Syfte- Studien syftar på att belysa lärares erfarenheter av utbildning i svenska för nyanlända och dess möjlighet till integration i det svenska samhället med hjälp av det svenska språket. Studien kommer även utgå från ett elevperspektiv för att se hur utbildning i SFI (Svenska för Invandrare) hjälper elever att integreras i det svenska samhället. Syftet är även att med hjälp av Lefebvres teori om det sociala rummet tolka och förstå om svenskundervisning är till hjälp för integration i det svenska samhället. Metod- Det empiriska materialet kommer att samlas in genom kvalitativ metod, då semistrukturerad intervjuer kommer att användas. Deltagarna i intervjuerna är en rektor med stor erfarenhet av migration i skolan, en SFI- lärare och även en SFI-elev. Resultat- Att migranter får lära sig det svenska språket ökar migranters möjlighet till integration. Likaså är det av stor vikt att migranters kunskapsnivå kartläggs för att kunna erbjuda rätt undervisning. Migranters möjlighet att använda det svenska språket på fritiden utanför skolan är också en erfarenhet som har framkommit vilket ger migranter möjlighet till integration. Slutsats- Det sociala rummet vid svenskundervisning ger migranter stora hjälpmedel att lyckas integrera sig till det svenska samhället. Då deras tal och skrivning etableras som hjälper migranter att lyckas känna sig ett medlandet. / Purpose- The study refers to highlight teachers experiences in education in Swedish for new arrivals and its possibility for integration into Swedish society with help of the Swedish language. The study will also start from a student perspective to see how education in SFI (Swedish For Immigrant) helps students to integrate in Swedish society. The purpose is also to interpret and understand, with help of Lefebvres theory of the social room, whether Swedish education is helpful for integration into Swedish society. Method- The empirical material will be collected through a qualitative method and semi structured interviews will be used. The participants in the interviews are one principal with great experience of migration in school, one SFI teacher and one SFI student. Result- That migrants learn Swedish language increases the migrants opportunity for integration. It is also of great importance that the migration level of knowledge is mapped in order to offer the right education. One experience that emerged is migrants' ability to use Swedish language in their free time outside school will give migrants the opportunity for integration. Conclusion- The social room in Swedish education gives migrants great tools to successfully integrate into Swedish society. As their speech and writing are established that help migrants succeed in feeling integrated with the country.

Denna uppsats studerar hemlösa kvinnor i det offentliga rummet. Vidare studeras erfarenheter och uppfattningar för hemlösa kvinnor samt exkluderingen av hemlösa kvinnor i det offentliga rummet i städer. För att besvara syftet används en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer som analyseras med en innehållsanalys för att identifiera gemensamma teman och mönster. Resultatet visar att hemlösa kvinnor utsätts för både press och stigmatisering, vilket i sin tur skapar skam på grund av misslyckat mödrar skap samt att de förväntas klara sig själva. Kvinnorna befinner sig i en multipel utsatt situation präglad av våld, övergrepp och prostitution. Därtill identifieras utifrån resultatet att fler hemlösa kvinnor söker trygghet och skydd genom att befinna sig med en man samt att de har en tuffare attityd både för skydd samt anpassning till det maskulina offentliga rummet. Ytterligare finns det hinder och svårigheter för hemlösa kvinnor att befinna sig i det offentliga rummet, både gällande toaletter, ovetskap av vart deras förövare befinner sig, samt exkludering i sjukvård.

Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande är miljön och omgivningen en avgörandefaktor för individers utveckling. Aktivitet och handling är centrala begrepp för att skapaen god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij – vars kulturhistoriska teorier och hela detsociokulturella perspektivet vilar på – ansåg att det krävs en aktiv miljö för att skapa bralärtillfällen.Hur tänker och arbetar bildlärare med rummet och dess resurser för att skapa bralärmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svårigheter kan man eventuelltställas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med treolika bildlärare, har jag fått en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk därnyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturelltperspektiv på lärande.Mitt resultat visar på att samtliga informanter har tänkt mycket på hur rummet ochartefakterna kan hjälpa dem att skapa en bättre lärmiljö. Två av mina informanter harhaft stora möjligheter att påverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjortmedvetna förändringar, för att påverka lärmiljön i en positiv riktning. Samtligabildlärare har dock även belyst en del svårigheter i arbetet med att skapa en bildsal som– enligt dem – bidrar till en bättre lärmiljö.Resultatet av mitt arbete har mynnat ut i en visuell gestaltning i form av entredimensionell modell av ett rum. Den gestaltande delen av detta arbete har pågåttparallellt med bearbetningen av empiri och teori i analysarbetet. Modellen (som finnsavbildad i bilaga 4) kan ses som ett objekt som bär på den kunskap som jag tagit medmig ut ur detta arbete.

