<p>This study is about how to develop younger teens problem solving ability and their social competence. The study carried through by using a qualitative method, two observations and ten interviews. The observations where preparatory for the structured interviews. The respondents where pupils in a class were it is an ongoing project which purpose is to develop childrens problem solving ability and social skills with cognitive training and an empowerment based reasoning model that is called rahyab. Rahyab is a Persian word and it means path- finding. Focus has been on the pupils experiences of working with the model and the school project. The studies approach is to examine how younger teens problem solving ability can be developed by cognitive training and social pedagogics? Other questions that we’ve been trying to answer are: what have the younger teens learned from rahyab and it’s steps? How has the younger teens experienced working with rahyab? and do the younger teens feel that they have and will have use of rahyab?</p><p>The results and analysis shows that the younger teens can develop their analytic thinking and thereby also their problem solving ability. They feel that they now have a better understanding for how other people think. This means that they appears to have experienced a development in their social competence. The results shows, with the support of prior knowledge, that younger teens problem solving ability can be developed by cognitive training and social pedagogics. </p> / <p>Denna studie handlar om hur man kan utveckla yngre tonåringars problemlösningsförmåga och därigenom deras sociala kompetens. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av två observationer och tio intervjuer. Observationerna var öppna och förberedande inför de strukturerade intervjuerna. Respondenterna var elever i en klass där det pågår ett projekt som syftar till att utveckla barns problemlösningsförmåga och sociala kompetens utifrån kognitiv träning och en empowerment baserad resoneringsmodell, som kallas rahyab. Rahyab är ett persiskt ord som betyder väg- sökning. Fokus har varit på elevernas upplevelser av arbetet med modellen och skolprojektet. Studiens syfte är att undersöka hur yngre tonåringars problemlösningsförmåga kan utvecklas av kognitiv träning och socialpedagogik? Andra frågeställningar som vi har sökt att besvara är: vad har de yngre tonåringarna lärt sig av rahyab och dess olika steg? Hur har de yngre tonåringarna upplevt att arbeta med rahyab? och upplever de yngre tonåringarna att de har och kommer ha användning av rahyab?</p><p>I resultat och analys framkommer att de yngre tonåringarna kan utveckla sitt analytiska tänkande och därmed också deras problemlösningsförmåga. De upplever att de nu bättre förstår hur andra tänker. De förefaller ha utvecklat sin sociala kompetens. Resultaten visar med stöd av tidigare kunskap att yngre tonåringars problemlösningsförmåga kan utvecklas av kognitiv träning och social pedagogik.</p>

This study is about how to develop younger teens problem solving ability and their social competence. The study carried through by using a qualitative method, two observations and ten interviews. The observations where preparatory for the structured interviews. The respondents where pupils in a class were it is an ongoing project which purpose is to develop childrens problem solving ability and social skills with cognitive training and an empowerment based reasoning model that is called rahyab. Rahyab is a Persian word and it means path- finding. Focus has been on the pupils experiences of working with the model and the school project. The studies approach is to examine how younger teens problem solving ability can be developed by cognitive training and social pedagogics? Other questions that we’ve been trying to answer are: what have the younger teens learned from rahyab and it’s steps? How has the younger teens experienced working with rahyab? and do the younger teens feel that they have and will have use of rahyab? The results and analysis shows that the younger teens can develop their analytic thinking and thereby also their problem solving ability. They feel that they now have a better understanding for how other people think. This means that they appears to have experienced a development in their social competence. The results shows, with the support of prior knowledge, that younger teens problem solving ability can be developed by cognitive training and social pedagogics. / Denna studie handlar om hur man kan utveckla yngre tonåringars problemlösningsförmåga och därigenom deras sociala kompetens. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av två observationer och tio intervjuer. Observationerna var öppna och förberedande inför de strukturerade intervjuerna. Respondenterna var elever i en klass där det pågår ett projekt som syftar till att utveckla barns problemlösningsförmåga och sociala kompetens utifrån kognitiv träning och en empowerment baserad resoneringsmodell, som kallas rahyab. Rahyab är ett persiskt ord som betyder väg- sökning. Fokus har varit på elevernas upplevelser av arbetet med modellen och skolprojektet. Studiens syfte är att undersöka hur yngre tonåringars problemlösningsförmåga kan utvecklas av kognitiv träning och socialpedagogik? Andra frågeställningar som vi har sökt att besvara är: vad har de yngre tonåringarna lärt sig av rahyab och dess olika steg? Hur har de yngre tonåringarna upplevt att arbeta med rahyab? och upplever de yngre tonåringarna att de har och kommer ha användning av rahyab? I resultat och analys framkommer att de yngre tonåringarna kan utveckla sitt analytiska tänkande och därmed också deras problemlösningsförmåga. De upplever att de nu bättre förstår hur andra tänker. De förefaller ha utvecklat sin sociala kompetens. Resultaten visar med stöd av tidigare kunskap att yngre tonåringars problemlösningsförmåga kan utvecklas av kognitiv träning och social pedagogik.

