Syfte: Runt om i Sveriges 290 kommuner jobbar byggnadsinspektörer med att tillämpa Plan- och bygglagen (PBL). Inom lagstiftningen förekommer begreppet sakkunniga, där man i lagändringen 2011 införde krav på certifiering. Majoriteten av alla certifieringsområden för sakkunniga som skulle ha införts uteblev och i nuläget saknas möjlighet att tillämpa lagen som den var menad. Studien undersöker därför hur byggnadsinspektörerna hanterar avsaknaden av certifieringsområden och personer utan certifiering. Målet med studien är att utreda hur kommunernas byggnadsinspektörer skapar mening till tolkningen av begreppet sakkunnig och hur det används vid tillämpningen av Plan- och bygglagen. Metod: Studien har följt en kvalitativ metod i form av intervjuer med nio byggnadsinspektörer i sex olika kommuner. Intervjuerna är konfidentiella. Till metoderna hör också en inledande litteraturstudie. Intervjusvaren har antecknats, generaliserats och jämförts genom metoden komparation. Resultat: I samtliga kommuner förekommer det en blandning av certifierade sakkunniga och de som saknar certifiering. Alla byggnadsinspektörer tolkar begreppet sakkunnig som en certifierad person, men vissa avviker ibland från att använda certifierade personer. Det som påverkar byggnadsinspektörernas tolkning av begreppet sakkunnig är främst det sociala arbetsklimatet och de kollegor som man har. Det kan konstateras att hanteringen är en spegling av inspektörernas meningsskapande och att de flesta kommuner hanterar avsaknaden av certifierade personer genom att se det rimliga i situationen. Konsekvenser: Den problematik som studien framställer besannades via intervjuerna med byggnadsinspektörerna. PBL tillämpas inte som den ska med certifierade sakkunniga, då det saknas föreskrifter för flera områden samt att det saknas certifierade personer i vissa kommuner. Inspektörerna upplever dock inte något större problem med hanteringen, eftersom de täcker upp lagens brister och avsaknad av certifieringsområden genom att tillämpa den äldre plan- och bygglagen (ÄPBL), och gör egna bedömningar. Inspektörerna hanterar det på ett pragmatiskt och rimligt sätt snarare än lagmässigt korrekt. Begränsningar: Studien begränsas till att undersöka sakkunniga inom ramen för PBL. Eftersom certifierade kontrollansvariga har en annorlunda roll jämfört med andra sakkunniga behandlas de inte i denna studie. / Purpose: Throughout the 290 municipalities in Sweden, building inspectors work with applying the Planning and Building Act (PBL).  Within the legislation the term “expert” (in Swedish “sakkunnig”) is present, where the amendment in the law 2011 introduced a requirement for certification. The majority of all certification areas for experts that should have been introduced were left out and at present there is no possibility of applying the law as it was intended. The study therefore investigates how the building inspectors handle the absence of certification areas and persons without certifications. The aim of the study is to investigate how the municipalities building inspectors make sense of the interpretation of the term expert and how it is used in the application of the Planning and Building Act. Method: The study has been following a qualitative method in the form of interviews with nine building inspectors in six different municipalities. The interviews are confidential. The method also includes an initial literature study. The interview answers has been noted, generalized and compared by the method of comparison. Findings: In all the municipalities there is a mixture of certified experts and those who lack certification. All the building inspectors interpret the term expert as a certified person, but sometimes they deviate from using certified persons. The influence on building inspectors’ interpretation of the term expert is foremost the social work environment and the colleagues that one has. It can be stated that the handling is a reflection of the building inspectors’ sensemaking and that most municipalities handle the absence of certified persons by looking at the reasonableness in the situation. Implications: The problem that the study describes has come true through interviews with the building inspectors. PBL is not applied as it should be with certified experts, because there is a lack of regulations for more areas and a lack of certified persons in some municipalities. The building inspectors however do not experience a major problem with the handling because they cover the laws deficiencies and lack of certification areas by applying the older Planning and Building Act (ÄPBL), and making their own assessments. The inspectors handle it in a pragmatic and reasonable manner rather than legally correct. Limitations: The study is limited to investigate experts within the framework of PBL. Because certified persons in charge of inspections have a different role compared to other experts, they are not included in this study.

