Personal assistants in the leisure time center? A quantitative survey study We have processed, in a quantitative survey, the issue of what the availability of personal assistants looks like for students in need of special support during leisure time. This was based on an earlier study conducted in 2014. Representatives from Lärarförbundet responded in an interview about the results of the study that they had a belief that the availability of personal resources for students in need of special support would be easier to access about the leisure time centers had their own public documents. We have compared and analyzed the results of the two studies and discussed them further with the help of previous relevant research, three theoretical perspectives in the field of special education and our many years of experience. Our analysis of the results shows that no change has occurred and that Lärarförbundets expectation has not been fulfilled, as many leisure time pedagogues still feel that they have students in need of a personal assistant that doesn´t have one.

Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av krav, kontroll och socialt stöd i arbetet. Vidare var syftet att undersöka vilka resurser i arbetet som upplevs viktiga i relation till att hantera de specifika krav som ställs på sjuksköterskorna. Frågeställningarna som studien fokuserar på är: Hur upplever sjuksköterskor krav i arbetet? Hur ser sjuksköterskorna på sin möjlighet till kontroll/påverkan i arbetet? Hur upplever sjuksköterskorna att deras tillgång till socialt stöd ser ut? Och vilka resurser upplevs som viktigast för att hantera de krav som ställs på sjuksköterskor i arbetet? Med hjälp av en kvalitativ ansats genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på Halmstad Sjukhus. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplever ett högt socialt stöd som ger dem bättre möjlighet att hantera krav. Vidare framkom det att sjuksköterskor har en viss mån av kontroll och eget ansvar men styrs även av organisationen, rutiner och patientvård. Resurserna som sjuksköterskorna använder är till mesta del de sociala relationerna men även riktlinjer och utbildning är resurser som sjuksköterskorna ansåg viktiga. Vidare framkom att sjuksköterskorna hade ett aktivt arbete som innebar att de hade höga krav, hög kontroll och ett högt socialt stöd i sitt arbete som resulterade i ett arbete med högt engagemang, lärande och utveckling för individen. / The aim of the study was to investigate nurses' experience of demands, control and social support at work. Furthermore, the purpose was to investigate which resources were perceived to be important in relation to managing the specific demands placed on the nurses. The questions that were answered in the study were: How do nurses perceive control at work? How do nurses see their ability to control / influence at work? How do nurses feel that their access to social support looks? And what resources are perceived as most important for managing the requirements that are placed on nurses at work? With the help of a qualitative approach, six semi-structured interviews were conducted with nurses from three different departments at the hospital in Halmstad. The result showed that the nurses experience a high level of social support that which gives them a better opportunity to manage demands. Furthermore, it emerged that as a nurse you have a certain amount of control and own responsibility, but are also controlled by the organization, routines and patient care. The resources used by the nurses are for the most part the social relations, but also guidelines and education are resources that the nurses considered important. In addition, it emerged that the nurses had an active job which means that they had high demands, high control and a high social support in their work which resulted in a work with high commitment, learning and development for the individual.

Syftet med studien har varit att undersöka möjligheten att skapa en enkel modell att undersöka optimal hantering av avfall i Sverige. Den modellen skulle i så fall ingå som en del i ett regerings uppdrag om det är möjligt att sätta upp ett nationellt miljömål mot ökat effektivt användande av resursen som avfall utgör. Studien har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket inom ramen för examensarbete inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik på KTH. Inledande genomfördes ett antal intervjuer för att skapa en god bild av hur avfalls Sverige ser ut och inom vilka områden det finns potential för optimering. Sedan studerades artiklar, böcker och rapporter samt en stor mängd statistik som tillhandahölls från Naturvårdsverket samt RVF undersöktes. En bild av hur modellen skulle behöva se ut togs fram. Enkla försök genomfördes i excell med den statistik som fanns tillgänglig men brister i tillgänglig data. Tyvärr medförde bristande pålitlighet av data svårigheter att i denna enkla modell få fram relevant output. Svårigheter uppstod tidigt till på grund av bristen av tillgänglig data samt i brister på modellens utformning. Resultatet av studien är att modellen i den enkelhet som den var tänkt inte är lämplig för så pass avancerade studier och utan tillgängliga data. / The purpose of this study has been to look at the possibility of creating a simple model to examine the optimal way to handle the waste in Sweden. The model should in that case be a part of a commissioned by the Government to find out if it is possible to find a national environmental target towards a more effective use of the waste as a resource in Sweden. The study has been performed on demand of the Swedish Environmental Protection Agency within the program of Master of Science in Chemical Engineering at KTH. In the start up of the study some interviews were made to give an overview picture of how the Swedish waste was taken care of, and in which areas there are possibilities for optimization. Also articles, books, reports and a large amount of statistics from the Swedish Environmental Protection Agency and RVF was studied. A picture of the model as created. Some simple attempts to use the model with available data was made in Excel. Unfortunately the insufficiency in the statistic data did result in difficulties to get relevant output from the model. Difficulties came up early in the study as a result of lack of available data and because of the simplified design of the model. The results of the study indicate that the model is too simple to fit the advanced studies needed by the Government and that the model needs more data in order to work properly