Resultaten i undersökningen PISA 2003 visar att finska elever är bättre på problemlösning än svenska elever. Detta arbete undersöker huruvida matematikböcker i de båda länderna skulle kunna vara en bidragande orsak till skillnaderna. Arbetet är begränsat till två böcker från respektive land. För att identifiera de problemlösande uppgifterna har fyra olika kriterier använts. Resultatet av granskningen visar att de finska matematikböckerna har betydligt fler problemlösande uppgifter än de svenska böckerna. Denna skillnad återspeglas både i antal och i hur stor andel av samtliga uppgifter som är problemlösande.

This dissertation is concerned with problem-solving in platform development. A problem isconceived of as an obstacle that needs to be overcome in order to reach a desired outcome,whereas a solution is denoted by the set of activities required to reach such an outcome. Aplatform is conceived of as the technological foundation made up of a number of elements thatare purposely planned and developed to form a common structure from which a stream ofderivative products can be developed. Problem-solving in platform development is a non-trivialtask since platforms need to cater for both commonality and distinctiveness across a number ofderivative products. Further, several design architectures are intertwined in the development ofplatforms, giving rise to increased complexity. The purpose of this dissertation is to exploreplatform development from a problem-solving perspective, with the purpose of answering whatproblem-solving activities are carried out in platform development processes, how are differentapproaches to the search for solutions related to problem-solving in platform development, andhow can problem-solving in platform development be conceptualized? This dissertation is basedon two empirical studies of platform development processes from the telecommunication andautomotive industry, and draws upon a qualitative research methodology. The result of this studyis an iterative and dynamic model of solution search in problem-solving. This dissertationimplies a distinction between problems and errors in platform development. Solution searchemerge as a matter of choice of whether to engage in problem-solving activities and/or errorcorrection activities during the development of platforms. Solution search also surface as anintermingled process of search for required inputs, outputs, or governing laws (i.e. solutions) forreaching a desired goal. In this process, analytical search, directional search, and synthesizedsearch and the facilitation and management of both feed-back and feedforward is important. / Denna avhandling berör problemlösning i plattformsutvecklingsprocesser. Ett problem avser etthinder som måste övervinnas för att nå ett önskat resultat, medan en lösning betecknas med deaktiviteter som krävs för att nå ett sådant resultat. Med plattform avses den teknologiska grund,bestående av ett antal element, som är avsiktligt planerade och utvecklade för att bilda engemensam struktur via vilken en ström av olika produkter kan utvecklas. Problemlösning iutvecklandet av plattformar är en icke-trivial uppgift eftersom plattformar måste tillgodose bådegemensamhet och särprägel i ett antal produkter. Vidare så är flera designarkitekturersammanflätade i utvecklandet av plattformar, vilket ger upphov till ökad komplexitet. Syftet meddenna avhandling är att undersöka plattformsutveckling från ett problemlösningsperspektiv, isyfte att svara på vilka problemlösningsaktiviteter som bedrivs i plattformutvecklingsprocesser,hur olika strategier för att söka efter lösningar i samband med problemlösning iplattformsutveckling är relaterade till varandra, samt hur problemlösning i plattformsutvecklingkan föreställas. Denna avhandling bygger på två empiriska studier av plattformsutvecklingsprocesseri telekommunikation och fordonsindustrin, och bygger på en kvalitativforskningsmetodik. Resultatet av denna undersökning är en iterativ och dynamisk modell förlösningsökning. Denna avhandling föreslår en skillnad mellan ett problem och ett fel iutvecklandet av telekommunikationsplattformar och fordonsplattformar. Lösningssökandeframstår som ett val mellan att engagera sig i problemlösning eller/och felkorrigering underutvecklandet av plattformar. Lösningssökande framstår också som en sammansmält process avsökande efter nödvändig input, output och de styrande lagar (dvs. lösningar) för att nå ett önskatmål. I denna process är analytisk sökande, riktat sökande, syntetiserad sökande, ochförvaltningen av både återkoppling och framåtkopplingning viktig.

Idag är det många elever som inte når målen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det är ett svårt och tråkigt ämne. Vi har därför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vår undersökning är att öka kunskapen om hur lärarna i årskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jämföras med vad lärarna anser spela roll för ett lustfyllt lärande i matematik. Faktorer som visar sig påverka att eleverna känner lust och motivation är förståelsen, tilliten till sin egen förmåga och att innehållet i undervisningen är meningsfullt. Det visar även att lärarens förhållningssätt är avgörande för om eleven tycker matematik är roligt eller inte. Det kommer fram att eleverna lär sig på olika sätt och därför gynnar inte ett arbetssätt alla elever. Det framhävs att ett varierat arbetssätt är att föredra i undervisningen. De arbetssätt som lärarna i undersökningen använder är matematikboken, laborativ matematik, problemlösning samt att kommunicera matematik. Undersökningen visar även fördelar och nackdelar med vissa arbetssätt. Även lärarnas tankar om de nya målen för årskurs tre och om de påverkar deras undervisning kommer att lyftas fram.

