• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 135
  • 17
  • 12
  • 4
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 187
  • 187
  • 122
  • 120
  • 34
  • 31
  • 29
  • 28
  • 28
  • 26
  • 25
  • 25
  • 25
  • 22
  • 22
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
141

När mallar brister : Ett möte mellan teori och praktik på biblioteket / When models breaks down : theory meets practice at the library

Löfdahl, Britt January 2018 (has links)
In this scientific essay I explore my profession as a library adviser within the public library sector. The focus in my exploration is on the relation between theory and practice and how this relation is carried to the extreme in a situation where the theory consists of quantitative measuring. This situation triggers a conflict within me, and in the essay I reflect on the reasons for this with the aid of various philosophers and authors, in order to get a deeper understanding of my actions, and to see if I acted with good judgement in the sense of Aristotle´s phronesis. In my writing and exploring I also search for a way onwards, a better way to connect theory with practice in my meetings with library staff. My conclusions are that a first step would be to give practice precedence and start talking about the relation between practice and theory instead of the other way around. Further steps are a deeper understanding of the importance of dialogue, to see the perspective of the other and to dare to remain in, and to make the most of, the moment when theory and practice collide. / I denna vetenskapliga essä undersöker jag min yrkespraktik som utvecklingsledare inom folkbiblioteksområdet. Fokus i mitt utforskande ligger på relationen mellan teori och praktik och hur denna relation ställs på sin spets i en situation där teorin utgörs av ett kvantitativt mätande. Situationen utlöser en konflikt inom mig och i essän reflekterar jag över orsakerna till detta med hjälp av en rad filosofer och författare, för att få en djupare förståelse för hur jag handlade, och om jag handlade med gott omdöme i stunden, det som Aristoteles benämner som fronesis. I mitt skrivande och utforskande söker jag också efter en väg framåt, ett bättre sätt att förena teori och praktik i mina möten med bibliotekspersonal. Jag kommer fram till att ett första steg kan vara att ge praktiken företräde och tala om relationen mellan praktik och teori i stället för tvärtom. Ytterligare steg är en insikt i dialogens betydelse, att se den andres perspektiv och att våga vistas i, och ta vara på, det mellanrum som kan uppstå när teorin krockar med praktiken.
142

Facilitatorns praktiska kunskap i mötet med grupper / Facilitator's practical knowledge in the meeting with groups

Hermansson, Urban January 2019 (has links)
Syftet med denna essä är att undersöka facilitatorers handlande när ett skifte i en grupp äger rum. Med skifte avses en ny förståelse av ett innehåll som bearbetas. Facilitator är den som underlättar en grupps process att arbeta med någon typ av material eller fråga. Essäns frågeställning är vilka aspekter av praktisk kunskap utövar facilitatorn när hon erfar att en grupp skiftar sin förståelse. Studien är fenomenologisk och etnografisk då facilitatorers egna erfarenheter är i fokus. I essän ställs egen erfarenhet, intervjuer och samtal med fem facilitatorer i dialog med improvisationsteater och filosofer som skrivit om praktisk kunskap. Ur dessa samtal träder ett antal aspekter av praktisk kunskap fram. En aspekt är intuition som blir till i det relationella, kroppsliga och erkännande mötet med andra. När tanken inte förmår vägleda kan intuition infinna sig baserat på känslan som kommer ur intention och tidigare erfarenheter. Erfarenheter är en aspekt av praktisk kunskap och bildar mönster med andra erfarenheter. Intuition utgår från dessa erfarenheters mönsterbildning och vägleder vidare handling. En annan aspekt är samspelet mellan känsla, emotion, tanke och handling, både som kronologiskt och överlappande skeende. En ytterligare aspekt är kunnande-i-handling liksom reflektion-i-handling som akt av konstnärlighet och hantverkskunnande vilket leder vidare till betydelsen av att kunna improvisera. En facilitator har att vara i det skeende som pågår utan att ta över skeendet. Det är i unika skeenden som aspekter av den praktiska kunskapen yttrar sig som en helhet bestående av flertal samverkande aspekter. Det handlar om ett förhållningssätt att vara varande som facilitator. / The purpose of this essay is to investigate the actions of facilitators when a shift in a group takes place. Shift refers to a new understanding of a content being processed. Facilitator is the one who facilitates a group's process of working with any type of material or issue. The essays question is which aspects of practical knowledge the facilitator exercises when she experiences that a group is shifting its understanding. The study is phenomenological and ethnographic as the facilitators' own experiences are in focus. In the essay the own experience, interviews and conversations with five facilitators are put in dialogue with improvisation theatre and philosophers who have written about practical knowledge. From these conversations, a number of aspects of practical knowledge appear. One aspect is intuition formed in relational, bodily and recognition meetings with others. When the thought is not able to guide, intuition can emerge based on the feeling that comes from intention and previous experience. Experiences are an aspect of practical knowledge and form patterns with other experiences. Intuition is based on the pattern formation of these experiences and guides further action. Another aspect is the interaction between feeling, emotion, thought and action, both as a chronological and overlapping course of events. Further aspect is knowledge-in-action as well as reflection-in-action as the act of artistry and craftsmanship, which further leads to the importance of being able to improvise. A facilitator has to be in the course of events that goes on without taking over the event. It is in unique course of events that aspects of practical knowledge manifest themselves as a whole consisting of several interacting aspects. It is about an approach to be as a facilitator.
143

