Den här studien vill synliggöra elever med läs- och skrivsvårigheter och deras situation på yrkes­förberedande gymnasieprogram. Studien är baserad på kvalitativa halvstruktu­rerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever från skola, familj och kamra­ter. Ett tydligt re­sultat i denna studie är brist på information från lärare till elever om tillgängliga kompenserande hjälpmedel. I slutsatsen presenteras förslag på utvecklingsprojekt mellan be­rörda parter i skolan för att förbättra måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie är att undersöka om och när lärare implementerar tidiga insatser för läs- och skrivsvårigheter hos elever i årskurs 1-3, samt inom vilken tidsram dessa anpassningar sker. Studien belyser de nuvarande framgångsfaktorerna i skolor och de brister som behöver åtgärdas i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Webbenkäten från 2023 besvarades av 163 lärare och den bestod av kvantitativa och kvalitativa frågor. Resultaten visar att majoriteten av respondenterna påbörjar tidiga insatser, men när insatserna sattes in varierar. Studien belyser också behovet av tydligare riktlinjer angående tidsramen för extra stöd och anpassningar samt vikten av ökad lärarkompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Respondenterna uttryckte ett behov av ytterligare utbildning inom läs- och skrivsvårigheter och NPF. Studien föreslår en revidering av skollagen med en specificerad tidsram för extra stöd och anpassningar, utökad lärarutbildning inom NPF och obligatorisk fortbildning för yrkesverksamma lärare. Studien betonar även vikten av välutbildade elevassistenter, samarbete mellan lärare, speciallärare och elevassistenter samt mindre klasser för att underlätta individanpassad undervisning. Framtida forskning kan fokusera på vårdnadshavares perspektiv, effektiviteten av olika insatser samt utforskande av tidigare identifiering av elever med läs- och skrivsvårigheter. / The aim of this study is to investigate when and if teachers implement early interventions for reading and writing difficulties in students in grades 1-3, as well as the timeframe within which these adjustments occur. The study highlights the current success factors in schools and the shortcomings that need to be addressed in the work with reading and writing difficulties. A total of 163 teachers participated in the study, responding to a survey with quantitative questions. Results show that the majority of respondents initiate early interventions, but the timeframe varies. The study also highlights the need for clearer guidelines regarding the timeframe for providing extra support and adjustments, and the importance of increased teacher competence in neurodevelopmental disorders. Respondents expressed a desire for further training in reading and writing difficulties and neurodevelopmental disorders. The study suggests revising school law with a specified timeframe for extra support and adjustments, expanded teacher education in neurodevelopmental disorders, and compulsory continuing education for practicing teachers. Future research could focus on the perspective of guardians, improved collaboration between teachers, special education teachers, and teaching assistants, and exploring earlier identification of students with reading and writing difficulties.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare beskriver undervisningen inom svenskämnet i grundskolans årskurs 4-6 med fokus på stöd för att utveckla läsförståelsen för elever i läs- och skrivsvårigheter genom lässtrategier. Målet är att bidra med idéer, tankar och kunskap om hur lärare kan planera sin undervisning för att stötta elevers läsförståelseutveckling. Studien fyller en kunskapslucka eftersom det finns begränsad forskning om lässtrategiundervisning för att främja läsförståelseutvecklingen för årskurserna 4-6. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, vilket betonar betydelsen av socialt samspel och stöttning, även kallad scaffolding. Fem lärare deltog i studien och har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer där de beskrivit sin undervisning om lässtrategier för elever i läs- och skrivsvårigheter. Data som samlades in analyserades sedan genom en innehållsanalys. Föreliggande studie presenterar lärarnas definitioner av begreppen läsförståelse, lässtrategier samt läs- och skrivsvårigheter. Vidare beskrivs de möjligheter och utmaningarna lärarna beskrev med lässtrategiundervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Resultaten tyder på att det finns samband mellan elevers medvetna val och framsteg i läsförståelseutvecklingen. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about how teachers describe the teachingof Swedish in primary school grades 4-6 with focus on support for developing reading comprehension for pupils with reading and writing difficulties through reading strategies. The goal is to contribute with ideas, thoughts, and knowledge about how teachers can plan their teaching to support pupils reading comprehension development. The study fills a knowledge gap as there is limited research on reading strategy teaching to promote reading comprehension development for the grades 4-6. The study is based on the sociocultural perspective, which emphasizes the importance of social interaction and support, also known as scaffolding. Five teachers were interviewed using semi-structured interviews where they describe their teaching of reading strategies working with pupils with reading and writing difficulties. The data was analyzed usinga content analysis. The study presents the teachers’ definitions of the concepts of reading comprehension, reading strategies, and reading and writing difficulties. Furthermore, opportunities and challenges that the teachers describe using reading strategies when teachingpupils inreading and writing difficulties are highlighted. The results indicate that there are connections between pupils’ conscious choices and progress in reading comprehension development.

Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftetmed studien är att undersöka aspekter som gör digitala texter tillgängliga förutvald mottagargrupp med hjälp av principer framtagna för dessa i kombinationmed principer inom informationsdesign. Undersökningar och analyser har gjorts genom litteraturundersökning, läsbarhetsanalys, enkätundersökning, intervju och A/B test. Undersökningarna har visat på behovet av förenklat, anpassat informationsmaterial för mottagarna. Ett förslag på ett anpassat exempelmaterial för mottagarna läggs fram i slutet av rapporten.Teorier som har används i studien är läsbarhetsteorier, kommunikationsteoriersamt teorier inom grafisk formgivning och tillgänglighet för att styrka studien och dess relevans inom forskningen.

The overall purpose of the present study is to investigate experiences of adaptations and special support during the final years of school, from junior high school to high school. Part of the aim is to analyse teachers' perceptions of the support they provide in the Swedish language subject to students who have dyslexia and/or reading and writing difficulties. The other part is to establish how students with dyslexia and/or reading and writing difficulties perceive the support they receive. To achieve the aim, three semi-structured interviews were conducted with one junior high school teacher and two high school teachers, all of whom are experienced teachers in Swedish. Furthermore, three semi-structured interviews were conducted with high school students.                      The empirical evidence obtained was analysed based on Lev Vygotskij's sociocultural theory. The results show that the teachers partially agree on how they can adapt the teaching of Swedish for students with dyslexia and/or reading and writing difficulties from a socio-cultural perspective. Furthermore, the results demonstrate that the three teachers believe that they lack on-going education about dyslexia and reading and writing difficulties. The results from the interviews with the high school students show that they experience less support from teachers at high school compared to junior high school. We can conclude that Swedish teachers need more knowledge about the causes of dyslexia and other reading and writing difficulties in order to design sustainable and well-functioning support and adaptations. Another conclusion is that most of the teachers (2 out of 3) have insight into how the external conditions in the learning environment can be adapted to accommodate students’ reading and writing problems. A second conclusion drawn from the high school students' responses is that they would like more support from teachers in all subjects, not only Swedish. The final conclusion, which is considered very important, is their wish for the teachers to acknowledge and highlight their strengths instead of pointing out their weaknesses.

Syftet med arbetet är att undersöka hur språk- och skrivsvårigheter kan påverka ett ämne som SO då detta ämne lägger stor fokus på innehållet. Det är svårt att lära sig och förstå ett innehåll i en text om du måste lägga största fokuset på att ens kunna läsa texten. För att komma fram till ett resultat har vi valt ut artiklar och använt oss av äldre forskning utifrån dem. Vi har valt ut 8 forskningsartiklar samt avhandlingar och böcker som vi arbetat med. Vi har använt oss av både internationell forskning samt svensk forskning i våra valda artiklar.

This thesis delves into the unique educational challenges and learning styles of students with reading and writing difficulties, specifically within the context of programming and web development. We explore the aspects of cognition, emotion, and motivation, offering a nuanced exploration of how task structures and educational environments impact these students. Employing an Activity and Action-Based framework, the study engages with a blend of observational and interview methodologies. This approach provides an in-depth understanding of how students with reading and writing difficulties interact with and perceive various educational tasks, particularly those with a heavy reliance on text. The insights gleaned from this research are significant, offering valuable guidance for tailoring educational strategies and technological tools to more effectively meet the needs of students with reading and writing difficulties in the increasingly important fields of programming and web development. / Detta examensarbete utforskar de unika utbildningsutmaningarna och inlärningsstrategier hos studenter med läs- och skrivsvårigheter, särskilt inom programmering och webbutveckling. Vi undersöker aspekter av kognition, emotion och motivation och erbjuder en nyanserad bild av hur uppgiftsstrukturer och utbildningsmiljöer påverkar dessa studenter. Genom att använda en aktivitets- och handlingsbaserad ram, engagerar sig studien i en kombination av observations- och intervju-metodologier. Denna metod ger en djup förståelse för hur studenter med läs- och skrivsvårigheter interagerar med och uppfattar olika utbildningsuppgifter, särskilt de mer textintensiva. Insikterna som erhållits från denna forskning är betydande och erbjuder värdefull vägledning för att anpassa utbildningsstrategier och teknologiska verktyg för att mer effektivt möta behoven hos studenter med läs- och skrivsvårigheter inom de alltmer viktiga områdena programmering och webbutveckling.

