Denna studie är en kvantitativ undersökning av Swedbanks, SEB:s och Nordeas ersättningssystem och finansiella prestationer. Vi har utgått från följande syfte: Vårt syfte med studien är att undersöka om det finns något samband mellan ledningens ersättning och finansiella prestationer. För att kunna besvara vår problemställning och vårt syfte har vi använt oss av ersättningssystem, agentteorin, intressentteorin och finansiella prestationsmått. Vi har valt prestationsmått vilka visar ett företags operativa resultat (EBIT, ROA, ROE, kassaflöde/totala tillgångar) och multipelvärdering (P/E-tal och P/S-tal). I vårt fall med enbart en oberoende variabel testas om det finns något samband på den beroende variabeln ur resultaten från enkel regressionsanalys. Vi har använt Durbin-Watson:s värdet i samtliga fall för att undersöka om det finns någon eventuell autokorrelation. Vi har även använt konfidensintervallberäkningar för att se om bankernas utbetalda ersättningar ligger inom konfidensintervallgränserna. Vi har inte kunnat visa på något samband i vår undersökning mellan ersättning och finansiella prestationsmått. För samtliga värden gällande Swedbank föreligger positiv autokorrelation.

Berg, Annette & Lovereus, Madelene (2010): " Man är ju olika med vissa personer. En kvalitativ studie kring barns upplevelse av och syn på popularitet och status. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.   Sammanfattning  Syfte: Studiens specifika syfte har varit att undersöka hur barn i årskurs4-5 ser på och upplever popularitet och status, samt att utreda deras uppfattning av utseende, prylar och prestationers betydelse för popularitet och status.   Bakgrund: I bakgrunden kan man läsa om tidigare forskning kring olika sätt att mäta popularitet. Historik kring begreppet status och en redogörelse för prosociala beteenden beskrivs. Skillnaden mellan popularitet och vänskap utreds. Samt beskrivning av forskning kring barns dilemma, att å ena sidan vara unik samtidigt som det finns en rädsla av att inte passa in när det gäller kläder, utseende och till viss del prylar.   Metod: Studien är en kvalitativ studie inspirerad av etnografi. Som datainsamlingsmetod har fältanteckningar, observationer och informella intervjuer använts. Fältanteckningar och observationer omfattar alla barn i klassen och genomfördes i klassrummet och på rasterna. I de informella intervjuerna deltog 7 barn.   Resultat: I undersökningen har det framkommit att barn ser på popularitet ur flera perspektiv. De beskriver att om man ska bli populär inför många till exempel en grupp eller en hel skola så måste man uppvisa ett tufft, dumt och kaxigt beteende. Av barnens berättelser och tidigare forskning kan detta tolkas som en form av maktkamp om att behålla sin ställning i hierarkin. Vidare säger barnen att man kan vara populär inför sina vänner, det som representerar popularitet bland vänner är prosociala beteenden så som snällhet, omtänksamhet och hjälpsamhet. Resultatet har visat att barnen upplever att man ibland kan bli populär genom prestationer det vill säga att om man är duktig på till exempel fotboll eller matematik så kan andra vilja vara med den personen för att själva dra nytta av det. Detta fenomen verkar även uppstå när det gäller prylars betydelse för popularitet. När det gäller utseende och kläders betydelse för att uppnå status kan man se att det råder en viss ambivalens hos barnen. Det verkar som att man å ena sidan ska vara unik och ensam om saker samtidigt som man inte bör utmärka sig för mycket. Funderingar som har väckts är varför en del barn så starkt kämpar för att få uppmärksamhet av många, medan andra verkar nöjda med att vara omtyckt av de personer som står dem närmast.   Nyckelord: beteende, etnografi, kläder, maktkamp, popularitet, prestationer, prylar, status, utseende

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika former av belöningssystem används för att öka motivationen hos säljare. Samt hur de upplevs av ansvariga chefer och av anställda i säljande företag. Vi har genomfört en undersökande kvalitativ studie om belöningssystem med hjälp av kvalitativa ostrukturerade intervjuer med säljare och deras chefer i tre olika branscher, hemelektronik, telefoni och bilförsäljning. Vi valde att först gå igenom befintliga teorier för att skapa en förståelse för ämnet innan vi genomförde intervjuer enligt det deduktiva arbetssättet. Våra slutsatser är att det finns fyra olika belöningssystem. Dessa fyra olika belöningssystem är fast lön, kollektiv provisionsbaserad lön, individuell provisionsbaserad lön och individuell fullständigt provisionsbaserad lön. Vilket belöningssystem som passar i ett specifikt företag är omöjligt att säga, och det är upp till företaget självt att utvärdera vilken lämplig mix utav belöningar som är bäst lämpad för det specifika företaget.