Ordet som försvann : En vetenskaplig essä om förskolepedagogers fostransansvar och praktiska yrkeskunnande

Embler, Ylva January 2019 (has links)
The word that disappeared - A scientific essay on the child-rearing responsibilities and practical professional knowledge of preschool educators This scientific essay examines how child-rearing tasks of the preschool educator relates to their practical knowledge from a hermeneutical perspective considered in the light of Hannah Arendt's concept of responsibility. The study consists of six subject narratives and an ethno-logical field study carried out at two preschools. Participatory observations and interviews were used as a method. Explored here is how professional responsibility, regulated in the preschool's governing documents, balances out against interpersonal responsibility in an activity where children spend most of their wakening hours and where attention is given to various factors such as the need for freedom, organisation and security. Examined too is how rules, companion education, self-regulation, leadership, adult authority and the application of governing documents weigh up against the concepts of children's' participation, influence and power. The concept of rearing in preschool is a controversial one: This may be due perhaps to connotations of rigid rules and nagging adults, but also that activities of the last decade have developed towards more school-based learning. Preschool teaching contains so much more however. In the daily workings of the enterprise security is established, while children are also learning to deal with materials and environments, learning to take on their own responsibility—exercising independence on a gradual basis. Alongside free play and creative activities, rearing therefore forms a vital element of children's non-cognitive learning that even affects interaction and communication. A concept that has been a part of the preschool world for over a century rearing has now been removed from the preschool curriculum.  Results demonstrate that the task of child-rearing is an element presupposed in a teachers’ practical knowledge. Based on a complex number of variables, children’s best interests are constantly considered. An unspoken gap sometimes arises between the professional’s responsibility and the interpersonal responsibility that they require to bridge the gap. This becomes particularly evident when children require the response of adults with whom they feel secure. In this manner child-rearing activities, previously seen as solely the parents concern, now also fall upon the educator, even if this remains unsaid. It is therefore assumed that the work of child-rearing will remain in preschools even if the word itself disappears. Responsibility, content and praxis, in the question of child-rearing therefore needs to be discussed and highlighted together with parenting to maintain a socially sustainable future. / I denna vetenskapliga essä undersöks hur förskolepedagogers fostransansvar yttrar sig i förhållande till deras praktiska yrkeskunnande ur ett hermeneutiskt perspektiv och i förhållande till Hannah Arendts ansvarsbegrepp. Studien består av sex egenupplevda berättelser och en etnologisk fältstudie utförd på två förskolor där deltagande observationer och intervjuer använts som metod. Här utforskas hur det professionella ansvaret, som regleras i förskolans styrdokument, balanseras mot ett mer mellanmänskligt ansvar i en verksamhet där de flesta barn vistas större delen av sin vakna tid och där hänsyn ska tas till olika faktorer som behov av frihet, organisation och säkerhet. Därför undersöks också hur regler, kamrat-fostran, självreglering, ledarskap, vuxenauktoritet och tillämpning av styrdokument avvägs mot begrepp som barns delaktighet, inflytande och makt. Fostransbegreppet är omstritt i förskolan. Det kan bero på att det förknippas med stelbenta regler och tjatiga vuxna, men det kan även spela en roll att verksamheten utvecklats i riktning mot ett mer skolämnesbaserat lärande under de senaste tio åren. Undervisningen i förskolan är dock så mycket mer. I grund-verksamhetens dagliga rutiner etableras trygghet samtidigt som barnen lär sig att hantera material och miljöer liksom att ta ansvar för sig själva och stegvis utöva självständighet. Tillsammans med fri lek och skapande aktiviteter utgör därför fostran en viktig del av barns icke-kognitiva lärande som även berör samspel och kommunikation. Ett begrepp som varit en del av förskolans värld i över hundra år och som nu stryks ur förskolans läroplan.   Resultatet visar att fostransuppdraget existerar som en förgivettagen del av pedagogernas praktiska kunskap. Utifrån en mängd komplexa variabler görs ständiga överväganden för barnens bästa. Ibland uppstår även ett outtalat tomrum mellan yrkesansvaret och det mellanmänskliga ansvaret som de behöver överbrygga. Något som blir särskilt tydligt när barn kräver gensvar av vuxna som de känner sig trygga med. Fostranshandlingar som tidigare sågs som föräldrarnas ensak blir på så vis också pedagogernas även om det förblir outtalat. Man kan därför anta att arbetet med fostran kommer att leva kvar i förskolan även om själva ordet försvinner. Ansvar, innehåll och praktiskt handlande i fostransfrågan behöver därför diskuteras och lyftas fram tillsammans med föräldrasamverkan för en socialt hållbar framtid.
144