Hälften av alla personer över 90 år har en demenssjukdom, och incidensen för demenssjukdom ökar med åldern. Demenssjukdom medför nedsättning av kognitiva funktioner vilket kan medföra svårighet att tolka information och orientera sig. Även minne, språk och tankeförmåga kan försämras. Rummet är av stor vikt för personer med demenssjukdom. Att känna igen föremål, hitta rätt i miljön och att tolka information rätt spelar en stor roll för välbefinnandet. Syftet är att belysa rummets betydelse för personer med demenssjukdom på särskilt boende och svara på frågeställningen: vad i rummet skapar livskvalité hos personer med demenssjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod användes som underlag. Artiklarna hittades i CINAHL, Science Direct, Pubmed och Psykinfo. Resultatet visar att rummet är av stor vikt för personer med demenssjukdom. De fysiska, sociala och psykiska rummen samverkar med varandra, och bildar individens upplevda livskvalité. / Half of all people with an age above 90 are diagnosed with dementia, and the incidence of dementia increases with age. Dementia reduces our cognitive functions, which can negatively impact our ability to interpret information and orientation. Also memory, speech and thinking abilities may be affected. Space is of significant importance to people with dementia. Being able to recognize objects, orientate in the environment and successfully interpret information is of great importance for people’s well-being. The purpose of the study is to shed some light over the significance of space for people with dementia living in nursing homes, and to answer the following question: which factors in space create life quality for people with dementia? As method a literature study has been used where ten articles with both quantitative and qualitative methods represent the basis of the study. Articles were gathered from CINAHL, Science Direct, Pubmed and Psykinfo. The results show that space is highly important for people with dementia. The physical, social and psychological space interacts with each other and forms the perceived life quality for the individual.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det finns exempel i Karlstad centrum som kan tyda på exkluderande design. Detta görs utifrån de två frågeställningarna: Vilka exempel på exkluderande design finns i Karlstad centrum? Vad i den urbana designen i Karlstad centrum skulle kunna missgynna olika grupper och i så fall vilka? Det empiriska materialet har samlats in genom observationer och denna empirin som har samlats in ska hjälpa till att besvara frågeställningarna. Uppsatsen utgår ifrån Fredrik Edins och Robert Rosenbergers teorier om exkluderande design men även Henri Lefebvres begrepp rätten till staden berättat utifrån Helena Holgerssons avhandling. Teorierna har använts i syfte att tolka den urbana designen i Karlstad centrum. Utifrån dessa teorier gick det att finna att olika designer i Karlstad Centrum kan medföra exkluderande effekter mot vissa grupper. Det går däremot inte att tydligt avgöra avsikten av dessa designer. / This essay looks to study if there are examples of design elements that can indicate exclusionary design in central Karlstad. This will be conducted using two questions: What examples of exclusionary design can be found in central Karlstad? What in the urban design in central Karlstad can act exclusionary against different groups and if so, against who? The empirical material has been collected using observations and this empirical material seeks to help answer the two questions. The essay engages the theories of Fredrik Edin and Robert Rosenberger on exclusionary design as well as Henri Lefebvre’s concept of the right to the city as told in Helena Holgersson’s thesis. The theories have been used to interpret the urban design found in central Karlstad. Using these theories we found that different designs in central Karlstad can entail exclusionary effects against certain groups. We can not however clearly determine the intention behind these designs.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av ledarskapet och stödet i en organisation som präglas av distansarbete. För att uppnå syftet används ett kvalitativt förhållningssätt med semistrukturerade intervjuer. Urvalet i studien avgränsas till tre chefer och sex medarbetare placerade inom olika verksamheter i en organisation som präglas av distansarbete. I tidigare forskning beskrivs ledarskap och stöd för sig och digitalisering för sig och sällan i förhållande till varandra. Studien bidrar till forskningsområdet genom att utöka förståelsen hur ledarskapet och stödet upplevs i en organisation som präglas av distansarbete, där användningen av digitala verktyg och det digitala rummet hör till vardagen. Studiens resultat redovisas i tre punkter. För det första visar studiens resultat att medarbetarna upplever att cheferna är tillgängliga och ger stöd i komplexa frågor. För det andra visar resultatet att medarbetarna upplever att kollegornas stöd är centralt rörande sakfrågor. För det tredje visar resultatet att chefernas och medarbetarnas anpassning av arbetssätt i förhållande till det digitala rummet är väsentligt för att ledarskapet och stödet ska fungera optimalt i en organisation som präglas av distansarbete. Slutsatsen är således att stödet från chef och kollegor sker på liknande sätt i en organisation som präglas av distansarbete liksom en organisation som har fysisk närvaro. En förutsättning för att detta ska fungera är emellertid att organisationen har anpassat sig till de digitala verktyg som finns så att den nyttjar digitaliseringens möjligheter.

