Syftet med föreliggande uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur technostress yttrar sig hos projekt- och produktionsledare inom olika områden i mediebranschen. Detta genom att undersöka vilka technostress creators (techno-overload, techno-invasion, techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty) som påverkar denna yrkesgrupp, samt hur anställda hantera dessa. I genomförandet av studien har två kvalitativa- och en kvantitativ metod tillämpats. Den kvalitativa datainsamlingen utgjordes av en fokusgruppsdiskussion samt enskilda intervjuer med projekt- och produktionsledare verksamma i Malmö. Den kvantitativa undersökningen gjordes i form av en enkät som skickades både till projekt- ochproduktionsledare inom mediebranschen i Malmö, samt till Nätverket Pirayas medlemmar.Studien visar att projekt- och produktionsledare inom mediebranschen framförallt upplevertechno-overload samt techno-invasion. Insamlade data tyder också på att den medieteknik som främst ligger till grund för detta är e-post och mobiltelefoner. Tillsammans möjliggör de en hög arbetsbelastning som informanterna och respondenterna upplever som svår att hinna med under kontorstid. Därtill innebär medieteknikens mobilitet – och därmed arbetets tillgänglighet utanför kontoret – att informanterna och respondenterna tidvis har svårt att hålla isär arbetsliv och privatliv. Utlåtande från informanterna och respondenterna tyder emellertid på att förekomsten av techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty är låg hos projekt- och produktionsledare inom mediebranschen. / This study aims to examine whether project- and production managers within different areas of the media industry experience technostress due to any of the five technostress creators:techno-overload, techno-invasion, techno-complexity, techno-insecurity and techno-uncertainty. Furthermore, the study examines how employees handle the effects of these. In the study, both qualitative and quantitative methods have been applied. The qualitative data collection includes a focus group discussion as well as individual interviews with project- and production managers operating in Malmö. The quantitative data collection was conducted in the form of a survey sent to both project- and production managers in the media industry in Malmö and to Nätverket Piraya’s members. The results show that project- and production managers in the media industry mostly experience techno-overload and techno-invasion. The collected data indicate that information communication technologies (ICT) such as email and mobile phones are the main reason for this. Together, they enable a workload that is difficult for the respondents to keep up with and finish during office hours. The mobility of these ICT’s also allows the respondents to work outside the office, making it difficult for many to separate work and personal life. The study also shows that the presence of techno-complexity, techno-insecurity och techno-uncertainty is low among the respondents.

Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur män och kvinnor iprojektledarrollen inom mediabranschen upplever technostress och vilka hanteringsstrategier detillämpar för att motverka stress. För denna studie har en kvantitativ enkätundersökning utförtsför att undersöka ett urval av projektledare inom mediabranschen. Av enkätundersökningenframkom det svar från 38 respondenter. Insamlat material analyserades genom en bivariatanalyssom blev visualiserad i korrelationsmatriser, därefter utfördes en sambandsanalys avmaterialet. Det insamlade materialet visade att män i större utsträckning än kvinnor ansåg siguppleva technostress i projektledarrollen inom mediabranschen samt högre utsträckninganvände sig av känslomässig hanteringsstrategi. Även den problemfokuseradehanteringsstrategin var mer förekommande bland män än kvinnor. Trots att män användehanteringsstrategier i större utsträckning än kvinnor visade resultatet att det fanns ett sambandmellan män och technostress-skaparen, techno-osäkerhet. Slutsatsen är att technostress-skapareinte har några samband till kön för projektledare inom mediabranschen utan effekten avtechnostress kan bero på individens tekniska kunskaper och arbetserfarenheter. Även valet avhanteringsstrategier har ingen betydelse för vilket kön individen har utan beror snarare på vilkettyp av yrke individen besitter och vilket typ hanteringsstrategi som lämpar sig för det yrket. / The purpose of this paper is to contribute to an increased understanding of how men and womenin the project manager role in the media industry experience techno-stress and whatmanagement strategies they apply to counter stress. For this study, a quantitative survey wasconducted to investigate a selection of project managers in the media industry. The surveyrevealed responses from 38 respondents. Collected material was analyzed by a bivariate analysiswhich was visualized in correlation matrices, then a relationship analysis of the material wasperformed. The collected material showed that men to a greater extent than women consideredthemselves to experience techno-stress in the project manager role in the media industry and toa greater extent used emotional management strategy. The problem-focused managementstrategy was also more prevalent among men than women. Although men used managementstrategies to a greater extent than women, the results showed that there was a connectionbetween men and the technostress creator, techno-uncertainty. The conclusion is thattechnostress creators have no relation to the gender of project managers in the media industry,but the effect of technostress may depend on the individual's technical knowledge and workexperience. Also, the choice of management strategies has no bearing on what gender theindividual has but rather depends on the type of profession the individual possesses and whattype of management strategy is suitable for that profession.

