IT-projekt har misslyckats till hög grad under väldigt lång tid, studier visar på att uppemot 80% av alla IT-projekt anses vara misslyckade. Det har gjorts studier som visar på att agila metoder, såsom DevOps, kan vara lösningen till att fler IT-projekt ska lyckas. Syftet med denna studie är att bidra till förståelse för hur risker relaterade till IT-projekt har sett ut mellan 1990–2020, samt undersöka om metoder såsom DevOps är rätt väg att gå för att reducera misslyckade IT-projekt. I denna studie kartläggs de vanligaste orsakerna till misslyckade IT-projekt genom att kategorisera risker identifierade i forskning från 1990 till 2020. Detta görs och presenteras genom en litteraturstudie. Denna litteraturstudie resulterar i en överblick över hur litteraturen för de vanligaste riskerna sett ut över 30 år. Kartläggningen visar att tidigare studier mellan 1990 -2010 haft en bred spridning kring risker relaterade till IT-projekt bland samtliga kategorier. De senare åren, 2010–2020 har fokus i litteraturen legat mot lednings-, process samt personalrelaterade risker, något som även får stöd av respondenterna. Vi har även studerat DevOps och genomfört två semistrukturerade intervjuer med respondenter som har erfarenhet av DevOps, agila metoder och att driva IT-projekt. Resultatet av studien är tydligt, teori och empiri är väl överens om att agila metoder är rätt väg att gå. DevOps anses av respondenterna som en effektiv metod att använda för att nå fler lyckade IT-projekt. De två respondenterna verifierar även de riskkategorier som tagits fram i litteraturstudien och bekräftar att det är dessa som är aktuella i IT-projekt. / Literature shows that IT-projects have failed to a large extent for a long time, studies shows that up to 80 % of all IT-projects are considered as failed. There are studies that shows that agile methods, such as DevOps, can be the solution for more IT-project success. The purpose of this study is to contribute to an understanding of what risks related to IT projects that has been identified in literature between 1990-2020 and investigate if methods such as DevOps is the right way to reduce IT-project failure. This study maps all the most common causes to failed IT-projects by categorize the most frequent risks identified in research from 1990 to 2020 and is performed and presented by a literature study. This literature study results in an overview of the literature of the most frequent risks occurred in studies from the last 30 years. The overview identifies that studies between 1990 to 2020 has a range between risks related to IT-projects in all categories. In the most recent studies, from 2010- 2020, focus in research points to management-, process and personnel-related risks, which is also supported by the respondents. We have studied DevOps and completed two semi structured interviews with respondents that have experience of DevOps, agile methods and managing IT-projects. The result of this study is clear, the theory and empirics are aligned, agile methods are the right way to go. The respondents consider DevOps as an effective method to reach a higher success rate for IT-projects. The respondents verify the risk categories from the literature study and confirm these risks in their own IT-projects.

This paper examines how the advance of Artificial Intelligence (AI) technologies may affect the role of project managers. It draws on a narrative literature review and semi-structured interviews conducted with seventeen project managers from various industries in Sweden. The theoretical framework of the study is based on Wachnik's stages of AI development and categorization of core competencies for project success of Alvarenga et al. The results of this paper suggest that even though the current uptake of AI technologies is still low in project management practices, project managers can already start preparing for the potential paradigm shift by focusing on developing competencies such as communication, leadership, and understanding the technological context. Moreover, the authors developed the Holistic Competencies Triangle model to navigate project managers through the competencies needed for successful and effective project management when AI is more widely adopted. / Denna studie undersöker hur utvecklingen av artificiella intelligensteknologier (AI) kan påverka projektledarens roll. Studien är byggd på en narrativ litteraturöversikt och semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sjutton projektledare från olika branscher i Sverige. Studiens teoretiska ramverk baseras på Wachniks steg för AI-utveckling och kategoriserade kärnkompetenser för projektframgång av Alvarenga et al. Resultatet tyder på att även om den nuvarande användningen av AI-tekniker fortfarande är låg inom projektledningspraxis, kan projektledare redan börja förbereda sig för det potentiella paradigmskiftet genom att fokusera på att utveckla kompetenser som kommunikation, ledarskap och förstå den teknologiska kontexten. Dessutom har författarna utvecklat en holistisk kompetens-triangelmodell för att navigera projektledare genom kompetenserna som krävs för en lyckad och effektivt projektledning när AI blir mer utbrett.

