No description available.

Fritidsläraren har i uppdrag att jobba med trygghet, tillhörighet och gemenskap för att säkerställa meningsfull fritid för eleverna. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om betydelsen av fritidslärares förhållningssätt till utanförskap och exkludering. Tidigare forskning lyfter främst elevers exkluderingsprocesser och vi vill med denna studie fokusera på fritidslärares metoder, synsätt på den egna ledarrollen samt problematisering kring verksamheten i relation till utanförskap och exkludering. En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts där åtta informanter har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats med utgångspunkt i relationell teori samt tidigare forskning. Resultatet visar att fritidslärare ser sig själva som viktiga i arbetet med utanförskap och exkludering och det framkommer att fritidslärarna har en förmåga att se risker med fritidshemmets utformning. En slutsats som kan dras är att problematisering och reflektion kring det egna förhållningssättet och fritidshemmets utformning spelar en avgörande roll för i vilken utsträckning utanförskap och exkludering kan upptäckas och motverkas. Ytterligare slutsatser är att gemensam planeringstid är högst nödvändigt och att relationen till eleven är en förutsättning för att upptäcka utanförskap och exkludering.

Diskussionen kring hedersproblematiken kom inte igång förrän den fanns mitt bland oss, och tre hedersmord har kommit att utmärka starten för det sociala arbetet i Sverige med hederskulturer. Det är ett internationellt fenomen, men även nationellt definieras det så pass olika att det finns svårigheter i utformandet av konkreta handlingsstrategier. Det innebär också svårigheter med att mäta dess omfattning. Alla dessa faktorer skapar en osäkerhet i det sociala arbetet vilket enligt undersökningar medför en rädsla för felhantering. Hederskulturen är ett komplext fenomen och media är en stark informationsplattform. Det är utifrån dessa parametrar som studiens syfte utformats, nämligen att studera och problematisera fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck utifrån två utvalda filmer: den verklighetsbaserade långfilmen ”Vad ska folk säga” och den fiktiva kortfilmen ”10 min av frihet”. Vi anses idag leva i en medierad verklighet, vilket innebär att vi får vår kunskap framförallt från media. Forskning visar att film kan användas som en maktteknologi som kan spegla verkligheten samtidigt som dess syfte kan vara att skapa opinion. Därför är det ett intressant material att använda i forskningssyfte. Med hjälp av filmanalys och Bacchis ”What’s the problem represented to be-approach” (WPR) har utvalda scener problematiserats och analyserats. I resultatet besvaras den första frågeställningen om hur hedersproblematiken framställs. Den andra frågeställningen besvaras i den avslutande diskussionen kring vilka bakomliggande förutsättningar som ligger till grund för problemframställningen. Studiens slutsatser pekar på en utsatthet men också hur olika fenomenet uppfattas utifrån olika ståndpunkter. Det finns många omständigheter kring hederskulturen men genomgående syns en inskränkning av de mänskliga rättigheterna. Samhällets normer och språkets konstruktion är bidragande faktorer till att hederskulturen upprätthålls men också att det konstrueras som ett problem. Denna studie visar enbart en tolkning av filmerna och problematiken, men kan på så sätt ge upphov till nya frågor och ytterligare forskning.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur ungdomar framställs i offentliga dokument. Genom att analysera en statlig utredning som handlar om ungdomar och deras möjlighet till inflytande över samhällsutvecklingen, kan olika maktstrukturer upptäckas och förstås. Detta har gjorts genom att använda Carol Bacchis ansats för kritisk policyanalys, på så sätt är det möjligt att analysera hur ungdomar framställs i dokumentet. Uppsatsens teoretiska och metodologiska utgångspunkter är i enlighet med den ansatsen nära sammankopplade och i vissa fall inte ens möjliga att skilja åt. Analys och resultat visar på hur unga som grupp inte definieras tydligt, samtidigt som gruppen ändå konstrueras som ointresserade att delta i det politiska. De konsekvenser som problematiseringen leder till är att de hinder som målas upp runt ungdomars möjligheter till inflytande främst skulle vara ekonomiska. Vilket möjliggör ett fortsatt exkluderade av ungdomar som grupp.

