Det allmänna trycket på förändringar ökar ständigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt är förändringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förändringsprojekt kan involvera både projektledning och förändringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger på den tekniska lösningen medan förändringsledningen riktar energin mot att skapa förståelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förändringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren. Projektbeställarens perspektiv gällande interna förändringsprojekt och då specifikt skillnaden mellan förändringsledning och projektledning, är inte studerad. Frågan är hur medveten projektbeställaren är om dessa två sidor samt om kompetenser från respektive sida beaktas i valet av projektledare. Syftet med denna studie är att ge en indikation på vilka framgångsfaktorer som projektbeställaren beaktar i interna förändringsprojekt och om dessa faktorer speglas i form av kompetenser som projektledaren önskas ha. Studien undersöker även hur projektbeställaren ser på sin roll vad gäller ansvar och uppgifter. Studien utgick från en kvalitativ metod med explorativ ansats där data samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med projektbeställare inom en offentlig organisation. Datamaterialet behandlades sedan med en tematisk analys utifrån ett teoretiskt ramverk med faktorer inom blocken förändringsledning och projektledning. Studien visar att det finns god kännedom gällande förändringars framgångsfaktorer som nämns i teori men att de inte alltid förknippas med kraven på projektledaren. De kompetenser som projektbeställare beaktar hos en generell projektledare utökas med förändringskompetenser när uppdraget gäller interna förändringsprojekt, men då starkt beroende på vilken syn projektbeställaren har på interna förändringsprojekt. Rollen som projektbeställare beskrivs innefatta flertalet ansvar och uppgifter, varav några var utanför denna undersöknings teoretiska ramar. / The global pressure for change and adaption is constantly increasing as well as the organizations need to coop and manage this ever increasing demand for change. Furthermore, change projects are very complex in its nature and suffer from a high rate of failure. Change projects may include both project management and change management. The difference between change management and project management can be described as following: the main focus of project management lies in the technical aspect whilst change management directs the energy towards creating acceptance from the projects receiving individuals. During the last decade, research has been initiated in the field of internal change projects and the need of necessary competencies of the project manager. Still internal change projects and more specifically the difference between change management and project management, have not yet been studied from the project owner’s perspective. The question remains if the project owner is aware of these two sides and if their competencies are reflected in the choice of a suitable project manager. The purpose of this study is to give an indication of which success factors project owners valuates within an internal change project and if those reflect as desired competencies of the potential project manager. This study also includes the role of the project owner and what they themselves define their duty and responsibilities. The design of this study is based from a qualitative methodology with an explorative approach where data was collected from an organization in the public sector via six semi-structured interviews of project owners. The data was later analyzed with a thematic analyze method constructed from a theoretical framework of factors included by the two areas: project management and change management. The result of this study indicates that the project owner have good knowledge regarding the success factors of change which is mentioned in theory. However these success factors are not usually associated with the project managers qualifications. The competencies identified by the project owner to be important by a general project manager are expanded with change management competencies if the project is classified as an internal change project. The addition of required change management competencies is though highly dependent on the project owner’s vision of internal change projects. The role as project owner is described to include a variety of duties and responsibilities of which some of them not covered by the initial theory of this study.

I varje projekt finns det brister i kommunikation som kan leda till att kostnad, tid och kvalitét påverkas. Varje projekt är en tillfällig organisation med olika företag och olika personer med varierande erfarenheter inom projektering. Detta medför att varje projekt är i sig unikt och hur alla ska kommunicera med varandra kan vara stora frågetecken under projekteringens förlopp. Denna rapport tittar närmare på vilka brister och svårigheter som kan uppkomma i projekteringskedet.