Aim: The work is about construction companies in Sweden that use BIM in their operations. The goal is to study different engineers within these companies and focus on what they require in their everyday work. With the help of the respondents'experiences and needs, an analysis can be made, and suggestions given about how BIM can be implemented without major problems. Method: The report is based on information taken from interviews aimed at supervisors,project managers and contracting engineers spread between four different construction companies. A literature study has been done to create a basis for the interviews that were conducted with all respondents. Result: Information needs vary depending on the respondent. Most people want accurate information, as much information as possible, visualization of the informationand a way to coordinate this. BIM is seen as a solution to information needs, but there are several obstacles with implementation such as lack of training, that it is a large investment and time-consuming to implement. Some of the respondents believe that a full BIM model should be sought after, while others are content to use BIM as a complement to their current working methods. Analysis: Most information needs can be met with BIM. The respondents generally see several advantages of BIM. They do not seem to understand how it should be implemented, which may indicate a lack of knowledge about what BIM is. The level of knowledge around the use of BIM needs to be increased. Discussion: In order to fully implement BIM, new routines need to be created and this can be done through training or recruiting a new role that works specifically with BIM.This person can delegate digitization within a company and thus contribute to an easier implementation of BIM. This is something that previous studies support as an idea. / Syfte: Arbetet handlar om byggentreprenadsföretag i Sverige som använder BIM i sinverksamhet. Målet är att studera olika ingenjörer inom dessa företag och fokusera påvilka informationsbehov de har i deras vardagliga arbete. Med hjälp av respondenternaserfarenheter och behov kan en analys göras och förslag tas fram på hur BIM kanimplementeras utan stora problem. Metod: Rapporten bygger på information tagen från intervjuer som riktas tillarbetsledare, projektledare och entreprenadingenjörer utsprida mellan fyra olikabyggentreprenadföretag. Litteraturstudie har gjorts för att skapa grund för intervjuernasom utfördes med alla respondenter. Resultat: Beroende på respondent varierar informationsbehov. De flesta vill ha noggrann information, så mycket information som möjligt, visualisering avinformationen samt ett sätt att samordna detta. BIM ses som en lösning påinformationsbehoven men det uppstår flera hinder med implementeringen såsom bristpå utbildning, att det är en stor investering och tidskrävande att implementera. Några av respondenterna anser att en fullständig BIM modell borde vara eftertraktad medan andra är nöjda att använda BIM som komplement till deras nuvarande arbetsmetoder. Analys: De flesta informationsbehov går att bemöta med BIM. Respondenterna ser generellt flera fördelar med BIM. De verkar inte förstå hur det ska implementeras, något som kan tyda på brist på kunskap kring vad BIM är. Kunskapsnivån kring användning av BIM behöver ökas. Diskussion: För att implementera BIM helt behöver nya rutiner skapas och detta kanske genom utbildning eller rekrytering av en ny roll som jobbar just med BIM. Denna person kan delegera digitaliseringen inom ett företag och på så sätt bidra till en lättare implementering av BIM. Detta är något som tidigare studier stödjer som en idé.

The purpose of this study was to investigate project managers´ perceptions of the importance of motivation within real estate projects. The study also aimed to examine how project managers promote and maintain motivation amongst project members. Real estate projects referred to projects for renovation, conversion, or new construction of properties. A qualitative research method was employed for data collection through semi-structured interviews. Nine project managers working in the Swedish real estate industry were interviewed. Subsequently, a thematic analysis of the collected data was conducted. The thematic analysis resulted in three themes formulated as Success factor versus Upward Push, The art of motivating and Motivation per circumstance. The results indicate that project managers perceive motivation as a positive driving force in real estate projects. It is considered important for both project managers and project members to be motivated. Furthermore, the results show that the perception of the significance of motivation within real estate projects is divided. Some project managers perceive motivation as critical for the success of a project, while others believe that real estate projects are often influenced by external circumstances that are more decisive for the outcome of the project. Motivation is therefore considered in those cases rather to add an extra edge to the projects. To promote and maintain motivation amongst project members, project managers believe it is important to build personal relationships, work with feedback and encourage the expression of opinions.

Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo & Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. “Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector – A Qualitative Study in the Värmland County Council”. The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers. Further in ouroperationalization and analysis we have used Karasek/Johnsons demand/control/supportmodel with amplifications in form of project specific factors taken from theory about projectmanagement.From the analysis of the empirical data, we conclude that the project managers who areactive in the Pegasus program in the Värmland county council experience their psychosocialwork environment in several ways. In this study that means that several of the respondentsexperience high levels of stress in the psychosocial work environment while the degree ofself-monitoring and social support to the project manager’s work varies between therespondents. We can also see that several of the project managers feel that their psychosocialwork environment is stimulating while others experience it mainly as stressing. Some of theproject managers could therefore more than others, eventually suffer from psychosomaticdisorders as long as their work demands mostly not are compensated by a higher degree ofself-monitoring. / Examensarbete i projektledning, D-uppsats av Chris Baldebo & Anders Persson vårterminen2011. Handledare: Lennart Ljung. ”Projektledares psykosociala arbetsmiljö inom offentligverksamhet – En kvalitativ studie i Värmlands landsting”. Syftet med denna studie är att undersöka hur projektledare verksamma inom offentligverksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Utifrån detta har vi formulerat en hypotessom bygger på antagandet att det finns skillnader i hur projektledare upplever sinpsykosociala arbetsmiljö beroende på om de arbetar inom offentlig eller privat sektor.Utifrån syftet har en preciserad frågeställning formulerats: Hur upplever projektledareverksamma inom Pegasusprogrammet i Värmlands landsting sin psykosociala arbetsmiljö?För att kunna säga något karakteristiskt om detta har vår ansats varit att intervjua femprojektledare. Vidare i vår operationalisering och analys har vi utgått från Karasek/Johnsonskrav/kontroll/stödmodell samt förstärkt denna med projektspecifika faktorer som hämtats frånteori om projektledning.Genom analysen av våra empiriska data drar vi slutsatsen att projektledare som ärverksamma inom Pegasusprogrammet upplever sin psykosociala arbetsmiljö på flera olikasätt. Detta innebär i denna studie att flera av respondenterna upplever en hög grad avarbetskrav i den psykosociala arbetsmiljön. Samtidigt varierar graden av egenkontroll ochsocialt stöd i arbetet mellan respondenterna. Vi kan också se att flera av projektledarnaupplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressande medan andra ser den främst somstimulerande. Utifrån de olika upplevelserna riskerar därmed vissa av projektledarna i högreutsträckning än andra, att på sikt drabbas av psykosomatiska besvär så länge deras arbetskravinte motsvaras av en högre grad av egenkontroll.Nyckelord:

Motivation utgör en nyckelfaktor i hur lyckat ett projekt blir. Syftet med denna studie var bidra till förståelsen av hur projektledare motiverar projektgrupper. Datamaterialet grundar sig på kvalitativa data från sex personliga intervjuer med projektledare inom teknikbranschen. Det empiriska materialet har analyserats i huvudsak med motivationsteorierna Self Determination Theory och Tvåfaktormodellen. Studien fann sju framträdande teman som projektledarnas tillvägagångssätt kunde kategoriseras i: Tema 1 - Samhörighet och sociala relationer, Tema 2 - Meningsfullt arbete - Skapa gemensam syn på projektets mål, Tema 3 - Informationsutbyte och progress, Tema 4 - Delaktighet, ansvar och förtroende, Tema 5 - Grad av kontroll, Tema 6 - Feedback och uppskattning, Tema 7 - Fira framgång och avslut. Tillvägagångssätten kan sammanfattas med att lära känna gruppen, att ge en helhetssyn över projektet, att dela med sig av information och projektets framgång, att låta alla vara delaktiga och delegera ansvar, att ha en balanserad kontrollfunktion, att ge återkoppling kontinuerligt och att fira framgångar i projektet. Analysen med Self Determination Theory visade att de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet påverkades inom de sju temana. Samma tillvägagångssätt kunde upplevas på olika sätt beroende på hur de utfördes, med konsekvens att de hamnade på olika platser på internaliseringsskalan. Projektledarna använde främst yttre faktorer för att påverka motivationen. Analysen med Tvåfaktormodellen visade att projektledarna använde motivationsfaktorer i större grad än hygienfaktorer för att motivera projektgruppen, med undantag för sociala relationer. Detta beror sannolikt på att de andra hygienfaktorerna oftast är företagsspecifika och ligger utanför projektledarens kontroll. Analysen visade att de