At the end of 1999, the Swedish government adopted two European Union conventions to protect ethnic minorities, and Roma people were recognized as a national ethnic minority of Sweden. Approaching the 20th year mark after the recognition, this research aims to develop an in-depth and inclusive database for Roma people’s heritage and archaeological resources management. Analyzation of the collected data is based on the number, nature, and responsible organizations for the events. As a result, 48 events were recorded in the database under such a framework. A significant increase in events happened in the second decade (2010 to 2019) of the research period. 14 out of 21 counties in Sweden have participated in the topic and three excavations have been done in the past 20 years. Former Roma people’s settlements have been discovered in the western and eastern counties of middle Sweden. Therefore, it can be suggested that counties such as Södermanland and Västmanland have the geographic advantage to further discover new traces that have yet to be recorded. This thesis analyses the Bohuslän Museum’s exhibition Möt Resandefolket! as a case study due to its uniqueness as the only permanent exhibition about Roma people in the country. It includes a spatial analysis under Moser’s framework (2010) and experience analysis using the thick descriptive approach suggested by Geertz (1973). The interview with the museum’s archaeologist Kristina Lindholm connects the perspective from the exhibition curators and heritage mediators, while 3D modelling is also developed and used as a tool to understand the spatial context and the effectiveness of idea communication in the exhibition. As a result, the case study identifies two challenges in communicating Roma people’s heritage and culture: the limited resources in the material culture and the alienness raised in the exhibition. The causes and possible confrontations of these matters are discussed, followed by suggestions on how to improve the excavation agenda, digital preservation for intangible heritage, and new representation and presentation methods. There is also potential in turning alienness into a positive motivation which enables the exhibition to further fulfil its curiosity- and self-education attainment purpose. This thesis suggests that these ways of interpretation are effective means to illustrate and emphasize the uniqueness of a culture and to further appreciate the values in the ethnic minorities. / I slutet av 1999 antog den svenska regeringen två EU-konventioner för att skydda etniska minoriteter och romerna erkändes som en av Sveriges nationella etniska minoriteter. Denna forskning fokuserar på de 20 år, 1999–2019, som gått sedan erkännandet, och syftar till att utveckla en djupgående och inkluderande databas för romers kulturarv och arkeologiska resurshantering. Analysen av insamlade data baseras på antal, typer och ansvarande organisation för genomförda romska evenemang. 48 sådana registrerades i databasen och en betydande ökning av evenemang inträffade under decenniet 2010 till 2019. Baserat på de 48 företeelserna hade 14 av 21 län i Sverige deltagit i olika aktiviteter och tre arkeologiska utgrävningar hade genomförts under perioden. Eftersom före detta romska bosättningar har upptäckts i såväl öst som väster om län som ligger i Sveriges södra mitt, föreslås att län som Södermanland och Västmanland skulle ha en geografisk fördel till att upptäcka ytterligare nya spår av romsk kulturarv, som ännu inte registrerats. Denna uppsats analyserar Bohusläns museums utställning Mot Resandefolket! som en fallstudie på grund av dess unikum som den enda permanenta utställningen om romer i landet. Den inkluderar en rumslig analys utifrån Mosers ramverk (2010) och gör även en erfarenhetsanalys med hjälp av den metod som kallas ”thick description” (från Geertz [1973]). Intervjun med museets arkeolog Kristina Lindholm kopplar samman perspektivet från utställningens kurator och förmedlare av kulturarv, medan en 3D-modellering också används som ett verktyg för att förstå det rumsliga sammanhanget och effektiviteten i idékommunikation i utställningen. Som ett resultat identifierade fallstudien två utmaningar när det gäller att kommunicera romers kulturarv: de begränsade resurserna i den materiella kulturen och den främmande komponenten, s k ”alienness”, som uppstod i utställningen. Orsakerna till och möjliga konfrontationer av dessa frågor diskuterades vidare, följt av förslag för att förbättra utgrävningsagendan, digital bevarande för immateriellt arv och nya representations- och presentationsmetoder. Det lyftes också fram att det finns en potential att vända det främmande, ”alienness”, till något positivt, som en motivation som gör det möjligt för utställningen att ytterligare stimulera till både nyfikenhet och självutbildning. Denna uppsats visar även att tolkningsmetoder är effektiva medel för att illustrera och betona kulturers unikum och att ytterligare uppskatta denna etniska minoritet många värden.