Made available in DSpace on 2015-03-26T12:25:11Z (GMT). No. of bitstreams: 1 texto completo.pdf: 3516597 bytes, checksum: 64c7e266edfb6169b46329971e221d50 (MD5) Previous issue date: 2013-03-19 / Evolution of new technologies and globalization is bringing incessant changes in society and challenges for educators and researchers to understand and use them in the educational process. Reformulation of educational proposals and reconstruction of knowledge transmission methods are decisive actions to meet the needs of development and improvement of people's lives. The labor market requires skills to deal with the social, technological, and globalization changes, in which competition, pressures, and demands for innovations are constant. In these circumstances, continuing education and Internet are possibilities to encourage the necessary and immediate advances of professional s productive capacity at any level of training and experience. However, using educational technology merely does not guarantee pedagogical quality. Concise planning proposals involving active learning methods, effective mediation to develop meaningful content, and assessment of apprehension of content and skills with the educational feedback loop process requires new skills and ways of teaching and learning. Breaking an educational model and inserting another presuppose reflection-action-reflection. These questions stimulated this study that integrates active learning methods and new technological tools for application of a teaching and learning model in a constructivist perspective. This study aimed to evaluate the application of the Problem and Project-based learning (PBL) method in Food Science, involving students of technical course and educators working in the area. As supporting this study hypothesis, it is assumed that the teaching proposal can result in satisfactory levels of teaching and learning and integral formation of critical professionals who guide the construction of knowledge in the food area based on the principles of the Problem-based learning (PBL) method and technological and distinct resources for content publicizing and troubleshooting guidance. Investigations were made in four stages by bibliographical and field researches for the theoretical and empirical basis. The first step consisted of theoretical research in order to identify and analyze different models of teaching and learning based on PBL method for possible application in Food Science s area teaching and more specifically in political actions for educational quality development in relation to school attendance and non-attendance courses. The second step consisted in compiling information regarding the PBL method for structuring the PBL in online environment to support the method application in school attendance and non-attendance courses. Results showed that PBL in online environment fulfilled its purpose by its quality, importance, and potential motivator. The third and fourth steps consisted of empirical research based on the quasi-experimental model of temporal series with a group of eligible individuals considered before and after the treatment implementation, i.e., the content management in online education form by applying the Problem and Project-Based Learning. Population samples were the students and educators who maintained link with Institutos Federais de Educação, Ciência e Tecnologia (Federal Institutes of Education, Science, and Technology). Results showed that the method was a big challenge for demanding the concepts revision of teaching and learning using online method; different solutions were produced for complex problems; the acquired knowledge showed technical-scientific basis in relation to prior knowledge; developed skills of group were evident; interaction among poles and inter-institution were limited compared to members of the same pole or institution.. Based on results of students' learning and reflections of educators, it was found that the method was effective and that there is feasibility of its application in Food Science teaching. / A evolução das novas tecnologias e da globalização vem trazendo incessantes mudanças na sociedade, que constituem desafios para educadores e pesquisadores compreendê-las nos processos educacionais para utilizá-las. A reformulação das propostas educacionais e a reconstrução dos métodos de transmissão de conhecimentos são ações determinantes para atender às necessidades de desenvolvimento e de melhoria da vida da população. O mercado de trabalho exige competências para lidar com as transformações sociais, tecnológicas e com a globalização, nas quais a concorrência, as pressões e as demandas por inovações são constantes. Nessas circunstâncias, a educação continuada e a Internet são potenciais para fomentar os avanços necessários e imediatos da capacidade produtiva dos profissionais em qualquer nível de formação e de experiência. No entanto, utilizar tecnologias educacionais simplesmente não garante qualidade pedagógica. Um planejamento conciso de propostas que associem métodos de aprendizagem ativa, uma mediação efetiva para desenvolver conteúdos significantes e a avaliação da apreensão dos conteúdos e habilidades com retroalimentação do processo educacional exigem novas competências e formas de ensinar e aprender. Romper com um modelo educacional e inserir noutro pressupõe reflexão-ação-reflexão. Tais questões impulsionaram este estudo, que integra métodos de aprendizagem ativa e novos instrumentos tecnológicos para aplicação de um modelo de ensino e aprendizagem numa perspectiva construtivista. O estudo teve como objetivo geral avaliar a aplicação do método de Aprendizagem Baseada em Problemas/Projetos na Ciência dos Alimentos, envolvendo educandos de curso técnico e educadores que atuam na área. Como hipótese de sustentação do estudo supôs-se que a proposta de ensino, na área de alimentos, apoiada nos princípios do método de ABP e nos recursos tecnológicos distintos, para veiculação de conteúdos e direcionamento da solução de problemas, pode resultar em níveis satisfatórios de ensino e aprendizagem e na formação integral de profissionais críticos e construtores da aprendizagem. As investigações ocorreram por intermédio da pesquisa bibliográfica e pesquisa de campo, para o embasamento teórico e empírico e ocorreu em quatro etapas. A primeira etapa consistiu na investigação teórica, visando identificar e analisar diferentes modelos de ensino-aprendizagem, centrados no método de ABP, possíveis de serem adotados no ensino