sju teman som studien beskriver påverkade olika motivationsbehov. Samtliga projektledare hade förståelse för att motivation var viktigt och att inre motivation var att föredra. Dock fanns inget i studien som tydde på att projektledarna i större omfattning hade förståelse om vilka psykologiska processer som deras tillvägagångssätt påverkade hos deltagarna. Projektledarnas tillvägagångssätt var grundade i deras egna erfarenheter och upplevelser, snarare än förankrade i formulerade processer eller teorier. Inget av företagen hade en medveten uttalad motivationsstrategi som projektledarna använde eller kunde använda sig av. / Motivation is a key factor for the success of a project. The purpose of this study was to contribute to the understanding of how project managers are motivating project teams. The empirical data is based on qualitative data from six personal interviews with project managers in the technology industry. The empirical material has been analyzed mainly with the motivation theories Self Determination Theory and the Two factor model. The study found seven main themes that could categorize the project managers ways of action: Theme 1 – Cohesion and Social relations, Theme 2 – Meaningful work - creating common view of project goals, Theme 3 – Information exchange and Progress, Theme 4 - Participation, Responsibility and Trust, Theme 5 – Degree of Control, Theme 6 – Feedback and Recognition, Theme 7 – Celebrating success and conclusion. The ways of action can be summarized to: Getting to know the group. Giving an overview of the project. Sharing information and success of the project. Allowing everyone to participate and delegate responsibility. Having a balanced control function. Giving continues feedback. Celebrating success. The analysis with the Self Determination Theory showed that the basic psychological needs autonomy, competence and relatedness, were affected within the seven themes. The same ways of action could be experienced in various ways depending how they were performed, with the effect that end up in different places on the internalization scale. The project managers mainly used external factors to influence motivation. The analysis with the Two factor model showed that the project managers used motivational factors to a greater extent than hygiene factors to motivate, except for social relations. This was probably due to the fact that hygiene factors usually are company-specific and are beyond the control of the project managers. The analysis showed that the seven themes described in the study influenced different motivational needs. Every project manager had an understanding that motivation was important and that internal motivation was preferable. However, nothing in the study indicated that the project managers had a greater understanding of the psychological processes of the individuals had, that their ways of action influenced. The project managers’ ways of action were based on their own experiences, rather than anchored in formulated processes or theories. None of the companies in the study had an conscious articulated motivation strategy that project managers could use.

Aim - The purpose of this thesis is to examine the possibilities for feedback and learning in the construction sector. In addition, it is also examining the possibilities of how to get employees involved into new solutions in a more flexible way.  Theory - Innovation as a science field within construction bases much of its theories on Rogers, Schillings, Slaughters and Tatum’s work on innovation models and how they affect the implementation of the innovation. The theories also regard innovation diffusion and its focus on different actors and how they adapt to an innovation over time and about different key individuals such as Champions and Gatekeepers and their role in spreading the innovation.  Method - This thesis is a qualitative study with an inductive approach which was conducted as a case study on a consultant company in Uppsala, Sweden which is active in the construction industry. 10 interviews were conducted with different project managers and two more interviews with individuals with connection to their work. In addition, an observation study was also carried out. Findings - The results showed that the innovation process is not prioritized due to time requirements and that it is not the main task of the consultant to be innovative. They should rather focus on delivering a stable product for its customers. However, the co-workers do overall want to be more innovative but the current way of spreading and delivering new solutions might not be the best suitable way based on the time it requires for them to engage in the innovation.  Conclusion - The conclusion is that key individuals could be implemented and reduce other colleagues’ workload in the innovation work by absorbing ideas and new innovations. And summarize and visualize its benefits to the entire team.