Att bedriva projekt som projektledare har genom tidens gång haft olika innebörd. Förr kunde det exempelvis handla om att bygga pyramider, medan det i dagsläget istället kan handla om implementering av IT-system hos organisationer. Under de senaste decennierna har projekt blivit den vanligaste formen för utförande av organisatoriska aktiviteter inom både industrin och offentlig förvaltning. Cirka 90 % av alla projekt som bedrivs i dagsläget sker även under parallella förhållanden, där en organisation utför fler projekt samtidigt, något som har gett upphov till så kallade multiprojektmiljöer. Tidigare forskning vittnar om ett flertal negativa konsekvenser som uppstår i multiprojektmiljöer, med fokus på tre karaktärsdrag: tidspress med dess snäva deadlines, fragmentering då en och samma projektledare har hand om flera projekt samtidigt, samt resurskonflikter då resurser inom organisationen delas av flera projektledare och linjeenheterna.   Studiens syfte är att tillämpa Amabile och Kramers (2011) koncept om inner work life, för att utforska hur projektledare påverkas av att arbeta i så kallade multiprojektmiljöer. Vår forskningsfråga blir därför: hur påverkas projektledares inner work life av att arbeta i en multiprojektmiljö? Amabile och Kramers (2011) koncept innehåller totalt tolv olika underkategorier som påverkar en individs inner work life.     För att besvara frågeställningen använde vi en kvalitativ metod. Fyra projektledare verksamma i multiprojektmiljöer inom den privata sektorn intervjuades. För att analysera deras svar använde vi oss sedan av en tematisk analysansats. Studiens resultat tyder på att projektledare påverkas både negativt och positivt av att arbeta i multiprojektmiljöer, där negativ påverkan är mest förekommande ur ett helhetsperspektiv. / The meaning of conducting projects has changed over time. A long time ago it could be a matter of building pyramids, today a project may consist of implementing a new IT-system. In recent decades, the project work form has become the most common approach for execution of organizational activities, both in the industry sector and public administration. Approximately 90 % of all projects conducted today are being run under circumstances where several projects are carried out in parallel, which has given rise to so-called multi-project environments. Previous research highlights a number of negative consequences that arise in multi-project environments, where the most prominent characteristics are time constraints including tight deadlines, fragmentation as a single project manager is in charge of several projects simultaneously, and resource conflicts as resources within the same organization are shared between several project managers and line units.   The purpose of our study is to apply Amabile and Kramer's (2011) concept of inner work life, to explore how project managers are affected from working in a multi-project environment. Our research question is therefore: what are the impacts on project managers inner work life from working in a multi-project environment? Amabile and Kramer's (2011) concept contains a total of twelve different categories that affect an individual's inner work life. To answer the question, we used a qualitative approach. Four project managers working in multi-project environments in the private sector were interviewed. In order to analyze their responses we used a thematic analysis approach. The results of the study indicates that project managers are affected both negatively and positively from working in multi-project environments, where negative impact is most prevalent from an overall perspective.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka stressorer som förekommer hos projektledare i interna förändringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av känslo- och problemfokuserad coping som projektledare använder i interna förändringsprojekt inom vinstdrivande organisationer. Utifrån den teoretiska bakgrunden om att förändringsprojekt är komplexa, kräver prioriteringar av resurser och dessutom ofta möter motstånd, identifierades fem olika problemområden inom interna förändringsprojekt. En kvalitativ metod användes för att besvara uppsatsens syfte, där semistrukturerade intervjuer med sex respondenter ägde rum på olika vinstdrivande organisationer i Värmland. En egen analysmodell låg till grund för analysen som genomfördes genom en kombination av begrepps- och datastyrd tematisk analys som skedde med hjälp av kodning. Studiens resultat påvisar tolv stressorer relaterade till identifierade problemområden. En föränderlig och otydlig väg mot målet, tidspress och hög arbetsbelastning, att behöva möta motstånd mot förändringar och kommunikationsbrist är exempel på stressorer inom de olika problemområdena. Problemfokuserade copingstrategier relaterade till interna förändringsprojekt är planera och prioritera, sätta gränser och kommunicera. Känslofokuserade copingstrategier är undvikande, aktiv återhämtning och socialt stöd. Resultatet visar också att stressorerna påverkar varandra och därmed påverkar projektledaren på ett annat sätt än en enskild stressor i sig. Copingstrategierna kan sammankopplas med specifika stressorer. Exempelvis kan stressorn tidspress och hög arbetsbelastning kopplas till den problemfokuserade copingstrategin planera och prioritera. / The purpose of this essay is to scrutinize stressors and describe problem and emotional focused coping strategies among project managers in internal change projects within for-profit organisations. Seen from the theoretical background in which projects of change are complex, demand priority of resources and above that often encounter resistance, five different areas of problems were identified within internal change projects. A qualitative method was used in which semi-structured interviews with six respondents were held at different for-profit organisations, which used a thematic analysis through coding. The result of the study shows twelve stressors related to the identified areas of problems. Examples of stressors within the different areas of problems include managing resistance to change and a lack of communication. Problem focused coping strategies related to internal change projects are plan and prioritize, create limits and communicate. Emotional focused coping strategies are avoiding, active recovery and social support. The study also shows that the stressors influence each other and in combination can influence the project in a different way. Moreover the coping strategies can be linked together with specific stressors. For example, the stressor time pressure and a heavy work-load can be linked to the problem focused coping strategy plan and prioritize.

