En undersökning av en något ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikämnet väljer bort genom att inte lämna svar på problemlösningsuppgifter av icke trivial natur.

Förestående examensarbete syftar till att undersöka om det finns pedagogiska samband och metoder mellan parkour och Problembaserat Lärande (PBL) som kan bidra till ett lustfyllt lärande. Vi synliggör inledningsvis ett problem då vi anser att dagens idrottsundervisning är utformad efter en styrd undervisningsmodell. Vi har utgått ifrån frågeställningen: Vilka pedagogiska samband finns mellan PBL och parkour som bidrar till lusten att lära och kan vara användbara i skolans idrottsundervisning? Studien utgörs av kvalitativa observationer och intervjuer med parkourutövare samt lärare med erfarenhet av PBL. Vår studie är tillförlitlig då vi har tagit hänsyn till etiska aspekter samtidigt som informanterna har gett oss likvärdiga svar. Studien kan dock inte betraktas som allmängiltig då den endast utförts i liten skala. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån den neurodidaktiska forskningen. Studien visar att det finns samband mellan PBL, parkour och neurodidaktik som kan vara användbara för att skapa ett lustfyllt lärande. Sambanden har resulterat i ett antal användbara nyckelbegrepp: kreativitet, problemlösning, social interaktion, inre motivation och emotion. Samtliga begrepp kan nyttjas i undersvisningen för att bidra till en utvecklande och positiv lärandemiljö. / Impending thesis aims to examine how a joyful learning in physical education can be created in school. In the beginning of our research, we wanted to highlight a problem, as we believe that today's physical education is designed for a controlled teaching model. Our research question is: What pedagogical link exsists between PBL and parkour that contribute to a joyful learning and can be useful in the school's physical education? The study consists of qualitative observations and interviews with parkour practitioners and teachers with experience of PBL. Our study is reliable since we have taken into account the ethical aspects while informants have given us similar answers. The studie can not be regarded as generally applicable as it is only done on a small scale. The result of the collected empirical data was analyzed and discussed based on neuro-didactic research. This study shows that there is a correlation between PBL, parkour and neuro-didactics that can be useful for creating a joyful learning. The relationship has resulted in a number of useful key concepts: creativity, problem solving, social interaction, intrinsic motivation, and emotion. Our study illustrates that these key concepts can be usfull in teaching to achive a stimulating and positive learning environment.

Ämnesområdet ”Problemlösning” är väsentligt för alla elever oavsett skolform, men en nödvändig aspekt av problemlösningen, nämligen "matematisk formulering av frågeställningar” saknas i grundsärskolans kursplan i matematik (LGRSÄR11), som de integrerade eleverna följer. Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklärare resonerar gällande undervisning i matematisk problemlösning där integrerade elever deltar. Studiens urval innefattar fem matematiklärare som undervisar i årskurserna 4 – 6 och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lärarna är övertygade om att alla elever, inklusive de integrerade, ska få arbeta med att formulera matematiska frågeställningar. Däremot ligger lärarnas fokus i stor utsträckning på att organisera elevgrupper som ”passar” det aktuella problemet och i lägre utsträckning på att utföra ämnesanalys och undersöka elevernas aktuella kunnande i relation till ämnet för att skapa ett för eleverna angeläget problem. Kommande uttrycksändring i LGR22 och LGRSÄR22 vilket innefattar en växling från uttrycket “vardagliga situationer” till uttrycket “elevnära situationer” tycks bidra till att lärarna gör ett perspektivbyte samt sätter fokus på den enskilde elevens situation. Fokus ligger dock på elevernas aktuella kunnande samt sätt att tänka. Kunskaper om teoretiska begrepp kan möjliggöra undervisning som främjar utveckling av förmåga att formulera matematiska frågeställningar hos alla elever, inklusive integrerade.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur F-3-lärare definerar problemlösning och hur F-3-lärare beskriver att de arbetar med problemlösning i matematikundervisningen. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visar att det är svårt att definera problemlösning som begrepp. Det visar även att arbetet med problemlösning varierar mycket beroende på lärare och klass. Studiens slutsatser är att beroende på lärares kunskaper och inställning till problemlösning så varierar problemlösningsundervisningen i både omfång och upplägg.