na área de Ciência dos Alimentos e, mais especificamente, nas ações políticas para um desenvolvimento educacional de qualidade, na educação presencial e não presencial. A segunda etapa consistiu na compilação de informações referentes ao método de ABP visando estruturar o ambiente on-line ABP para subsidiar a aplicação do método em cursos presenciais e a distância. Os resultados mostraram que o ambiente on-line ABP cumpriu o seu propósito mediante sua qualidade, importância e potencial motivador. A terceira e quarta etapas consistiram na investigação empírica, baseada no modelo quaseexperimental de séries temporais com um grupo de indivíduos elegíveis, considerado antes e depois da implementação do tratamento, isto é, da administração de conteúdos na modalidade de educação on-line aplicando-se o método de Aprendizagem Baseada em Problemas/Projetos. Os extratos da população foram os educandos e educadores que mantinham vínculo com Institutos Federais de Educação, Ciência e Tecnologia. Os resultados mostraram que: o método representou um grande desafio por exigir revisão dos conceitos de ensinar e aprender, utilizando o método on-line; soluções distintas foram produzidas para os problemas complexos; o conhecimento adquirido apresentou fundamentação técnico-científica em relação ao conhecimento prévio; foram evidentes as habilidades de grupo desenvolvidas; as interações interpolos e interinstituições foram limitadas em comparação aos integrantes do mesmo polo ou instituição. Constatou-se, com base nos resultados de aprendizagem dos educandos e nas reflexões dos educadores, que o método foi efetivo e que há viabilidade de sua aplicação no ensino da Ciência dos Alimentos.

No description available.

Under de senaste åren har det blivit alltmer aktuellt att bygga hållbart. Detta beror på den betydande klimatpåverkan som byggbranschen har och det önskemål som finns att minska påverkan för att sakta ner klimatförändringarna. Såväl kommuner som byggföretag arbetar idag aktivt med att minska sina klimatavtryck och driva utvecklingen framåt inom hållbart byggande. År 2015 så infördes en ny lag i PBL:s åttonde kapitel som förbjuder kommuner att ställa krav på byggnaders tekniska egenskaper under planerings- och markanvisningsprocessen. Trots detta har kommuner fortsatt ställa krav på tekniska egenskaper vilket hindrar det hållbara byggandet. Avsikten med studien har varit att undersöka kommuner och byggföretags åsikter kring de kommunala särkraven och hur det påverkar deras visioner om att det ska byggas mer hållbart. Studien undersöker därutöver vad som behöver förändras för att det ska byggas mer hållbart. Metoden som har använts för att besvara frågeställningarna har varit en kombination av tre olika metoder. Studien inleddes med en juridisk kvalitativ metod där relevanta lagtexter, utredningar och förarbeten studerades. Därefter en litteraturstudie för att kolla på tidigare examensarbeten och sist användes en kvalitativ intervjustudie där tio relevanta personer i branschen har intervjuats, fyra personer på byggföretagens sida och fem personer på kommunens sida. Intervjuerna skedde i form av semistrukturerade intervjuer. Den juridiska metoden, litteraturstudien och intervjuerna har tillsammans lett till slutsatserna att kommunerna som intervjuat är medvetna om att de inte får ställa några specifika krav, men har valt att ställa så kallade “önskemål” vid markanvisningar i stället, den slutsats man kan dra av det är att kommunerna i vissa fall ställer indirekta krav genom önskemål vilket påverkar kommunerna negativt. Det går även att konstatera att kommunerna är måna om att det som bygger i deras kommun ska bygga väldigt hållbart. Samtliga intervjuade personer inom branschen anser att det måste ske en form av förändring i branschen när det kommer till kommunens inblandning i ambitionerna om att bygga hållbart, och det behöver ske en skärpning och hårdare reglering nationellt genom BBR så kommunerna inte känner sig tvingade att ställa dessa krav eller “önskemål”. / In recent years, it has become increasingly relevant to build sustainably. This is due to the significant climate impact that the construction industry has and the desire to reduce this impact in order to slow down climate change. Both municipalities and construction companies are actively working today to reduce their climate footprint and drive development forward in sustainable construction. In 2015, a new law was introduced in PBL's eighth chapter, which prohibits municipalities from setting requirements on the technical characteristics of buildings during the planning and land designation process. Despite this, municipalities have continued to make demands on technical properties, which hinders sustainable construction. The purpose of the study has been to examine the opinions of municipalities and construction companies regarding the municipal special requirements and how it affects their visions of building more sustainably. The study also examines what needs to change in order for it to be built more sustainably. The method that has been used to answer the questions has been a combination of three different methods. The study began with a legal qualitative method where relevant legal texts, investigations and preparatory work were studied. Then a literature study was used to look on previous thesis and finally a qualitative interview study was used where ten relevant people in the industry have been interviewed, five on the side of the construction companies and five on the side of the municipality. The interviews took place in the form of semi-structured interviews. The legal method, literature study and the interviews have together led to the conclusions that the municipalities interviewed are aware that they are not allowed to set any specific requirements, but have chosen to set so-called "requests" for land allocations instead, the conclusion that can be drawn from this is that the municipalities in some cases make indirect demands through requests, which affects the municipalities negatively, we can also state that the municipalities are keen that what is built in their municipality must be built very sustainably. All the people interviewed in the industry believe that there must be some form of change in the industry when it comes to the municipality's involvement in the ambitions to build sustainably, and there needs to be tightening and tougher regulation nationally through BBR so that the municipalities do not feel forced to set these requirements or "desires".

Det pågår en diskussion i branschen om huruvida upphandlingsplikt för kommunala anläggningar som regleras i exploateringsavtal föreligger. Plan och bygglagen möjliggör för kommuner att antingen ålägga exploatören ”att vidta” eller ”finansiera” de kommunala anläggningarna, dock utan att förtydliga förenligheten med upphandlingslagstiftningen. Studien når slutsatsen att kommunala anläggningar som regleras i exploateringsavtal är upphandlingspliktiga. De fyra kriterier som konstituerar ett kontrakt i LOU:s mening: skriftlighet, ekonomiska villkor, upphandlande myndighet och utförande av byggentreprenad, är alla uppfyllda. Att tillämpa LOU kan i sig inbegripa en samling problem. Kommunen och exploatören, som avser bebygga kvartersmarken i planområdet, har ett avtalsförhållande genom exploateringsavtalet som kan reglera finansiella åtaganden för exploatören. Detta kan i sin tur ge exploatören ett teoretiskt incitament att lämna lågt anbud i upphandlingen; exploatören ska genom exploateringsavtalet ändå stå för kostnaderna. Exploatören är också verksam inom avtalsområdet av den orsaken att exploatören redan äger marken. Utredningar kan ske löpande som en förberedelse inför exploateringen av marken. I lagen om offentlig upphandling regleras om en anbudssökande deltagit i förberedelserna, så kallat konsultjäv, som möjligen kan aktualiseras. Studien visar att de kommuner som medverkar i en enkätundersökning inte har ett enhetligt arbetssätt. Minst 28 procent av de totalt 120 kommunerna som deltar i enkätundersökningen, sedan 2015-01-01 har låtit exploatören utföra kommunala anläggningar i minst ett exploateringsavtal. Det framkommer i samband med en intervjuundersökning att en av tre intervjuade kommuner använder sig av ”frivillig” tillämpning av LOU, utan hänsyn till uppfattningen att upphandlingslagstiftningen inte behöver tillämpas. Att LOU tillämpas, uppfyller istället syftet med att säkerställa bland annat vägar och gators kvalitet. De exploatörer som deltar i studien anger flera fördelar med att sköta utbyggnaden av allmän plats samordnat med utbyggnaden av kvartersmarken. Studiens enkät- och intervjuundersökning med kommuner vittnar om motsatsen, att exploatören som ålagts att finansiera kommunala anläggningar i exploateringsavtalet sällan inkommer med anbud i upphandlingen. De kommuner som deltar i studien upplever inte att konsultjäv eller regleringen av de finansiella frågorna redan i exploateringsavtalet, som föregår upphandlingen, vållar praktiska problem. De konstaterar förvisso att de fortfarande kan vara teoretiska problem. Studien visar vidare att det finns en skillnad i synsätt kring LOU beroende av yrkeskategori. Juristerna bedöms vara mer teoretiska i sitt synsätt och menar i huvudsak att LOU bör tillämpas. Exploateringsingenjörerna förefaller däremot vara mer praktiska i sitt synsätt, och vill låta exploatörerna bygga ut de kommunala anläggningarna som efter färdigställandet lämnas över till kommunen. / There is an ongoing discussion within the industry whether public procurement should be applied or not regarding municipality facilities that are regulated in development agreements. The law render for the municipality to either enjoin the developer “to institute” or “to finance”, however it is without clarification regarding the compatibility with the public procurement legislation. The study reaches the conclusion that public facilities that are regulated in the development agreements are subject to public procurement. The four criteria’s that constitutes a contract within the Swedish Act on Public Contracts (LOU) are all fulfilled. The municipals does not see consultant disqualification or regulation of the financial questions, that already is in the development agreement that proceed the procurement, causes any practical problems. It’s established that it could still be a theoretical issue. Applying the law of public procurement may come with complex problems. The municipality or the developer that has intention to build on the development area, have in an agreement through the development agreement that can regulate financial obligations for the developer. This will in theory give the developer incentive to come with an offer in the procurement that is not dependent on the actual costs; the developer should either way pay through the development