Ett av förskolans vanligaste material är byggklossar i trä. I denna studie undersökte vi hur barnen i den fria byggleken gick tillväga då de löste uppkomna problem, samt vilka matematiska aspekter de erfor i leken med klossarna. Barnens lek observerades med hjälp av videokamera, och det resultat som erhölls härur kopplas i studien till teorier kring matematik och barns lärande. De slutsatser som drogs då observationsmaterialet analyserades är att förskolebarn i byggleken får rika tillfällen att erfara olika matematiska områden. Dessutom möter barnen för dem relevanta problem, vilka de behandlar, och i vissa fall löser, på skilda sätt. Ibland praktiserar barn kända strategier, och ibland utmanas de till att lösa ett problem genom att pröva sig fram. Tydligt är även att barn kan befinna sig i olika, i studien funna, faser då de löser ett problem, och att dessa är beroende av hur de i ett specifikt fall väljer att hantera en uppkommen utmaning. I studien dras även slutsatsen att barnen då de möter de olika matematiska aspekterna, och/eller antar en utmaning som leder till en problemlösningssituation, också har goda möjligheter till lärande. / Wooden building bricks are among the most common toys in Swedish preschools. In this study, preschool children’s course of action was examined as they solved problems that arose during their free play with bricks. The children’s play has been observed and recorded with a video camera, and the result received is then related to theories of mathematics and of children’s learning. The conclusions drawn from the result are that preschool children, in their free play with building bricks, get plenty of opportunities to experience various aspects of mathematics. Furthermore, children come across problems that are relevant to them, which they deal with in different ways and sometimes solve. At times children practise strategies already known to them, and every now and then they are challenged to solve a problem through trial and error. It is clear that children may be in different phases, found in the study, as they solve a problem. These phases are dependent on how they choose to handle the arisen challenge in a particular case. Another conclusion drawn in the study is that children, as they face the variety of mathematical aspects and/or accept a challenge which leads to a problem solving situation, have considerable opportunities of learning.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida det går att urskilja några generella villkor för konstruktiv konflikthantering. Utrymme ges också åt frågan om vilka återkommande mönster som kan finnas gällande psykologiska och relationella brister som försvårar konstruktiv konflikthantering och/eller stärker konfliktsituationer. Även frågan om lärande genom konflikterfarenheter berörs. Studien baserar sig på åtta stycken kvalitativa intervjuer med ett antal konsulter, en chef och några medarbetare. Studien har en hermeneutisk och induktiv ansats. Det empiriska materialet har analyserats och tolkats utifrån ett kulturbiologiskt perspektiv på människan, utifrån Johan Asplunds teorier om problemlösning och social responsivitet, samt utifrån Thomas Jordans och Titti Lundins utvecklingspsykologiska perspektiv. Materialet visar att det verkar finnas generella, återkommande faktorer som måste ges utrymme för att en konstruktiv konflikthanteringsprocess ska kunna iscensättas. Ledarskap, ansvarstagande och bekräftelser är exempel på sådana faktorer, liksom känslan av delaktighet och öppen kommunikation. Materialet visar också att flertalet faktorer återkommer som tvärtom försvårar konstruktiva konflikthanteringsprocesser och/eller stärker konfliktsituationer. Inte minst återkommer kommunikationsbrister som avgörande faktorer. Slutligen visar materialet att konflikterfarenheter också tycks vara förbundna med olika typer av lärande, exempelvis fördjupad självinsikt. Frågan om utvecklingspotentialen i konflikter diskuteras som en viktig faktor för både den individuella och sociala utvecklingen. / The aim of our study is to investigate whether it is possible to discern general conditions for constructive conflict management. Space is also given to the issue of recurring patterns in terms of psychological and relational shortcomings that hinder constructive conflict management and/or strengthen conflicts. Also, the issue of learning through conflict experiences is regarded. The study is based on eight interviews with a number of consultants, an executive and some employees. The study has a hermeneutic and inductive approach. The empirical data have been analyzed and interpreted from the perspective of cultural biology, from Johan Asplund's theories about problem solving and social responsivity, and from Thomas Jordan's and Titti Lundin's developmental psychology perspective. The material shows that there seems to be general, recurring factors that must be given space in order to facilitate a constructive conflict management process. Leadership, responsibility and acknowledgements are examples of such factors, as well as a sense of participation and open communication. The material also shows that a number of factors recur that hinder constructive conflict management processes and/or strengthen conflicts. Not least do communication gaps recur as critical factors. Finally, the material demonstrates that conflict experiences also seem to be associated with different types of learning, such as increased self-awareness. The issue of developmental potentials in conflicts is discussed as an important factor for both individual and social development.

