IT-projekt bedrivs åt organisationer som har beställt det och förväntar sig ett lyckat utfall. Mendet händer att IT-projekt misslyckas. Vad som orsakar att ett IT-projekt misslyckas beror påprojektets karaktär. Majoriteten av de projekt som klassats misslyckat berör stora IT-projekt.Studier genomförs kring misslyckade stora IT-projekt eftersom stora misslyckade IT-projektslutar oftast med en kostsam nota. Däremot finns inte många studier rörande små IT-projekt.Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra små misslyckade IT-projekt för att komma fram tillvad som har orsakat att respektive IT-projekt fått ett misslyckat utfall. I denna uppsats har treundersökningsfrågor besvarats: U1 Vilken eller vilka orsaker bidrog till att var och en av defyra små IT-projekten misslyckats? U2: Finns det gemensamma orsaker mellan de fyra småIT-projekten som har misslyckats? U3: Hur kunde respektive IT-projekt fått ett mer lyckatutfall?Datainsamling genomfördes med hjälp av intervjuer där författaren har intervjuat fyrarespondenter.Följande faktorer kan ha orsakat att de fyra små IT-projekten fick ett misslyckat utfall. Bristeri projektgrupp, användarmedverkan, projektplan, krav och projektledare har haft påverkan påde fyra IT-projekten. Projekt B har orsakats av projektplan, projektledare, krav, projektgruppsamt användarmedverkan. Projekt A har orsakats av faktorn projektplan. Projekt C harmisslyckats på grund av krav. Projekt D har misslyckats på grund av projektplan. Detframkommer att faktorn krav är en gemensam orsak som går att identifiera både i stora och småIT-projekt.

The competence of a project manager leads to a project's success. Through a complex project managed by a well-competent project manager, companies hope to have an increased probability that the projects will reach their goal both within time and cost aspects. What is immediately revealed is then the problem of measuring the competence of a project manager. What should you really think about as a project manager? This is not something that is obvious and although there are more suggestions such as; a certification for project managers - the question of the project manager's stakeholders has not changed regarding how competent a project manager is. I take this part of the study, the purpose of which will be to create an overview of what the project manager's competencies look like with help from the perspective of others who then have a relationship with the project manager. The study investigates and describes what the concept of competence actually is and what parts competence consists of. This is in order to find out how the current competence of project managers is perceived from different perspectives, which factors affect whether a project manager is competence or not and finally what competencies and project managers in construction are expected to have according to actors and stakeholders. This thesis designates even project managers' areas of competence in today's work. The experience of a project manager is synonymous with far from knowledge and requires supportive efforts for learning. All education focused on competence should then be seen with a larger view where there is support for today's education. Regarding the project manager's previous competence, it should consider distributions between technical competencies, via knowledge of an area and non-technical competencies consisting of, for example, his personality and social competence such as mentality and leadership.

Introduction: All human activity involves knowledge acquisition or learning and includes all the individuals' abilities. Many project organisations struggle with learning despite methods such as lessons learned. Aim: The study aimed to investigate and further develop knowledge about unlearning and re-learning in change-and implementation projects. Method: This study had a qualitative explorative design with a pragmatic basis. A purposeful selection was used, and eight project managers participated in the study. The participants came from a government agency, a multinational company, and a small private company. Thematic analysis was used to analyse the collected material. Results: Four themes crystallised from the analysis of the material. These four themes were: 1) The body is where learning originates, 2) Learning leadership, in a nutshell, 3)The role of methods and digital knowledge management systems-helpful or harmful? 4)To have the courage, maturity, and desire to become a learning project organisation. The most important results of the study were about risk-taking, maturity, willingness, and motivation as decisive concepts for unlearning and re-learning within project organisations. Discussion: The study shows that the organisation’s ability to take risks, together with the organisation’s degree of maturity, can be the learning aspect that is most important when it comes to leaving old knowledge for new knowledge within project organisations. Conclusion: In projects, learning, unlearning, and re-learning are closely intertwined with organisational learning. There may be a need for more models for learning within projects that consider the more soluble and time limiting organisational form. / Inledning: Allt mänskligt görande innebär någon form av kunskapsinhämtning eller lärande och inbegriper en individs alla förmågor. Många projektorganisationer kämpar med lärande trots metoder som lessons learned. Syfte: Studien syftade till att undersöka och vidareutveckla kunskap om avlärning och återinlärning i förändrings- och implementeringsprojekt. Metod: Denna studie hade en kvalitativ utforskande design med pragmatisk grund. Ett