Studien syftar till att undersöka hur lärares inställning till och användning av språkutvecklande arbetssätt i svenska, matematik och SO är och ser ut i flerspråkiga klassrum. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv med ett huvudsakligt fokus på den proximala utvecklingszonen samt stöttning. Materialinsamlingen har skett genom metodtriangulering där kvalitativa klassrumsobservationer tillsammans med kvalitativa lärarintervjuer har bidragit till studiens data. Den analysmetod som har använts är tematisk analys. Resultatet från studien visar att lärarna har ett positivt förhållningssätt till språkutvecklande arbetssätt samt att de använder flera språkutvecklande strategier i undervisningen, exempelvis tillämpas modersmål och flerspråkighet som resurs, bildstöd samt reda ut ord och begrepp. I resultatet framkommer det även att lärarna i studien använder språkutvecklande arbetssätt i varierande utsträckning både mellan de två lärarna och mellan de olika ämnena. Slutligen visar studien vikten av lärarens stöttning vid elevernas lärande.

Följande studie handlar om lärares förhållningssätt till användandet av flerspråkighet i undervisningen samt transspråkande arbetssätt. Syftet med studien är att undersöka vad klasslärare och SvA-lärare i årskurs F–3 samt 4–6 har för inställning till användandet av flerspråkighet i undervisningen för andraspråkselever inom ämnet svenska. Vidare undersöks det i studien om lärare anser att användandet av elevers språkliga resurser är ett fungerande arbetssätt i flerspråkiga klassrum. Studiens metod och material består av intervjuer som genomförts med totalt 10 lärare. Dessa är fem klasslärare och fem SvA-lärare i årskurs F–3 samt 4–6. Datamaterialet har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmetod som syftar till att ta reda på hur människor uppfattar olika fenomen i omvärlden. Datan har kategoriserats utifrån studiens två forskningsfrågor och utifrån forskningsfrågorna har vi skapat två huvudkategorier och totalt sex underkategorier. Resultatet visar att användandet av elevers modersmål som resurs i undervisningen används i olika utsträckning. Arbetssättet transspråkande används vid enstaka tillfällen i undervisningen. Lärarnas attityder till användandet av flerspråkighet i undervisningen speglar ett positivt synsätt.  Deras synsätt visade både möjligheter och svårigheter med att använda andraspråkselevers modersmål som resurs i undervisningen.

This study presents the ways secondary school students and their teachers view representation in religious education lessons and how to use the students as a resource for education. With the help of eight qualitative interviews with three certified religious education teachers and five of their students, material was collected to be analysed and discussed in the light of earlier research and Pierre Bourdieu’s theory on religious and symbolic capital. The results show that the students are all positively inclined towards listening to classmates or other religious practitioners as they inform them of new perspectives. However, the results also show that the students themselves have a tendency to feel uncomfortable when the teacher turns to them for religious thoughts or experiences due to judgements from classmates. In Bourdieu’s terminology it is possible to state that when the teacher recognizes a student's high religious capital this often collides with the student's symbolic capital. This in turn creates a conflict within the student and contributes to feelings such as stress and anxiety. The results also show that the teachers are unaware as to how the students feel about being used as a resource since they both operate in opposite fields and prioritize different capitals. Since the students are positively inclined to listen to different religious thoughts and experiences the religious education classrooms would benefit from elements such as guest speakers and study visits. This would create a classroom impacted by representation with a safe climate that would offer the student increased understanding. When this is accomplished the student would be encouraged to speak up in the classroom without the stressful feeling of receiving judgment from classmates.