Att vara projektledare inom ett produktutvecklingsföretag kräver effektiv kommunikation mellan projektledare och projektdeltagare. Kommunikation kan vara utmanande och olika kommunikationskanaler kan användas för att nå fram med budskap. Effektiv kommunikation är viktigt för att uppnå projektmål och ineffektiv kommunikation kan leda till bristande samarbete och risker för ett misslyckat projekt. Forskning visar att lyckad projektdeltagarhantering kan öka chansen att lyckas med ett projekt. Kommunikationsutmaningar uppstår idag på grund av organisatoriska och kulturella skillnader samt fysiskt avstånd mellan projektdeltagare och språkskillnader mellan avdelningar. Syftet med rapporten är att studera vilka former av kommunikation en projektledare använder sig av till projektdeltagarna. Syftet bryts ner i frågeställningar som berör vilka olika tillvägagångssätt en projektledare kommunicerar på och vilka faktorer som avgör vilket tillvägagångssätt som ska användas. I litteraturstudien studeras vad god kommunikation innebär, hur man uppnår god kommunikation och vad det får för konsekvenser med bra respektive dålig kommunikation samt olika kommunikationsmetoder och former. För att undersöka teorin i praktiken utfördes en empirisk studie. Den empiriska studien utgår från intervjuer med sju projektledare med diverse erfarenheter från fem olika företag inom produktutveckling. Resultatet visar att i praktiken fungerar kommunikation, i princip, som i teorin. Många av projektledarna har tydliga kommunikationsstrategier men upplever ändå svårigheter i att nå ut till alla involverade. En väsentlig del i kommunikationen handlar om att visuellt kunna presentera det som ska kommuniceras. Det är fördelaktigt att alla projektdeltagare befinner sig på samma geografiska plats för att underhålla den informella kommunikationen och för att skapa en gynnsam arbetsmiljö. Kommunikation mellan projektdeltagare innefattar många faktorer men främst personliga egenskaper hos projektledaren, möjlighet till fysiska möten och tydliga ramar för kommunikation. Det finns inte något tydligt mått på god kommunikation och inte heller en standardiserad strategi att använda sig av för att försäkra sig om allas förståelse. / Being a project manager in product development requires effective communication between the project manager and project participants. Communication can be challenging, and various communication channels can be used to convey the message. Good communication is important to achieve project goals and ineffective communication can lead to poor collaboration and risks of project failure. Research shows that successful project participant management can increase the chance of project success. Communication challenges arise today due to organizational and cultural differences as well as physical distance and language barriers between project participants. The purpose of the report is to study what forms of communication a project manager uses to communicate with project participants. The purpose is divided into questions that address the different approaches a project manager uses to communicate and what factors determine which approach to use. The literature review examines what good communication entails, how to achieve it and the consequences of good and poor communication as well as different communication methods and forms. An empirical study was conducted to investigate the theory in practice. The empirical study is based on seven project managers who were interviewed, from five different companies in product development, with various experiences. The result shows that in practice, communication basically works as in theory. Almost all project managers that were interviewed have clear communication strategies, but still experience difficulties in reaching all stakeholders. A significant part of communication is about being able to visually present what needs to be communicated. It is advantageous for all project participants to be in the same geographical location to maintain informal communication and to create a favorable working environment. One conclusion that can be drawn from the study is that communication is one of the key factors for a successful project, but not solely. Communication among project participants involves many factors but primarily the personal qualities of the project manager, the opportunity for physical meetings and clear communication frameworks, making it a subjective concept. Another conclusion is that there is no clear measure of good communication nor a standardized strategy to use to ensure everyone’s understanding.