målmedvetet urval användes och åtta projektledare deltog i studien. Deltagarna kom från en statlig myndighet, ett multinationellt företag och ett litet privat företag. För att analysera det insamlade datamaterialet användes tematisk analys. Resultat: Fyra teman utkristalliserade sig från analysen: 1) Lärande har sitt ursprung i kroppen; 2) Lärande ledarskap i ett nötskal; 3) Metoder och digitala kunskapshanteringssystems roll-hjälpsamma eller skadliga?; 4) Att ha modet, mognaden och viljan att bli en lärande projektorganisation. Studiens viktigaste resultat handlade om risktagande, mognad, villighet och motivation somavgörande begrepp för avlärning och återlärning inom projekt. Diskussion:Studien visade att organisationens förmåga att ta risker tillsammans med organisationens mognadsgrad kan vara den inlärningsaspekt som är viktigast när det gäller att lämna gammal kunskap för ny kunskap inom projektorganisationer. Slutsats: Lärande, avlärande och återlärande i projekt är nära sammanflätade med organisatoriskt lärande och det kan därför finnas behov av fler modeller för lärande inom projekt som tar hänsyn till den mer lösliga och tidsbegränsande organisationsformen.

Hållbarhet är ett ämne som är aktuellt i många länder i världen. Social hållbarhet har i relation till ekologisk och ekonomisk hållbarhet haft mindre fokus, men har växt alltmer de senaste åren. Social hållbarhet är särskilt viktig när det kommer till sjukhus med avseende på deras känsliga natur gentemot sjukhusets användare. I denna studie avgränsas sjukhusets användare främst till patienter och vårdpersonal, men även besökare. Sjukhusmiljön har en avgörande roll när det kommer till patientens läkningsprocess och vårdpersonalens arbetsplats. Sjukhus är även en plats där människor med olika bakgrund, förutsättningar och behov samlas vilket gör att social hållbarhet är en viktig aspekt att ta hänsyn till vid ombyggnad av sjukhus. I denna studie undersöks det hur projektledare uppfattar social hållbarhet och hur de arbetar med det vid ombyggnad av sjukhus med avseende på sjukhusets användare. För att besvara de frågeställningar som ställs i studien har intervjuer med sju projektledare och en hållbarhetsansvarig på ett landstingsägt fastighetsbolag utförts. Fastighetsbolaget förvaltar och utvecklar vårdfastigheter i ett av Sveriges större landsting. Vidare har även litteratur inom ämnet studerats för att i kombination med intervjuerna uppfylla studiens syfte och besvara studiens frågeställningar.  Resultatet av denna studie visar att projektledare har en relativt god uppfattning om vad social hållbarhet är, baserat på den teori som har studerats, men att de inte alltid arbetar med det i projekt på ett medvetet och strukturerat sätt. Begreppets breda omfattning och otydlighet är faktorer som projektledare tar upp som problem i arbetet med social hållbarhet vid ombyggnad av sjukhus. Vidare påvisar denna studie att projektledare arbetar med social hållbarhet, men inte med en systematisk syn på vad begreppet innebär. För att säkerställa att projektledare har goda förutsättningar i arbetet med social hållbarhet bör begreppet ha en tydlig definition. Kommunikationen kring begreppet bör också vara tydlig, både inom organisationen och inom projektet. Det finns även utrymme att förbättra de verktyg som projektledaren har till hands i projekt. / Sustainability is a subject that is relevant in many countries of the world. There has been less focus on social sustainability in relation to ecological and economic sustainability, but it has been growing more and more in recent years. Social sustainability is particularly important when it comes to hospitals in terms of their sensitive nature regarding the hospital users. In this study, ‘hospital users’ refer to patients, health care staff and visitors. The hospital environment plays a crucial role in the patient's healing process and the health care staff's work place. A hospital is also a place where people with different backgrounds, conditions and needs gather, which means that social sustainability is an important aspect to take into account in the rebuilding of hospitals. This study examines how project managers perceive social sustainability and how they work with it in rebuilding of hospitals with regard to hospital users. In order to answer the questions posed in the study, interviews with seven project managers and a sustainability manager at a county council owned real estate company have been conducted. The real estate company operates and develops health care properties in a larger county council in Sweden. Furthermore, literature within the subject has been studied in order to fulfill the study's purpose and to answer the questions, in combination with the interviews. The result of this study shows that project managers have a relatively good idea of what social sustainability is, but that they do not always work with it in projects in a conscious and structured way. The broad scope and the ambiguity of the concept are factors that are seen as problematic by the project managers when working with social sustainability in the rebuilding of hospitals. Furthermore, this study shows that project managers work with social sustainability, but not with a systematic view of what the concept means. In order to ensure that project managers have adequate prerequisites in the work with social sustainability, the concept should have a clear definition. Communication about the concept should also be clear, both within the organization and within the project. More over, the study shows that there is room for improvement of the tools that the project manager has at hand in projects.