Samhällskunskapsämnet ska bidra till att utveckla elevers kunskaper om demokratiska värden, mänskliga rättigheter samt utveckla förståelse för olika förhållanden och strukturer i samhället. Dessa kunskaper är avgörande för elevers möjlighet att leva och verka i samhället. Elever i läs- och skrivsvårigheter behöver dock ofta stöd i sin inlärning. Samhällskunskapslärare behöver därför ha kunskap om olika undervisningsmetoder i ämnet som ger dessa elever möjlighet till inlärning. Forskning om undervisningsmetoder i samhällskunskap för elever i dessa svårigheter är begränsad. Det är därför av vikt att undersöka samhällskunskapslärares erfarenheter för att bidra till en mer likvärdig undervisning för alla elever. Syftet med denna studie är därmed att bidra med kunskap om hur mellanstadielärare möjliggör lärande för elever i läs- och skrivsvårigheter inom ämnet samhällskunskap. Denna studie utgår från två frågeställningar som berör vilka undervisningsmetoder lärare beskriver att de använder för att möjliggöra lärande i samhällskunskap hos elever i läs- och skrivsvårigheter samt vilka möjligheter och utmaningar dessa metoder genererar. För att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av undervisningsmetoder kombineras en sociokulturell teoribildning med en kvalitativ analys baserad på semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare från tre olika skolor intervjuades och intervjuerna analyserades med en tematisk analys där fem kategoriseringar lyftes fram. Studiens resultat visar att samhällskunskapslärarna använder olika undervisningsmetoder för elever i läs- och skrivsvårigheter, inklusive gemensam läsning, läsförståelsestrategier och användning av digitala verktyg. För skrivande används både metoder som hjälper elever att visa kunskaper och metoder som främjar lärande, inklusive digitala verktyg och muntlig framställning. Kooperativt lärande är också en metod som påvisas främjar lärande i samhällskunskap för elever i läs- och skrivsvårigheter. Utmaningar med användning av metoderna benämner lärarna är att nå alla elever, skapa ett samarbetsvänligt klimat och hitta differentierat material. Slutligen konstateras att skapandet av lärandemöjligheter för elever i läs- och svårigheter genererar en positiv inlärningsmiljö som gynnar lärandet i samhällskunskap för alla elever. / Civics education aims to contribute to the development of pupils' knowledge of democratic values and human rights, as well as to foster an understanding of various social conditions and structures. These knowledge areas are crucial for pupils' ability to live and function in society. However, pupils with reading and writing difficulties often require additional support in their learning process. Therefore, civics education teachers need to have knowledge of different teaching methods that provide these pupils with opportunities for learning. Research on teaching methods in civics education for pupils with such difficulties is limited. Investigating civics education teachers' experiences is crucial for promoting equitable education. The purpose of this study is to provide knowledge on how primary school teachers facilitate learning for pupils with reading and writing difficulties in civics education. This study addresses two research questions regarding the teaching methods described by teachers to facilitate learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties and the opportunities and challenges these methods generate. To examine civics education teachers' descriptions of teaching methods, a sociocultural theory is combined with a qualitative analysis based on semi-structured interviews. Eight teachers from three different schools were interviewed. The interviews were analyzed using thematic analysis which generated five categories. The findings of the study indicate that civics education teachers utilize various teaching methods for pupils with reading and writing difficulties, including shared reading, reading comprehension strategies and the use of digital tools. For writing, both methods that assist pupils in demonstrating knowledge and methods that promote learning are utilized, including digital tools and oral presentations. Cooperative learning is also identified as a method that is shown to enhance learning in civics education for pupils with reading and writing difficulties. Challenges identified by teachers in implementing these methods include reaching all pupils, fostering a cooperative climate and finding differentiated materials. Finally, it is concluded that creating learning opportunities for pupils with reading and writing difficulties generates a positive learning environment that benefits the learning in civics education for all pupils.

The purpose of this study was to examine how schools identify and support newly arrived students in language developmental and/or reading and writing related difficulties. A qualitative design was chosen with semi-structured interviews in which eight teachers and special education needs teachers participated. The interviews were analyzed and categorized, which ultimately resulted intwo themes: Schools’ work with identification and Supportive measures. The results showed perceived difficulties in assessing and supporting newly arrived students in language development and/or reading and writing skills. The causes of this problem were inadequate assessment material, lacking routines for supportive measures and collaboration between the school's professionals, and lack of knowledge about second language development among special needs professionals. Despite the limitations in the scope of the study, the results showed consistency with current research. The authors have highlighted the need for more research on newly arrived students in language developmental and/or reading and writing difficulties, especially regarding the role of special needs professionals.

No description available.