agreement. The developer whom also is operative within the development agreements area who per say already is the land owner. Investigations, such as for example geotechnical investigations can continuously be done as a preparation for the development to come on the land. The law of public procurement regulates prior involvement of candidates or tenderers, so called consultant disqualification, which might be actualized. The study shows that the municipals that have partaken in the study do not have a unified way of working. Since 2015-01-01 at least 28 % of the 120 responding municipals let the developer execute the development of the municipal facilities in at least one development agreement. Another result that emerged is that in one of the three interviewed municipals there is a “voluntary” enforcement of the Swedish Act on Public Contracts (LOU), in spite of the opinion that the law of procurement should not be used. The use of LOU instead fulfills the purpose of securing the quality of roads and pavements. The developers that has partaken in the study state that there are several advantages with being the developer of the public areas coordinated with expansion of the land. The study’s survey and interviews with municipals show the opposite, that the developer whom has been enjoined to finance public facilities in the development agreement rarely participates as a tender in the procurement.The municipals does not see consultant disqualification or regulation of the financial questions, that already is in the development agreement that proceed the procurement, causes any practical problems. It’s established that it could still be a theoretical issue.It has also come to light that there is a different approach depending on work categories. Legal experts are described as the theorists and think that LOU should be used. The development engineers are on the other hand seen as the practitioners and they want the developer to have the opportunity to build the municipals facilities and then after they are finished is handed over to the municipal.

There are problems with poor quality, poor scheduling and poor working climate in the Swedish construction industry. Many parts have been involved, trying to solve the problem. This spring a new planning and building-law becomes final. In this law, the requirements set on the controls are greater. Hopefully this will lead to fewer construction errors. The requirements set on the working environment have also increased, forcing consultants and contractors to focus on safe workplaces. For each project requiring a building permit, an inspection plan has to been drawn. The inspection plan aims to ensure that the constructed building is operational. To ensure that the control plan is followed, self monitoring is performed. For each project, every designer also has to do a risk analysis to ensure a safe working environment. This report presents an investigation of stakeholders’ roles in the construction process. It also points out what by law should be controlled and against what. The result of the report is templates for control against PBL, self-monitoring plan and risk analysis. / Det finns stora problem med bristande kvalitet, dålig tidplanering och undermåligt arbetsmiljöklimat i den svenska byggbranschen. Detta problem är något som berörda parter lagt ner mycket tid på för att komma till rätta med. Som ett led i strävan mot kvalitetssäkring träder en ny Plan- och bygglag i kraft den 2 maj, som ökar kravet på innehåll i kontrollplaner, och därmed egenkontrollplaner. Arbetsmiljöfrågor har under senare år även de blivit mer aktuella med krav på byggarbetsmiljösamordnare och riskanalys. För samtliga projekt som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan krävs en kontrollplan. Dessutom ska en egenkontrollplan samt en riskanalys finnas för samtliga projektörer i samtliga projekt. Riskanalyser ligger ofta till grund för val av lösningar eller omdirigeringar för att undvika personskador. I denna rapport redovisas en grundlig utredning av nyckelpersoners roll i kvalitets- och arbetsmiljöarbetet, samt vad som egentligen ska kontrolleras och mot vad. Nyckelpersonerna identifieras efterhand i rapporten. Resultatet av utredningen är förslag på utformning av mallar för kontrollplan-PBL, egenkontrollplan samt riskanalys.

