Hållbar utveckling är ett begrepp som används frekvent i diverse sammanhang och blir allt merpopulärt . I FN:s världsomfattande Agenda 2030 beskrivs 17 globala hållbarhetsmål som ettförsök till att konkretisera vad som bör arbetas med för att skapa hållbar utveckling. Det råderett gemensamt ansvar för att nå målen och krävs således engagemang från flertalet aktörer, däribland näringslivet. Det har dock visat sig vara en utmaning för projektbaserade organisationer att implementera hållbarhetsarbete på grund av svårigheten med att överförakunskap mellan projekt. Dessutom utgår ofta strategier för hållbarhetsarbete från antagandet att medarbetarna inom organisationen har tillräcklig kunskap om ämnet. En viktig faktor ärdärför att etablera fungerande processer för kunskapsöverföring av hållbarhet. Det finns storpotential i att tillvarata och överföra medarbetarnas kunskaper för att bli framgångsrik påmarknaden. Syftet med studien är att analysera och värdera kunskapsöverföringen avseende hållbarhet i en projektbaserad organisation för att finna styrkor och svagheter, för att därigenom synliggöra hur det kan påverka hållbarhetsarbete i järnvägsprojekt. För att uppnå studiens syfte har en fallstudie gjorts inom en projektorganisation som i rapporten benämns som Företaget. En dokumentstudie, en enkätundersökning och olika former av intervjuer har genomförts med medarbetare från olika delar av Företaget. Resultatet har analyserats med hjälp av ett teoretiskt ramverk baserat på teorier om kunskap, kunskapsnivåer,kunskapsöverföring, implementering av hållbarhetsarbete och projektbaserade organisationer. Resultatet visar att ett medvetet arbetssätt med kunskapsöverföring gällande hållbarhet i viss mån medför förbättrade möjligheter för medarbetare att implementera hållbarhet i sitt arbete. Konkretisering av hållbarhet i den specifika kontexten järnvägsuppdrag är enligt studien en av de viktigaste faktorerna för ändamålet. Det finns även en koppling mellan insatser avseende kunskapsöverföring gällande hållbarhet och individuell kunskapsnivå om hållbarhet, då studiens resultat visar att medarbetare som deltagit i kunskapsöverförande aktiviteter också har högre kunskapsnivå gällande hållbarhet. Baserat på detta verkar kunskapsöverföring gällande hållbarhet höja medarbetarnas kunskapsnivå om hållbarhet och skapa bättre förutsättningar för dem att operationalisera hållbarhet i det dagliga arbetet. / Sustainable development is a concept that is used frequently in various contexts and isbecoming increasingly popular. In the UN global Agenda 2030, 17 sustainable development goals are described as an attempt to concretise what should be worked towards in order to create sustainable development. There is a shared responsibility for achieving the goals and thus requires commitment from most actors, including the business community. However, implementation of sustainability has been proved challenging for project based organizations too because of the difficulties in transferring knowledge between projects. Strategies for implementing sustainability often relies on the assumption that sufficient level of knowledge is present within the workforce. Hence an important factor is to establish functional processes for knowledge management regarding sustainability. There is great potential in utilizing and transferring employees' knowledge to become successful in the market. The purpose of the study is to analyze and evaluate knowledge management regarding sustainability in a project based organization in order to find strengths and weaknesses and thereby highlight how knowledge management can affect sustainability work within railway projects. In order to achieve the purpose of the study, a case study has been done within a project organization, which in the report is referred to as the Company. A document study, a survey and various forms of interviews have been carried out with employees from different parts of the Company. The result has been analyzed using a theoretical framework based on theories of knowledge, levels of knowledge, knowledge management, implementation of sustainability work and project based organizations. The result shows that organized efforts of knowledge management to some extent enables co-workers to implement sustainable development aspects in their individual work. According to the study, concretization of sustainability in the specific context of railway projects is one of the most important factors in order to achieve successful implementation. There is also a connection between efforts of knowledge management and individual level of knowledge concerning sustainability, since the result shows that co-workers whose been participating in activities related to knowledge transfer also have higher level of knowledge about sustainability. According to this, the result indicates that organized efforts of knowledge management seem to increase individual’s level of knowledge and their ability to implement sustainable development aspects into their work.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka arbetsmetoder det finns inom samhällskunskapsämnet som främjar elevers vilja till politiskt deltagande och engagemang. Vi finner en problematik i att samhällskunskapsdidaktiken inte har presenterat några konkreta eller utvärderade metoder för hur vi som lärare på bästa möjliga sätt kan utforma vår undervisning för att arbeta aktivt med att bilda demokratiska samhällsmedborgare. För att ta reda på vilka arbetsmetoder som förmedlar demokratiska förmågor, intressen och vilja till engagemang på bästa sätt har vi valt att använda oss av en systematisk översikt för att sammanställa nationell och internationell forskning som visar på olika sätt hur lärare kan utforma sin undervisning. Vårt resultat visar i korthet att projektbaserade uppgifter, deliberativa samtal, det informella skrivandet och studiebesök är framgångsrika metoder för att öka elevers politiska och medborgerliga engagemang samt intresse. De slutsatser som kan tas efter avslutad studie är att de didaktiska arbetsmetoderna i sig inte kan stå själva utan kräver en engagerad lärare med kompetens att förverkliga dess potential. En annan slutsats som studien visar på är att elevers förutsättningar kan se olika ut, vilket kan påverka deras tilltro till att bli politiskt engagerad. I detta fall kan samhällskunskapsämnet ha en utjämnande funktion där dessa elever kan kompensera för de bristande förutsättningar de kan anses ha. Slutligen handlar det didaktiska arbetet i detta fall om att ge alla elever möjligheter till att bli politiskt aktiva och medborgerligt engagerade om vilja finns.