Att hantera hållbarhet har blivit en viktig faktor att ta hänsyn till för organisationer och derasprojekt. När det gäller byggbranschens omfattande påverkan på miljön, studerasbyggbranschen med inriktning på elinstallation i den aktuella studien i syfte att undersöka hurhållbarhet i elinstallationsprojekt hanteras. Syftet med studien är att undersöka hur hållbarhetskrav implementeras i projekt och få ökadförståelse för hur hållbarhet hanteras och prioriteras utifrån ett projektledningsperspektiv. Studiens forskningsmetod är kvalitativ och primärdata är insamlad via fyra semistruktureradeintervjuer som har fokus på att tolka intervjupersonernas svar. Information har även samlatsin via företagets interna nätverk. Vidare har studien resulterat i att ekonomi och ansvar är två faktorer som är högt prioriteradei projektarbeten och styr hur hållbarhetskrav hanteras och prioriteras. Vidare genereradestudien två egna figurer som förklarar att hållbarhet är ytterligare en faktor somprojektledningen behöver ta hänsyn till i sitt arbete. Fortsättningsvis bidrar studien med ökad förståelse för hur projektledningen hanterarhållbarhetskrav och nya synvinklar inom området gällande hållbarhet och projektledning samtdess komplexitet som det innebär. Slutligen resulterade studien i två områden som vi anser behöver mer forskning. Det finnsbland annat ett behov av mer forskning gällande beslutsfattandet inom projekt som har storpåverkan på hållbarhetsarbetet. Det behövs också mer forskning kring jämförelser mellanprivata och offentliga sektorer för att kunna göra en mer rättvis och tillämpbar studie på andraprojekt. / Title: Do sustainability requirements increase the complexity of projects? Managing sustainability has become an important consideration for organizations and theirprojects. Regarding the construction industry´s extensive impact on the environment, theconstruction industry is studied with a focus on electrical installation in the current study withthe aim of investigating how sustainability in electrical installation projects is managed. The purpose of the study is to investigate how sustainability requirements are implemented inprojects and gain an increased understanding of how sustainability is managed and prioritizedfrom a project management perspective. The study's research method is qualitative andprimary data is collected via four semi-structured interviews that focus on interpreting theinterviewees' answers. Information has also been collected via the company's internalnetwork. Furthermore, the study has resulted in finance and responsibility being two factors that arehighly prioritized in project work and govern how sustainability requirements are handled andprioritized. Furthermore, the study generated two own figures that explain that sustainabilityis another factor that project management needs to take into account in their work. The study continues to contribute with an increased understanding of how projectmanagement handles sustainability requirements and new points of view in the area ofsustainability and project management as well as the complexity that this entails. Finally, the study resulted in two areas that we believe need more research. Among otherthings, there is a need for more research regarding decision-making within projects that havea major impact on sustainability work. More research is also needed regarding comparisonsbetween private and public sectors in order to be able to make a more fair and applicablestudy on other projects.