Hur länge ett bygglov är giltigt finns reglerat i plan- och bygglagen (PBL) 9:43 som att den åtgärd ett bygglov avser ska ha påbörjats inom två år och avslutas inom fem år från den dag då bygglovet vann laga kraft. Huvudfrågan i studien handlar om svårigheten i att bedöma om åtgärden verkligen blivit påbörjad. Det finns ont om rättspraxis kring vad som avses med "påbörjats" vilket antagligen innebär att landets kommuner gör olika tolkningar i frågan. En annan fråga som studien behandlar är hur ändringar efter ett bygglovsbeslut hanteras. Rimligtvis händer det att byggherrar behöver göra justeringar under byggnationens gång. Syftet är att undersöka hur kommunerna tolkar PBL 9:43 med avseende på begreppet "påbörjats" samt hur giltighetstiden för byggnationens påbörjande efterlevs. Vidare är syftet att ge en beskrivning av den rättsliga grunden för vad som avses med "påbörjats" i nu gällande lagstiftning. Studien ska även utreda om PBL ger möjlighet att justera bygglov under byggnationens gång och hur kommunerna hanterar sådana fall i praktiken. Studien byggs upp av en juridisk analys som avser att beskriva de rättsliga grunderna kring bygglov och speciellt regeln i PBL 9:43. För att undersöka hur tvåårsfristen efterlevs genomfördes en kvantitativ undersökning av 500 bygglovshandlingar i sex kommuner. En enkätundersökning skickades ut till 75 kommuner för att ge svar på frågor kring kommunens tolkningar av "påbörjats" i PBL 9:43 och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslutet. Resultatet av den juridiska analysen visar att det sannolikt krävs att ett arbete med byggnadens grund ska kommit igång för att byggnationen ska bedömas som påbörjad. Enkätundersökningen visar på stora skillnader i hur kommunerna tolkar "påbörjats" i PBL 9:43. Den visar även att häften av kommunerna inte gör någon aktiv kontroll av giltighetstiden för byggnationens påbörjande. Av undersökningen framgick även att det är vanligt förekommande att byggherrar vill göra justeringar under byggnationens gång och de flesta kommunerna hanterar det inom det befintliga bygglovet. Av bygglovsgranskningen framgick inget fall där startbesked lämnats efter tvåårsfristens utgång. Slutsatser som dras i studien är bland annat att ett förtydligande av lagstiftningen troligtvis skulle ge en mer enhetlig bedömning av "påbörjats" i kommunerna, samt att det är oklart vilket stöd PBL ger för kommunernas hantering av justeringar av bygglov. / How long a building permit is valid is regulated in the Swedish planning and building act (PBL) 9:43. The validity of the permit is defined as the actual works with the building must be commenced in two years and ended in five years. The main question in this study is about the difficulty in assessing whether the actual works with the building has been commenced. There are few law cases that define the meaning of "commenced", which probably means that municipalities make different interpretations of the issue. Another question the study addresses is how changes in building permits are handled after the permit has become valid. Reasonably it happens that developers need to make adjustments of the building permit during the actual construction. The aim of this study is to examine how municipalities interpret PBL 9:43 with respect to the term "commenced" and how the building permits limitation of two years is complied with. Furthermore, the purpose is to give a description of the legal basis of what is meant by "commenced" in the current legislation. The study also intends to investigate whether PBL provides the ability to adjust the building permit during the time of the construction, and how municipalities deal with such cases in practice. The study is based on a legal analysis that aims to describe the legal grounds surrounding the building permit and especially the rule in PBL 9:43. To examine how the two-year period is complied, a quantitative survey of 500 building permit documents in six municipalities was completed. A questionnaire was sent out to 75 municipalities to provide answers to questions about the municipalities interpretations of "commenced" in PBL 9:43 and how adjustments of building permits are being handled. The outcome of the legal analysis shows that work with a building's foundation is probably a requirement that is needed for the work to be assessed as "commenced". The questionnaire survey reveals large differences in how municipalities interpret "commenced" in PBL 9:43. It also shows that half of the municipalities do not perform any active controls of the building permit's two year limitation. The investigation reveals that it is common that developers make adjustments during the time of construction and that most municipalities deal with it within the existing building permit. The investigation of building permits shows no case where starting clearance was given after the two year limitation. We conclude that a clarification of the legislation would likely provide a more uniform assessment of "commenced" in the municipalities. Likewise, it is unclear what support PBL provides considering adjustment after the building permit has become valid.