Många sammanslagningar av myndigheter har skett utifrån beslut av regeringen. Anledningarna till dessa har skiftat, men några vanliga anledningar har varit att öka effektiviteten, förbättra styrningen, öka flexibilitet osv. Syftet med studien var att ta reda på hur projektledarna till sammanslagningsprojekt upplevde processen. 10 projektledare intervjuades och insamlade data tematiserades. Resultaten visade att de flesta projekt initierats av ett regeringsbeslut om att slå ihop myndigheter, i många fall sökte personalen tjänster i den nya myndigheten, i andra fall var personalen garanterade en tjänst i den nya myndigheten. Det fanns en generell förväntan inför sammanslagningen, ledarskapet påverkade processen och det fanns kulturella skillnader i de olika myndigheterna. Resultaten diskuterades med utgångpunkt i olika teorier kring grupprocesser, motivation, delaktighet och ledarskap. Det saknas ytterligare forskning, speciellt longitudinella studier, för att få svar på hur medarbetarnas mognad och motivation påverkats under tiden och några år efter att projektet sammanslagningar genomförts. / Several mergers of state-run agencies were the result of government decisions. The reasons for these have shifted, but some common reasons identified have been to improve efficiency, exercise better governance and increase flexibility. The purpose of this research is to examine how the project managers challenged the process of the mergers. 10 project managers were interviewed, and the collected data was categorized into separate themes. The results showed that most projects were initiated by a government decision to merge these state-run agencies. Furthermore, in many cases staff sought new career opportunities in the amalgamated agency. In some cases, staff were even guaranteed a position in the amalgamated agency. It was revealed that there was a general expectation for the merger, leadership affected the process and there were challenges marrying the differences in culture between the agencies. The results are discussed with the starting with the different theories about group processes, then onto motivations, participation and lastly leadership. It is clear there is a lack of research in the mergers of state-run agencies, especially longitudinal studies to find out how employees' maturity and motivation were affected throughout the process, and a lack of post-mortem review in the years following the project completion.

Artificiell intelligens(AI) är en bred term som består av flera delområden av datorer och system. Dessa datorer och system skapar algoritmer för att utföra uppgifter som annars kräver någon form av mänskligt intellekt och tänkande. Sedan AI:s tillkomst har teknik inom AI ökat i användning och tillämpning, exempelvis genom att automatisera repetitiva uppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka IT-projektledares inställning och tankar om artificiell intelligens i projektarbetet för att vidare undersöka om projektledning är ett passande applikationsområde för AI. För att uppnå studiens syfte har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla empiri gällande projektledarens arbetssätt och inställning kring AI. Denna empiri har analyserats gentemot samlad teori i en tematisk analys. Resultatet från den tematiska analysen tyder på att AI kan appliceras för att stötta projektledararbetet genom att automatisera det administrativa arbetet. Av det administrativa arbetet är det främst projektuppföljning och estimeringar som ska automatiseras för att stötta projektledare, då dessa är tidskrävande uppgifter. AI kan även appliceras för att underlätta beslutsfattandeprocessen för projektledare, genom att generera data från tidigare projekt. Resultatet visar även att projektledare ställer sig positivt till artificiell intelligens i relation till deras arbete. Projektledare anser dock att mänskliga aspekter är en viktig del av projektledning, och att projektledarrollen därmed inte bör bytas ut mot AI. Alternativt föredrar projektledare ett samarbete mellan maskin och människa där ledningen och den mänskliga kontakten uteslutande sköts av projektledaren, medan det administrativa arbetet utförs av en AI.