According to the steering documents from the Education administration (Skolverket), history in upper secondary schools should teach students to approach history from “different perspectives”. In this paper, I interviewed five history teachers regarding their interpretation of phrasing with regard to the subject of “perspectives”. The study aims to give insight into what kind of content the formulations of the Education administration result in, when interpreted by the teachers. It investigate what the teachers in the study think a “perspective” is, and what it means to teach history from different ditto. Which perspectives are the focuses of their history courses? I also discuss what the purpose and end of using different perspectives in history education is perceived to be, from what the interviews can reveal. For this I use Gert Biestas theory that suggests that good education aim at either qualification, socialisation of subjectification. The result show that all the teachers in the study primarly connect perspectives to different groups. Students should be allowed to to focus on the history of different category’s of people, or use their historical empathy to understand the view of others. The groups of people that the respondents most often accentuated in the interviews where people from different social classes, women, as well as different groups of people that experienced the European colonialism in the 18th and 19th century. The teacher’s in my study also described the usage of “different perspectives” in another way. They talked of this activity in terms of teaching students critically thinking and examining the subject of history as a science. To teach from “different perspectives” could, in this kind of answer, be to have student’s examine historical knowledge as a constructed product and teach them to analyse historical narratives critically. Other, less prominent interpretations involved “perspectives” as referring to different disciplines within the subject of history – such as social history, economical history or political history. When examining what aims the teachers seem to have with their described usage of perspectives I found that they often seem to emphasise the important of the students becoming analytic, critical thinking, capable individuals. I also found that the teachers many times want to pass on social norms and values, make the students tolerant and empathetic. They also want to start processes where the students ask themselves existential questions or find help in orientating themselves in social structures and form identities. Also, the respondents often expressed ideas of history as an emancipating subject where the exposing of structures and historical injustices could counteract power structures in the present.

Sverige har under de senaste två åren drabbats av en ökning i antal skjutningar och sprängningar relaterat till gängkriminella miljöer, samtidigt har lag och ordning blivit alltmer prioriterad i svenska folkets ögon. Syftet i denna studie är att undersöka hur det språkliga bruket skiljer sig mellan hur Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet problematiserar gängkriminalitet. Utifrån säkerhetiseringsteorin och metoden What’s the problem represented to be? möjliggörs en kvalitativ innehållsanalys av en partiledardebatt från den 13 september 2023 samt valmanifestet från varje parti inför valet 2022. Resultatet visar att alla partier beskriver gängkriminalitet som ett problem men problematiseringen skiljer sig åt mellan partierna. Moderaterna visar tendenser på en säkerhetisering av gängkriminalitet. Sverigedemokraterna använder en kraftfull retorik men säkerhetiserat inte gängkriminalitet, i stället visar partiet tendenser på en säkerhetisering av invandring och att gängkriminalitet är en del av det. Socialdemokraterna uppvisar en prioritering av problemet men uppvisar inte tendenser på säkerhetisering av gängkriminalitet. Till sist så använder Vänsterpartiet varken en kraftfull politisk retorik kopplat till gängkriminalitet eller uppvisar tendenser på en säkerhetisering av gängkriminalitet. Slutsatsen är att intressanta liknelser och skillnader kunde identifieras mellan de olika partierna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna uppvisar liknelser i hur de talade om social trygghet i relation till gängkriminalitet. Avslutningsvis är Moderaterna det enda partiet som uppvisade tendenser till en påbörjad säkerhetiseringsprocess av de fyra analyserade partierna.

<p>Uppsatsen är en litteraturstudie som problematiserar begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur med utgångspunkten att denna typ av kategorisering är diskriminerande. Litteraturstudien är kompletterad med två analyser av romanerna <em>Utlänningar</em> (Kallifatides, 1970) och <em>Kan du säga Schibbolet?</em> (Bakhtiari, 2008). Resultatet av litteraturstudien visar att det finns många problem med denna kategorisering och att den ger en mycket enkel bild av en författares verk. Denna förenkling förstärker bilden av vi och dem. Resultatet av analyserna ger de som har försökt definiera begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur rätt till viss del men de olika författarnas olika definitioner belyser även hur komplicerat det är, att sätta en stämpel på hur invandrade författare skriver. Det finns inte heller något som säger att dessa teman inte är typiska även för svenskfödda författare inom samma genrer.</p>