To cope with the low productivity, as well as the fragmentation within the Swedish construction industry, organizations are working with technically mediated social collaboration methods. One of those methods, which have established a considerable presence within the Swedish industry, is Integrated Concurrent Engineering, ICE. The purpose of this study is to provide knowledge regarding how ICE is utilized within the Swedish industry, as well as identify and determine how factors influence the concept. The study is carried out as a case study within a Swedish contractor. Firstly, the thesis examines how the methodology is used in practice during the design stage. This by observing design meetings within two separate projects carried out by the same organization. Secondly, the study explores how the use of the methodology is perceived and recognized by, for the organization, internal and external stakeholders. The individual perception of the concept was acquired by semi-structured interviews. The employed methods in the study enables the thesis to identify and understand factors influencing the use of, and the diffusion of, the concept. Both within the organization as well as within the industry. The study reveals that even though the concept has been practiced for a number of years, the utilization of the concept is fragmented, both within the organization as well as within the industry. For example, external stakeholders experience problems obtaining a clear understanding of the organization’s aims and goals using the concept. This due to inconsistencies between projects within the same organization. Similarly, internal users highlight methodological variations between the organization’s projects. The findings indicate a problem with the organizational definition regarding the content of, and the utilization of, the ICE methodology. Since the organization in the study represents a major part of the communication between the academia and the industry, a problem with the organizational definition does not only affect the organization, it could affect the use of the concept within the entire Swedish construction industry. To enable an organizational learning, as well as to facilitate a diffusion of the concept within the industry, a systematic approach with the methodology is required. The factors identified by the study can be considered important to understand how the concept can be further developed within the organization, but also how to positively affect the diffusion in the industry.

This study aims to investigate and analyse organisational learning in project-based organisations (PBOs) that work with complex projects. The focus is to contribute to the knowledge about how PBOs can enhance the management of experiences derived from complex projects to promote organisational learning. This is investigated by studying how experience is captured and transferred within a project, across different projects, from project to the line organization and reintegrated into new projects. Additionally, the study examines challenges related to knowledge transfer and evaluates human and structural capital. To fulfil this, a case study is conducted on a consulting PBO that works with complex infrastructure projects. Qualitative interviews were conducted with individuals in various roles within the organisation. Furthermore, participant observations were conducted on meetings where project experience was discussed, both during ongoing projects and at project completion. The findings show that employees have a lot of knowledge and experience after working in complex projects. Experiences are collected and shared with other colleagues in various forums in complex projects. The findings suggest that PBOs can enhance their management of experiences from complex projects by the following strategies: (1) creating time for reflection to collect, discuss and evaluate experiences on an ongoing basis, (2) promoting knowledge exchange among colleagues to transfer tacit knowledge, (3) making documentation searchable and accessible beyond the project organization and (4) conducting regular and in-depth analysis to uncover patterns that can improve the structural capital. In future studies, it would be interesting to explore how artificial intelligence and machine learning could aid in conducting in-depth analysis of experiential data from complex projects. This to facilitate the identification of patterns and relationships within the data, providing valuable insight for enhancing organisational learning in PBOs.