<p>Bakgrund: I de kunskapsintensiva företagen av idag krävs en ny utformning av belöningssystem. Eftersom de mänskliga resurserna utgör en viktig del i konkurrenskraften är det också alla medarbetare i företaget som ska beröras av ett belöningssystem. Utmaningen ligger i att företagets övergripande målsättning med belöningssystemet måste fogas samman med medarbetarnas uppfattning om vad som motiverar för att det ska få avsedd effekt. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera utformningen av belöningssystem i en komplex projektorienterad miljö, med hänsyn tagen till såväl företagsledningens önskemål om beteenden och prestationer att premiera som till vilka belöningar sommotiverar medarbetarna. </p><p>Genomförande: Intervjuer har genomförts med 7 chefer och 8 medarbetare på ABB Power Systems. Dessutom har en enkätundersökning bland medarbetare inom enheten genomförts. </p><p>Resultat: Studien visar att önskvärda prestationer och beteenden kan specificeras i måluppfyllelse respektive goda insatser. I en projektorienterad miljö bör det finnas utrymme för att belöna såväl enskilda individer som grupper. Belöningar som utdelas ska variera både i förhållande till vad de består av och med avseende på deras värde.</p>

Studien grundar sig i att undersöka varför vissa elever ”nöjer sig med godkänt”. Varför väljer vissa elever att sträva mot betyget E och andra mot A i samband med teoretiska prov? Fyra elever på ett yrkesförberedande gymnasieprogram har intervjuats i denna kvalitativa studie för att förstå vilka motivationsaspekter som kan påverka elever i sina studier. Resultatet visar bland annat att elever värderar betyg olika, någon elev tvivlar på sin förmåga att kunna prestera ett A, samt att eleverna påverkas av sina klasskamraters studiemotivation. I diskussionen påpekas värdet av feedback och att eleverna hellre bör berömmas för sina prestationer än för sina personliga egenskaper. / This study is based on examining why some students “settle for E”. Why do some students choose to strive for the grade E and others for A in the context of theoretical exams? Four students at a vocational upper secondary school program have been interviewed in this qualitative study to understand which motivational aspects that can influence students in their studies. The results show that students value the ratings differently, one student has doubts about the ability to perform an A, and students are influenced by their classmates’ motivation to study. The discussion pointed out the value of feedback and that students rather should be encouraged for their efforts rather than for their personal characteristics.

Studenternas kan eftersom de tror att de kan. - En studie om sambandet mellan 50 barns självförtroende och resultat i läsning. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan 50 barns självförtroende och prestationer i läsning med fokus på följande frågor: • Finns det något samband mellan de 50 elevernas självförtroende och deras prestationer i LUS? • Vilka slutsatser kan dras av jämförelsen mellan flickors och pojkars resultat i LUS och deras självförtroende? Undersökningen är baserad på 50 barns svar på enkäter om självförtroende och deras läs- och utvecklingsscheman. Den teoretiska ram bygger på de centrala föreställningar om självförtroende, prestationer och läsning, särskilt Taube (2007), McClelland, Abrahamsson &amp; Andersen (2005), Liberg (2006) och Bråten (2008).   Undersökningen visar bland annat att det finns ett samband mellan elevens självkänsla och deras prestanda i LUS. Korrelationen är högre för pojkar än för flickor i denna undersökning. / The aim of this study is to investigate the correlation between 50 children’s self-confidence and achievements in reading with a focus on following questions:  Is there any connection between the 50 students' self-esteem and their performance in LUS? What conclusions can be drawn from the comparison between girls' and boys' results in LUS and their confidence? The investigation is based on the answers on surveys of 50 children and their reading and development schedules (in Swedish they are called läsutvecklingsscheman). The theoretical frame is founded on the central notions about self-confidence, achievements and reading, particularly Taube (2007), McClelland (Abrahamsson &amp; Andersen 2005), Liberg (2006) and Bråten (2008). The investigation shows, among other things, that there is a correlation between the student’s self-esteem and their performance in the LUS. The correlation is higher for boys than for girls in this investigation.

Idag är unga vuxna mer stillasittande än landets 85-åringar och vi är mindre fysiskt aktiva än någonsin. Att vara fysiskt aktiv är stark förknippat med fysiskt välmående och kroppsideal. Sällan associeras fysiskt aktivitet med kognitiv utveckling och få är medvetna om de effekter fysisk aktivitet har på oss människor. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera hur en grupp studenter upplever att deras akademiska prestationer påverkas av fysisk aktivitet. Studien är baserad på sex intervjuer där urvalsgruppen utgörs av universitetsstudenter, som alla i varierande mängd är fysiskt aktiva. Resultatet visar att det finns en tydlig uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar studenternas akademiska arbete i positiv bemärkelse.