Att vara chef i välfärden : om praktisk kunskap och reflektion / Manager in social welfare : practical knowledge and reflection

Felizia, Inga-Lill January 2019 (has links)
This essay has the form of a scientific essay. It explores and reflects on the practical knowledge and the importance of reflection for managers in the social welfare. The starting point is stories from my own experience of various managerial assignments, which are discussed and tested with theories about different kind of knowledge. The essay describes a background and gives a context with the help of scientific studies on leadership and reflection. The central themes that are explored in the essay are wisdom, understanding, individual responsibility and reflection. The theories used are focusing on the type of knowledge that manifests itself in action. They origin from the philosophers Aristotle, Kjell S. Johannessen, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Ludwig Wittgenstein, Simone de Beauvoir and Donald Schön. This essay gives examples of how the practical knowledge that managers in welfare sector uses can be understood and how reflection is an important part and a prerequisite for the development of knowledge. / Den här uppsatsen har formen av en vetenskapliga essä. Den undersöker och reflekterar över den praktiska kunskapen samt vilken betydelse reflektion har hos chefer inom den sociala välfärden. Utgångspunkten är berättelser från min egen erfarenhet av olika chefsuppdrag, som diskuteras och prövas mot teorier om kunskapsformer. Essän ger en bakgrund och ett sammanhang genom forskningsstudier om ledarskap respektive reflektion. De centrala teman som utforskas är omdöme, förståelse, personligt ansvar och reflektion. Teorierna som används för diskussion och reflektion är sådana som fokuserar på den form av kunskap som visar sig i handling, huvudsakligen från filosoferna Aristoteles, Kjell S. Johannessen, John Dewey, Hans-Georg Gadamer, Ludwig Wittgenstein, Simone de Beauvoir och Donald Schön. Essän visar exempel på hur den praktiska kunskapen hos chefer i välfärden kan förstås och hur reflektion är ett betydelsefullt moment och en förutsättning för utveckling av kunskap.
145