This bachelor's thesis is an investigation of how four principals at communal upper secondary schools in Gothenburg implements the school librarian in the school activities and how they perceive the school librarian as a pedagogical resource. Since 2018 it is specified in the curriculum (Lgy11) that the principal is responsible for the usage of the library. The principal is to make sure that teachers and students have the opportunity to work with the school library in an educative way. However, none of the laws or curriculums state that the school library needs to be staffed with a qualified librarian. Therefore, the purpose of this thesis is to investigate how the principals view the profession of the school librarian, how the principals view the school librarian as a pedagogical resource and how they ensure the collaboration between school librarian and teacher. To gather the empirical material for this study I used qualitative semistructured interviews and to analyze the results I have used Loertschers taxonomy for school leaders. The results of the interviews show that the principals have a very positive attitude towards the school librarian and are unanimously convinced of their value as a pedagogical resource. However, only one of them purposefully enables collaboration between librarians and teachers as well as engaging them in school activities. Obstacles mentioned are lack of time, strict schedule and that the librarians do not promote themselves enough at the schools.

Forskning visar att matematikinlärning kan vara problematisk för flerspråkiga elever och att lärare skulle behöva mer kunskap i området. Forskningen visar vidare att lärare tenderar att missgynna de lärandemöjligheter som flerspråkiga elever behöver och att lärarens förhållningssätt till flerspråkigheten i klassrummet avgör vilken lärandemiljö som skapas.Syftet med denna studie är att undersöka en lärares förståelse av fenomenet flerspråkighet i matematikundervisning genom tolkning av hens utsagor och handlingar. Studien är en kvalitativ fallstudie som bygger på en intervju och två observationer av en lärare. Studien har en fenomenologisk teoretisk utgångspunkt och det som studeras är lärarens förståelse för fenomenet. Resultatet analyseras tematiskt och utifrån analysverktyget LAR-modellen.Resultatet visar att läraren upplever att elevernas språkliga tillkortakommanden är något som kan kompenseras för med olika typer av stöttning såsom praktiskt material, bildstöd och studiestöd. Det visar vidare att läraren uppfattar flerspråkighet som en resurs, utifrån ett bristperspektiv, där modersmålet ska agera likt en hävstång för att möjliggöra att eleverna når målspråket svenska. Läraren upplever tydlighet som extra viktigt vid undervisning av flerspråkiga elever och lyfter vikten av att använda ett formellt matematikspråk framför informellt. I analysen är läraren till viss del rörlig i LAR-modellen men befinner sig nästan uteslutet i nedre vänstra kvadranten där hen separerar på såväl matematik som språk.