Aim - The purpose of this thesis is to examine the possibilities for feedback and learning in the construction sector. In addition, it is also examining the possibilities of how to get employees involved into new solutions in a more flexible way.  Theory - Innovation as a science field within construction bases much of its theories on Rogers, Schillings, Slaughters and Tatum’s work on innovation models and how they affect the implementation of the innovation. The theories also regard innovation diffusion and its focus on different actors and how they adapt to an innovation over time and about different key individuals such as Champions and Gatekeepers and their role in spreading the innovation.  Method - This thesis is a qualitative study with an inductive approach which was conducted as a case study on a consultant company in Uppsala, Sweden which is active in the construction industry. 10 interviews were conducted with different project managers and two more interviews with individuals with connection to their work. In addition, an observation study was also carried out. Findings - The results showed that the innovation process is not prioritized due to time requirements and that it is not the main task of the consultant to be innovative. They should rather focus on delivering a stable product for its customers. However, the co-workers do overall want to be more innovative but the current way of spreading and delivering new solutions might not be the best suitable way based on the time it requires for them to engage in the innovation.  Conclusion - The conclusion is that key individuals could be implemented and reduce other colleagues’ workload in the innovation work by absorbing ideas and new innovations. And summarize and visualize its benefits to the entire team.

Teknikämnet är i ständig förändring i och med den snabba teknikutvecklingen, medan klassrummets utseende i princip inte har förändrats sedan 1840-talet. Därför lär inte det traditionella klassrummet vara anpassat för teknikämnet och dess undervisning idag. Syftet har varit att undersöka, analysera och utforma förslag på hur teknikklassrum kan utformas. Vidare var syftet att utvärdera förslagen med utgångspunkt i perspektivet att klassrummet ska främja projektbaserad undervisning. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturstudie samt datainsamling bestående av intervjuer och fokusgrupper med lärare och elever. En fenomenografisk analys utfördes på empirin för att finna uppfattningar om vad som är viktigt vid utformning av ett klassrum. Analysen visade att den fysiska inomhusmiljön, möblering, material i klassrummet, inspiration för elever samt vad som finns i närheten av klassrummet, är viktigt att ta hänsyn till vid utformning av teknikklassrummet. Flexibilitet verkade vara den enskilt viktigaste faktorn att ta hänsyn till vid klassrumsutformning, därför behöver flexibilitet genomsyra alla kategorier. De fysiska miljöfaktorer som lärare ansåg påverkar projektbaserad undervisning var material, ljudvolym, estetik och elevernas placering. När ett klassrum ska utformas för att främja projektbaserad undervisning behöver skolan ta hänsyn till vilka typer av projekt klassrummet ska möjliggöra eftersom olika projekt kräver olika fysiska miljöer. Fem klassrumsförslag för teknikämnet utformades främst med hjälp av den fenomenografiska analysen. En utvärdering av klassrumsförslagen gjordes och enligt respondenterna passar två av förslagen, eller en kombination av dem, bäst för projektbaserad undervisning. / Technology is a Swedish school subject that is in constant change because of the rapid rate of technology development, while the classroom appearance, in principle, has not changed since the 1840s. Hence, the traditional classroom might not be suited for the subject of technology and its teaching. The aim has been to investigate, analyze and design proposals on how a classroom for the technology subject can be designed. Furthermore, the aim was to evaluate the proposals based on the perspective that the classroom should promote projectbased teaching. To achieve the aim, literature studies and data collection was conducted consisting of interviews and focus groups with teachers and students. A phenomenological analysis was conducted to find perceptions of what is important when designing a classroom. The analysis showed that the physical indoor environment, furnishings and materials in the classroom, inspiration for students as well as what is in the vicinity of the classroom are important to be taken into consideration when designing a classroom for the technology subject. Flexibility seemed to be the single most important factor to take into account in classroom design, therefore, flexibility needs to permeate all categories. The physical environmental factors that teachers thought influenced project-based teaching were material, sound volume, aesthetics and students' placement. When a classroom is to be designed to promote project-based teaching, the school needs to take into account what kind of projects the classroom should enable because different projects require different physical environments. Five classroom proposals for the technology subject were designed primarily using the phenomenological analysis. An evaluation of the classroom proposals was made and according to the respondents, two of the proposals, or a combination of them, are best suited for project-based teaching.