Syftet med studien är att beskriva och problematisera mellanchefers roll inom politiskt styrda organisationer. Med utgångspunkt i krav, resurs, stöd och arbetsrelaterad stress gav vi oss ut för att svara på följande frågeställningar: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin roll i den politiskt styrda organisationen utifrån de krav som ställs på dem och de resurser de har till sitt förfogande? Hur upplever deltagarna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, resurs och finner de stöd i verksamheten? Hur anser intervjupersonerna att den politiska styrningen påverkar deras roll? För att besvara dessa frågeställningar gjordes åtta semistrukturerade intervjuer med mellanchefer verksamma inom politiskt styrda organisationer. Tidigare forskning om mellanchefer framställer en ansträngd situation som präglas av hög arbetsbelastning och begränsat handlingsutrymme. Intresset för att studera mellanchefer väcktes genom denna framställningen av rollen. Det teoretiska ramverket för forskningsstudien innefattar JD-R modellen och två teoretiska begrepp vilka är Politisk styrning och Systemteoretisk hantering av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att mellanchefsrollen är en komplex roll som inte alltid är lätt att verka i. Den organisatoriska strukturen, med bland annat långa beslutsvägar, leder till att tidsbrist kan uppstå. Resultatet visar även att deltagande mellanchefer upplever bristande stöd från ledning. Därtill kan vi även se att mellancheferna upplever kraven som rimliga, med förutsättning att de är välformulerade och tydligt beskrivna. / The purpose of the study is to describe and problematize middle managers roles within politically controlled organizations. Based on the concepts of politically controlled organizations, according to demands, resources, support and job related stress, we arranged interviews to receive answers on the following questions: How does the interviewed middle manager experience their role within the politically controlled organizations, according to the demands they have on them and the resources they have at theirs disposal? How does the participator view their psychosocial work environment, according to the demands and resources? Can they find support within the organization? How does the person being interviewed consider the impact of their profession? We interviewed eight middle managers to answer our questions above. Previous research about middle managers describe the role as based on high workload with limited latitude. The interest of researching the subject concerning middle managers came through this description of the role. The theoretical models that are in use to settle the study is the JD-R model and two theoretical concepts; political control and system theoretical handling of work- related stress. The result of this study present that the role of middle managers is complex, and is certainly not always easy to act upon. The structure within the organization leads to time restrictions, and the path to decision making is far. It even shows that the contested middle managers experience insufficient support from the management. Therefore, what we can see as well, is that the middle managers believe that the demands are fair, through the presumption that they are described clearly.

The purpose of this essay is to examine the differences between two schools in Sweden, and how they have chosen to take advantage of / work with their extended school.In this story, I describe what a period can look like at a school in Stockholm and then how it works at a school in Gothenburg. I try to investigate what makes it work, both by reviewing schedule-sacrifices and the actual meaning of the extended school teachers mission , and what it results in in each school.I will also talk to the students in each school and ask them what they think we’re doing when they’re in class, and see if there will be any differences depending on which school. The thesis method is an essay where I will start from my story and support my questions through research in the leisure-centers role in school, leadership, the role of the extended school in workplace and my own reflections. / Denna uppsats undersöker skillnaderna mellan två skolor, en i Göteborg och en i Stockholm, och om hur de har valt att ta till vara på/arbeta med sitt fritidshem. I berättelsen skildrar jag hur en period kan se ut på en skola i Stockholm och sedan hur det fungerar på en skola i Göteborg. Jag försöker att undersöka vad det är som gör att det fungerar, både genom att se över schema-uppoffringar, meningen med fritidshemslärarens uppdrag och vad det resulterar i på respektive skolor. Jag kommer även att prata med eleverna om vad dom anser att vi fritidshemslärare gör för någonting under skoldagen, för att se om dom ser på oss olika, beroende på skola och arbetssätt. Uppsatsens metod är en essä där jag kommer att utgå ifrån min berättelse och stödja mina frågeställningar genom forskning inom fritidshemmets roll i skolan, ledarskap, tolkning av uppdraget, och mina egna reflektioner.

