miljö som ständigt förändrar sig. Psykisk ohälsa hos den gravida kvinnan kan ge allvarliga konsekvenser hos mamman. Syfte: var att beskriva hur covid-19 påverkat gravida kvinnors psykiska hälsa. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och identifierades genom tio artiklar från två olika databaser till resultatet. Resultat: Resultaten från artiklarna kategoriserades i en tabell med teman som inkluderade; oro, stress nedstämdhet och psykisk hälsa. Covid-19 pandemin påverkade de gravida kvinnorna negativt under pandemin. Konklusion: Denna studie kan ge en inblick över hur sårbara grupper prioriterades bort under en tid av ovisshet och bör beaktas i liknande situationer i framtiden. / Background: Mental health is fundamental for people's ability to think, interact witheach other, function in society and experience a meaningful everyday life. Covid-19was a confirmed pandemic on March 11, 2020. A pandemic means that a virusspreads across the world during the same timeperiod. Pregnancy can be described as aprocess, a responsibility, a miracle, family formation or as the most valuable thing inlife. During a pregnancy, the body and hormones change, which leads to pregnantwomen often feeling more emotional. Roy's adaptation model is about adapting to anenvironment that is constantly changing. Pregnant woman with mental illness canlead to serious consequences for the woman. Aim: Describe how covid-19 affectedthe mental health of pregnant women. Method: The study was conducted as a generalliterature study and a total of ten studies from two different databases were used forthe results. Results: The results were categorized in a table, the themes were anxiety,stress, depression and mental health. Conclusion: The Covid-19 pandemic negativelyaffected the mental health of pregnant women. This study can provide an insight intohow vulnerable groups were unpriotized during a time of uncertainty and should beconsidered in similar situations in the future.

During the global covid-19 pandemic most organisations, in this case the banking industry, have had to adapt to the many government imposed restrictions to stop the spread of the virus. This means that there have been significant changes in how organisations conduct their communicative businesses and internal communication. Research has shown that a digitally based work environment is good for employees and managers to effectively execute tasks and communicate more smoothly, but a lack of physical presence in work has also had negative side-effects on communication in the workforce.This study aims to identify the changes in communication and the internal communicative consequences of the altered communication in one of Sweden’s major banks. Based on literature regarding pedagogy, communication and social distance consequences for organisations, several individuals who worked at the bank were interviewed by phone or by Zoom-meetings and were asked to respond to questions about how the communication at work was conducted and what the effects of the changed communications were. A thematic analysis of the answers from the participants demonstrated that over all work efficiency had been unchanged or changed for the better, but there were regularly gaps in the internal communication that was a result of the lack of physical presence when conducting tasks or meetings. A purely digitally based work environment has its positive aspects when increasing the effectiveness and flexibility of the workforce since most organisations conduct their businesses online, but when information about a task needs deeper explanation or concretization about accountability for tasks, information distributed online might be insufficient. / Under covid-19-pandemin har de flesta organisationer, i detta fall bankväsendet, varit tvungna att anpassa sig efter regeringens beslut om restriktioner i syfte att stoppa vidare spridning av viruset. Det innebär att det har skett märkbara förändringar i hur organisationer genomför sina uppgifter och hur den interna kommunikationen har påverkats. Tidigare forskning har visat att organisationer gynnas av digital kommunikation då medarbetarna blir utbildade inom att hantera teknologi och att effektivt kommunicera, men en minskad fysisk kommunikation har inneburit att den interna kommunikationen har fått särskilda negativa sidoeffekter. Denna studie har som syfte att identifiera de kommunikativa förändringarna och konsekvenserna hos den förändrade interna kommunikationen hos en bank i Sverige. Flera medarbetare blev intervjuade via telefon eller zoom-möten och fick besvara frågor som var relaterade till den förändrade kommunikationen och dess upplevda konsekvenser. Intervjuerna var baserade på litteratur inom pedagogik, kommunikation och konsekvenserna för organisationer under en pandemi. Genom en tematisk analys av resultatet visade det sig att deltagarna upplevde att den allmänna kommunikationen var mer begränsad till det digitala och arbetsprestationen var oförändrad eller förändrad till det bättre. Men det skedde ofta missar i kommunikationen som var konsekvenser av att ingen fysisk kommunikation hade genomförts. En digitalt baserad arbetsmiljö har sina positiva effekter när det kommer till att göra sina medarbetare mer effektiva och flexibla då de flesta organisationer genomför sina verksamheter online, men om en uppgift kräver mer extensiv information eller ansvarstagande av uppgifter behöver konkretiseras så är digitalt distribuerad information ibland otillräcklig.