Sammanfattning/Abstract Jörgensen, Lindhart Louise & Lundblad, Anna (2020). Hunden som pedagogisk resurs i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Fakulteten för lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Ökade kunskaper kring arbete med hund i grundskola och hur hund kan vara en pedagogisk resurs, på vilket sätt arbetet med hund planeras och genomförs samt vilken roll specialpedagogen har i samarbete med hundteam.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ta reda på hur hundteam kan användas som en pedagogisk resurs för specialpedagoger och lärare i grundskolan. Dessutom vill vi ta reda på hur relationen med hunden kan öka elevers motivation och lärande. Vi avser att uppnå syftet genom att svara på följande frågor: •På vilket sätt kan specialpedagoger och lärare arbeta med hunden som en pedagogisk resurs i arbetet med elever i grundskolan?•I vilken omfattning kan hunden öka elevers motivation och lärande i grundskolan? •På vilka sätt kan hundteam organiseras i grundskolor? TeoriStudiens teoretiska utgångspunkt är det relationella perspektivet och teorier om motivation. MetodEn kvalitativ studie som tar utgångspunkt i fenomenologin med semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamlingen. Datamaterialet har bearbetats i flera omgångar innan och efter transkriberingarna av intervjuerna. En innehållsanalys har använts för att söka efter teman i materialet som vi sedan har presenterat i resultatet. Resultat I resultatet framkommer att hunden har en motiverande effekt hos elever, den skapar välbefinnande, trygghet och en lugnare skolmiljö. Elevers motivation är främsta anledningen till att hund används som en pedagogisk resurs i grundskola. Hunden har ett icke dömande och kravlöst bemötande, detta gör att elever känner mindre stress eller ångest och vågar därmed prestera mer med hund. Med hund kan elever aldrig göra fel, den blir alltid glad att se dig oavsett beteende eller känslotillstånd. Stöd och attityder från rektor, kollegor, vårdnadshavare, samarbete mellan olika yrkesgrupper i skolan, tydlig struktur med mål och syfte för arbetet samt den praktiska organisationen spelar stor roll för hur framgångsrikt arbete med hund kan bli. Det framkommer tydligt att både hundförare och hund behöver ha rätt utbildning för ändamålet. Resultatet visar att alla beslut kring insatser med hund fattas i EHT, detta för att elever ska få rätt insats. Den främsta svårighet som nämns med hund i skolan är rädslan för allergi, men med god organisation av arbetet kan skolor hitta lösningar för detta. Synligt i resultatet är hundförarnas önskemål om fler hundteam på skolor i framtiden, gärna ett hundteam på varje skola, att hunden får vistas på hela skolan och att kunskapen sprids mer i samhället kring hundens positiva effekter på elevers utveckling och lärande. Specialpedagogiska implikationer Hundteam kan vara en tillgång och ytterligare en resurs för specialpedagoger som de kan använda sig av i arbetet med elever i svårigheter. Specialpedagoger har i uppgift att främja och förebygga elevers lärande och utveckling, i detta ingår att bygga relationer, skapa trygga och kravlösa lärmiljöer samt möta elever där de befinner för att kunna stödja dem på bästa sätt. Hunden kan bli en hjälp för specialpedagoger att uppnå detta. För att uppnå detta krävs att elever har intresse och är motiverade i skolan och just i motivationsarbetet kan specialpedagoger ha stor nytta av hunden. Som specialpedagog behövs det hela tiden en öppenhet för metoder som passar varje elev bäst. Arbete med hund är ett nytt och alternativt sätt för elever att nå kunskapsmål samt att den sociala miljön förbättras. NyckelordGrundskola, Hund i skolan, Lärande, Motivation och Pedagogisk resurs.

Mot bakgrund av att vi under vår VFU-tid liksom under vår tid som obehöriga lärare i tyska respektive italienska har lagt märke till att ordinlärningen utgör en stor utmaning för många elever, samt att ordförrådet ofta är begränsat när det kommer till muntliga och skriftliga framställningar, har vi i detta arbete valt att närmare granska ordkunskapsövningar i en en tysk lärobok för gymnasiebruk ämnad för steg 3, Lieber Deutsch 3/2.0. Givet det ökade intresset för multimodalitetsbegreppet vi sett på senare tid valde vi att undersöka dessa ordkunskapsövningar utifrån ett socialsemiotiskt och även psykolingvistiskt perspektiv. Frågorna vi ställde oss var:Vilka typer av ordkunskapsövningar är dominerande i boken?Vilka tendenser kan vi se gällande användning av semiotiska resurser ia. de dominerande ordkunskapsövningarna?b. andra delar av boken?Vad har intern/extern visualisering för betydelse när vi lär oss ett ord?Vilka språkdidaktiska slutsatser kan vi, som undervisande lärare, dra från vårt arbete?I teoridelen belyste vi olika för vårt arbete relevanta aspekter. Till exempel redovisade vi olika typer av ordkunskapsövningar utifrån den tyske didaktikern Storch. Därutöver tydliggjordes relevansen av ett varierat ordförråd, och det fördes även en fördjupande diskussion kring multimodalitetsbegreppet – huvudsakligen baserad på Kress.Analysdelen bestod av att vi i ett första steg visade fördelningen av ordkunskapsövningarna i Lieber Deutsch 3/2.0, mer konkret: Vilka sorters ordkunskapsövningar var dominerande i läroboken? Därefter diskuterades den mest dominerande typen av övning mer ingående – utifrån ett multimodalt perspektiv. För att sätta ordkunskapsövningarna i kontext betraktade vi även andra delar av boken ur ett multimodalt perspektiv, med fokus på användning av semiotiska resurser.Resultatet visade att de dominerande ordkunskapsövningar var sådana utifrån paradigmatiska relationer. Därutöver framgick att författarna bakom Lieber Deutsch i stort sett helt avstod från att inkludera bilder såväl inom dessa ordkunskapsövningar som inom övriga. Även i bokens resterande delar användes semiotiska resurser på ett sätt om premierade alfabetisk text över bild. Arbetet avslutades med en diskussion kring multimodalitet och psykolingvistik inom ramen för ordinlärning.