Den första januari 2015 trädde en ny regel i kraft, PBL 8 kap. 4 a §. Regeln innebär att kommuner inte får ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper, även kallat särkrav. Med egna krav anses sådana krav som är mer ambitiösa än vad regelverket tillåter. Krav på byggnadsverks tekniska egenskaper finns angivna i plan- och bygglagen (PBL), plan- och byggförordningen (PBF), Europeiska konstruktionsstandarder (EKS) och i Boverkets byggregler (BBR). En anledning till förbudet är att särkrav anses påverka byggkostnaderna, vilket i sin tur påverkar förutsättningarna för att tillgodose behovet av bostäder. I utredningar som utfördes åt regeringen hävdades att särkrav medför merkostnader på mellan 10 och 15 procent vid bostadsbyggandet. Regeringen ansåg även att samma krav ska gälla över hela landet för att underlätta den industriella produktionen av byggnadsverk. När lagförslaget lades fram bemöttes det negativt av många kommuner och myndigheter, vilket gör det intressant att undersöka om kommunerna väljer att följa den nya regeln. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning kommuner, i bygglovsprocessen och vid upprättade av exploateringsavtal, bryter mot särkravsförbudet i PBL 8 kap. 4 a §. Studien utgår från exploateringsavtal och bygglovsärenden vars handlingar är upprättade efter 2015-01-01 då särkravsförbudet trädde i kraft. I studien ingår bygglovshandlingar från åtta kommuner i Västra Götalands län och exploateringsavtal från 34 av Sveriges kommuner. I studien används en kombination av en kvalitativ och kvantitativ metod samt en juridisk metod. Särkrav som förekommer i studien är klassificerade som tydliga eller vaga särkrav. Bedömning av särkravens klassificering är författarnas egna och utgår från grundsatsen att byggherren är fri att välja metod så länge föreskrifterna i BBR uppfylls. Studiens resultat visar att 24 av de 42 kommunerna som ingår i studien ställer särkrav, vilket motsvarar 57 procent av de granskade kommunerna. Tolv kommuner ställer tydliga särkrav, fyra ställer vaga särkrav och åtta ställer både tydliga och vaga särkrav. Var fjärde kommun hänvisar även till olika program, strategier eller policys där särkrav förekommer. I exploateringsavtalen är särkrav vanligast inom områdena hygien, hälsa och miljö samt energihushållning. I byggloven är särkrav vanligast inom områdena brandskydd, hygien, hälsa och miljö samt säkerhet vid användning. Studiens slutsats är att kommuner fortfarande ställer särkrav i stor utsträckning trots förbudet i PBL 8 kap. 4 a §. / On January 1, 2015, a new law came into force, PBL 8 kap. 4 a §. The law implies that municipalities may not impose their own demands on construction works technical properties, also known as special demands. Own demands are considered as demands that are more ambitious than the law allow. Demands on construction works technical properties are specified in the Planning and Building Act (PBL), the Planning and Building Regulation (PBF), the European Construction Standard (EKS) and in Boverket's Building Regulations (BBR). One reason why the prohibition came into force is that special demands affect construction costs, which affect the conditions to meet the need of housing. The government's investigations revealed that specials demands resulted in additional costs of between 10 and 15 percent in the residential construction. The government wanted as well that the same requirements would apply across the whole country to facilitate the industrial production of construction works. When the new law was presented it faced negatively by many municipalities and public authorities, which makes it interesting to examine if the municipalities choose to follow the new law. The purpose of the study is to investigate in which extend the special demand prohibition in PBL 8 kap. 4 a § are broken by the municipalities in the building permit process and in the establishment of land development agreement. The study is based on land development agreements and building permits documents that are signed after 2015-01-01. Building permit documents from eight municipalities in Västra Götaland and land development agreements from 34 of Sweden's municipalities are included in the study. The study use a combination of qualitative and quantitative methods as well as a jurisprudence method. Special demands which been presented in the study have been classified into clearly or vaguely special demands. The special demands classification are the authors own assessment and are based on the principle that the developer is free to choose the method as long as the regulations in BBR is met. The study's result points out that 24 of 42 municipalities that is included in the study, use special demands, which is equivalent to 57 percent of the audited municipalities. Twelve municipalities have clearly special demands, four have vaguely special demands and eight have both clearly and vaguely special demands. Every fourth municipality also refers to various programs, strategies or policies with special demands. Special demands are most common within the area of hygiene, health and environment and energy in the land development agreements. In the building permits are special demands frequently used within the area of fire protection, hygiene, health and environment and safety in use. The conclusion of the study is that municipalities still use special demands widely despite the prohibition in PBL 8 kap. 4 a §.

När plan- och bygglagen (PBL) reviderades 2011 tillfördes ett krav på kommunerna att handlägga ett bygglovsärende inom tio veckor från det att ärendet blev komplett. Det infördes dock inga sanktioner mot kommunerna om de skulle överskrida tidsfristen. Efter flera utredningar av bland andra Boverket har det visat sig att kommunerna har svårt att hålla tidsfristen. Justitieombudsmannen (JO) har flertalet gånger sedan revideringen 2011 kritiserat kommuner som inte haft en rimlig handläggningstid. Regeringen gav 2016 Boverket i uppdrag att undersöka hur kommunerna förhåller sig till tidsfristen samt att ta fram ett förslag om sanktionssystem mot byggnadsnämnden när de överskrider tio veckor. Syftet med uppdraget var att kommunerna skulle förbättra sina handläggningstider och att byggprocessen skulle bli mer effektiv. Boverket konstaterade i sin rapport att 81 procent av kommunerna klarar av att handlägga majoriteten av sina ärenden inom tidsfristen och att