Relationen mellan interkulturellt ledarskap och praktisk kunskap

Andersson, Eva-Lotte January 2012 (has links)
My essay is concerned with intercultural leadership and practical knowledge. The essay is about ethical dilemmas and the diversity of issues we face constantly at the preschool. In my story I examine the different views of knowledge and the opportunities to lead people in an intercultural way, and how they relate to each other. I start by looking at the ethical ideas that form the basis for our actions and our view of knowledge. Then, I examine how the practical wisdom guides the ethical dilemmas that arise at the preschool. Thus, that leads me to the different forms of knowledge which are made visible in our daily work at the preschool, how they can be understood in the cultural environment in which they arise, and how they can be related to leadership. I show how the thinking ways and traditions we create shape the leadership. My inquiry is related to my colleagues since my professional role as a preschool teacher is made possible only in a social context with them. I find that the relationship between my own understanding of the practical knowledge and intercultural management can be related to my colleagues, as well as to parents and preschool children. The environment at the preschool is based on different ways of thinking and traditions that are transmitted and transformed in different processes. The inter-cultural leadership is questioned in the working group and the desire for authoritarian leadership is brought to question. Our view of knowledge is dependent on the ethical values we choose to make use of. Knowledge and leadership is created in a process that never ends, together with the people who create and recreate it.
146

Konsten att vara specialist och kunna lyssna : En reflektion kring förväntningar ochomgivningens betydelse för HR-medarbetarens roll i organisationen

Eriksson, Susanne January 2015 (has links)
I den här vetenskapliga essän: Konsten att vara specialist och kunna lyssna, reflekterar jag kring och undersöker min praktik som yrkesverksam inom HR-området. Jag undersöker några av de förväntningar som jag och min omgivning har på mig och min yrkesroll. Hur gör jag när jag möter motstridiga förväntningar? Hur ska jag förstå mitt agerande? För att synliggöra min praktiska kunskap tar jag hjälp av tre möten med chefer, hämtade ur mitt arbetsliv. Genom dessa möten och frågorna ovan låter jag min yrkesutövning möta modern managementforskning och teorier kring främst tolkning, sammanhang och specialistrollen från filosoferna Paul Feyerabend och Hans-Georg Gadamer. Jag kommer fram till att min praktiska kunskap är att kunna läsa av situationerna och förväntningarna i situationen jag befinner mig och våga stanna i osäkerheten utan att ha svaren givna, jag måste stanna i processen och när jag gör det visar sig även lösningarna. Jag kommer också fram till vikten av att kunna lyssna. En annan viktig insikt är att min roll som HR-medarbetare är beroende av att det är just jag i en viss kontext som utövar mitt yrke och att min person och min roll är intimt sammankopplade i min yrkesutövning. Det går inte att skilja oss åt. / In this scientific essay: The art of being a specialist and listening, I reflect and examine my practice as a professional in the area of HR. I examine some of the expectations that I and my surrounding have on me and my professional role. How do I do when I meet conflicting expectations? How should I understand the way I’m acting at work? I retell three situations from meetings with managers taken from my work experience. These stories help me to make my practical knowledge visible. Through these examples, and the questions above I let my profession meet modern management research and theories about interpretation, context and specialist role from the philosophers Paul Feyerabend and Hans-Georg Gadamer. I conclude that my practical knowledge is to read the complexity and expectations in the situation I find myself and dare to remain in uncertainty without having the answers given, I have to stay in the process, and when I do, solutions will be given to me. The importance of being able to listen turns out as an important part of my practical knowledge. Another important insight is that my role as HR employees are dependent on it just me in a certain context practicing my profession and to my person and my role is intimately linked in my profession. You can not separate us.
147

