I syfte att skapa beslutsunderlag vid val av programmeringsspråk granskas och utvärderas Javas och C++ mekanismer för parallell programkörning. Åtta testprogram skapas i syfte att undersöka vilka prestandamässiga skillnader som visar sig i tre testmiljöer. Resultatet visar att kompilerade språk överlag är snabbare än interpreterade diton med vissa intressanta avvikelser.

Bakgrund: Handboll är en sport där många egenskaper behövs för att utvecklas och bli en bättre handbollsspelare, såsom aerob kondition, hastighet och styrka där även greppstyrka, bollkänsla och spelförståelse kan placeras in. Syfte: Syftet med studien var att se om detta verkligen stämmer och om det finns skillnader i olika spelnivåer inom handboll i greppstyrka och kasthastighet, samt hur skillnaden och korrelationen mellan dominant och icke-dominant arm är. Metod:19 deltagare rekryterades från division 4 (N=8) och svenska handbollsligan (N=11). Deras uppgift var att utföra två tester som var i greppstyrka och kast hastighet med både dominant och icke-dominant arm där de fick tre försök på vardera armen. Resultat: Resultatet visade att kasthastigheten och grepp styrkan inte hade någon korrelation mellan varandra men att det finns en signifikant skillnad mellan dominant (p=0.007) och icke-dominant arm (p=0.032) när det kommer till kasthastighet i de olika spelnivåerna. Till sist visade det även att det fanns en signifikant skillnad mellan dominant och icke-dominant arm i kasthastighet (p= <.001) i båda spelnivåerna. Även mellan dominant och icke-dominant arm i greppstyrka hos division 4 (p=.005) och svenska handbollsligan (p= <.001). Slutsats: I slutändan illustrerar dessa resultat att handbollsspelare i svenska handbollsligan tenderar att kasta snabbare än de i division 4 och att skillnader mellan den dominant och icke-dominant arm i kasthastighet och greppstyrka är uppenbara på båda spelnivåerna, trots avsaknaden av korrelation mellan kasthastighet och greppstyrka.

<p>This exam paper has been a collaboration between the writers and System Anderson AB. The assignment was about completing a client application, running on a PDA, and a server application, running as a web service. The web service handles the communication with System Anderssons existing database. The main goal for the application is that it will be used to increase efficiency in storage management. The client application will hold functions for withdrawal, purchase, delivering and inventory. This project brings up the implementation of the functions for withdrawal and purchasing.</p><p>A part of this exam paper contains the basic theory that underlies the project. It also contains a summary of the different choices that has been made.</p><p>The result of this exam paper is a well-functioning version of our application. The application contains functions for withdrawal and purchasing.</p>