Vissa elever i svenska skolan väljer att sitta tysta i klassrummet. Syftet med denna litteraturstudie var att utröna vad aktuell forskning säger om "tysta elever" och vilka konsekvenser denna tystnad kan få för dessa elevers prestationer i klassrummet. De frågor som ställdes för att besvara studiens syfte var: ”Varför väljer vissa elever att vara tysta?” och ”På vilket sätt påverkas tysta elevers prestationer i ämnet svenska?”. En systematisk litteraturstudie genomfördes och fyra studier användes för att besvara syftet och de ställda frågorna. Resultatet visar att det finns många anledningar till varför elever väljer att vara tysta. Exempel på dessa anledningar kan vara blyghet, talängslan, ointresse, tidspress och mobbing. Resultatet visar också till viss del att tysta och blyga elever riskerar att få svårt att utveckla de färdigheter som målen i svenska kräver. Denna studie belyser också vikten av att fler studier inom detta område görs i Sverige.

Problemformulering: Idag anses det vara problematiskt att identifiera och jämföra företagsprestationer av deras hållbarhetsarbete och inte minst ur ett intressentperspektiv då svårigheter uppkommer gällande jämförbarhet av prestationer mellan företag, liksom över tid i ett och samma företag. Syfte: Extern redovisning är framförallt till för användarna, det vill säga företags intressenter, som ska kunna ta välgrundade beslut genom att jämföra olika företag med varandra. Studien syftar därför till att studera jämförbarheten mellan företags hållbarhetsredovisningar, inom samma bransch men även över tid inom ett och samma företag. Detta för att skapa förståelse för om det är möjligt att jämföra hållbarhetsredovisningar ur ett användarperspektiv. Metod: Studien har genomförts genom att både en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med en abduktiv ansats. Undersökningen har utförts genom att hållbarhetsrapporter inom den valda branschen har granskats, där meningar har tolkats och där val av nyckeltal har undersökts. Slutsatser: Likheterna är större än skillnaderna i vad företagen väljer att ta upp i sina hållbarhetsredovisningar. Informationen finns oftast där, men redovisas på olika sätt och i varierande omfattning. Kunskapsbidrag: Bolagen har uppvisat snarlika ämnen i hållbarhetsredovisningarna, trots att någon reglering inte funnits vid upprättandet. Detta visar på att företagen inom branschen efterliknar varandra. Studien har belyst likheter och skillnader i hållbarhetsredovisningar för företag som verkar inom samma bransch.

Studiens syfte är att förklara sambandet och särkopplingen mellan en organisations hållbarhetsmål och arbetssätt inom de tre hållbarhetsdimensionerna; ekologisk, social och ekonomisk. För att uppnå syftet kartlades först sambandet och särkopplingen mellan hållbarhetsmålen och organisationens arbetssätt inom olika områden inom respektive hållbarhetsdimension. För att testa särkopplingen testades 12 hypoteser varav sex mot allmänna hållbara prestationer och sex mot hållbara energiprestationer. Uppdelningen av hållbara prestationer gjordes med hänsyn till att särskilja de branschspecifika hållbara prestationerna. Studieobjekten befann sig alla inom energikrävande branscher, därav uppdelningen. Med grund i teorin och litteraturinsamlingen har teoretiska antagandet dragits att höga hållbara prestationer bidrar till hög måluppfyllelse. Teoretiska antaganden kan även dras att särkoppling uppstår då det finns ett gap mellan hållbarhetsmål och arbetssätt. Våra antaganden, utifrån litteraturinsamlingen, är att låg grad av särkoppling leder till höga hållbara prestationer. Utifrån tidigare forskning och teorier utformades en teoretisk modell. Modellen och hypoteserna testades genom en teoretiskt anpassad enkätundersökning. Den kvalitativa empiriinsamlingen och tidigare forskning låg till grund för utformningen av enkäten som användes. Totalt deltog 217 respondenter, varav 104 från studiens fokusgrupp och 113 från en referensgrupp. Sambandet och särkopplingen mättes i enkäten genom att låta studiens respondenter ta ställning till vilken grad arbetssätten speglade hållbarhetsmålen. Analysen bygger på en statistisk analys och en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet bekräftar att arbetet med respektive hållbarhetsdimension påverkar en organisations allmänna hållbara prestationer. Det visade även att ett område inom respektive hållbarhetsdimension bekräftades ha en positiv påverkan på de allmänna hållbara prestationerna. Områdena var ekologisk utsläpp, social mångfald och ekonomiska samhälleliga förväntningar. För de hållbara energiprestationerna påvisades det att endast området ekologisk utsläpp påverkar hållbara energiprestationer. De bekräftade områdena påvisade därmed en låg grad av särkoppling mellan hållbarhetsmålen och organisationens arbetssätt. En låg grad av särkoppling inom dessa områden bidrog till höga hållbara prestationer och hög måluppfyllelse inom organisationen och betyder att arbetet var målinriktat.