Dokumentationens närvaro : En essä om att dokumentera etiskt i förskolan

Lindsjöö, Åsa January 2015 (has links)
Den här uppsatsen använder essä som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berättelser utifrån mina egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans läroplan som påverkar mig. Jag granskar där några av de svårigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns på förskolan, såsom svårigheten med att vara emotionellt närvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag använder mig av den hermeneutiska cirkeln för att få en mer nyanserad bild av dilemmat. Syftet med den här essän är att undersöka pedagogens förhållningssätt till dokumentationsarbetet och hur det påverkar barnen. De frågor jag ställer i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhållningssättet till barns livsvärldar och pedagogens närvaro i dokumentationsprocessen. Jag belyser frågeställningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som också fokuserar på barns inflytande och medverkan. Jag reflekterar även över pedagogens etiska förhållningssätt i dokumentationsarbetet, barnens integritet och livsvärldar. Min uppsats kommer diskutera det maktutövande som den vuxne har utifrån sin position, se till omdömesförmågan och fronesis som pedagogen behöver för att förstå hur man ska handla klokt och se saker från flera perspektiv. Även pedagogens närvaro och praktiska kunskap i dokumentationssituationerna samt reflektionens nödvändighet för att förändra det egna förhållningssättet och möta barnen på ett klokt sätt i de dokumentationssituationer som uppkommer i förskolans vardag. / This paper uses essay as a qualitative method to investigate a dilemma which takes place in multiple portrayed stories based on my own experiences. These stories describe how the documentation requirements in the preschool curriculum affect me. I review some of the difficulties that I have experienced within the process of documentation at the preschool, such as the difficulty to be emotionally present with the children while simultaneously documenting. I rely on the hermeneutic circle to present a more nuanced picture of the dilemma. The purpose of this essay is to examine the preschool pedagogue´s approach to documentation and how it in turn affects the children. The questions I ask in this essay concern the purpose of documentation, the influence of the children, the ethical approach to children's life worlds and the presence of the preschool pedagogue in the documentation process. I will highlight the issues by raising pedagogical documentation as a common ground for reflection work, which also focuses on the influence and involvement of the child. I also reflect over the preschool pedagogue´s ethical approach to documentation work as well as the children's integrity and life worlds. My essay will discuss how adults exert power based on their position, view the ability to reflect and make use of fronesis which is needed for the preschool pedagogue to understand how to act wisely and see things from multiple perspectives. The pedagogue’s ability to be emotionally present with the children and ability to make use of practical experience with regard to documentation coupled with pedagogue’s ability to reflect over situations are necessary factors for reevaluating a pedagogical approach.
148

Om utmaning i förskolan : Hur är man rättvis och inkluderande som pedagog?

Taha, Nadia January 2015 (has links)
In my essay, I will start with a story that represents my dilemma from my own experience. In the story, dealing with children that challenges teachers and other children in preschool, I wonder how I as a teacher can be fair and inclusive when I feel insufficient on several occasions. I reflect on my own approach because it can be difficult when we encounter children with different needs and abilities in preschool. I write the essay in experience-based essay form. The essays form makes it possible for me to reflect on my own experience and by using selected theoretical perspectives processing my dilemma. In my essay, I explore my own approach, what is meant by fairness and how the concept can be interpreted and how I can in the best way include all children in activities. I conclude that fairness from a perspective can be seen from the five criteria similarity, need, performance, compensation and rights. The teachers should reflect on their approach and take into account all the needs of every children based on their conditions. Fronesis, practical knowledge, is required to, among other things, make good judgement and to make wise decisions in preschool.
149

Systemmetaforik : Språk och metafor som verktyg i systemarkitektens praktik / System Metaphoric : Language and Metaphor as Tools in the Practice of the System Architect