SAMMANFATTNING Det som projektledaren behöver tänka på vid planeringen av ett projekt är att uppnå beställarens krav på byggnaden och att skapa en bra samordning mellan de olika aktörerna som är inblandade i projektet. Dessutom måste projektledaren se till att projektet följer tidplanen och att budgeten inte överstiger de bestämda ramarna. Därför ligger ett stort fokus på att projektledaren har bra grundkunskaper och tillräcklig kompetens samt kunskap. För att uppnå det optimala resultat som behövs för att kunna planera och strukturera projektet så smidigt som möjligt. Detta arbete undersöker vilken kompetensutveckling och kunskap som behövs för att projektingenjören ska utveckla sina färdigheter i projektledning. En av de kärnfrågor som tas upp i intervjuerna är ”Vad kännetecknar en projektledare med låg respektive hög kompetens?” och ”Hur bedrivs kompetensutveckling för de anställda inom WSP?” De mål som ska uppnås i detta arbete är att belysa vikten av kompetensutveckling och erfarenhetsåterföring. Resultaten av undersökningen har sammanställts i en handbok som beskriver vad en projektingenjör behöver fokusera på för att bli allt mer kompetent och utvecklas effektivare till en projektledare. För att kunna uppnå dessa mål genomfördes en litteraturstudie för att få en bättre uppfattning av projektledarens roll. En mer detaljerad studie av projektingenjörens respektive projektledarens arbetsuppgifter gjordes. För att komplettera litteraturstudien genomfördes en datasökning via internet. Därefter utfördes en intervju med 5 projektledare och 5 projektingenjörer för att jämföra teori med praktik. Utifrån de intervjuades svar och litteraturstudiens resultat skapades en handbok som beskriver vad projektingenjören behöver utveckla för att bli en effektivare projektledare. Examensarbetes slutsats visar att kompetensutveckling i grund och botten är bunden till den enskilda individens motivation till att utvecklas. Varje enskild individ har sina egna mål och de är stimulerade av varierande motivationsfaktorer. Några individer har som mål att bli VD för ett företag, medan andra är nöjda med deras nuvarande position och det innebär att alla projektingenjörer/ projektledare inte strävar efter en ständig utveckling. Uppsatsens huvudfråga var: ”Vilken kompetensutveckling behövs för att projektingenjör ska utveckla sina färdigheter i projektledning?”. Resultaten visar att utan att lära sig av de fel och problem som tidigare gjorts samt göra egna nya misstag kan inte en projektingenjör utvecklas eller bli effektivare. Andra typer av vinster är tid som kommer att minska för att lösa vissa ständigt uppkommande problem med hjälp av kunskaper från tidigare liknande projekt. Genom att dra nytta av denna kunskap och inneha en bra erfarenhetsåterföring kan det bli enklare att hitta en effektiv lösning och på så sätt minska onödiga tidsförluster. / This thesis presents a study of competence and knowledge needs of project engineers to be able to manage projects successfully. The aim of the thesis is to identify how to feedback competences and experiences into the project management process. The guidebook provides guidance to what a project engineer needs to focus on to become more skilled and to become a more effective project manager. A literature study was performed to get a better understanding of the project manager's role. A detailed study was performed on the duties of project engineers and project managers. The literature study was based on books and reports as well as an information research by the Internet. An interview with five project managers and five project engineers was conducted to compare theory with practice. Based on the respondents' answers and the results from the literature study a handbook outlining what the project engineer can do to improve their project management skills. The thesis concludes that competence development depends on individual motivation. Every individual have their own goals and they are stimulated by different motivational factors. Some aims high to become CEO for a company, while other are satisfied with their positions and it doesn’t mean that all project engineer / project manager strives for continuous development. The main question of the thesis was: "What skills are needed for project engineers to develop their skills in project management?”. The results of the thesis show that without learning from their mistakes and problems that were made in previous project and by making their own mistakes the project engineer will not develop or become a more efficient project manager. By learning from experiences from previous projects the project engineer can save significant time when facing similar problems in new projects. Recording and using this knowledge may contribute to more effective solutions and thus reducing time lost unnecessarily.