I dag är det väldigt vanligt att SVA-elever undervisas i samma grupp som SV-elever, dvs. i samma klassrum, vilket kan innebära att lärarna inte har utbildning i språkutvecklande arbetssätt för SVA-elever. Utifrån kvalitativa och kvantitativa ansatser undersökte vi språkutvecklande arbetssätt vid andraspråksinlärning i årskurs 4–6. Genom semistrukturerade intervjuer via videosamtal undersökte vi vad sex mellanstadielärare använder för undervisningsstrategier för att främja elevernas språkutveckling, och genom en digital enkät som besvarades av 30 SVA-elever tog vi reda på elevernas erfarenheter och vilka undervisningsstrategier de önskar att lärarna ska använda. Undervisningsstrategier som lärarna använder som stöds av litteratur och teori är cirkelmodellen, digitala artefakter, modersmål som resurs och sociala samspel (muntliga aktiviteter). En viktig slutsats i vår studie är att modersmål som resurs är en effektiv strategi att använda i arbetet för att främja språkutvecklingen hos andraspråkselever, men de två lärare som inte hade utbildning i SVA höll fast vid enspråkighetsnormen. Eleverna önskar att läraren tillämpar fler muntliga aktiviteter i undervisningen samt att de ska få använda sina modersmål i undervisningen. Vad gäller förberedelseklass anser de lärare som har erfarenhet av att arbeta i förberedelseklass att det ger mycket stöttning, men att eleverna kan känna sig utanför, och de flesta eleverna svarade i enkäten att de kände sig utanför när de gick förberedelseklass.

Digitaliseringen och vårt samhälle är under ständig förändring och utveckling. Exempelvis talas det fler språk än ett inom flertalet förskolor i Sverige. Läroplanen för förskolan fastställer att utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk samt att barn ska ges möjlighet att uttrycka sig på olika sätt såväl analogt som digitalt (Skolverket, 2018). Detta anses sätta ett allt högre krav på förskolan och förskollärare inom digitalisering och flerspråkiga barns möjligheter. Denna studie undersöker på vilket sätt förskollärare använder sig av pekplattan för att stödja flerspråkiga barn i deras meningsskapande, litteracitet-, och språkutveckling. Ett didaktiskt designteoretiskt tillvägagångssätt användes för att lyfta fram förskollärares val av metoder i undervisningen med pekplatta som semiotisk resurs för flerspråkiga barns litteracitet och meningsskapande. I resultatet framkommer det att förskollärare använder sig av pekplattans egenskaper i litteracitetshandlingar samt att de på olika sätt skapar möjligheter för barn att beskriva sin omvärld men att undervisning med pekplatta inte planeras i syfte för flerspråkiga barns språkutveckling. Det visar sig att det finns en positiv inställning hos förskolläraren mot pekplattans fördelar i språkfrämjande syfte men även en viss osäkerhet kring det digitala verktygets förmåner.

Bakgrund Kvinnlig könsstympning innebär att hela eller delar av könsorganen avlägsnas. I världen uppskattas 100-140 miljoner kvinnor genomgått ingreppet. Kvinnlig könsstympning är främst förekommande i de västra och östra delarna av Afrika samt i Egypten. Ingreppet är inte en religiös plikt utan har sedan 2000 år tillbaka utförts som en kulturell sed. En kartläggning av faktorer som påverkar fortsatt utövande av kvinnlig könsstympning behövs för att få svar på vilka resurser i det förebyggande arbetet som har störst påverkan i avskaffningen av kvinnlig könsstympning. Kartläggningen kan ge vårdpersonal en riktning om vilka resurser som är viktiga i det förebyggande arbetet och möjlighet att influera berörda kvinnor till avskaffning av ingreppet. Syfte Syftet var att kartlägga faktorer som påverkar utövande av kvinnlig könsstympning. Metod Litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar valdes som metod för att granska och sammanställa litteraturen och få en översikt över kunskapsläget av det valda ämnet kvinnlig könsstympning. Totalt hittades 19 relevanta artiklar genom databassökning i Pubmed och CINAHL samt manuell sökning. Resultat Utövandet av kvinnlig könsstympning var främst relaterat till tradition och anpassning i samhället. Kvinnor som motsatte sig ingreppet erhöll medieinnehåll och hade grundläggande kunskaper om medicinska komplikationer, religiösa förbud och utbildningsinterventioner. Attityder gentemot utövande av kvinnlig könsstympning har ett samband mellan kön, ålder, utbildningsnivå och bostadsområde. Låg avsikt att utöva ingreppet på sina döttrar var associerat med manligt kön, hög ålder samt hög utbildningsnivå av modern. Utvärderandet av lagförbudet i Egypten visade inga skillnader i mönstret av spridning av kvinnlig könsstympning före och efter lagförbudet. Lagförbudet sågs inte som en lösning utan som ett sätt att skapa konfrontation mellan regeringen och samhället. Olika utbildningsprogram/interventioner visade sig ha en påverkan på attitydförändring gentemot kvinnlig könsstympning. Slutsats Faktorer som påverkade utövandet av kvinnlig könsstympning är utbildning, kunskap, ålder, kön och geografi. Utbildningsinterventioner har en attitydpåverkan både direkt och indirekt. Detta samt hälsoutbildningar, personliga erfarenheter och interaktion med familj och vänner är de främsta källorna till kunskap om könsstympning. Lagstiftning mot ingreppet är inte tillräckligt. Det behövs åtgärder på kommunalnivå där hälso- och sjukvårdspersonal kan informera, ge stöd och påverka attityd till att stoppa denna sedvänja. Nyckelord: Litteraturstudie, kvinnlig könsstympning, kvinnlig omskärelse, förebyggande arbete, prevention, attityder, resurs.

