Syftet med den här studien är att belysa hur humor används i musikklassrummet på estetiska programmet i gymnasiet. Förhoppningen är att bidra till en ökad medvetenhet och djupare förståelse för vilken roll humor spelar i samspelet mellan lärare och elever, hur det kan användas som retorisk resurs i musikundervisningen och diskutera vilken påverkan det har för elevernas förutsättningar för lärande. Metoden som använts är videoobservation och till studien filmades tre musiklektioner med tre olika lärare. Materialet analyserades sedan tematiskt utifrån ett diskurspsykologiskt angreppssätt. I resultatet framkommer att lärarnas humoranvändning skiftar mellan att ge positiva effekter så som avspänning och avdramatisering, till att fungera disciplinerande via ironisk feedback eller skämtsamma tillrättavisningar. Det framkommer även exempel på hur humor kan fungera som statussymbol och positionering i klassrummet, där skämtande används av elever som strategi för att inte att tappa ansiktet eller riskera att misslyckas. I diskussionen lyfts hur humor kan påverka förutsättningar för elevers lärande och vilka pedagogiska implikationer humoranvändning kan innebära. / The intention of this study is to examine how humor is used in the music classroom in the aesthetics program in high school. The ambition is to contribute to an increased awareness and deeper understanding of what role humor plays in the interaction between teachers and students, how it can be used as a rhetorical resource in music teaching and discuss what impact it has on the students' conditions for learning. The collection of data was made by video-based observation, where three music lessons with three different teachers was filmed and observed. These were transfixed and analyzed thematically based on discourse psychology theory approach. The result shows that the teachers’ use of humor shifts between providing positive effects such as relaxation and de-dramatization, to functioning as a discipline via ironic feedback or joking reprimands. There are also examples of how humor can function as a status symbol and work for student positioning in the classroom, where joking is used by students as a strategy not to risk failure. The discussion highlights how humor can affect the learning opportunities for students and what pedagogical implications the use of humor can entail.

En liten kvalitativ studie om rollen som assistent/lärarassistent/elevassistent/resurs och de förutsättningar som ges för att dessa roller ska kunna stötta elever som behöver stöd som mest.

Försvarsmakten genomgår, sedan snart tio år tillbaka, en transformering mot ett insatsförsvar med ökad försvarsförmåga. Behovet av luftburen taktisk transport har i denna transformering blivit alltmer betydelsefullt, främst vid internationella insatser. Författaren ställer sig dock frågan hur den taktiska luftburna transporten är tänkt att användas vid nationella insatser. Syftet med uppsatsen är således att utifrån Försvarsmaktens doktriner, Militärstrategisk doktrin och Doktrin för luftoperationer, undersöka om den resurs som det taktiska transportflyget utgör i det framtida användbara försvaret vid nationella insatser är att anse som kritisk. För att svara på syftet analyseras hur det användbara försvaret är tänkt att nyttjas vid nationella insatser, vilka målsättningar som finns för det taktiska transportflyget samt hur denna förmåga ser ut i dagsläget. Författaren använder sig sedan av de teorier som hämtats från doktrinerna för att analysera hur taktisk luftburen transport kan kopplas samman med den nya insatsorganisationen. Det genomförs även en jämförelse mellan de målsättningar som finns för den taktiska luftburna transporten med situationen i dagsläget i syfte att analysera hur framtiden kommer att se ut. Slutsatsen är att det taktiska transportflyget är av vikt men att det ej utgör en kritisk resurs i det användbara försvaret vid nationella insatser. Författaren gör även bedömningen att tillgängligheten på de flygplan som används för luftburen taktisk transport kommer att vara betydligt lägre än vad som planerats. / The Swedish Armed Forces is, since approximately ten years back, experiencing a transformation towards an improved defence capability. The importance of tactical air transport has within this transformation become of greater importance, especially concerning international operations. The author is, however, curios about how tactical air transport is to be implemented within domestic operations. Hence the purpose of the essay is to analyze, with the help of the two doctrines: Militärstrategisk doktrin and Doktrin för luftoperationer, if the resource that the tactical air transport constitutes to the new Swedish Armed Forces is to be seen as a crucial one within domestic operations? To answer the purpose the author analyzes how the new Swedish Armed Forces is intended to operate when it comes to domestic operations, what goals are set up for the tactical air transport and what the situation is like at the moment. The author then uses the theories described in the military doctrines to analyze how tactical air transport can be linked to the new Swedish Armed Forces .There is also a comparison made between the current state of the tactical air transport and the goals set up within the new organisation with the purpose of analyzing what the future might look like. The conclusion is reached that tactical air transport is of great importance to the new Swedish Armed Forces but that it is not to be seen as a crucial resource. The author also predicts that the availability of the aircraft fleet used for tactical air transport will be lower then planned.