Jonsson, Kerstin January 2014 (has links)
En systemarkitekts praktik består till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag för förändrings- och utvecklingsarbete, oftast med stöd av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjörskonst. Men de problem jag ställs inför som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanmänsklig kommunikation i komplexa situationer. Vad händer om vi fokuserar på denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om språkets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt. Författaren använder sig av metaforer i en gestaltande skönlitterär kontext som kreativ metod för att visualisera och förmedla olika aspekter på systemarkitektens yrkesroll och praktik. På så vis utnyttjar uppsatsen den mer experimentella form som essän erbjuder för att även utforska sina egna uttrycksmöjligheter. Essäns teoretiska material baserar sig på den språkfilosofiska tradition som utvecklats av Ludwig Wittgenstein och Gilbert Ryle. Utifrån dessa båda tänkares verk förs ett resonemang runt språkets och den kontextuella förståelsens betydelse för systemarkitektens praktiska kunskap. Essän väver även in tankegångar från Thomas Kuhn, Peter Naur och Donald Schön i syfte att utforska just metaforens, improvisationens och den kreativa kommunikationens roll som verktyg i systemarkitektens praktik. / The system architect ́s practice is mainly about interpreting, describing and structuring the processes and information of an enterprise in order to create a foundation for change and development, often supported by IT systems. The profession is traditionally regarded as an art of technical engineering. But the problems I face as architect is not exclusively about designing technical systems and communication between machines, but just as much about handling challenges related to inter-subjective communi- cation between human beings in situations of complex interaction. What happens if we focus on this second aspect of the practical knowledge of the architect? This essay is about the role of language and communication in the context of a system development project. The author uses metaphors in fictional context as a creative method to visualize and mediate different aspects on the architect ́s professional role and practice. In that sense the text utilizes the more experimental form offered by the essay in order to explore its own expressive possibilities. The theoretical material of this essay is based on the language philosophical tradition developed by Ludwig Wittgenstein and Gilbert Ryle. Starting out from these two thinkers, the author reasons around the importance language and contextual understanding has for the practical knowledge of the system architect. Further on the essay weaves in thoughts from Thomas Kuhn, Peter Naur and Donald Schön with the purpose of exploring the role of the metaphor, improvisation and creative communication as tools in the practice of the system architect.
150

知識翻新學習對師培生教學信念與實務知識之影響 / Effects of knowledge building on teacher-education students’ teaching beliefs and practical knowledge