Inledning: Motivation är en nyckelfaktor för att uppnå ett lyckat slutresultat i projekt. Motiverade medarbetare är viktiga inom alla arbetsplatser. Att ha motiverade projektteam är därför avgörande för driva projektet framåt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera projektledares tillvägagångsätt för att upptäcka motivationsfaktorer och motivera projektteamet. Teori: Teoretiska utgångspunkter i studien är Herzbergs tvåfaktorsteori (TF) och självbestämmandeteorin (SDT). Metod: Metoden som används i denna studie är en kvalitativ metod med induktiv ansats som är baserad på intervjuer som är kopplat till teorin för att uppnå resultat i studien. Intervjuer har gjorts med tio projektledare med erfarenhet från olika branscher. Intervjuerna har gjorts med hjälp av applikationer Teams och Zoom och varje intervju är på cirka 1 timme. Resultat och slutsats: Studien har visat att flera faktorer har påverkan på projektmedarbetarnas motivation. Resultat visar att en projektledare behöver individuellt arbeta med att uppfylla medarbetarnas interna och externa behov för att skapa en motiverad projektgrupp.

Ekologisk hållbarhet har på senare tid blivit alltmer framträdande i den globala medvetenheten, särskilt med tanke på den ökande befolkningen, industrialiseringen och konsumtionen av materiella resurser. Produktutvecklande företag inser alltmer att deras hållbarhetsarbete inte bara är en etisk skyldighet, utan även en strategisk nödvändighet för att bibehålla konkurrenskraft. I den konventionella produktutvecklingsprocessen är projektledaren en central roll och har en betydande möjlighet att påverka utvecklingsarbetets riktning. Denna studie fokuserar därmed på att undersöka projektledarens möjligheter och utmaningar när det gäller att främja hållbarhetsarbete inom produktutvecklande företag. Vidare analyserar studien hur externa faktorer, såsom kundkrav och lagstiftning, påverkar projektledarens benägenhet att initiera åtgärder för att minska miljöpåverkan. Den kvalitativa studien inleddes med en djupgående litteraturstudie, som utgör den teoretiska referensramen för arbetet. Därefter genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre olika projektledare inom möbel- och inredningsföretag, vilket utgör den empiriska grunden för studien. Analysen, diskussionen och slutsatserna i studien baseras på resultaten från både den teoretiska och empiriska datainsamlingen. Genom att jämföra och sammanväga dessa två datakällor ges en mer omfattande förståelse och helhetsbild av ämnet. Resultaten av studien indikerar att projektledare har tre huvudsakliga kriterier att hantera under produktutvecklingsprocessen: budget, tid och kvalitet. Dessa faktorer sätter ramar som automatiskt begränsar projektledarens möjligheter att integrera hållbarhetsaspekter, särskilt om de riskerar att kompromissa med projektets övergripande mål och syfte. Att uppfylla dessa tre kriterier och samtidigt sträva efter ökad ekologisk hållbarhet utgör en paradoxal utmaning, då det kräver både tidskrävande processer samt betydande kapitalinvesteringar för Industriell ekonomi och organisation att effektivt minska miljöpåverkan. Denna utmaning förstärker den befintliga konflikten mellan hållbarhet och ekonomisk vinst. Kundens inflytande över företagens verksamhet är betydande. Dock råder det en brist på enhetliga mätstandarder för att kvantifiera det samlade miljöavtrycket från diverse företag. Denna brist på standardiserade mätningar hindrar kundernas förutsättningar att fatta informerade beslut och välja att stödja hållbara företag på ett rättvist och korrekt sätt. Det är även svårt att garantera att slutkunder i praktiken kommer att stödja organisationer som främjar hållbarhet, särskilt om det innebär ökade kostnader för dem. Därför är det avgörande att myndigheter inför lagar och regler som främjar hållbart företagande för att uppmuntra betydande förändringar och främja företagens hållbarhetsarbete. / In recent times, ecological sustainability has become increasingly prominent in the global consciousness, particularly considering the growing population, industrialization and consumption of material resources. Product-developing companies increasingly realize that their sustainability work is not only an ethical obligation, but also a strategic necessity to maintain competitiveness. In the conventional product development process, the project manager plays a crucial role and has a significant opportunity to influence the direction of the work. Thus, this study focuses on examining the opportunities and challenges for project managers in promoting sustainability within product-developing companies. Furthermore, the study analyzes how external