Denna studie belyser behovet av alternativa synsätt och alternativa lösningar på hur bilismen och transportsektorn medverkar till miljöproblemen i samhället. Studien undersöker bilens roll för bilisten genom att lyfta fram förbindelsen bil-människa och hur denna förbindelse påverkar valet mellan bilen och kollektiva färdsätt i tre bostadsområden i Stockholmsregion. För att nå förståelse för förbindelsen bil-människa utgår studien från ett aktör-nätverksperspektiv. Metoden utgår från dels kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. Under studiens gång uppstod ny förståelse för förbindelsen bil-människa. Denna cyborg är djupt förankrad i informanternas livssfär på grund av de starka skripts som är inskrivna i bilen vilka styr informanternas transportbeteende och överskuggar alternativa transportmedel. Enligt uppsatsens konklusioner är förbindelsen bil-människa en stabil cyborg som sällan enbart utgörs av ett mobilt tranportmedel. Cyborgen bil-människa påverkar informanternas livsvärld på ett positivt sätt genom tillgången till en ökad aktionsradie i jämförelse med kollektiva färdsätt. En alternativ samverkan mellan flera aktörer krävs för att kunna konkurrera med denna cyborg och skapa ett transportsystem i riktning mot långsiktigt hållbarhet.

Uppsatsen berör den nya prisbelönade mobila betalningstjänsten Swish, som är ett samarbete mellan sju av Sveriges största banker. Syftet är att identifiera framträdande aktörer i samarbetet kring Swish samt redogöra för hur dessa förhåller sig till varandra. Med hjälp av teori om aktör-nätverk definieras och beskrivs det nätverk av aktörer som omger Swish. Därutöver redogörs det för hur nätverket har formats från det att Swish var en idé till att den blev en färdig applikation. Michel Callons teori om översättning används för att beskriva denna process. En kvalitativ studie genomfördes, där sju semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för studiens empiriska resultat. Analysen av det empiriska resultatet sker kvalitativt i form av att definiera framträdande aktörer, som sedan används för att beskriva formandet av nätverket som omger Swish utifrån de fyra faserna av översättning: problematisering, intresseväckning, värvning samt mobilisering. Uppsatsen redogör för egenskaperna i varje fas och hur dessa har bidragit till formandet av Swish som färdig applikation. Framträdande aktörer i det aktör-nätverk som omger Swish är till att börja med de sex bankerna som utvecklat idén om Swish: Swedbank, Nordea, Länsförsäkringar, Handelsbanken, SEB, samt Danske Bank. Bankerna bildar även en gemensam framträdande aktör i form av det konsortium som bildades och senare blev bolaget Getswish AB, som ägs av de sex bankerna. Vidare är Bankgirot, HiQ och TWL framträdande aktörer i samarbetet kring Swish. Bankgirot är underleverantör till Getswish AB. Bankgirot tillhandahåller infrastrukturen BIR, och säljer tjänsten Swish till intresserade banker. HiQ är i sin tur underleverantör till Bankgirot. HiQ utvecklar och förvaltar betalningsväxeln och de mobila enheterna, och kommunicerar med bankerna via Bankgirot. TWL är designbyrå åt Getswish AB och bankerna, där TWL bidrar med strategisk kompetens kring kommunikation och varumärke. Även Mobilt BankID, som är den gemensamma säkerhetslösningen, och mobilapplikationen Swish ses som framträdande aktörer i samarbetet. Vidare diskuteras översättningens fyra faser, där en icke-linjär dynamisk process kan identifieras då nätverket kring Swish formades. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

Uppsatsen är en litteraturstudie som problematiserar begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur med utgångspunkten att denna typ av kategorisering är diskriminerande. Litteraturstudien är kompletterad med två analyser av romanerna Utlänningar (Kallifatides, 1970) och Kan du säga Schibbolet? (Bakhtiari, 2008). Resultatet av litteraturstudien visar att det finns många problem med denna kategorisering och att den ger en mycket enkel bild av en författares verk. Denna förenkling förstärker bilden av vi och dem. Resultatet av analyserna ger de som har försökt definiera begreppet invandrarförfattare/invandrarlitteratur rätt till viss del men de olika författarnas olika definitioner belyser även hur komplicerat det är, att sätta en stämpel på hur invandrade författare skriver. Det finns inte heller något som säger att dessa teman inte är typiska även för svenskfödda författare inom samma genrer.