The overall purpose of this master essay is to investigate whether there is an interest among people near retirement to contribute with their knowledge and experience after they reach the defined retirement age. Furthermore, I would like to investigate if they want to continue with their old jobs, full time/part time or to do something else, which is beneficial to the society. I also want to find out how the older people view themselves to continuing to work. Also which types of social and structural barriers that might exist for them and why. The aim is also to investigate what types of knowledge and experience they believe could be used in the future community. For that purpose I have structured interview questions and conducted eight individual interviews. Below is a brief summary of the main results. The study shows that there is a general interest in working after retirement. Most people prefer to work only part-time. Participation and influence is meaningful to the individuals. It is seen as having a positive impact on individuals, groups and societal perspectives. At the individual level, the relationship between the possibility to choose both type of work and working hours and the desire to continue working, is very strong. The choice contributes to the feeling that life is meaningful. That proved to be of great motivation to participate in the working life. The study shows the importance of paying attention to flexible working hours adapted at individual level. The results also show that the elderly are often pictured as competent, knowledgeable and skilled people, which resources can be utilized in the society. It also appeared that older people are carriers of knowledge and experiences, which can be taken care of and transferred on to the younger generations instead of being lost. The study pointed out that there is manual work situations particularly risky for older people. It also revealed negative factors such as competition for the jobs between younger and older people, which can create an opinion in society against letting older people work. The results also indicate that the mixture of older and younger people creates a knowledge and experience transfer which creates new approaches to working tasks. It also emerged a number of factors that influence an individual's choice to attend to work; Important to take an individual approach, assess the participant’s interests and abilities for the particular job, his desired working hours and the need of upgrading or retraining.

<p>Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.</p><p>Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta.</p><p>Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad. Företagen får nyttovinster i form av ökad produktivitet och kostnadsminskningar genom att samarbeta om en gemensamt ägd inköpsavdelning, jämfört med individuellt agerande. Ett företag fungerar i denna uppsats som representant för urtypen av en vinstmaximerande självdriven egoist. Inköpsavdelningar har traditionellt sett varit drivna som en privat ägd resurs. Här belyses att nyttovinster kan göras genom att ombilda flera privat ägda inköpsavdelningar till en gemensamt ägd resurs. Men detta kräver att aktörerna omformulerar sina nyttofunktionella motiv till handling. Uppsatsen beskriver hur detta kan gå till, vilka svårigheter samarbete kan innebära och hur aktörerna kan överkomma svårigheterna.</p><p>”Mind-Map” modellerna i avsnitten 5.2 och 5.3 har visst sammanfattande värde. De visar hur uppsatsens teorier bygger på varandra. ”Mind-Map” modellerna visar följderna från egoistisk och liberal-utilitaristisk rationalitet som motiv till handling vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs. För att en gemensam handling ska komma till stånd kan aktörerna inte motivera sina handlingar från egoistisk vinstmaximering, utan snarare liberal-utilitaristisk ”satisficing”.</p><p>Uppsatsens antaganden är uppbyggda som så att avsnitten 2, 3 och 4 utgör grundantagandena. Hur de antagandena appliceras introduceras i avsnitt 5. I avsnitt 6 kommer ytterligare antaganden allt eftersom modellen anpassar sig efter en inköpssituation.</p>

Alla de länder som ingår i EU har ett gemensamt mål gällande utbildning, vilket är att alla människor ska ha samma rättigheter och möjligheter till en högre utbildning. Sverige har fått mycket beröm för de åtgärder som gjorts för att nå detta mål, men har dessa åtgärder uteslutit de negativa effekter som tidigare forskning har funnit att en skilsmässa har på barnen? Syftet med uppsatsen var att undersöka om föräldrarnas skilsmässa (och separation) har påverkat barnens val till vidareutbildning på universitet och/eller högskola. I uppsatsen undersöktes även om skilsmässan påverkade barnen olika mycket beroende på deras ålder när skilsmässan inträffade. Den data som användes i uppsatsen var registerdata från statistiska centralbyrån där personer födda 1978 har studerats. Det teoretiska ramverket som låg till grund för tolkningen av uppsatsens resultat var Colemans resursteori. Kortfattat menar teorin att barn behöver både en bra relation till sina föräldrar och att de behöver spendera tid tillsammans med dem för att kunna använda föräldrarna som en resurs för att få kunskaper som kan vara nödvändiga för att göra bra ifrån sig i skolan. Resultaten visade att sannolikheten att studera vidare på universitet och/eller högskola var lägre om ens föräldrar var skilda. Däremot så fanns inget samband mellan barnens ålder när skilsmässan inträffade och sannolikheten att studera på universitet och/eller högskola.