張芷瑄, Chang, Chih Hsuan Unknown Date (has links)
在知識急速進步與變動的時代,知識共享與共構是未來的新趨勢。傳統師資培育偏重理論與知識傳遞的教學方式,固然有其優點,但面對未來知識社會的挑戰,師培課程也需要不斷進行反思與改進。為了改善傳統偏重知識傳遞的教學模式,本研究嘗試運用知識翻新(knowledge-building)理論於師資培育課程,並使用知識論壇平台(Knowledge Forum©)作為本課程的線上輔助學習環境。研究目的在讓師培生於課堂中實際進行體驗教學,並利用教室與線上知識論壇的學習環境進行大量教學反思,以期能幫助師培生發展更多元創新的教學信念,並且實踐於教學活動中。 研究對象為修習國民小學自然科教材教法的28位師資培育生,以個案研究法進行資料的蒐集和分析,資料包括:(1)整學期師培生在知識論壇平台上的互動與對話--使用知識論壇分析工具(Analytic Toolkit, ATK)計算學生於知識論壇平台進行知識建構的互動次數,亦使用社會網絡分析軟體(social network analysis)分析閱讀與回文訊息的流通情況,最後透過知識論壇學生的實際貼文內容,呈現師培生在平台上的互動情形;(2)師培生試教結束後在知識論壇的教學回饋內容--透過對教學回饋品質與教學回饋信念的質性編碼和兩階段相依樣本t考驗進行分析;(3)期初與期末的自我檢核表問卷--以質性分析軟體Nvivo進行開放式編碼,依據師培生對於問題的陳述內容進行編碼和兩階段相依樣本t考驗;(4)期初與期末的教學本質問卷--以質性分析軟體Nvivo進行編碼,依據師培生對開放性問題的陳述內容進行編碼和兩階段相依樣本t考驗;(5)期末試教反思問卷--計算師培生在試教活動中,教師中心與學生中心活動所佔時間的百分比,進行兩階段相依樣本t考驗,並根據師培生在教學設計、教法、教材和評量的反思內容,以貼文為分析單位,進行編碼和描述性統計。 研究結果顯示:(1)使用知識論壇平台有助師培生進行線上知識分享與自我反思;(2)透過知識翻新學習可以幫助師培生改進教學的回饋品質;(3)經由知識翻新學習讓師培生進行自我反思,可以幫助教學實務知識的發展;(4)經由知識翻新學習可以幫助師培生建立主動學習的教學信念;(5)讓師培生經由實際體驗教學與省思後,需要有更長的時間進行信念的內化,才能有效幫助師培生教學信念的實踐。 根據本研究結果,提出以下幾點建議供未來師資教育之參考:(1)教師可善用數位學習平台(如知識論壇)以輔助教學,促進學生想法的分享和改進;(2)營造開放自主的師資培育環境,可以建構多元的教學信念;(3)師資培育課程應提供更多實際體驗教學的機會,讓師培生檢視自我如何將教學信念付諸實踐;(4)課程革新應進一步思考如何促進教師教學信念與課程理念間的聯結,以協助教師在教學現場有效的落實課程。 / We are entering into a knowledge age, during which knowledge changes rapidly; accordingly, sustained knowledge sharing and constructing is essential. Although the traditional teacher education--that tends to emphasize more of the learning of educational theory than practical knowledge--has its advantage, teacher educators still need to reflect on and improve teacher preparation approaches continuously in order to face the challenge in the knowledge society. To this end, this study employed knowledge-building theory and Knowledge Forum© technology in a teacher education course. The purpose of this study was to help teacher-education students develop more informed science teaching beliefs by guiding them to effectively practice their teaching in classes, and to discuss and reflect on their teaching both in class and online. Participants were 28 teacher-education students who took a course about science teaching. Data sources (and analysis) mainly came from: (1) Teacher-education students’ interaction and discourse on Knowledge Forum (KF) (using the Analytic Toolkit to calculate the students’ frequency of activities on the KF platform; then, social network analysis was used to analyze the betweenness centrality and network density. Finally, examples of teacher-education students’ notes was analyzed to understand the interaction of teacher-education students in the KF platform); (2) Teacher-education students’ teaching feedback posted in Knowledge Forum (based on students’ answers, quantitative analysis was performed by means of paired-sample t tests); (3) An open-ended questionnaire that surveyed teacher-education students’ practical knowledge at the beginning and the end of semester was coded using key concepts as unit of analysis (quantitative analysis was performed via paired-sample t test); (4) A questionnaire with 6 open-ended questions that surveyed teacher-education students’ teaching beliefs at the beginning and the end of the semester was coded (quantitative analysis was performed via paired-sample t tests); (5) A questionnaire that surveys teacher-education students’ reflection on teaching practices (analysis was done by calculating the percentage of time on teacher-centered and student-centered teaching/learning activities using paired-sample t tests; and in addition, students’ texted answers were analyzed qualitatively). The results showed that: (1) using Knowledge Forum was helpful for teacher-education students’ sharing of their knowledge and reflection on their teaching; (2) Engaging in knowledge building could help improve teacher-education students’ teaching feedback quality; (3) Engaging in knowledge building could help teacher-education students’ development of their practical knowledge; (4) After engaging in knowledge building for a semester, teacher-education students developed more constructivist-oriented learning beliefs; (5) It was time-consuming to help teacher-education students develop more informed teaching beliefs. Building on the results, this study made the following suggestions: (1) Teachers should make good use of online learning platforms (e.g., Knowledge Forum) to facilitate students’ idea sharing and improvement; (2) Teacher education programs should help foster an open learning environment, in order to foster the development of multiple teaching beliefs; (3) Teacher education programs should provide teacher education students with more opportunities for teaching practice and for reflection on their teaching beliefs; and (4) Curriculum reform should try to better relate curriculum development and teachers' beliefs development.

Page generated in 0.0599 seconds