I modern utveckling av hårdvara ligger det stort fokus på att producera processorer med fler och fler kärnor. Därmed behöver även mjukvaran utvecklas för att på bästa sätt utnyttja all denna parallella potential. En stor del av detta är då att kunna dela data mellan flera parallella processer, vilket uppnås med hjälp av parallella samlingsdatatyper. En vanlig operation på samlingsdatatyper är att iterera denna. Studiens mål var att analysera prestanda och beteende hos ett flertal kända algoritmer för iteration av datasamlingen kö. Även hur olika förutsättningar kan påverka iteratorns prestanda har värderats. Några exempel på dessa förutsättningar är antalet arbetstrådar som arbetar mot kön, initial storlek hos kön samt olika pinning strategier. Initial storlek beskriver hur många element som befinner sig i kön vid experimentens start och pinning strategi beskriver vilken kärna varje tråd skall binda sig till. Vissa iterator algoritmer lämnar garantier för att det tillstånd som returneras är ett atomiskt snapshot av kön. Ett atomiskt snapshot är en ögonblicksbild av hur kön såg ut vid någon fast tidpunkt. På grund av detta har det även varit ett mål att mäta hur stor kostnaden är för att få denna garanti. Utöver detta har prestandan hos enqueue och dequeue operationerna för respektive kö testats för att få en helhetsblick över köns prestanda.För att mäta prestandan har ett benchmarkprogram implementerats. Detta benchmarkprogram förser ett gränssnitt för samtliga köer att implementera, och kan utefter detta gränssnitt testa prestandan hos kön. Programmet kör mikrobenchmarks som mäter prestandan hos varje enskild operation hos kön. Det sätt som kön pressas på under dessa benchmarks är inte realistiskt för hur kön kan tänkas användas i skarpt läge. Istället mäts prestandan vid högsta möjliga belastning. Detta görs för att enklast kunna jämföra prestandan mellan de olika köerna.I studien har prestandan hos fyra köer med iteratorer testats, experimenten är utförda i C# med .NET 4.5 i en Windows miljö. Den parallella kö som finns i .NET biblioteket var en av köerna som testades. Dels för att det är intressant att se hur väl Microsoft optimerat denna, men också för att få en utgångspunkt att jämföra med de andra testade köerna. Michael och Scotts kö har även den testats, med två stycken olika iteratorer tillagda. Dessa är Scan and Return och Double Collect. Även en parallell kö framtagen med hjälp av universella metoder för att konstruera paralllella dataobjekt från sekventiella, baserad på den immutable kö som finns i .NET biblioteket har testats. En immutable kö är en kö som inte kan modifieras efter initiering.Resultaten från utförda benchmarks visar att Michael och Scott kön med Scan and Return iteratorn är den snabbaste på iteration, med Double Collect iteratorn som tvåa. Snabbast enqueue och dequeue operationer hittas i .NET bibliotekets parallella kö. Kön som bygger på immutable visar sig vara långsammast vad gäller iteration i de flesta fall. Den är även långsammast vad gäller enqueue och dequeue operationerna i samtliga fall. Kostnaden för att få en garanti för ett atomiskt snaphot mäter vi i skillnaden mellan Scan and Return och Double Collect iteratorerna. Detta på grund av att dessa är de två snabbaste iteratorerna och Scan and Return inte lämnar garantin medan Double Collect gör det. Denna kostnad visar sig vara relativt stor, Scan and Return presterar upp emot tre gånger så snabbt som Double Collect.Med hjälp av resultaten från denna studie kan nu utvecklare göra väl informerade val vad gäller vilken kö med iterator algoritm de skall välja för att optimera sina system. Detta kanske är som viktigast vid utveckling av större system, men kan även vara användbart vid mindre. / Program: Systemarkitekturutbildningen

<p>Vi har i vår studie tittat på dynamisk webbprogrammering med fokus på Microsofts senaste teknik ASP.NET. Studien syftar till att ta reda på varför systemutvecklande organisationer infört ASP.NET, vilka förväntningar de har på tekniken och vilka utvecklingsverktyg som används. Vi har arbetat enligt ett hermeneutiskt synsätt för att få kvalitativ förståelse och ett helhetsperspektiv. Vi har valt semistrukturerade intervjuer för datainsamling och för analysen har vi valt en anpassad variant av Grundad teori. </p><p>Vårt resultat visar att några av anledningarna till införandet av ASP.NET hos organisationerna i studien beror dels på att de vill ligga långt fram i användandet av nya tekniker, dels upplever de att krav ställs på dem att de ska tillhandahålla och behärska de senaste utvecklingsteknologierna. Få uttalade förväntningar fanns på ASP.NET vid införandet och som utvecklingsverktyg används uteslutande Microsoft Visual Studio.NET som anses vara ett kraftfullt verktyg. Microsofts licensavtal och dominans på marknaden har också påverkat. </p><p>Några av slutsatserna blir att konkurrensfördelar kan erhållas genom en övergång till ASP.NET. Systemintegration blir enklare, vilket kan attrahera nya kundgrupper. Bättre möjligheter till struktur i programmeringen gör projekt lättare att planera och system lättare att underhålla. </p> / <p>In our research we have studied dynamical Web programming with the latest technology from Microsoft, ASP.NET. The purpose of the study is to find out why system developing organizations have introduced ASP.NET, what expectations of the technology they have and which development tools they use. We have worked according to a hermeneutical approach in order to get a qualitative understanding and a comprehensive view. We have chosen semi structured interviews for data acquisition and for analyze we have chosen an adapted variant of Grounded Theory. </p><p>Our result shows that some reasons to why the organizations in the study have introduced ASP.NET are that they will be in the frontline regarding the use of new technologies. They also feel that there is an expectation of them to use and know the latest of development technologies. There weren’t much explicit expectations of ASP.NET during the introduction. All of the organizations in the research used Microsoft Visual Studio.NET as development tool, because it is a powerful tool. The license agreement with Microsoft and its dominance on the market has also influenced them. </p><p>Some of our conclusions are that the organizations could have some competitive advantages if they introduce ASP.NET. System integration will be easier, which can attract new groups of customers. The possibilities to structure in the programming will make projects easier to plan and the maintaining of systems will be simpler.</p>