Today, organisations in multiple industries are faced with challenges connected to digitalisation. The construction industry is one of the sectors in Sweden that are struggling most to digitalise, despite their efforts. The construction industry consists of project-basedorganisations, which literature have proven to have difficulties with managing complexity. Furthermore, there is a lack of experience with innovation projects and digitalisation knowledge. The purpose of this study is to investigate how large-size construction companies utilise learning mechanisms to capture the knowledge obtained from digital innovation projects and retain it as an organisational memory. By increasing the focus on managing learning mechanisms with a suitable knowledge management strategy, it is possible to improve the organisational performance in relation to digital innovation. The theoretical approach of interproject learning is used to analyse the Swedish construction industry by doing a case-study of four large-size construction companies which are operating in Sweden. The data is gathered through semi-structured interviews of two different hierarchic members in each case company and through investigations of their webpages, annual reports and existing written materials. Additionally, interviews with experts and interest organisations are included in the data gathering. The investigation presents that digitalisation and digital innovation in the construction industry are connected to digital tools, such as BIM. We also see a shift in attention, where digital tools originally were supposed to solve concrete tasks, whereas they now have a more process oriented focus with changes in the organisations to smoother digital implementations. Creating standard digital tools, which is utilised in all the projects in the industry and are ready for use will smooth the implementation. The learning mechanisms that exist in digital innovation projects are presented in relation to the decentralised environment. The variety of individual knowledge codification is high, with an absence of knowledge articulation and a high presence of experience accumulation. From a project perspective, there is an evolvement from local to a more central focus for digital innovation initiatives. In an organisational perspective, there is no clear knowledge management strategy, but we argue to see a shift towards a more navigator learning landscape, where emphasises on knowledge articulation is increasing. A discussion of the shift in perception of digital innovation and the evolvement to a more central focus of innovation initiative will increase digitalisation is provided, with a conclusion where the importance of not losing the advantage of having a project-based approach is highlighted. The main limitation of this work is that the research only consists of large-sized companies; therefore, this investigation may not highlight the whole industrial organisational behaviour. Instead, it can provide an understanding of the different learning mechanisms in relation to digital innovation. Further work should investigate small- and medium-sized organisations in the construction industry. / Organisationer i flera branscher står idag inför utmaningar, där hanteringen av digitalisering ären av dem. Den svenska byggbranschen anses ha en stor utmaning med digitalisering. Byggbranschen utgörs till stor del av projektbaserade organisationer och litteratur visar att branschen har svårigheter att hantera komplexitet. Det finns också brist på erfarenheter av projekt relaterat till innovation och även en brist på kunskap om digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka hur stora byggföretag samlar kunskaper från digitala innovationsprojekt genom att utnyttja inlärningsmekanismer och på så sätt behålla kunskapen som en lärdom inom organisationen. Genom att fokusera på hantering av inlärningsmekanismer med en lämplig kunskapsstrategi är det möjligt att förbättra organisationen i förhållande till den digitala innovationen. Den teoretiska aspekten för intern projektinlärning används för att analysera den svenska byggbranschen och detta görs genom en fallstudie av fyra stora byggföretag som är verksamma i Sverige. De data som används har erhållits genom semistrukturerade intervjuer av personer från två olika nivåer inom varje företag och via granskning av företagens hemsidor, årsredovisningar och befintligt skriftligt material. Dessutom ingår intervjuer med experter och intresseorganisationer i datainsamlingen. Studien visar att digitalisering och digital innovation inom byggbranschen är kopplad till digitala verktyg, såsom BIM. Studien visar också på ett skifte i fokus bland de undersökta företagen från ett tidigare fokus på digitala verktyg som löser konkreta problem ändras till ett mer processorienterat fokus. Detta innebär att inkludera förändringar i företagsorganisationen vilket förenklar implementeringen av digitala lösningar. Detta kan göras genom att ha ett utvecklingsfokus av de digitala verktyg som redan används. Dessa kan då delas mellan projekten och vara färdiga för att användas från projektstart. De inlärningsmekanismer som finns i digitala innovationsprojekt förklaras i förhållande till den decentraliserade miljön de ärverksamma inom. Mångfalden av individuell kunskapskodifiering är hög, liksom insamlandetav upplevelser. Däremot finns det en brist på kunskapsstrategier inom de studerade byggföretagen. Från ett projektperspektiv sker det en utveckling som går från ett lokalt till ett mer centraliserat fokus gällande digital innovation. Från ett organisatoriskt perspektiv finns detingen tydlig strategi för kunskapshantering, men vi argumenterar för att det ska ske ett skifte mot ett mer styrt lärandelandskap med en betoning på kunskapsledning. Vidare görs en diskussion huruvida denna utveckling är relevant och om den kommer att öka digitaliseringen. Slutsatsen poängterar vikten av att inte förlora fördelarna med ett projektbaserat arbetssätt. Begränsningen av denna studie är att enbart stora företag studerats. Därför kan studien inte fungera som en överblick för hela byggbranschens beteende, utan ger en förståelse för en utveckling av inlärningsmekanismer i samband med digital innovation. Framtida studier börbehandla även små och medelstora företag inom byggbranschen.