Problemformulering är en arbetsmetod som är tätt kopplad till problemlösning, men trots att matematiker och forskare under lång tid betonat dess betydelse, har det inte fått tillräckligt med uppmärksamhet inom forskning. Användningen av problemformulering kan resultera i förbättrad förståelse av matematik, ökat självförmåga, främjande av matematisk kreativitet och en positiv inställning till ämnet, samt ökad motivation. Denna studie har granskat användningen av problemformulering i undervisningen för elever i årskurs 4-6 genom att besvara följande frågor: "Hur motiveras användningen av problemformulering i matematikundervisning för elever i årskurs 4-6?" och "Vilka aspekter av problemformulering kan enligt tidigare forskning vara utmanande för genomförandet?". Det är en systematisk litteraturstudie, vilket innebär att den bygger på tidigare forskning som samlats in metodiskt och väldokumenterat, för att sedan analyserats och diskuterats. Resultaten av studien visar att vetenskapligt stöd för användningen av problemformulering i årskurs 4-6 finns och stödjer tidigare forskning som visar att problemformulering förbättrar elevers förståelse av matematik, färdigheter, kreativitet, självförmåga, motivation och attityder gentemot ämnet. Resultaten pekar också på vissa utmaningar som lärare och elever kan ställas inför vid genomförandet, främst på grund av att arbetsmetoden avviker från den mer traditionella undervisningen samt brist på erfarenhet inom detta område / Mathematical problem posing is a method closely linked to problem-solving, but despite mathematicians and researchers emphasizing its importance for a long time, it has not received sufficient attention in research. The use of mathematical problem-posing can result in an improved understanding of mathematics, increased self-efficacy, improvement of mathematical creativity, a positive attitude towards the subject, and increased motivation. This study has examined the use of mathematical problem-posing in the education of students in grades 4-6 by addressing the following questions: "How is the use of mathematical problem-posing in mathematics education for students in grades 4-6 motivated?" and "What aspects of mathematical problem-posing can, according to previous research, be challenging for implementation?". It is a systematic literature study, meaning that it is based on previous research that has been systematically and well-documented in its collection, analysis, and discussion. The results of the study show that there is scientific support for the use of mathematical problem-posing in grades 4-6 and support previous research indicating that mathematical problem-posing improves students' understanding of mathematics, skills, creativity, self-efficacy, motivation, and attitudes towards the subject. The results also point to certain challenges that teachers and students may face in implementation, primarily due to its deviation from more traditional teaching methods and the lack of experience in this area.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka svårigheter elever i gymnasieåldern har när de löser rika problem. För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie utförts. Olika sökord har kombinerats till söksträngar, vilka har använts inom databasen UniSearch för att finna relevanta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades sedan med hjälp av en tematisk innehållsanalys, där temana bestod av sex olika förmågor vilka är aktiva när elever löser problemlösningsuppgifter. Utifrån resultatet drogs slutsatsen att den främsta förmågan eleverna visade svårigheter i var informationsförmågan. Det fanns även många exempel på att elever visade svårigheter i den aritmetiska förmågan samt den språkliga förmågan. För att motverka svårigheterna behöver undervisningen låta elever lösa fler rika problem samt betona vikten av att lösa rika problem är en aktivitet som ska leda till mer förståelse, inte en aktivitet som handlar om att bli klar snabbt. / This essay aims to investigate the difficulties that students in high school-age encounter when solving rich problems. To answer the purpose, a systematic literature review was conducted. Various search terms were combined into search strings, which were used within the UniSearch database to find relevant scientific articles. The articles were then analyzed using a thematic content analysis, where the themes consisted of six different skills that are active when students solve problem-solving assignments. Based on the results, the conclusion drawn was that the primary skill, in which students showed difficulties, was the information skill. There were also many examples of students experiencing difficulties in the arithmetic skill as well as the language skill. To overcome these difficulties, teaching should involve allowing students to solve more rich problems and emphasize the importance of solving rich problems as an activity that leads to deeper understanding, rather than an activity to be completed quickly.

No description available.