Syftet med studien var att undersöka hur förvaltningsrätten resonerar kring barns behov när bedömning görs att vården enligt 21 § LVU (SFS 1990:52) inte kan upphöra. Studiens teoretiska ramverk bestod av socialekologisk systemteori, och barns behov användes som ett analytiskt verktyg. Studiens design var en kvalitativ dokumentstudie med abduktiv ansats. Materialet bestod av tjugotre domar från en förvaltningsrätt i Mellansverige som berörde prövning av möjlighet till upphörande av vård enligt LVU. Data har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet visar sju subkategorier insorterade under följande huvudkategorier; ”barnets utveckling”, ”familj och miljö” samt ”föräldrarnas förmåga”. Studien visar att förvaltningsrätten resonerar kring barns behov utifrån att barnets utveckling kan påverkas negativt av föräldrarnas oförmåga att tillgodose barnets behov, samt utifrån att det inte skett tillräckliga förändringar i barnets miljö. / The purpose of the study was to examine the administrative court’s reasoning regarding children’s needs when care under 21 § the Swedish Care of Young Persons (Special Provisions) Act (SFS 1990: 52) is not revoked. Social Ecological systems theory constituted the theoretical framework while children’s needs was used as an analytical tool. The design was a qualitative document study with an abductive approach. Twentythree court orders were analyzed with a qualitative content analysis and the results show seven subcategories sorted under the following three main categories; "The child’s development", "family and environment" and "parent’s ability". The study shows that the court's reasons are based on the fact that the child’s development can be negatively affected by parent’s inability to meet the child’s needs and that there have not been sufficient changes in the child’s environment.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka utvecklingen av elevers förmåga att använda och transformera olika matematiska representationsformer genom att skapa en sekvens av lektioner. De matematiska representationsformerna som presenteras och analyseras i denna studie är bilder, laborativt material, text, matematiska symboler och verklighetsförankring. Learning Design Sequences är en modell som i den här studien ligger till grund för arbetet och används som både planerings- och analysverktyg. Lektionerna har planerats utifrån de tre stadierna i Learning Design Sequences, förutsättningar och iscensättning, första transformationscykeln och andra transformationscykeln. För denna studie har tre cykler skapats som bygger på varandra, där varje cyklisk process består av planering, genomförande och analys. Cyklerna består av lektioner utformade för att synliggöra transformering och formering i arbetet med matematiska representationsformer. Lektionerna planerades och genomfördes av författarna i en årskurs ett med 12 elever där undervisningsmaterial och ramar anpassades till den specifika kontexten. För att analysera och kunna dra slutsatser spelades lektionerna in på film i kombination med observation. Elevernas dokumenterade lösningar ligger också till grund för analys och slutsatser. Resultatet stärker tidigare forskning då de lektionssekvenser som skapats och genomförts i den här studien visats fungera i praktiken. Resultatet visar att lektionsstrukturen, utifrån Learning Design Sequences, varit till stor nytta och skapat möjligheter för eleverna att transformera och formera mellan olika matematiska representationsformer. Då resultatet visat att eleverna fått möjlighet och att de klarat genomföra transformeringar och formeringar kan slutsatsen dras att eleverna även visat tecken på lärande. En annan viktig slutsats som kan dras utifrån resultatet är att ett interaktivt arbete med matematiska representationsformer gynnar elevers lärande.