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas. Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar. Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs – pedagogiska projektledare – för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren. För att avgränsa och samtidigt få ett tillräckligt underlag för analysen valdes sex projektbeställare ur offentlig sektor. Respondenterna hade stor frihet att utforma svaren i de semistrukturerade intervjuerna. Intervjumaterialet analyserades utifrån ett hermeneutiskt forskningssätt där vi jämförde delar av intervjuerna med intervjuerna i sin helhet för att förstå sammanhangen. Vi utgick från frågeområden om interna förändringsprojekt, projektledning och pedagogisk kompetens. Studien visar att projektbeställarna ser ett tydligt behov av projektledare med pedagogisk kompetens till förändring som kräver ett förändrat beteende och därmed arbete med människor. Fördjupad pedagogisk kompetens, d.v.s. utöver en allmän pedagogisk kunskap, liknar i studiens mening förändringsledning vilket är ett mer vedertaget begrepp. Det som skiljer i respondenternas svar är hur implementeringen hanteras och vem som ansvarar för den. Det övervägande svaret är att implementeringen ligger utanför projektet och inte hanteras av projektledaren utan av projektmottagaren som vanligtvis är projektbeställaren eller en linjechef i mottagarorganisationen. Att en pedagogisk kompetens behövs för att genomföra en lyckad implementering har uttryckts av respondenterna och studien föreslår att implementeringen värdesätts som ett eget projekt lett av en projektledare med pedagogiska kompetenser alternativt att implementeringen ingår som en av faserna i projektet när projektledaren har kunskaper om projektets innehåll och har den pedagogiska kompetensen att implementera det. / This study understands that internal change projects do not always succeed but they are needed to adapt and modernize the organization. They are a way to handle the fast pace of change in society and compete with others. The number of projects is increasing as well as requirements for results and project managers´ skills. An increased focus regarding to human and resistance change are key success factors in the task of changing employees' behaviour. Fundamentally for managing projects, according to Jansson and Ljung (2009) is that hard and soft perspectives must be used together. The study is about how project procurers look at providing pedagogical project managers an implementation responsibility or project management assignments in internal change projects, as there is need for learning to change. The theory is linked to our inquiry about whether organizations can exploit a hidden resource – the pedagogical project manager - to create better internal change projects, replace both project manager and change leader and perform the tasks requiring pedagogical skills. The study is based on a qualitative approach in the form of qualitative interviews and interpretive analyses to provide sufficient depth in the answers. To delineate and gain a sufficient basis for the analysis, six project procurers were selected from the public sector. The respondents were free to design the answers in the semi-structured interviews. The interview data were analysed on the basis of hermeneutic research in which we compared parts of the interviews to their entirety in order to understand the context, arising out of question areas of internal change projects, project management and pedagogical skills. The study indicates that projects procurers see a clear need of project managers with pedagogical skills to changes that require a change in behaviour and thus a human perspective. In the study, enhanced pedagogical skills are similar to change management, which is a more established concept. The differences in the respondents' answers are how the implementation is handled and who is responsible. The overwhelming answer is that the implementation is located outside the project and is not handled by the project manager but by the project beneficiary who is usually the project procurer or a line manager in the recipient organization. The respondents expressed, that pedagogical skills are necessary to achieve a successful implementation. The study suggests that implementation is valued as a separate project, led by a project manager with pedagogical competencies or that implementation is included as one of the phases in the project, when the project manager has knowledge of the content and has the pedagogical skills to implement it.