Ambitionen med detta arbete är att undersöka problemlösning som undervisningsmetod och dess eventuella påverkan på elevernas attityd kring matematik. Problemlösning kan, när den används och anpassas efter elevernas behov, vara ett fruktbart verktyg i matematikundervisning som gynnar lärandet och förståelse. Enligt forskningen som presenteras i texten kan elever dra fördel av problemlösning. Vissa länder som exempelvis Japan, har problemlösning som norm i sin matematikundervisning. Sveriges undervisningsnorm när det gäller matematik tenderar mer att vara kateder/konventionell undervisning i vilken matematikläroböcker spelar en central roll. Matematikläroböckerna i sin tur underbygger imitation som uppgiftslösningsmetod och är vanliga i det svenska klassrummet, och problemlösningsmetoder är mindre användbara (Sidenvall, 2019). Problemlösning är centralt i området matematik och är en viktig del av läroplanen i det svenska gymnasiet (Skolverket, 2022), och visar sig förstärka matematisk förståelse hos elever. Å andra sidan utgör problemlösning inte alltid kärnan av matematikundervisning. Vissa av anledningarna till det beskrivs bland annat av Rodley & Bailey (2021).    Matematisk problemlösning innebär att elever bygger upp sin förståelse genom att utveckla sin egen repertoar av strategier för att lösa problem. I processen kommer de sannolikt att uppleva perioder av osäkerhet och behöver stöd för att fortsätta. Problemlösning kan vara tidskrävande eftersom ett verkligt problem kräver tid för elever att utforska och diskutera möjliga strategier (Rodley & Bailey, 2021). Implementeringssvårigheter och strategier utvecklas närmare i resultatet där det framgår att problemlösning är fördelaktigt och att elever uppvisar positiva attityder till problemlösning. Å andra sidan kan implementeringen av exempelvis undervisningsmetoder som används i andra länder medföra kulturella skillnader som kan vara svårt att bortse ifrån. Dessutom krävs för en problemlösande undervisningsmetod lämpligt material och resurser som för lärarna, enligt forskningen, kan vara utmanande att komma åt.

The aim of this study was to examine the correlation between reading comprehension and word problem solving in mathematics. The study focuses on how linguistic inclusion or exclusion in primary classrooms affects students' performance in mathematics, mainly in the area of word problem solving. The search for articles have been made in the international databases ERIC and ERC with the keywords: mathematics, primary school, reading comprehension, mathematics education, primary education, primary classroom, reading skills, literacy. The selection of articles was made using a thematic content analysis described by Braun & Clarke (2006).  The result shows that reading comprehension has a decisive role in understanding and navigating word problem solving assignments. The result also indicates that a collaboration between different abilities such as reading comprehension, reasoning ability, logical thinking and arithmetic skills were significant in the outcomes. There were several factors that could affect reading comprehension skills and thus the students' performance. Some of them were the design of the tasks, the students' linguistic background and the access to linguistic aids (Can, 2020; Boonen et al., 2016; Fuchs et al., 2018; Gomez et al., 2020; Patel et al., 2023; Sibanda & Graven, 2018).

Denna studie är genomförd som en strukturerad litteraturanalys och syftar till att sammanställa undervisningsmetoder lärare kan använda för att för att öka gymnasieelevers self-efficacy inom matematisk problemlösning, samt undersöka hur aktuell forskning beskriver self-efficacy inom just problemlösning. Litteratur har främst sökts i databasen ERIC, men även UniSearch har använts som komplement. De valda artiklarna sammanfattades och undersöktes därefter genom en tematisk analys. Från denna analys identifierades fem övergripande teman samt nio underteman - i form av konkreta undervisningsmetoder - som påverkar elevers self-efficacy positivt. Dessa fem teman är kreativt tänkande, elevinvolvering, metakognitiva strategier, verklighetsanknytning samt icke-rutin-problem. Icke-rutin-problem kopplas även till Skolverkets definition av problemlösning. I relation till dessa teman lyfts tre centrala aspekter av self-efficacy som relevanta inom problemlösning, nämligen: prestation, att se hur andra presterar samt social övertalning. Resultaten leder till slutsatsen att gymnasielärare kan öka elevers self-efficacy genom att använda icke-rutin-problem i verkliga situationer, kreativt tänkande samt elevinvolverande undervisningsmetoder. Några exempel på konkreta metoder som diskuterats i studien är problembaserat lärande, modelleringsuppgifter samt guided discovery learning. / This thesis was conducted as a structured literature analysis with the purpose of compiling teaching methods high school mathematics teachers may use in order to strengthen their students’ self-efficacy in mathematical problem solving, as well as investigating how current research describes self-efficacy in the context of problem solving. The literature was mainly found through the database ERIC, with UniSearch acting as a complement for finding relevant articles. Articles that were selected for analysis were summarized and analyzed thematically. Through this analysis, five themes and nine sub themes - in the form of concrete teaching methods - were identified as positive methods for strengthening students’ self-efficacy. The five themes are creative thinking, student involvement, metacognitive strategies, real-world connection, and non-routine problems. Non-routine problems further mirror Skolverket’s definition of problem solving. Further, three central aspects of self-efficacy are highlighted, namely: mastery, vicarious experience, and social persuasion. The results indicate that high school teachers can increase their students’ self-efficacy by using non-routine problems in real-life situations, fostering students’ creative thinking, and using teaching methods involving and engaging the students. A few practical examples of these teaching methods include problem-based learning, the use of modeling tasks, and guided discovery learning.