The following study is a qualitative interview that studies the student as a resource during the swedish religious education lessons. The essay foucuses on the students feelings of stress and anxiety when their teacher in religious studies inquire them to share their religious experiences for their classmates. Which religion is more stressful to represent for the student? The aim of the study is also to examine the students suggestions on how the teacher in religious education studies can create a safe enviroment in the classroom. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was used. The material that was used to answer the purpose was through seven junior high students whom I got to interview. The result shows that junior high students find it more difficult to share their religious experiences if they have an islamic faith in comparison to christianity and buddhism. The students suggestions on how the teacher could create a safe classroom was among lived religion, the importance of receiving the question and the teachers responsibility to create a safe classroom. The results showed that the pupils suggestions were consistent with previous research. My intention with the following essay is to assist current and future religion teachers in order to manage the student as a resource in a safe way, but also to feel safer in the classroom.

Optical networking has been developing for decades and wavelength-division multiplexing (WDM) is the main technology used to carry signals in fiber-optical communication systems. However, its development has slowed because it is approaching the Shannon limit of nonlinear fiber transmission. Researchers are looking for multi dimensional multiplexing. Space-division multiplexing (SDM) is an ideal way to scale network capacities. The capacity of WDM/SDM network could be expanded to several times the capacity of WDM network but the active hardware devices may also increase by several times. This project aims to answer a practical question: How to construct a WDM/SDM network with less hardware resource? There is no mature research about WDM/SDM network yet. Therefore, the problem can be divided into two parts: (1) how to build a WDM/SDM network and (2) how to allocate resource and compute routes in such a network to minimize hardware resources. First, this thesis proposes a WDM/SDM node which has bypass connections between different fibers and architecture on demand (AoD) to effectively decrease the number of active hardware devices within the node. Then, two types of networks were constructed: one with bypass connections in each node and another one without any bypass connections. These networks were under the control of a software defined network (SDN) controller. The controller knew the wavelength resources within the networks. Several algorithms were applied to these networks to evaluate the effect of a bypass network and to identify the desired characteristics (to find short length path and decrease the probability of spectrum fragmentation) of an algorithm suitable for a network with bypass connections. The results of applying the proposed algorithms in two networks proved that the bypass connections increased the blocking probability in small topology but did not affect the results in large topology. The results in a large-scale network with bypass network were almost the same as the results in a network without bypass connections. Thus, bypass connections are suitable for large-scale network. / Optiskt nätverk har utvecklats i årtionden och våglängdsdelningsmultiplexering (WDM) är den viktigaste tekniken som används för att bära signaler i fiberoptiska kommunikationssystem. Utvecklingen har dock minskat eftersom den närmar sig Shannon-gränsen för olinjär fiberöverföring. Forskare letar efter flerdimensionell multiplexering. Space-division multiplexing (SDM) är ett idealiskt sätt att skala nätverkskapacitet. Kapaciteten för WDM / SDM-nätverk kan utökas till flera gånger WDM-nätverkets kapacitet, men de aktiva hårdvaraenheterna kan också öka med flera gånger. Projektet syftar till att svara på en praktisk fråga: Hur konstruerar jag ett WDM / SDM-nätverk med mindre hårdvara? Det finns ingen mogen forskning om WDM / SDM-nätverk än. Därför kan problemet delas in i två delar: (1) hur man bygger ett WDM / SDM-nätverk och (2) hur man fördelar resurser och beräknar rutter i ett sådant nätverk för att minimera hårdvaruressurser. Först föreslår denna avhandling en WDM / SDM-nod som har förbikopplingsanslutningar mellan olika fibrer och arkitektur på begäran (AoD) för att effektivt minska antalet aktiva hårdvaraenheter inom noden. Sedan konstruerades två typer av nätverk: en med bypass-anslutningar i varje nod och en annan utan några bypass-anslutningar. Dessa nätverk kontrollerades av en mjukvarudefinierad nätverkskontroller (SDN). Styrenheten visste våglängdsresurserna i nätverket. Flera algoritmer applicerades på dessa nätverk för att utvärdera effekten av ett förbikopplingsnätverk och för att identifiera de önskade egenskaperna (för att hitta en kort längdväg och minska sannolikheten för spektrumfragmentering) av en algoritm som är lämplig för ett nätverk med bypass-anslutningar. Resultaten av att tillämpa de föreslagna algoritmerna i två nät visade att förbikopplingsförbindelserna ökade blockeringssannolikheten i liten topologi men inte påverkade resultaten i stor topologi. Resultaten i ett storskaligt nätverk med bypass-nätverk var nästan samma som resultaten i ett nätverk utan bypass-anslutningar. Bypassanslutningar är således lämpliga för storskaliga nätverk.