I dagens samhälle är det svårt att sticka ut och vara unik. Städer, regioner och nationer konkurrerar alla om turism och för att lyckas att vara konkurrenskraftig måste en gemensam bild lyftas fram. När detta görs uppfattas destinationen som attraktiv men det finns också fler sätt att skapa en attraktiv destination på. Ett exempel är ”best practice” som är en metod där framgångsfaktorer inom marknadsföring överförs från en destination till en annan. Studiens syfte är att undersöka till vilken grad det faktiskt är möjligt att överföra framgångsfaktorer inom marknadsföring mellan destinationer.   För att undersöka detta har Visit Värmland jämförts med Smålands Turism, turismavdelningen på Karlstad kommun jämförts med Destination Jönköping och Karlstad Airport har jämförts med Jönköping Airport, detta görs i empirikapitlet. Uppsatsen grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med informanter från de tidigare nämnda organisationerna. I analyskapitlet ställs det empiriska materialet mot det teoretiska ramverket vilket behandlar ämnen som destination, resurser, platsmarknadsföring, ”best practice” och flygplatsernas betydelse för turism. I de slutliga delarna av studien besvaras syftet och frågeställningarna samt förslag på vidare forskning inom ämnet ges.   Resultatet av studien är att framgångsfaktorer av en destinations marknadsföring går att överföra till viss del. Exempel som ges till Visit Värmland och Karlstad kommun är att arbeta mer med resurserna som finns på plats, samarbeta mer samt involvera det lokala samhället i marknadsföringen. Detta tyder på att studien fyller den kunskapslucka som finns angående om best practice går att använda som metod för att öka en destinations attraktionskraft. Studien bidrar med kunskap om hur en destination kan inspireras av en annan destination för att lyckas bättre med sin marknadsföring. / In today's society it's hard to stand out and be unique. Cities, regions and nations compete for tourism and in order to be competitive, a common picture needs to be emphasized. If this is perceived the destination will appear attractive, there are more ways to create an attractive destination though. One example is “best practice”, which is a method of transferring success factors from one destination to another. Therefore, the purpose of the study is to investigate whether it is possible to transfer success factors between destinations.   To investigate this, Visit Värmland has been compared with Smålands Turism, the tourism department at Karlstad municipality has been compared to Destination Jönköping and Karlstad Airport has been compared to Jönköping Airport, this is done in the empirical chapter. The essay is therefore based on qualitative semi-structured interviews with informants from the previously mentioned organizations. In the analytical chapter, empirical material is placed against the theoretical framework, which addresses topics such as destination, resources, location marketing, best practice and the importance of airports for tourism. The final parts of the study answer the purpose and the questions as well as suggestions for further research that can be done on the subject.   The result of the study is that the success factors of destinations marketing can be transferred to some extent. Examples given to Visit Värmland and Karlstad Municipality are to work more with the resources available, collaborate more, and involve the local community in marketing. This indicates that the study fills the knowledge gap that exists about whether best practice can be used as a method of increasing the attractiveness of a destination. The study contributes knowledge of how a destination can be inspired by another destination to succeed better with its marketing.