Sedan behovet av att skaffa sig konkurrensfördelar uppstod har organisationer utvecklat mer flexibla organisationsformer. Projektkontor är ett sådant exempel. De är komplexa så till vida att de kan organiseras på olika sätt, på olika organisatoriska nivåer och inrymma ett spektrum av funktioner. Projektkontor har historiskt etablerats utan att inventera organisationens behov. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka medarbetares upplevelser av behov av stöd i sin projektledarroll. Detta för att göra det möjligt att ta fram förslag på funktioner som bör inkluderas vid etablering av ett stödjande projektkontor inom den undersökta organisationen. Åtta semi-strukturerade intervjuer har genomförts och data har bearbetats genom tematisk analys. Detta resulterade i fyra teman som beskriver projektledarnas upplevelser av behov av stöd: förankring från början till slut, ökad projektmognad inom organisationen, bollplank som är tillgängligt efter projektledarens behov samt initialt stöd via personliga möten. Studiens fyra teman diskuterades sedan utifrån Hobbs och Aubrys modell från 2007, med 27 projektkontorsfunktioner indelade i fem funktionsgrupper. Detta ledde fram till ett antal konkreta förslag kring stödfunktioner som bör inkluderas vid etablering av projektkontor inom den studerade organisationen. / Since the need to gain competitive advantage, organizations have developed more flexible organizational forms. Project management offices are such an example. They are complex to the extent that they can be organized in different ways, at different organizational levels and contain a spectrum of functions. Project management offices have, historically, been established without inventing the organization’s needs. The purpose of this thesis has been to investigate employee perceived needs for support in their project management role. This is to enable proposals for functions that should be included when establishing a supporting project management office within the studied organization. Eight semi-structured interviews have been conducted and data has been processed through thematic analysis. This resulted in four themes that describe the perceived needs of project managers: anchoring from start to finish, increased project maturity within the organization, coach available according to project manager’s needs and initial support through personal meetings. The four themes of the study were then discussed based on the model of Hobbs and Aubry from 2007, containing 27 project office functions, divided into five groups of functions. This lead to a number of concrete suggestions on support functions that should be included when establishing a project management office within the studied organization.

Forskning inom temporära organisationer har tidigare fokuserat på förtroende från projektledarens perspektiv, därmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgångspunkt från medarbetare i temporära organisationer, undersöka om projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor påverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart är vissa egenskaper som anses vara grundläggande.Med en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer där insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jämförts med studiens teoretiska utgångspunkter. Vi kunde därefter urskilja vissa specifika egenskaper som en projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benämningar för egenskaper hos en projektledare som kunde kategoriseras. Till följd av detta identifierade vi istället egenskaperna som faktorer vilka medarbetarna hävdade vara av vikt vid skapandet av ett förtroende. Dessa kategorier var; konsekvent beteende, integritet, delegering, kommunikation, visande av intresse och kunskap och kompetens.Resultatet pekar på att förtroende för en projektledare skapas utifrån individuella behov och värderingar. Samtidigt kunde vissa faktorer urskiljas som mer primära än andra, vilket bidrog till att dessa delades upp i två kategorier, hårda faktorer (primära) och mjuka faktorer (sekundära). Ytterligare slutsats blev att förtroende skapar både möjligheter och hinder i en temporär organisation vilket är en intressant aspekt att forska vidare kring. För vidare forskning är det även intressant att studera mer ingående kring hur man skapar ett initialt förtroende i temporära organisationer men även att man fördjupar sin kunskap kring temporära organisationer och dess speciella utformning och krav.