<p>En typisk funktion på startsidan till många webbportaler är den webbdel som presenterar exempelvis desenaste blogginläggen, nyheterna eller händelserna som har lagts till på webbplatsen. Dessa funktioner ärkända som aggreggeringswebbdelar. Eftersom startsidan är den sida som besöks mest jämfört med alla andrawebbsidor i portalen innebär det i sin tur att denna funktion utnyttjas väldigt ofta.Detta arbete syftar till att finna ett antal olika metoder som kan användas för att uppnå denna funktion ochatt ta reda på hur väl dessa webbdelar presterar.Denna rapport presenterar både de olika metoder som fanns och resultaten på en systematisk testning avdessa. Resultaten av testerna presenteras på ett överskådligt sätt.Slutligen dras slutsatser angående resultaten. Resultaten förespråkar inte en specifik metod, den metod somlämpar sig bäst för varje enskild sammanhang avgörs till största del av andra faktorer såsom frekvens avbesökare eller ändringar på innehållet som metoden söker igenom.</p>

Europeiska Unionen, EU, har som mål att år 2020 skall minst 20 % av energianvändningen i medlemsstaterna vara från förnyelsebar energi. En stor del av energianvändningen idag är för uppvärmning av hus och vatten. Samtidigt som allt sker strålar solen energirika strålar mot jordklotet. En metod för uppvärmning är att använda en bergvärmepump. Bergvärmepumpen kräver el till sin kompressor. För en energieffektiv samt god lösning ur ett förnyelsebart energi-perspektiv kan bergvärmepumpen drivas av el som genererats från solceller. Idag redovisas bergvärmepumpars effektivitet med nyckeltalen SCOP och hwh som visar hur effektivt bergvärmepumpen jobbar när den tillgodoser rumsuppvärmningsbehov respektive varmvattenberedning. Årsvärmefaktorn är en kombination av dessa två. SCOP och hwh beräknas idag enligt en 4 stycken standarder som EU framtagit. För att värmepumpsleverantörer ska få sälja bergvärmepumpar inom EU måste de ha beräknat SCOP och hwh enligt dessa standarder. Standarderna utgår från relativt konstanta yttre förutsättningar. Denna studien ska undersöka hur årsvärmefaktorn påverkas då dessa yttre förutsättningar varierar. Faktorerna som kommer undersökas är framledningstemperatur, tappvarmvattensbehov, dimensionerande värmebehov och geografisk placering. Resultatet visar att samtliga av de undersökta faktorerna har mer eller mindre en påverkan på årsvärmefaktorn. I en undersökning på en bergvärmepump var årsvärmefaktorn 4,5 för den systemlösning som standarden går efter. För samma bergvärmepump men med varierade yttre förutsättningar kunde årsvärmefaktorn variera mellan 1,2 till 6,3. Systemlösningen med den årsvärmefaktor 1,2 hade i förhållande till standardens systemlösning högre tappvarmvattensbehov samt var underdimensionerad. Systemlösningen med årsvärmefaktor 6,3 hade i förhållande till standardens systemlösning inget tappvarmvattensbehov, var överdimensionerad, hade lägre framledningstemperatur samt var placerad på en ort med kallare klimat. Resultatet tyder på att tappvarmvattensbehovet har den största påverkan på årsvärmefaktorn. / The European Union, EU, aims to achieve a minimum of 20% renewable energy. A large share of the energy use today is for the heating of houses and water, while at the same time, the sun provides a steady supply of energy-rich sunrays. A method for heating is to use a heat pump, which requires electricity for its compressor. In an energy efficient and sustainable solution, the heat pump could be driven by electricity