Projektformen är vanlig inom kulturområdet där man t.ex. kan räkna varje enskild teater-/operaproduktion eller konsert som projekt. Det finns olika typer av ledarroller som leder dem. Två av dessa roller är projektledare och producent. Skillnaden mellan de här två rollerna är inte alltid tydlig och syftet med den här studien är dels att försöka utröna om det finns någon tydlig generell definition av rollerna inom det studerade området och dels hur personer som arbetar i dessa två yrkesroller upplever sitt arbete. Studien innefattar två olika institutioner inom konstmusik samt en operainstitution och den har genomförts genom kvalitativa intervjuer med projektledare och producenter som arbetar på dessa platser Resultatet visar på att det inte finns någon generell definition av rollerna och att de ser olika ut på olika platser beroende på en rad olika faktorer. Det visar även på att både projektledare och producenter i den här miljön upplever sitt arbete positivt med många bollar i luften och många mänskliga kontakter men också med inslag av stress, frustration och svårigheter att vara ledig. Det är även ett arbete där man gemensamt arbetar mot en fix deadline på gott och ont och där balansgången mellan konst och ekonomi ständigt är närvarande. / In the field of performing arts the work is often done in the form of a project. Every single theatre and opera production or concert can be regarded as a project. There are many different roles leading the work in a culture project. Producer and project manager are two of these leading roles. The difference between these two roles is not always clear. The purpose of this study is partly to try to find out whether there is any clear general definition of the two different roles within the field studied and partly to see how both producers and project managers experience their work in this context. One opera and two different music art institutions are having been studied. The study is performed by means of qualitative interviews with project managers and producers working in these institutions. The result shows there is no general definition of the leader roles and that they vary between different institutions depending on several factors. It also shows that both project managers and producers in these institutions have a positive view in the intensity of the work and the many personal contacts. At the same time, they experience stress, frustration and difficulties to relax from work. In these cultural projects you also work towards a mutual fixed dead-line. This can have a positive or negative effect. You always have the balance between art and economy constantly present.

IT är ett naturligt hjälpmedel för många företag och organisationer. Det är därför vanligt att företag försöker effektivisera och förbättra sin verksamhet genom att införa nya affärssystem. När ett nytt affärssystem ska införas startas ofta ett IT-projekt med en utsedd projektledare som ansvarig för att nå önskat resultat. IT-projekt är av teknisk karaktär och fokuserat mot själva affärssystemet. Det krävs dock i många fall mer än den nya teknologin för att ett företag ska öka sin lönsamhet och förbättra verksamheten. I dessa fall krävs det även någon typ av förändring eller omstrukturering inom företaget för att nå det önskade målet. I de fall någon typ av förändring utöver införande av ett affärssystem krävs, inträffar det att projektledaren får ta på sig uppgiften att även leda denna förändring. Organisationen kan dock göra valet att låta den förändringen ledas av en förändringsledare. En förändringsledares uppgift är att ansvara för att ett förändringsarbete når sitt mål med önskat resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka betydelser rollerna projektledare och förändringsledare har i IT-projekt vars syfte är att införa ett affärssystem. För att skapa klarhet i detta har litteratur inom ämnet studerats. Utöver litteraturen har vi även tagit del av artiklar från olika tidskrifter. För att få en aktuell verklighetsanknytning har ett antal intervjuer genomförts med personer som arbetar i projektmiljö och har kontakt med projekt- och förändringsledarskap dagligen. Denna kombination av informationskällor, anser vi, skapar en aktuell och tydlig bild av området. I förstudien bör målet med projektet analyseras för att säkerställa att rätt åtgärder genomförs. Vi har kommit fram till att rollerna projekt- och förändringsledare har stor betydelse och positiv inverkan för att önskat resultat ska nås i IT-projekt. Projektledaren står för den tekniska kompetensen, medan förändringsledaren arbetar med de mänskliga faktorerna. Det kan därför vara fördelaktigt för projektet om rollerna innehas av separata personer. På detta sätt får de mycket utbyte och hjälp av varandra vilket leder till större möjligheter att IT-projektet når önskat resultat och införandet av affärssystemet lyckas. / In the business environment of today IT systems have a significant role in many enterprises and organisations. A focus for many companies is to enhance profitability and efficiency buy improving and developing their enterprise systems. When a decision is made to redesign or implement a new business system it’s common that an IT-project is started and a dedicated project leader is assigned to the project, committed to deliver the requested results. An enterprise system is usually technical in it’s nature and focuses on technical aspects, but to reach desired results in profitability and efficiency, several other aspects than the pure technical ones needs to be taken into consideration to reach the desired results. In these cases, a reorganisation of the business or other structural changes might be needed to reach the goals of the project. When an implementation of a business system reaches beyond the pure technical aspects and demands structural changes to the organisation, it’s not uncommon that the IT-project leader is assigned responsibility for the entire project. The organisation can on the other hand choose to assign a change manager to govern for the structural changes. The change manager is responsible for the whole change process and is assigned responsibility that the process reaches the pre defined targets. The purpose of this paper is to analyse and describe the roles of a project leader and change manager and their importance within an IT project aiming at implementing a new enterprise system. The sources of information to this paper is literature, scientific articles within the area and several interviews with professionals working in project environments, including project management and change management, on a day-to-day basis. We believe that this mix of information sources enables this paper give a clear and up to date view of the area of scope. In the pre study to a project is of sheer importance that the actual targets are analysed to ensure that the right decisions and actions are made. Our conclusion is that the roles of the project leader and the change manager are of significant importance to the outcome of the project. It is desirable that the two positions are assigned to two different persons, which enables them to share experiences and support each other. The project leader possesses the technical know how and the change manager focuses on the human and organisational aspects of the project. By setting the project up with clear areas of responsibility, but working beside each other, they can exchange experiences and help each other. This is beneficial for the project and increases the possibilities that the project reaches desired results and that the implementation of the new enterprise system is successful.

Project management and risks seem to go hand in hand. Thus, risk management is not always at the top of the agenda, but that it is a moment that is necessary to implement in projects. Even though a large part of the project manager's and other project participants' tasks intend to identify and manage risks and thus ensure that the project result is brought to port, risk management is considered boring. To find out how risks are perceived in projects, this study will examine and create an understanding of how project managers view risks. To answer this, the study has been supplemented with two research questions that aim to account for how the implementation of and how conscious risk management takes place in projects.The study was conducted through a qualitative approach, where a total of nine project managers in various community development projects were interviewed. The results are presented in three main themes; The possibility of risk, From ear to loaf and finally Risk management in the quiet, which is also supplemented with an associated sub-theme; Automatically switched risk management.The study shows that project managers have the main external responsibility for risk management. It also emerges that project managers perceive risk as something negatively charged. Thus, there are also those who believe that risk does not necessarily mean a threat, but also opportunities. At the same time, it is perceived that risks of a negative tone tend to receive more attention than the risks that can generate positive opportunities. Which is explained as something the project manager wishes to become better at implementing and utilizing in projects, but that the tools to know how risks can be converted into opportunities in the project's implementation are lacking. The study also shows that risk management is perceived as a important element in project management, but that it is difficult to get the project team to set aside the necessary time and resources - because risks are boring.

Den svenska regeringens digitaliseringspolitik har det övergripande målet att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Den offentliga sektorn möter olika möjligheter och utmaningar när deras verksamheter digitaliseras för att möta medborgarens behov. Den här studien fokuserar på digitaliseringsprojekt i statliga myndigheter. Projekt och projektledares roll är enligt tidigare forskning på olika sätt och i olika grad påverkade av styrgruppens insatser, ställningstaganden och beslut. Syftet med den här studien är att, genom att undersöka projektledarens upplevelser, bidra till ökad förståelse om styrgruppens roll under digitaliseringsprojekt i statliga myndigheter. Forskningsfrågorna i studien är:  · Hur upplever projektledaren att styrgruppen styr och/eller stödjer digitaliseringsprojekt? · Vilka utmaningar upplever projektledaren i interaktionen med styrgruppen under digitaliseringsprojekt? En kvalitativ studie med fem intervjuer med projektledare i digitaliseringsprojekt i statliga myndigheter har genomförts. Tematisk analys har använts och fyra teman presenteras Roller i styrgruppen – kliva i kostymen och ta på sig rätt hatt, Styrgruppsmötet – svåra beslut och olösta frågor, Oavsett projektmetodik – startsäkra projekt samt Diffusa uppdrag och komplexa digitaliseringsprojekt. Vid jämförelse med tidigare forskning i privata verksamheter dras slutsatsen att projektledare i statliga myndigheter upplever liknande utmaningar med styrgruppens roll när det kommer till stöd och styrning i komplexa digitaliseringsprojekt. Utmaningar som lyfts i studien är styrgruppens sammansättning, otydliga roller eller roller som inte förstås eller efterlevs, bristfälligt beslutsfattande och otydliga projektdirektiv. En relaterad utmaning är att tolka digitaliseringsuppdrag som kommer från Regeringskansliet till genomförbara projekt som levererar nytta till medborgarna enligt uppsatta tids- och lagkrav. Framgångsfaktorer är att säkerställa ett tydligt projektdirektiv från beställaren där målbild och effekter av projektet framgår. Att i starten av digitaliseringsprojektet mötas i styrgruppen för att diskutera mål, effekter, förväntningar på de medverkandes roller samt projektets spelplan ger förutsättningar att lyckas. / The Swedish government's digitalization policy has the overall goal of being the best in the world at using the opportunities of digitalization. The public sector faces different opportunities and challenges when their operations are digitised to meet the needs of citizens. This study focuses on digitalization projects in government agencies. According to previous research, the role of projects and project managers is influenced in different ways and to different degrees by the steering committee's actions, positions and decisions. The aim of this study is to contribute to a better understanding of the role of the steering committee during digitalization projects in government agencies by examining the experiences of the project manager. The research questions of the study are:  · How does the project manager perceive the steering committee to steer and/or support digitalization projects? · What challenges does the project manager experience in interacting with the steering committee during digitalization projects? A qualitative study with five interviews with project managers in digitalization projects in government agencies has been conducted. Thematic analysis has been used and four themes are presented: Roles in the steering committee – stepping into the suit and putting the right hat on, Steering committee meeting – difficult decisions and unresolved issues, Whatever project methodology – start-proof projects and Diffuse missions and complex digitalization projects. When compared to previous research in private sector organisations, it is concluded that project managers in government agencies experience similar challenges with the role of the steering committee in terms of support and governance in complex digitalization projects. Challenges highlighted in the study include steering committee composition, unclear roles or roles that are not understood or followed, poor decision making and unclear project directive. A related challenge is to interpret digitalization mandates coming from the Government Offices into feasible projects that deliver benefits to citizens according to set time and legal requirements. Success factors are to ensure a clear project directive from the project owner, stating the objectives and effects of the project. Meeting in the steering committee at the start of the digitalization project to discuss the objectives, effects, expectations of the roles of the participants and the project's game plan provides conditions for success.

The purpose of this study is to contribute to the research on projectification of public administration. It aims to fill the gap of the previous research on implementation and hand over of project results to operating functions in municipal context by shedding light on project managers’ experiences in the Swedish municipal public administration. To reach this aim one research question has been used; what experiences does project managers have regarding implementation and hand over of project results in the municipal sector? When trying to answer the research question the study uses a definition of experience as someone’s impressions and thoughts, feelings and perception, practises and acts that is generated from a lived through or perceived experience. The study uses semi-structured interviews with ten project managers from different Swedish municipal public administrations and from diverse project types to gather material. The material has been analysed using thematic method and the analysis resulted in five different themes. The results show that project managers’ impressions and thoughts are that more responsibility is needed among actors connected to project and they seem to think that a possible shift in responsibility has occurred. They also think that a higher degree of regard needs to be taken to budget arrangements and that an important aspect is to establish and anchor the project in the main organisation and it is assisted through participation and promotion. The project managers feel and perceive mostly adverse feelings regarding implementation and hand over of project results. They seem satisfied when they can build alliances to succeed with implementation to reach utility realization in the ordinary operations.Finally, the study shows practises and acts that project managers utilizes regarding implementation and hand over of project results. They see great use from establishing, anchoring, and creating structure in the receiving operations. They ensure this by planning the hand over throughout the whole project, identifying and integrating with the receiver, affecting the formulation of goals and plan and produce material that can be handed over. They also use communications to a great extent and identifies that communication skill is an important skill to foster to succeed. They work hard to succeed with their mission and show a lot of flexibility and availability after their projects ended and recognizes that it is useful to stay contactable after the project result has been handed over to aid use of project results in the receiving operations.

Aim and Background: This study aims to explore and answer how the Project Manager Identity is constructed and/or acquired from a social science, behavioristic perspective. On this account eleven project manager professionals and scholars have been selected to participate, due to their rich experience in the field and their highly exciting profiles as to share insights and knowledge. Theory: The theoretical frame of this study adopts personality dimensions as explained by Kajonius and Dåderman (2020), that is, Extraversion, Negative Emotionality (neuroticism), Agreeableness, Conscientiousness and Openness to Experience. These are used due to their high degree of reliability and validity compared to other models. Method: The method used to conduct this study is an hour-long interview with each and every one of the interviewees to collect the data. Internet technology applications are used enabling, for the most part, an easier way to handle the planning interview process. The method used to analyze the data is a qualitative, inductive thematic analysis based on interviews and connected to the theoretical frame to reach results. Result and Conclusion: As a result, a Project Manager Identity Archetype emerges from the eleven interviewee narratives that reveals the identity of these Project Managers who strive for peak performance, are endlessly curious and possess a strong psychological shield. These three named themes above describe the Project Manager Identity Archetype of these eleven interviewees who are resilient against high pressure exerted by their work environment or project demands, focused to achieving their goal described as high performers while at the same time navigating into the project unknown by being endlessly curious. Their Project Manager identity is formed in a continuous infinity spiral process both by construct and acquisition, through an exchange between Individual identity and Project Manager Identity Archetype; two perspectives which coincide in a construct (micro) and acquisition (macro) symbiosis to merge information from both sides to form the interviewees’ Individual Project Manager Identity. / Syfte och Bakgrund: Denna studie syftar till att utforska och svara på hur projektledaridentiteten är konstruerad och/eller förvärvad, sett ur ett samhällsvetenskapligt, beteendemässigt perspektiv. Ur denna synpunkt deltar elva projektledare och forskare i studien för att dela insikter och kunskap, vilka valdes till följd av sin rika erfarenhet inom området och sina spännande profiler. Teori: Den teoretiska ramen för denna studie antar personlighetsdimensioner såsom dessa beskrivs av Kajonius och Dåderman (2020), det vill säga, Extraversion, Negativ Emotionalitet (neuroticism), Agreeableness, Samvetsgrannhet och Öppenhet för upplevelse. Dessa används med anledning av sin höga grad av tillförlitlighet och validitet jämfört mot andra modeller. Metod: Den metod som används för att genomföra denna studie är en timslång intervju med var och en av intervjuobjekten för att samla in data. Internet teknologi applikationer används för att, för det mesta, möjliggöra ett enklare sätt att hantera intervjuprocessens planering. Metoden som används för att analysera data är kvalitativ, induktiv tematisk analys baserad på intervjuer kopplat till den teoretiska ramen för att nå resultat. Resultat och Slutsats: Det resultat som uppstår är en Projektledaridentitetsarketyp från dessa elva intervjuobjekts berättelser något som avslöjar en projektledaridentitet för de intervjuade personer som strävar efter topprestation, är oändligt nyfikna och besitter en stark psykologisk sköld. Dessa tre nämnda teman ovan beskriver de intervjuade projektledarnas identitetsarketyp något som beskriver de som motståndskraftiga personer mot högt tryck något som kan utövas av deras arbetsmiljö eller projektkrav, de är fokuserad på att uppnå sina mål och högpresterande samtidigt som de projekt navigerar på okänd mark genom att vara oändligt nyfikna. Deras projektledaridentitet formas i en kontinuerlig oändlighets spiralprocess både genom konstruktion och förvärv, genom ett utbyte mellan Individuell identitet och Projektledaridentitetsarketyp, två perspektiv som sammanfaller i en konstruktion (mikro) och förvärv (makro) symbios för att sammanfoga information från båda sidor för att bilda den individuella projektledaridentiteten.