factors, such as customer demands and legislation, influence the project manager's propensity to initiate actions to reduce environmental impact. The qualitative study was commenced with an in-depth literature review, which forms the theoretical framework of the work. Subsequently, semi-structured interviews were conducted with three different project managers within furniture and interior design companies, constituting the empirical basis of the study. The analysis, discussion, and conclusions of the study are based on the results from both the theoretical and empirical data collection. By comparing and weighing these two data sources, a more comprehensive understanding and overall picture of the subject is provided. The results of the study indicate that project managers have three main criteria to manage during the product development process: budget, time, and quality. These factors set boundaries that automatically limit the project manager's opportunities to integrate sustainability aspects, especially if they risk compromising the project's overall goals and Industriell ekonomi och organisation Industrial economics and management objectives. Meeting these three criteria while striving for increased ecological sustainability poses a paradoxical challenge, as it requires time-consuming processes and significant capital investments to effectively reduce environmental impact. This challenge reinforces the existing conflict between sustainability and economic profit. Customer influence over companies' operations is significant. However, there is a lack of standardized measurement standards to quantify the overall environmental footprint of various companies. This lack of standardized measurements hinders customers' ability to make informed decisions and choices to support sustainable companies in a fair and accurate manner. It is also difficult to guarantee whether end customers will practically support organizations that promote sustainability, especially if it entails increased costs for them. Therefore, it is crucial for authorities to introduce laws and regulations that promote sustainable business practices to encourage significant changes and support companies' sustainability efforts.

Using certain practices for managing projects is a critical factor in successfully executing projects. For a firm where there are few set practices by the organization for managing projects, project managers have to create their own practices with varying degrees of success. Experienced project managers often have had plenty of time to develop fully functioning practices whereas new project managers struggle to find any practice to use. This thesis examines how learning from previous projects at Saab Dynamics can improve the project management practices project risk management and intra-project communication. Further, this thesis proposes how Saab Dynamics can improve continuous risk management and intra-project communication.  A qualitative approach is utilized for this thesis where the data is collected from five separate interviews with project managers from various development projects at Saab Dynamics. The result from the interviews partly contains successful practices used by project managers, such as how to integrate sub-projects or how to manage risks continuously, but also highlights issues for the projects. These findings are analyzed by applying relevant research from the fields of learning in project-based organizations, project risk management and intra-project communication which resulted in a discussion and conclusion providing various recommendations for Saab Dynamics to improve each project management practice.  Key findings include that functions are needed to facilitate learning and how post-project reviews need to be structured to transfer tacit knowledge into explicit knowledge, where focus needs to be on documenting using stories. Further, this thesis utilizes a model for risk maturity with five steps where only the top two allow for continuous risk management. To progress to these steps the importance of building a risk culture is recognized where the issue is in communicating the set process of risk management to project managers. Here, having a risk manager is identified as important. Intra-project communication focuses on the areas of information distribution, sub-project integration and communication planning. It was found that the information distribution needs to be balanced between forced and voluntary communication. Moreover, five mechanisms for integration are covered where some are more important for complex projects and some during high uncertainty. Lastly, a model for a communication plan is presented.