kommunerna succesivt har förbättrat sina handläggningstider sedan 2011 års PBL infördes. Boverket ansåg i rapporten att införandet av en reducerad bygglovsavgift var det mest lämpliga system att införa mot nämnderna. Reducering av bygglovsavgift infördes i PBL den 1 januari 2019 genom paragraf 12:8 a. Reduceringen innebär att bygglovsavgiften ska minskas med en femtedel för varje påbörjad vecka som överskrider tidsfristen. I denna studie har det undersökts vilken inverkan den nya regeln har fått på utvalda kommuner, och hur kommunerna förhåller sig till den. Studien är avgränsad genom att fokus har riktats mot bygglov utanför detaljplan, liten avvikelse inom detaljplan och vid större projekt. Studien bygger på intervjuer med bygglovschefer eller handläggare i fyra kommuner i Västra Götalands län, där tre av kommunerna valdes efter befolkning och den fjärde valdes för att representera en kommun med stor andel säsongsboende. Inför intervjuerna har de intervjuade fått till sig en intervjuguide och under intervjuerna har samma grundfrågor ställts med möjlighet till fördjupade följdfrågor. Resultatet visar att 12:8 a inte kommer att få en stor inverkan på kommunerna och därmed inte leda till en mer effektiv byggprocess. Orsaken till detta är att lagändringen är en liten del i hela kedjan med en avsaknad av tidsfrister inom andra delar av byggprocessen. Nu kommer kommunerna att flytta resurser till den del som är tidsstyrd medan andra moment i processen blir nedprioriterade. Utifrån resultatet är slutsatsen att hela byggprocessen bör ses över. Paragraferna inom själva PBL men även andra lagar bör samverka bättre med varandra, och att den vägledningen som Boverket ska ge till kommunerna bör bli tydligare då kommunerna tolkar lagar olika. Sammantaget har 12:8 a inte fått någon större påverkan på byggprocessen och PBL:s syfte om en enklare plan- och bygglag fortsätter att motverkas. / The Planning and Building act (PBL) was rewritten in 2011. A new requirement was added for the local authorities to handle building permits within ten weeks from when the applications were completed. However there were no sanctions added against the local authorities if they were to exceed the deadline of ten weeks. Several investigations performed by, for example Boverket, show that the local authorities have difficulties meeting the deadline. JO has several times, since the readjustment in 2011, complained to local authorities of their unreasonable processing time. In 2016 the government gave Boverket an assignment to investigate if the local authorities are meeting the deadlines and to propose a sanction system for the building committees, if they exceed the ten weeks. The purpose of the assignment was to improve the local authorities' processing time and to make the building process more effective. The report from Boverket showed that 81 percent of the local authorities handle a majority of the building permits within the deadline and that the processing time has improved every year since the Planning and Building act was rewritten in 2011. It was stated in the report from Boverket, that a reduction of the building permit fee was the most suitable penalty to use against the local authorities for a time violation. The reduction of the building permit fee was introduced in PBL on the first of January 2019, and was stated in paragraph 12:8 a. The penalty is structured so that every started week that exceeds the deadline, the building permit fee will be reduced by a fifth. In this study it has been analysed what impact the rule has had on four local authorities and how they interpret the rule. The study has been limited to and is only focused on building permits that are outside of the detailed plan, with minor deviance from the detailed plan and building permits for major buildings. The study is based on interviews with the manager in the department of building permit in four different local authorities located in Västra Götaland. Three of the local authorities were chosen based on size of population and the fourth was chosen to represent a local authority that has major seasonal accommodation. Before every interview the interviewees have been given an interview guide, and during the interviews the same basic questions have been asked with an opportunity to ask in-depth follow-up questions. The result showed that 12:8 a will not have a significant impact on the local authorities and therefore will not result in a more effective building process. The reason for this is that the new regulation is only a small part in the bigger picture and has a lack of deadlines in other parts of the building process. This will lead to local authorities simply moving resources to the area that has a deadline, while other steps of the process will not be as prioritized. The conclusion from these findings show that the whole building process should be looked over. The rules within PBL should be better aligned with each other and also with other laws. The guidance that Boverket gives to the local authorities should also be clearer, since local authorities can interpret the law differently. Overall, the 12:8 a paragraph will not have a big impact on the building process. The purpose of PBL on a simpler Planning and Building act continues to be sidestepped.

<p>When a new building is constructed, or some changes are taking place in the already existing building, it is required according to PBL  chapter 8 that the developer applies for planning permissions at the building committee in that municipality where the real estate is located. In the planning permission, the documents of the current building are examined.<strong></strong></p><p> </p><p>The developer will appoint a quality manager that helps the developer to ensure that all necessary controls are done and that the requirements in these are met. The developer has the final responsibility to ensure that the building is built according to all requirements and rules. The building committee establishes a control plan that shows which controls have to be carried out and which certificates and documents have to be sent in during the time of the construction.</p><p>This study aims to finding out which documents that will be submitted at the construction of a new building, according to the laws found in PBL, if these documents are required and if they are examined of the municipalities before the building is approved.</p>