World health organization (WHO) har listat tio hot mot världshälsan varav två av dessa är pandemier och vaccinskepticism. Enligt forskare kommer pandemier drabba mänskligheten samtidigt som vaccinskepticismen ökar. Individer som är kritiska till vaccin tillhör antivaccinationsrörelsen och de menar på att vaccin är ett sätt att skada befolkningen. Antivaccinationsrörelsen använder sociala medier för att sprida sitt budskap. Idag pågår covid-19 pandemin och på kort tid har vaccin tagits fram och befolkningen erbjuds möjligheten att vaccinera sig. Det finns personer som är kritiska till vaccinet och de restriktioner som regering och riksdag infört för att minska smittspridningen av SARS-CoV-2. Studiens syfte är att få en förståelse för hur antivaccinationsrörelsens arbete tar sig uttryck i sociala medier och hur antivaccinationsrörelsen agerar för att påverka människor. Den metod som ligger till grund för arbetet är netnografi och syftet med en sådan studie är att studera sociala och kulturella sammanhang på internet. För att samla in empiri har inlägg på Twitter studerats genom en icke-deltagande observation. För att analysera inläggen har Anthony Giddens begrepp tillit och expertsystem samt Ulrick Becks begrepp risksamhället använts. Studiens resultat visar på att individer som uttrycker sig negativt om vaccinet besitter ett lågt förtroende för de experter som uttalar sig gällande SARS-CoV-2 och vaccinet som utvecklats. De som är kritiska till vaccin menar på att vaccinet mot SARS-CoV-2 och de restriktioner som finns på grund av covid-19 pandemin är ytterligare ett sätt att begränsa människor fri- och rättigheter. De individer som är kritiska till vaccin menar vidare att covid-19 pandemin är skapad för att the big pharma ska tjäna pengar. Vaccinet mot covid-19 anses vara farligare än att genomgå sjukdomen och det är en anledning till att inte vaccinera sig. / The World Health Organization (WHO) has listed ten threats to the world health, two of which are pandemics and vaccine skepticism. Scientist agree that pandemics will affect humanity andat the same time people are being more skeptical about vaccine. Individuals who are critical of vaccine belongs to the anti-vaccination movement and believe that vaccines are a way of harming the population. The anti-vaccination movement use social media to spread their message. The ongoing pandemic is called covid-19 pandemic, vaccines have been developed in a short time and the population is offered the opportunity to be vaccinated. There are people who are critical of the vaccine and the restrictions that the government and the parliament hade decide about to reduce the spread of the SARS-CoV-2. The purpose of this study is to establish an understandig of how the work of the anti-vaccination movement is expressed on social media and how they act to influence people. The method for this study is netnography and it is used to study social and cultural contexts on the internet. To gather empirical data posts on Twitter have been studied through a non-participatory observation. Anthony Gidden’s concepts of trust and expert systems as well as Ulrich Beck’s concepts of the risk society have been used to analyze the posts. The results of this study show that individuals who express themselves negatively about vaccines have a low level of trust in the experts who are commenting about SARS-CoV-2 and they believe that vaccines are a way to control people. They believe that the restrictions that exist due to covid-19 pandemic are another way to restrict people’s freedom and that it was the big pharma that created the covid-19 pandemic. The anti-vaccination movement considered that the vaccine against the SARS-CoV-2 is more dangerous than the disease.

Bakgrund: Flyktingar och migranter tillhör en av Europas högriskpopulationer, vilka lever under utmanade förhållanden, med eller utan pandemier. Det finns begränsad kunskap om situationen i flyktingläger under Covid-19 pandemin. Syftet: Att undersöka hjälparbetares erfarenheter från Covid-19 preventionsarbetet i Moria, Europas största flyktingläger. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex hjälparbetare i Moria, under våren 2021. Intervjuerna genomfördes i person eller via videosamtal, varade mellan 42-79 minuter, spelades in, transkriberades, och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut tre kategorier; Bristande grundförutsättningar, I motvind lyfter draken och Sociokulturella svårigheter, som sammanlagt innehöll åtta underkategorier. Kategorierna skildrar ett bortglömt hörn av Europa. Lägret är överbefolkat, antalet hjälparbetare är underdimensionerade liksom utrustning och stödet från ansvariga myndigheter. Detta till trots, gjorde de sitt yttersta för att följa Världshälsoorganisationens rekommendationer. Samtidigt hanterades stigma riktad mot invånarna i lägret som begränsade tillgång till vård och behandling. Sammantaget bildade kategorierna ett underliggande tema; Prevention i dubbel motvind, som illustrerar hur hjälparbetarna under redan bristande grundförutsättningar kämpade för att försöka lindra förödande konsekvenser av pandemin. Slutsats: Många faktorer försvårade Covid-19 preventionsarbetet i Moria. En djupgående, strukturell problematik skildras där avsaknad av stöd och resurser var av central betydelse. Å andra sidan, visade hjälparbetarna på stor vilja och engagemang att driva ett proaktivt och outtröttligt preventionsarbete, en kamp i motvind. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Ett strukturerat miljöarbete och miljöledningssystem, likt ISO 14001, som tillämpats av företag kan ge upphov till flertalet fördelar. Bland annat finns indikationer att företags miljöarbete kan ge strategiska konkurrensfördelar vid kristider, något som studerats under finanskrisen 2008. För att uppnå ett framgångsrikt miljöarbete med hjälp av ett miljöledningssystem finns det ett flertal dokumenterade viktiga faktorer som företag bör arbeta med, däremot finns det kunskapsluckor om vikten av dessa faktorer för svenska företag. I föreliggande studie var syftet att undersöka företags synpunkter om viktiga faktorer för ett framgångsrikt strukturerat miljöarbete, samt vikten av dessa faktorer som ett stöd under, för studiens tidpunkt, pågående COVID-19 kris. En Q-sortstudie genomfördes online med elva respondenter ansvariga för miljöarbetet på olika företag i Kronobergs län. Deltagarna fick svara på två olika undersökningsfrågor kopplade till studiens frågeställningar. Resultatet från Q-sortstudiens faktoranalys visade att medverkande företag upplevde att lagefterlevnad och krav från kunder och affärspartners var viktiga faktorer för ett framgångsrikt strukturerat miljöarbete. Minst viktiga faktorer ansågs vara marknadskrav och press från konkurrenter samt miljörevisioner. Som ett stöd under COVID-19 krisen ansåg företagen att några viktiga faktorer var krav från kunder och affärspartner samt engagemanget på olika nivåer inom företaget. Minst viktiga faktorer ansågs vara marknadskrav och press från konkurrenter. En jämförelse av rangordningen av alla faktorer från båda undersökningsfrågorna visade att högsta ledningens engagemang ansågs som viktigast baserat på ett medelvärde. En tendens kunde även urskiljas att företagen ansåg att miljörelaterade faktorer var av mindre vikt under COVID-19 krisen. Studien indikerade viktiga fokusområden i form av faktorer för ett framgångsrikt miljöarbete och miljöledningssystem, vilka möjligen även kan fungera som stöd under en krisperiod.

Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga vilka krisåtgärder och vilken likviditetshantering som företag inom besöksnäringens boendesektor tillämpat för att överleva under Covid 19-krisen. Detta för att generera en djupare förståelse för vilka lärdomar som kan dras för att möta framtida kriser på ett mer effektivt sätt. Metod: Denna kvalitativa studie baseras på semistrukturerade intervjuer med informanter från företag inom besöksnäringens boendesektor. Resultat: Studiens slutsats är att företagen i studien har drabbats i olika hög utsträckning av pandemins ekonomiska följder. Företagens omsättning, beläggning samt lönsamhet har för många av verksamheterna kraftigt reducerats till följd av krisen och dess restriktioner. Företagen har arbetat på ett flertal olika sätt för att förändra sina verksamheter och hantera sin likviditet och de ekonomiska följderna under Covid-19 pandemin. Några av de åtgärder som har vidtagits är att reducera verksamhetens kostnader, tagit del av statliga stöd, diskuterat och omförhandlat villkor med leverantörer och långivare, säkrat likviditeten genom en ökad upplåning, introducerat nya koncept och attraherat nya målgrupper, sänkt försäljningspriset, ett ökat arbete med kampanjer samt skapat förutsättningar för att möjliggöra trygga upplevelser som besökare. Kunskapsbidrag: Studien undersöker en aktuell och pågående kris med nedstängningar av en karaktär som aldrig tidigare skådats i modern tid. Krisen har drabbat samhället, näringslivet samt många företag och medarbetare väldigt hårt särskilt inom besöksnäringen där många företag gått i konkurs och många medarbetare blivit uppsagda. Genom att kartlägga de krisåtgärder och den likviditetshantering som verksamheterna har tillämpat under krisen kan en djupare förståelse för de lärdomar som kan dras för att hantera framtida kriser på ett mer effektivt sätt.

Bakgrund: Sjukdomen Covid-19  kom helt oväntat, inte minst för vården som sattes under stor press. Allt fler patienter behövde hjälp från den somatiska vården på grund av Covid-19 och kunskapen kring viruset och sjukdomen var knapphändig och nya riktlinjer infördes kontinuerligt. Bristen på kunskap och kompetens kring viruset gjorde vårdandet svårt och sjuksköterskorna i frontlinjen stod inför en ny verklighet i omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsmiljöns påverkan på omvårdnaden av patienter med bekräftad Covid-19 i den somatiska vården. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: I dataanalysen framkom det fyra huvudkategorier med tio underkategorier. Huvudkategorierna blev följande (1) Större ansvar i den patientnära omvårdnaden  (2) En föränderlig organisation, nya riktlinjer och ny kunskap, (3) Arbetet med personlig skyddsutrustning var en utmaning och (4) Den nya arbetsmiljön påverkade sjuksköterskan. Slutsats: Sjuksköterskor ställdes inför nya utmaningar och arbetsuppgifter vilket ledde till ökat ansvar där deras kunskap sattes på prov. Den nya arbetsmiljön har påverkat sjuksköterskorna på flera sätt och de har varit tvungna att skapa sig copingstrategier för att klara av sitt arbete.