generated by solar panels. Heat pumps performances are measured by the key value; annual heat factor. The annual heat factor indicates the total efficiency of the heat pump measured over the whole year. Today, the efficiency of heat pumps is indicated by the use of two key values; SCOP and hwh, which respectively shows the efficiency of the heat pump while fulfilling the room heating requirement and the DHW requirement. The annual heating factor is a combination of these key values. SCOP and hwh are calculated according to four standards developed by the EU. In order to be able to sell heat pumps, manufacturers in the EU have to follow these standards for calculating SCOP and hwh.  The standards assume relatively constant external conditions. This study investigates how the annual heating factor is affected when these external conditions are allowed to vary. The factors that will be investigated are the temperature of the flow line temperature, domestic hot water needs, dimensioning heating demand and geographic location. The results present that all of the investigated factors more or less affects the annual heating factor. In one investigation of a ground source heat pump the annual heating factor was 4,5 for the system solution that was based on the standard calculations. For the same heat pump but with external conditions that were allowed to vary the annual heating factor was estimated to vary between 1,2 and 6,3. The system solution with the annual heating factor of 1,2 had in relation to the EU standard system solution a larger domestic water demand and it was undersized. The system solution with an annual heating factor of 6,3 had in relation to the EU standard system solution no domestic water demand, was oversized, had a lower flow line temperature and was placed in a colder climate. The results imply that the domestic water demand has the biggest impact on the annual heating factor.

Denna rapport dokumenterar utvecklingen av en interaktiv tidslinje i webbformat, med högt ställda krav på utseende, funktion, visuella effekter samt konsekvent användarupplevelse på olika plattformar. Implementationen utfördes utifrån teoretiska riktlinjer som erhållits genom litteraturstudier och därefter värderades utfallet dels genom att bedöma dess efterlevnad av dessa riktlinjer och dels genom en användarstudie med ett flertal olika enheter. Resultaten från användarstudien användes sedan för att värdera den praktiska relevansen hos den teoretiska grunden. Slutprodukten utgörs av en välfungerande webbapplikation som, med vissa eftergifter, beter sig konsekvent på alla testade enheter och väl uppfyller de teoretiska rekommendationerna ur främst design- och prestandaperspektiv. Användartesten visade på vissa svagheter som åtgärdades i möjligaste mån samt avslöjade en mycket stark vilja bland användarna att själva kontrollera navigering och informationsinhämtning. Testen visade även att de identifierade riktlinjerna varit såväl värdefulla som användbara, inklusive hur användarstudien i sig skulle utföras. Projektet ledde fram till en väl underbyggd bästa praxis samt värdefulla insikter ifråga om användarbeteende och i synnerhet användandet av uppmärksamhetsfångande element i designen, samt utgjorde en tydlig demonstration av vilket stort mervärde som användartest kan medföra. Slutligen noteras att det på grund av tekniska begränsningar inte alltid går att uppnå fullständig konsekvens ifråga om användarupplevelse under skiftande förutsättningar.