I den svenska skolan idag har ca 15 % av eleverna utländsk bakgrund. Enligt Skolverketsstatistik så klarar de utländska eleverna sig sämre i de nationella proven i matematik än svenska elever. Syftet med studien är att se hur fyra elever med invandrarbakgrund klarar av problemlösning i en gruppdiskussion i matematik på gymnasienivå. Eleverna i studien är allafödda i Sverige med invandrade föräldrar. Den empiriska datan består av observation av en gruppdiskussion, när eleverna löser ett matematiskt problem, samt efterföljande enskilda intervjuer. Observationen analyserades utifrån problemlösningsprocessens fyra ingående delar: Förstå, Planera, Genomföra och Värdera. Intervjuerna gjordes för att förtydliga och klargöra vad som framkommit under observationen. Resultatet visar på problem att tolka och förstå innehållet i texten och problem med de förekommande signalorden. Gällande det matematiska innehållet uppvisade eleverna brister iförståelsen kring följande begrepp: uttryck, variabler, ekvationer och likhetstecken. Nyckelord: Matematik, Begrepp, Språk, Problemlösning, Elever i behov av stöd, Andraspråk / In the Swedish school today we have approximately 15% students with a foreign background.These students usually show lower results on National tests than the Swedish students inmathematics. The purpose of this study is to investigate how four students with immigrantbackground in high school deal with problem solving during a group discussion with the help of the Swedish language and how the language affects the problem solving. The students are born in Sweden but have parents who are born in a foreign country. The empirical data consists of an observation of a group discussion in mathematical problemsolving. The observation was analyzed based on Understanding - Plan - Implement – Evaluate.The pupils were interviewed to clarify what has emerged during the observation. At least two phenomena became obvious, firstly the students have problems with readingcomprehension and secondly they have problem with understanding the following concepts:expressions, variables, equations, and the equal sign. Keywords: Mathematics, Concepts, Language, Problem solving, Special needs, Second languages

The purpose of this study was to identify which thought's teachers had on the curriculum and its term to connect mathematics with reality, and how to combine this with concept of mathematics. The results presented in this report are based on interviews with seven teachers. The results showed that mathematics connected to reality can be interpreted from two basic principles. 1. To adapt the teaching to the pupils’ everyday life and by that facilitate learning here and now. 2. To prepare the pupils for their future so they feel secure and confidence in using mathematics. It was also based on these two approaches that the teachers' view of how the teaching of mathematics connected to reality became visible. For those who had the con-venience of that the students should learn here and now, was working with everyday math and to experiment with practical material current. The long-term approach, learning for life, as-sumed to work with problem solving in which interaction, discussion and argument were im-portant parts. Some of the teachers, who thought that facilitate learning here and now was how to connect mathematics to reality also thought about teaching, unconsciously or con-sciously, as learning for life. / Syftet med denna studie var att undersöka lärarnas föreställningar om verklighetsanknuten matematik gentemot läroplanen, samt hur de tänker kring sitt uppdrag med verklighetsanknu-ten matematik och matematiska begrepp. Intervjuer med sju verksamma lärare ligger till grund för resultatet. Resultatet visade att verklighetsanknuten matematik i läroplanen kan tolkas utifrån två grund-principer: att anpassa undervisningen för att underlätta lärandet här och nu och att undervisa för framtiden och att lära för livet. Det var också utifrån dessa två synsätt som lärarnas syn på hur undervisningen av verklighetsmatematik blev synligt. För de som ville underlätta för ele-verna här och nu, var det att arbeta elevnära undervisning och att laborera med praktiskt mate-rial som var aktuellt. Det långsiktiga förhållningssättet, att lära för livet, utgick ifrån att arbeta med problemlösning där samspel, diskussion och resonemang var viktigt delar. Det var även några av lärarna som tänkte underlätta lärandet här och nu som i sina tankar om undervisning omedvetet eller medvetet arbetar för ett lärande för livet.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i hur elever med kombinerade läs- och skriv och matematiksvårigheter tänker och resonerar vid problemlösning. Tre elever i år 8, som alla ingår i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, såväl individuellt som i grupp. Med utgångspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori. I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jämförs med t ex elever med enbart matematiksvårigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svårigheter eleverna uppvisar är av mycket olika karaktär. Studien omfattar tre delar: en presentation av fältstudien och resultaten från denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras på datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlärningssvårigheter.