På marknaden idag sätts det allt större krav på att företag ska kunna leverera unika produkter med hög kvalité för vara så attraktiva på marknaden som möjligt. Det har därför blivit allt mer vanligt inom industrier att man delar av sin standard produktion till projektbaserad produktion för att lösa specifika uppgifter. De företag som har många projekt samtidigt är oftast utformad som en multi-projektorganisation. Det karakteristiska draget för en multi-projektorganisation är att fler projekt bedrivs parallellt av samma personal. Fördelen med detta arbetssätt är att företag kan använda de mänskliga resurserna på ett effektivt sätt, då kunskap kan överföras mellan de olika projekten. Projektledarnas roll i företaget blir då allt viktigare samt en effektiv projektstyrning och projektkoordination. I en multi-projektorganisation så kan störningar i ett projekt påverka de övriga projekten. Det är därför viktigt med en jämn fördelning av arbetet och beläggning för projektledarna, inte bara för projektets resultat utan även för arbetsmiljön så att inte det skapas onödig stress eller ovisshet. Projektkoordinatorns roll i organisationen blir då att koordinera projektledarna så deras arbetsmiljö blir hållbar. Att arbeta i en multi-projektmiljö förväntas att öka i framtiden men det finns lite studier inom detta område. Speciellt hur man undviker problemen och vilka förutsättningar som är viktiga för att bedriva en hälsosam och effektiv projektkoordinering. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förutsättningar som är viktiga vid projektkoordinering och föreslå hjälpmedel för projektkoordinatorns dagliga arbete. Detta sker genom att undersöka projektkoordinering i ett fallföretag och få en förståelse för deras arbetssätt och metoder. Resultatet används för att utveckla och säkerställa en bra och hållbar arbetsmiljö för de anställda samt höja effektiviteten för projektorganisationen. Datainsamling har skett genom en kvalitativ fallstudie på Holtab AB. Den har gjorts genom intervjuer och observationer samt studier av dokument. Samtidigt gjordes en kvantitativ datainsamling för att ta reda på vilka problem som generellt förekommer på företag där projektledarna arbetar med flera projekt samtidigt. Detta gjordes genom enkäter via mail. Det har blivit tydligt under studien att företag som arbetar i bygg- eller tillverkningsindustrin har speciellt svårt att planera framtiden då projekten måste startas direkt och leveranstiderna är korta. Ett problem som Holtab´s organisation har i dagsläget är att de inte har en korrekt överblick på projektledarnas beläggning. Holtab är just nu i en fas där deras projektorganisation växter och det har anställts fler projektledare under de senaste åren, vilket har gjort att projektchefens roll som projektkoordinator har blivit allt mer nödvändig. Tillsammans med Holtabs projektchef och projektledarna så skapades en kravspecifikation för ett verktyg. Verktyget fick namnet PCAO (Projekt Coordination And Overview) och hade som mål att hjälpa projektorganisationens dagliga arbete och vara ett stöd till projektkoordineringen. PCAO ger projektkoordinatorn möjlighet att få en överblick över hur projektledarnas tid är fördelade i nuläget och i framtiden. Detta ger en möjlighet att kunna se framtida kritiska moment då projektorganisationen är överbelastade under en period. Genom en bra överblick av projektorganisationen så kan fördelningen av projekt hanteras smidigare, vilket gör att det blir lättare att se till att det blir en jämnare arbetsfördelning. Detta resulterar att projektkoordinatorn kan ge projektledarna en bättre arbetsmiljö och bättre förutsättningar för att kunna göra ett så bra och effektivt arbete som möjligt.

No description available.

Ledarskap är en av de grundläggande och viktigaste faktorerna i ett byggprojekt. Ledarskap kan ses som konsten att påverka andra till att uppnå gemensamma mål. Studien undersöker vilka egenskaper en bra ledare ska ha och hur personer i branschen värderar de olika egenskaperna. Studien undersöker även hur egenskaperna kan utvecklas och vilken inverkan de har på projektets framgång. Syftet med denna studie är att identifiera de viktigaste egenskaperna hos ledarna som påverkar framgången för byggprojekt, samt vilka färdigheter som en person med ledande befattning bör inneha. Utöver detta undersöks även samband mellan projektmisslyckande och projektledaregenskaper. Målet med studien är dels att identifiera byggledarens ledaregenskaper som påverkar framgången för byggprojektet, och dels undersöka om det finns ett samband mellan projektmisslyckande och projektledaregenskaper. Studien utfördes med hjälp av en litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Litteraturstudien studerade fakta om ledarskap och egenskaper. Gällande den kvalitativa intervjun så intervjuades totalt tre personer, där två är anställda på Serneke och en är anställd på AB CD. I enkätundersökningarna deltog 8 respondenter från olika byggföretag. Studiens litteraturstudie visar att ledarskap är potentialen att påverka andras beteende och att en projektledare som är effektiv ska vara resultatinriktad. I de kvalitativa intervjuerna visar det sig att egenskaper som kommunikation, ta beslut, delegera och påverka, självdisciplin, självförtroende och motivera anses som de mest väsentligaste egenskaperna för ett framgångsrikt byggprojekt. Vidare i enkätundersökningarna framgår det att problemlösningsförmåga och välgrundad bedömning har ett starkt inflytande på framgången för projektet. Dessutom kan ledaregenskaperna utvecklas genomarbetslivserfarenhet och det finns ett starkt samband mellan projektledarens självförtroende och ett projektmisslyckande. Utifrån de resultat som framkommit anses ledarskapet ha en väldigt stor inverkan för en lyckad produktion. Respondenterna som besvarat intervjuerna från Serneke gav intressant nog väldigt lika svar på samtliga frågor och de svaren som framkom från enkätundersökningarna stödde även svaren som framkom i intervjuerna. Detta förmedlar en känsla av att de egenskaper och olika faktorer som ansågs vara väsentligast enligt respondenterna har en stor betydelse för att ledarskapet kan utvecklas och förbättras för att nå en lyckad produktion genom respektive egenskap. / The purpose of this study is to identify the most important characteristics of the leaders that affect the success of construction projects, as well as what skills a person with a senior position should possess. In addition to this, the relationship between project failure and project manager characteristics is also examined. The aim of the study is partly to identify the construction manager's leadership characteristics that affect the success of the construction project, and partly to investigate whether there is a connection between project failure and project management characteristics. The study was conducted using a literature study, qualitative interviews and questionnaires. The literature study studied facts about leadership and characteristics. Regarding the qualitative interview, a total of three people were interviewed, where two are employed at Serneke and one is employed at AB CD. In the surveys, 8 respondents from different construction companies participated. The study's literature study shows that leadership is the potential to influence the behavior of others and that a project manager who is effective should be results-oriented. In the qualitative interviews, it turns out that characteristics such as communication, making decisions, delegating and influencing, self-discipline, self-confidence and motivating are considered the most essential characteristics for a successful construction project. Furthermore, the surveys show that problem-solving ability and well-founded assessment have a strong influence on the success of the project. In addition, the leadership characteristics can be developed through work experience and there is a strong connection between the project manager's self-confidence and a project failure. Based on the results that have emerged, the leadership is considered to have a very large impact for a successful production. The respondents who answered the interviews from Serneke gave, interestingly enough, very similar answers to all the questions and the answers that emerged from the questionnaires also supported the answers that emerged in the interviews. This conveys a feeling that the characteristics and various factors that were considered to be most important according to the respondents are of great importance for the leadership to be developed and improved in order to achieve a successful production through each characteristic.

Syfte: Undersöka vilka möjligheter som finns, för projekteringsledaren, att optimera tidplaneringen i projekteringsskedet och på så sätt dra större fördel av att arbeta med BIM.   Frågeställningar: Hur ser det planerade och faktiska aktivitetsflödet, eventuellt även informationsflödet, ut i några av WSP Managements redan utförda BIM-projekt? Vilka åsikter har olika roller i projekten om detta? Vilka problemområden upplever projekteringsledare att det finns i projekteringsskedet i ett BIM-projekt? Finns tendenser till flaskhalsar i vissa projekteringsfaser? Vilka tankar finns i branschen när det gäller möjligheten att tidplanera bättre i projekteringsskedet för att kunna dra större fördel av BIM? Går det att förena tidplanering av projekteringsskedet i BIM-projekt med andra redan inarbetade metoder?   Metod: Insamlandet av fakta till detta examensarbete har skett genom  en induktiv litteraturstudie samt intervjuer av kvalitativt slag.   Slutsatser: De resultat som framkommit under examensarbetets gång tyder på att optimerad tidplanering av projekteringsskedet i ett BIM-projekt gör att det går att dra större fördel av att arbeta med BIM.   Flera av de problem och flaskhalsar som nämns i intervjuerna visar att dessa kan förhindras med bättre tidplanering. Framförallt är det förarbetet, där nytta, mål och BIM-användning identifieras som framhävs som viktigt. Andra förutsättningar som nämns är högre engagemang från projekteringsledaren, att denne bör komma in i ett tidigt skede i projektet och bör samarbeta med någon som har stor kunskap och erfarenhet av BIM.   Tidplanen för projekteringsskedet i ett BIM-projekt skiljer sig från dagens tidplan på så sätt att det är informationsleveranserna som kommer styra hur de olika aktiviteterna planeras istället för de handlingar som skapas idag. Samma metoder och program som används idag kan användas för tidplanering av ett BIM-projekt. Behovet av att bryta ner projektet i mindre delar för att studera relationen mellan de olika aktiviteterna och på så sätt skapa en fungerade tidplan kvarstår. / Purpose: Explore the possibilities to optimize the scheduling in the design phase to obtain greater benefits from working with BIM.   Problems: What is the planned and actual work flow, possibly including the information flow, in some of WSP Management’s conducted BIM-projects? What are the opinions about this, from the different roles in the projects? Which problem areas are the managers of the design phase experiencing in the design phase of a BIM-project? Are there signs of bottlenecks in some of the stages? What are the thoughts in the industry regarding the possibility to improve the time scheduling of the design phase in order obtain greater benefits from working with BIM. Is it possible to use already established methods for the time scheduling of BIM-projects?   Methods: The collection of data for this thesis has been done through an inductive literature review and qualitative interviews.   Conclusions: The results from this thesis indicate that optimizing of scheduling leads to greater benefits from working with BIM.   Several of the problems and bottle necks that are mentioned in the interviews shows that they could be prevented with better time scheduling. Above all it's the initial work, where the BIM goals and Uses are identified, that are mentioned as important. Other conditions mentioned are higher commitment from the design manager, that this person should come in at an early stage in the project and collaborate with someone who has extensive knowledge and experience of BIM.   The schedule for the design phase in a BIM-project will be distinguished from today’s schedule in the way that the information delivery will control how the various activities are planned, instead of documents. The same  methods and programs that are used today can be used for the scheduling of a BIM-project. The need for a break-down structure in order to study the relationship between the various activities still exists in order to make a functioning time schedule.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas. I denna punkt tar detta examensarbete vid vars syfte är att skapa en modell för projektledares kompetensutveckling. En sådan modell behöver ta hänsyn till vad en projektledares kompetens egentligen består av och hur denna kan utvecklas bäst för att en junior projektledare slutligen ska bli senior. Detta genomförs ur ett lärandeteoretiskt perspektiv som belyser pedagogiska frågeställningar i strävan efter det livslånga lärandet. Examensarbetet genomfördes hos managementkonsultbolaget Frontit AB i samverkan med avdelningen för Industriella Informations- och Styrsystem på Kungliga Tekniska högskolan samt Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik på Stockholms Universitet. Metoden inkluderar en omfattande litteraturstudie, deltagande observationer i kursverksamhet för projektledare samt semi-strukturerade intervjuer med kursdeltagare och företagsrepresentanter. Examensarbetet fastställer att projektledares kompetensutveckling primärt sker i det dagliga arbetet. Erfarenhet är dock långt ifrån synonymt med kunskap och det krävs aktiva insatser för att stödja det erfarenhetsbaserade lärandet. Därmed bör samtliga kompetensutvecklande aktiviteter ses i ett större perspektiv där de ger stöd för det dagliga lärandet. De måste ta hänsyn till projektledares tidigare kompetens både till form och innehåll och aktivt avväga fördelningen mellan kognitiva kompetenser, bestående av exempelvis metoder och verktyg, och affektiva-, personlighetsmässiga- och sociala kompetenser som ledarskap och pondus. Rätt utformade kommer kompetensutvecklande aktiviteter att bidraga till såväl kortsiktig som långsiktig utveckling. Effektiva verktyg kan exempelvis vara formella kurser anpassade efter deltagarnas bakgrund med fokus på att utveckla kognitiva scheman som kan hjälpa reflektionen av det dagliga arbetet, handledarskap i olika former samt övriga typer av sociala erfarenhetsutbyten.

Syftet med denna studie är undersöka projektledarens upplevelse kring krishantering genom att undersöka den aktuella situationen med Covid-19 samt vilka nya utmaningar dem stöter på grund av pandemin. För att ta reda på detta utfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Studiens urvalsprocess var målinriktat till projektledare från byggbranschen. Datamaterialet från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och resulterade i fem teman. Resultatet i studien visar på ett krishanteringsplan är ett viktigt verktyg när en kris väl inträffar samt att projektledare med större erfarenhet har lättare att hantera sina arbetsuppgifter under en kris jämfört med nya projektledare. Resultatet visar också att projektledarna har stött på flera utmaningar under en kris såsom kommunikation och social närvaro. En kommunikationsplan bör finnas ifall en kris inträffar för att underlätta för projektledare delegering av arbetsuppgifter samt effektivisering. Distansarbetet på grund av Covid-19 ledde till också att den personliga kontakten mellan projektledaren och medarbetaren minskade vilket skapade en utmaning till projektledare att hålla koll på sina medarbetares mående. / The purpose of this study is to investigate the project manager's experience of crisis management by examining the current situation with Covid-19 and what new challenges they face due to the pandemic. To find out, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. The study's selection process was targeted at project managers from the construction industry. The data material from the interviews was analyzed through a thematic analysis and resulted in five themes. The results of the study show that a crisis management plan is an important tool when a crisis occurs and that project managers with greater experience have an easier time managing their work tasks during a crisis compared with new project managers. The results also show that project managers have encountered several challenges during a crisis such as communication and social presence. A communication plan should be in place in the event of a crisis to make it easier for project managers to delegate tasks and streamline operations. The telework due to Covid-19 also led to a reduction in the personal contact between the project manager and the employee, which created a challenge for project managers to keep track of their employees' well-being.

No description available.

No description available.

Idag finns kommunala projektledare som till följd av projektformens popularitet måste hantera både rollen som projektledare och rollen som tjänsteman. Denna studie undersöker konflikter mellan de två rollerna som presenterats och besvarar frågan om hur den kommunala projektledaren hanterar sitt dubbla uppdrag, för att synliggöra för läsaren den kommunala projektledarens svårigheter med sin tvåsidiga rollhantering. Genom (1) sitt analysverktyg som baseras på tidigare forskning och (2) utförandet av 11 kvalitativa djupintervjuer med kommunala projektledare finner studien flera konflikter mellan den kommunala projektledarens två roller. Dessa konflikter bidrar även till svårigheter i att leva upp till det dubbla uppdraget. Flest konflikter uppstår i den kommunala projektledarens ramverk. Bland annat tycks byråkratin förslava projektarbetet. Somliga projektledare finner däremot sätt att bemöta konflikter, där kommunikation gentemot politiker kan anses vara av störst vikt. Förhoppningen är att förvaltningar tar till sig studiens resultat och förbättrar sin projektverksamhet.

Vi studerar ett samverkansprojekt som kännetecknas av hög personalomsättning. Vi undersöker hur medarbetare som valt att lämna samverkansprojektet upplevde sin psykosociala arbetsmiljö i samverkansprojektet. Dessutom undersöker vi utifrån medarbetares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön, vad som fick dem att lämna samverkansprojektet. Med psykosocial arbetsmiljö i denna studie avses administration, projektledare och roller. Vi gjorde en kvalitativ studie där semistrukturerarde intervjuer användes som forskningsmetod samt tillämpades induktiv ansats. Teoretiska utgångspunkter som tillämpades var: psykosocial arbetsmiljö, ledarstilar, roller,arbetstillfredsställelse, motivation och förväntan. Studien visar att administrationen tog tid av intervjupersonernas arbete och för två intervjupersoner ledde administrationen till stress. Fyra intervjupersoner valde att lämna samverkansprojektet på grund av missnöjdhet med projektledaren, medan en av dessa gjorde det även för att hen hade en förväntad nytta av framtida arbete. Tre intervjupersoner lämnade samverkansprojektet eftersom de var missnöjda med rollen, och en av dessa gjorde det även för att hen var missnöjd med administrationen. Två av dessa tre intervjupersoner slutade även för att de hade ingen förväntad nytta av sitt nuvarande arbete. Enintervjuperson lämnade samverkansprojektet för att hen var trött på sin roll samt att det fanns en förväntad nytta av framtida arbete. / We study a collaborative project that is characterised with high employee turnover. We are examining how employees that had chosen to leave the collaborative project are experiencing their psychosocial work environment. Furthermore, we explore on the basis of the employees experiences of their psychosocial work environment, what made them leave the collaborative project. With psychosocial work environment in this study it is referred to as administration, projectleader and roles. We conducted a qualitative study where semistructured interviews was used as research method and inductive approach was applied. Theoretical starting points that were used was: psychosocial work environment, leadership styles, roles, job satisfaction, motivation and expectancy. The study shows that administration took time from the interviewpersons work and fortwo interviewpersons the administration led to stress. Four interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because of their dissatisfaction with their projectleader, and one of them also because of an expected benefit from a future job. Three interviewpersons had chosen to leave the collaborative project because they were dissatisfied with their role, and one of them did it also because the interviewperson was dissatisfied with the administration. Two out of these three interviewpersons also quit because they had no expected benefit from their current jobs. One interviewperson left the collaborative project because this person was tired of the role and had an expected benefit from a future job.