Rollen som projektledare kräver att denne ska ha flera kompletterande kompetenser inom många olika områden för att driva projekt och att hitta rätt person till projektledartjänsten kan därför ses som en stor utmaning ur rekryterarens perspektiv. Projektledaren bör ha en kombination av både hård och mjuk kompetens, samt förståelse för organisationsmiljön som denne ska vara verksam i. Syftet med studien är att beskriva och skapa djupare förståelse kring hur ett fåtal rekryterare utvärderar, fastställer befattningskraven och värderar projektledarens kompetens i en rekryteringsprocess samt hur urvalet av de mest intressanta ansökande till tjänsten görs. Forskarna till studien har valt en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer för att samla in resultat från fyra rekryterare. Forskarna har använt fallstudie som undersökningsdesign för att få djupare förståelse kring rekryterares perspektiv och hur de arbetar i de olika stegen i rekryteringsprocessen. De hårda kompetenserna är projektledarens grundförutsättningar för att kunna driva ett projekt och kliva in i projektrollen. Resultatet visar att projektledarens hårda kompetens fastställs och utreds tidigt i rekryteringsprocessen. Projektledarens mjuka kompetens anses vara svårare att definiera, mäta och utvärdera, ur ett subjektivt synsätt och därmed är det bra att använda flera bedömningsmetoder för att utvärdera dessa. Oftast sker detta i ett senare skede i rekryteringsprocessen, efter granskning av CV och personligt brev. Rekryterarna anser att det är viktigt att projektledaren har förståelse och insikt i den organisation som projektledare ska vara verksam i. Denna kunskap och förståelse ställs inte alltid som ett krav utan det ses mer som en fördel om projektledaren besitter viss branscherfarenhet till visa typer av projekt. Projektledarens fokus ska ligga på att driva projektet framåt och fungera som en samordnare. / The role as the project manager requires several complementary skills in many different areas to pursue projects and finding the right person for the project management position can therefore be seen as a major challenge from the recruiters perspective. The project manager should have a combination of both hard and soft skills,and an understanding of organizational environment which the person will be working in. The purpose of the study is to describe and create a deeper understanding of how a few recruiters evaluate establish job requirements and evaluate the project manager's competence in the recruitment process and how the selection is made for the most interesting candidate for the post. The writers of the study have chosen to use a qualitative method of semi-structured interviews to collect results from four recruiters. The writers of the study used a case study research design in order to get deeper understanding of recruiters’generalperspective and how they work in the various stages of the recruitment process. The hard skills can be seen as the project manager’s prerequisites to run a project and stepping into the project role. The results show that the project manager's hard skills are set and investigated early in the recruitment process. The soft skills are considered more difficult to define, measure and evaluate, from a subjective approach and therefore it is good to use multiple methods to evaluate these. Usually this is done at a later stage in the recruitment process, after reviewing the resume and personal letter. Recruiters believe it is important that the project manager has earned anunderstanding and insight into the organization that the project manager will be working in. This knowledge and understanding is not always a requirement, but can be seenmore as an advantage if the project is set in a specific industry which requirea specific knowledge. The project manager's focus will be to drive the project forward and act as a coordinator

Det allmänna trycket på förändringar ökar ständigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt är förändringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förändringsprojekt kan involvera både projektledning och förändringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger på den tekniska lösningen medan förändringsledningen riktar energin mot att skapa förståelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förändringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren. Projektbeställarens perspektiv gällande interna förändringsprojekt och då specifikt skillnaden mellan förändringsledning och projektledning, är inte studerad. Frågan är hur medveten projektbeställaren är om dessa två sidor samt om kompetenser från respektive sida beaktas i valet av projektledare. Syftet med denna studie är att ge en indikation på vilka framgångsfaktorer som projektbeställaren beaktar i interna förändringsprojekt och om dessa faktorer speglas i form av kompetenser som projektledaren önskas ha. Studien undersöker även hur projektbeställaren ser på sin roll vad gäller ansvar och uppgifter. Studien utgick från en kvalitativ metod med explorativ ansats där data samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med projektbeställare inom en offentlig organisation. Datamaterialet behandlades sedan med en tematisk analys utifrån ett teoretiskt ramverk med faktorer inom blocken förändringsledning och projektledning. Studien visar att det finns god kännedom gällande förändringars framgångsfaktorer som nämns i teori men att de inte alltid förknippas med kraven på projektledaren. De kompetenser som projektbeställare beaktar hos en generell projektledare utökas med förändringskompetenser när uppdraget gäller interna förändringsprojekt, men då starkt beroende på vilken syn projektbeställaren har på interna förändringsprojekt. Rollen som projektbeställare beskrivs innefatta flertalet ansvar och uppgifter, varav några var utanför denna undersöknings teoretiska ramar. / The global pressure for change and adaption is constantly increasing as well as the organizations need to coop and manage this ever increasing demand for change. Furthermore, change projects are very complex in its nature and suffer from a high rate of failure. Change projects may include both project management and change management. The difference between change management and project management can be described as following: the main focus of project management lies in the technical aspect whilst change management directs the energy towards creating acceptance from the projects receiving individuals. During the last decade, research has been initiated in the field of internal change projects and the need of necessary competencies of the project manager. Still internal change projects and more specifically the difference between change management and project management, have not yet been studied from the project owner’s perspective. The question remains if the project owner is aware of these two sides and if their competencies are reflected in the choice of a suitable project manager. The purpose of this study is to give an indication of which success factors project owners valuates within an internal change project and if those reflect as desired competencies of the potential project manager. This study also includes the role of the project owner and what they themselves define their duty and responsibilities. The design of this study is based from a qualitative methodology with an explorative approach where data was collected from an organization in the public sector via six semi-structured interviews of project owners. The data was later analyzed with a thematic analyze method constructed from a theoretical framework of factors included by the two areas: project management and change management. The result of this study indicates that the project owner have good knowledge regarding the success factors of change which is mentioned in theory. However these success factors are not usually associated with the project managers qualifications. The competencies identified by the project owner to be important by a general project manager are expanded with change management competencies if the project is classified as an internal change project. The addition of required change management competencies is though highly dependent on the project owner’s vision of internal change projects. The role as project owner is described to include a variety of duties and responsibilities of which some of them not covered by the initial theory of this study.