Det har blivit till en global insikt att jordens framtid, i mångt och mycket, vilar i människans händer. Ett fortsatt överutnyttjande av resurser i samspel med de avsevärda växthusgaserna som släpps ut är därmed förödande för samhället. Just detaljhandeln är en bransch som bidrar till omfattande negativa effekter på samhället, dels på grund utav det enorma matsvinn som varje dag blir då produkter passerar ”bäst före-datum” och dels beroende på de negativa utsläpp som blir vid produktionen av vissa produkter. Forskning har visat att åtskilliga företag inom detaljhandeln idag väljer att beakta sitt CSR-engagemang (bidrag till ett mer hållbart samhälle) som en resurs. Dock står detaljhandeln inför många betydande risker och offentlig kritik i relation till hur de beaktar sitt CSR-engagemang som en resurs. Kritiken handlar bland annat om hur livsmedelsbutiker tar sitt ansvar i försörjningskedjan. Givet den exponering (problematik) detaljhandeln står inför beträffande de betydande riskerna och den offentliga kritiken som kan bli faktum om inte CSR-aspekter beaktas blir det därför betydelsefullt att undersöka detta område: Hur kan ett aktivt CSR-arbete betraktas vara en långsiktig konkurrensfördel (inom detaljhandeln)? Studien tar sin utgångspunkt i den resursbaserade vyn och VRIO-ramverket. Det förstnämnda syftar till att identifiera ett företags konkurrensfördelar medan VRIO-ramverket analyserar hur konkurrensfördelarna kan bli långsiktiga. Till studien används en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts på tre svenska företag inom detaljhandeln, samt analys av tillhörande företagsdokument. Slutsatsen visar att det inte är möjligt att dra någon allmängiltig slutsats angående om ett aktivt CSR-arbete kan betraktas vara en långsiktig konkurrensfördel eller inte. Slutsatsen är istället att ett aktivt CSR-engagemang bör ses som en potentiell källa till att uppnå långsiktig konkurrensfördel samt att ett företags CSR-engagemang i framtiden kommer vara av existentiell betydelse för det egna företaget. / It has become a general knowledge that the future of the earth rests in the hands of humankind. A continued over-exploitation of resources in interaction with the significant greenhouse gases being emitted is consequently devastating to society. Just the retail sector is an industry that contributes to the significant negative effects on society, partly due to the negative emissions that occur in the production of certain products and partly because of the huge food waste every day when products pass” best before dates”. Research has shown that several retail companies today choose to pay regard to their CSR commitment (contribution to a more sustainable society) as a resource. However, retailing faces many significant risks and public criticism in relation to how they consider their CSR commitment as a resource. Given the increased awareness and consideration of CSR as a resource in relation to the problematic retail trade, it is therefore important to investigate: How active CSR work can be regarded as a long term competitive advantage (within retail)? Which aims to understand the relationship between retail and CSR activities. The study will be based on the resource based view and the VRIO-framework. The former aims at identifying a company's competitive advantage while the VRIO-framework analyzes how the competitive benefits can be long term. The study used a qualitative method in which semi-structured interviews have been used in meetings with three major companies in the retail sector in Sweden. Furthermore, the companies' documents were also examined. The result revealed that we cannot draw a general conclusion about whether active CSR work can be considered as a long-term competitive advantage or not, but it should be seen as a potential source for achieving long term competitive advantage. On the other hand, the study concluded that a company's CSR commitment will be decisive in order to remain in the future market.

This study aims to find out how children in need of special support are being treated during their time in preschool. The focus is on how the educators approach these children, attempt to create an inclusive environment for all children, and how the preschool's management supports the staff in their work with children who need some extra support, for example with external actors or other types of resources. The study focuses mainly on those children who have no established diagnosis, but who for some reasons or another are in need of special support that may be for a shorter or longer periods of time as needed. We will also find out how educators and management collaborate with external actors as well as guardians of children with diagnoses. We have used Urie Bronfenbrenner's developmental ecological theory as well as the relational and the compensatory perspective for understanding and analyzing our empirical material. The study was conducted by questionnaires sent to all educators at the preschool and as well as on site observations was done at the specific preschool.   We attempt to ascertain if it is a requirement for the child to have an established diagnosis to get the proper support needed to manage preschool activities. The study found that the educators are knowledgeable and have good ambitions about how the activities should be designed to make every child feel included. However, it seems to be difficult to apply in practice because of various reasons such as lack of staff and large groups of children.                   Keywords: Preschool, children in need of special support, preschool environment, pedagogy's approach, resources.

Uppsatsen innehåller en systematisk litteraturstudie där grunden för undersökningen utgörs av nationella och internationella vetenskapliga artiklar. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka metoder som läraren kan tillämpa för att stödja elever i sin andraspråksinlärning och om användningen av modersmålet kan främja respektive hämma inlärningen. Resultatet i vår studie visar på att det finns ett flertal användbara metoder som läraren kan tillämpa i undervisningen för andraspråkselever. Modersmålet har också visat sig vara betydelsefullt främst för kunskapsutvecklingen och identitetsskapandet. Uppsatsen är riktad mot elever i tidigare skolår, mer specifikt årskurserna 4–6.