Individuals and organisations are encouraged to reduce their climate impact every day.  Companies are adapting and using sustainability policies as one way to demonstrate their work towards a sustainable future. The construction industry is one of the industries that affects the environment to a large degree. Within that industry, together with several others, project work is a common practice. Project managers have therefore an important role in making and guiding the projects to be more sustainable. Therefore, this thesis aimed to investigate how project managers in a consulting company experience that they can influence the sustainability work in their projects. A qualitative study was conducted. Background information and theories about corporate sustainability and competence needed to implement sustainability were performed through a literature review. Interviews were conducted with project managers from the consulting company WSP Management in Stockholm Sweden. The study shows that the project managers are aware about their opportunity to influence the  sustainability work in their projects. However, the amount is strongly affected by the priority of the client and if resources are available. To improve and move towards a more sustainable approach the study shows that sustainability must be demanded from the permanent organization or the client, and not only be included because the project manager itself values it.

Syfte: Syftet med denna rapport är att identifiera varför det är problematiskt för konsulter att arbeta med lean processer och ta reda på vad konsekvenserna av detta kan bli. Slutligen ska rapporten knyta ihop säcken och behandla frågan om hur det går att gå tillväga för att effektivare involvera konsulter i sitt arbete med lean och få det effektiva flöde som lean i grunden strävar efter. Metod: Metoden som har använts för att få fram resultat i denna studie är litteraturstudier samt semistrukturerade intervjuer av olika konsulter och uppdragsgivare. Resultat: Arbetets resultat har landat i att det är viktigt med en bra projektledning som trycker för att lean ska eftersträvas och följas, visuell styrning ska användas som hjälpmedel och för kortare avstämningar och den personliga kontakten mellan de involverade i projektet är avgörande. Allt detta ska varvas med en god mötesstruktur för att ständigt hålla alla uppdaterade. Konsekvenser: Att konsulter inte följer sagda lean processor vid beställning av entreprenör, leder till att konsulten arbetar på sitt eget sätt och kan således resultera i problem i senare skede mellan andra konsulter och/eller entreprenören. Fler organisationer väljer att arbeta efter ett lean-tänk och implementeringen av detta hade både förenklat och effektiviserat projekteringsskedet och samarbetet mellan entreprenörer och konsulter om det hade funnits mer underlag för hur arbetet kan förbättras. Begränsningar: Studien är begränsad till AF Bygg Göteborg, som själva anställer sina konsulter. Den är avgränsad till relationen mellan uppdragsgivare och konsulter samt konsulter sinsemellan. Studien kommer inte att studera effekterna av lean för företaget. Studien kommer heller inte att gå in på allmänna bestämmelser eller olika upphandlingsformer. Nyckelord: Lean, konsult, lean construction, the Toyota Way, Jidoka, konsulter och projektledning. / Purpose: The aim of this report is to identify why consultants find it difficult to work with lean based projects and to find out the consequences of not following this philosophy. This report will discuss how it would be possible to more effectively involve consultants in their work with lean and maintain the effective flow that the lean philosophy strives for. Method: The methods used to achieve the results needed for this study are articles, books, scientific articles and semi-structured interviews with different consultants and taskmasters. Findings: The results of the study have shown that it is important to have a strong project management which really pushes for lean to be maintained and pursued. Visual steering is also something that should be pursued in order for consultants to more easily manage the lean idea. Some results have also shown that the personal connection between people working together in a project is of importance in order to maintain good communication. Finally, a good meeting structure, is maybe the most important part to make a lean philosophy work. Implications: The fact that consultants do not follow the said lean processor when ordering the contractor leads to the consultant working in their own way and can thus result in problems at a later stage between other consultants and / or the contractor. More organizations choose to work according to a lean and the implementation of this had both simplified and streamlined the design phase and the collaboration between contractors and consultants if there had been more basis for how the work could be improved. Limitations: The study is limited to AF Bygg Göteborg who themselves have hired all the consultants that the interviews were conducted with. It is also limited to the relation between the taskmasters and the consultants but also the consultants among themselves. The study will not study the effects of lean for this specific company. It will also not touch on general regulations nor different forms of procurements. Keywords: Lean, consultant, lean construction, the Toyota Way, Jidoka, consultants and project managment.