I varje projekt finns det brister i kommunikation som kan leda till att kostnad, tid och kvalitét påverkas. Varje projekt är en tillfällig organisation med olika företag och olika personer med varierande erfarenheter inom projektering. Detta medför att varje projekt är i sig unikt och hur alla ska kommunicera med varandra kan vara stora frågetecken under projekteringens förlopp. Denna rapport tittar närmare på vilka brister och svårigheter som kan uppkomma i projekteringskedet.

Att bedriva projekt som projektledare har genom tidens gång haft olika innebörd. Förr kunde det exempelvis handla om att bygga pyramider, medan det i dagsläget istället kan handla om implementering av IT-system hos organisationer. Under de senaste decennierna har projekt blivit den vanligaste formen för utförande av organisatoriska aktiviteter inom både industrin och offentlig förvaltning. Cirka 90 % av alla projekt som bedrivs i dagsläget sker även under parallella förhållanden, där en organisation utför fler projekt samtidigt, något som har gett upphov till så kallade multiprojektmiljöer. Tidigare forskning vittnar om ett flertal negativa konsekvenser som uppstår i multiprojektmiljöer, med fokus på tre karaktärsdrag: tidspress med dess snäva deadlines, fragmentering då en och samma projektledare har hand om flera projekt samtidigt, samt resurskonflikter då resurser inom organisationen delas av flera projektledare och linjeenheterna.   Studiens syfte är att tillämpa Amabile och Kramers (2011) koncept om inner work life, för att utforska hur projektledare påverkas av att arbeta i så kallade multiprojektmiljöer. Vår forskningsfråga blir därför: hur påverkas projektledares inner work life av att arbeta i en multiprojektmiljö? Amabile och Kramers (2011) koncept innehåller totalt tolv olika underkategorier som påverkar en individs inner work life.     För att besvara frågeställningen använde vi en kvalitativ metod. Fyra projektledare verksamma i multiprojektmiljöer inom den privata sektorn intervjuades. För att analysera deras svar använde vi oss sedan av en tematisk analysansats. Studiens resultat tyder på att projektledare påverkas både negativt och positivt av att arbeta i multiprojektmiljöer, där negativ påverkan är mest förekommande ur ett helhetsperspektiv. / The meaning of conducting projects has changed over time. A long time ago it could be a matter of building pyramids, today a project may consist of implementing a new IT-system. In recent decades, the project work form has become the most common approach for execution of organizational activities, both in the industry sector and public administration. Approximately 90 % of all projects conducted today are being run under circumstances where several projects are carried out in parallel, which has given rise to so-called multi-project environments. Previous research highlights a number of negative consequences that arise in multi-project environments, where the most prominent characteristics are time constraints including tight deadlines, fragmentation as a single project manager is in charge of several projects simultaneously, and resource conflicts as resources within the same organization are shared between several project managers and line units.   The purpose of our study is to apply Amabile and Kramer's (2011) concept of inner work life, to explore how project managers are affected from working in a multi-project environment. Our research question is therefore: what are the impacts on project managers inner work life from working in a multi-project environment? Amabile and Kramer's (2011) concept contains a total of twelve different categories that affect an individual's inner work life. To answer the question, we used a qualitative approach. Four project managers working in multi-project environments in the private sector were interviewed. In order to analyze their responses we used a thematic analysis approach. The results of the study indicates that project managers are affected both negatively and positively from working in multi-project environments, where negative impact is most prevalent from an overall perspective.