Inledning: När ett informationssystem betraktas som färdigutvecklat eller färdigförvaltat, skall det driftsättas i en produktionsmiljö för att göras tillgängligt för slutanvändare. För att det skall kunna göras tillgängligt för slutanvändarna, bör en stegvis planerad driftsättningsprocess med en serie aktiviteter genomföras. En viktig delprocess i en driftsättningsprocess är att driftsätta informationssystemet i en testmiljö, innan det driftsätts i produktionsmiljö. Syfte: Syftet med denna C-uppsats var att utreda vilken roll en testmiljö spelar inför driftsättning av informationssysstem i en produktionsmiljö utifrån yrkesverksammas perspektiv.. Syftet bröts även ned till två frågeställningar: Varför används en testmiljö vid driftsättning? Vad är för-och nackdelar med en testmiljö vid driftsättning? Metod: I denna studie tillämpades ett induktivt angreppssätt med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistruktuerade intervjuer. 4 yrkesverksamma med erfarenheter utav driftsättning intervjuades. Resultat &amp; Slutsats: De yrkesverksamma menade att en testmiljö har en väsentlig betydelse för en produktionsmiljö vid en driftsättning utav användaracceptansskäl och av tekniska trygghetsskäl. En testmiljös betydelse värderades också utefter hur produktionslik den är för att veta hur informationssystemet kommer att bete sig vid tester när det väl produktionssätts. Däremot menade de yrkesverksamma att det ofta finns skillnader mellan testmiljöer och produktionsmiljöer. Det innebär att om informationssystemet fungerar tillfredsställande i en testmiljö, så är det inte en garanti att det kommer att fungera utan störningar i produktionsmiljön. Förslag till fortsatt forskning: Vi hade gärna sett mer utav denna typ av forskning, fast med fler respondenter för att öka studiens generaliserbarhet. En annan intressant sak som en av respondenterna tog upp är automatiserad driftsättning. Ett, för oss, helt nytt begrepp inom driftsättning som är absolut värt att skriva ett arbete om. / Introduction: When an information system is considered finished, be it in development or management, it is to be released into a production environment and be made available for the end users. To do this, a step-by-step planned release process should be made via a series of activities. One important part of this process is to release the information system into a testing environment prior to being released into a production environment. Purpose: The purpose of this C-level essay is to investigate the importance of a testing environment prior to release to a production environment during release from a professional and real-life perspective, broken down into two main questions: “Why is a testing environment used during release?”, “What are the pros and cons of a testing environment during release?” Method: In this study we used an inductive approach together with a qualitative inception to collect data from 4 semi-structured interviews with working professionals who had experiences with the release of information systems. Result &amp; Conclusion: The 4 interviewed professionals all claimed that a testing environment have substantial importance during the release into a production environment, partially because of the impact it has on user acceptance and out of technical security reasons. A testing environment is apparently valued based on to which extent it is similar to a production environment in order to gain an understanding regarding how the information system will act when released into an actual production environment. However, this does not imply that if the informations system works to satisfaction in a testing environment, that it is then guaranteed to work without disruption in a production environment. Suggestions to further research: We would like to see more of this kind of research and into this field, but with more interviews to increase the extent at which the study’s conclusions can be generalized. Another point of interest that one of the interviewees took up was automated release, which was a previously unknown concept for us that deserves further investigation. Key words: Release, Testing Environment, Production Environment, User Acceptance Test, Performance, Integration

I detta arbete undersöks hur kryptering påverkar prestandan hos en XML-databas. Detta görs med hjälp av ett inom litteraturen populärt dataset, XMark. Kryptering genomförs med hjälp av standarden XML Encryption. Okrypterade dataset jämförs med krypterade dataset genom att ställa Xpath-frågor och mäta tiden för dessa frågeställningar. Resultaten presenteras i tabeller och grafer och analyseras utifrån ett prestandaperspektiv. Även framtida utökning av testerna föreslås som framtida arbete.