I denna uppsats presenteras en jämförande studie av tre gators rumsliga begriplighet (intelligibility). Studieobjekten är Trollebergsvägen, Karl XI-gatan och Öresundsvägen i Lund. Öresundsvägen är föremål för exploatering under kommande år. Här kommer det att skapas en mängd olika byggnader där olika grupper i samhället kan bosätta sig och leva. En rad nya företag kommer att etablera sig. I uppsatsen används det kvantitativa verktyget Space syntax tillsammans med kvalitativa fallstudier för att mäta den rumsliga orienteringsförmågan på dessa gator. Bill Hillier har funnit ett samband mellan integration och connectivity som han menar påverkar begripligheten av en viss rumslig struktur för människan. Han har kallat korrelationen för intelligibility- rumslig begriplighet. I uppsatsen jämförs Space syntax analyser med fallstudier för att utröna om Hilliers teori stämmer och för att därmed försöka bidra till utvecklingen av verktyg för att mäta rumslig navigering i urbana miljöer. Resultat är att använda båda analysmetoderna tillsammans vid mätningen av intelligibility. / In this paper we introduce a comparative study on three streets’ intelligibility. The study objects are Trollebergsvägen, Karl XI gata and Öresundsvägen in Lund, Sweden. Öresundsvägen is under negotiation for development in coming years. Here, there will be a variety of building structures allowing mixed social groups to live side by side and also businesses established close to the inhabitants. We have used the quantitative method Space syntax and the qualitative data of case studies to measure the intelligibility of these streets. Since Bill Hillier has found a correlation between integration and connectivity to affect the intelligibility that local and global streets produce, we will compare Space syntax analysis with the qualitative case studies in order to investigate and evaluate Hillier’s claims. In doing so we do two Space syntax analysis of integration and connectivity of the city with tables showing values for the streets. Results of this study shows that these two types of analysis would give a better understanding of intelligibility when are used.

Det här är en kvalitativ studie som gjorts i syfte att undersöka hur elever som är mottagna i grundsärskolan ges möjlighet till betyg enligt grundskolans kursplaner. Aktuell forskning presenteras utifrån nivåerna organisation, grupp och individ samt relaterar till perspektiv som är historiska, nutida och relationella. Som exempel kan nämnas att delaktighetsperspektivet synliggörs i förhållanden som kan innebära både hinder och möjligheter. Ansatsen i den här studien är hermeneutisk. Utifrån ett bekvämlighetsurval har semistrukturerade besöksintervjuer använts som insamlingsmetod. Efter bastranskription av intervjuerna har analysen utgått från de teman som identifierats; rummet, samverkan, betyg i enlighet med grundskolans kursplaner, anpassningar och kommunikation.  Citat har tolkats utifrån relationella och/eller kategoriska perspektiv. Resultatet visar att elever som är mottagna i grundsärskolan och ges möjlighet till betyg enligt grundskolans kursplaner befinner sig i kommunikativa organisationer som möjliggör anpassningar utifrån ett sociokulturellt deltagarperspektiv. Ett biresultat är att organisationers utformning påverkar den pedagogiska praktiken samt hur elevers möten med pedagoger gestaltas.

<p>This essay concerns graffiti, and in particular graffiti removal regarded as iconoclasm.</p><p>Graffiti is described as a visual symbol laden with both negative and positive values, and sometimes as a meaningful expression in the urban public space. One problem with graffiti as a field of study is the diversity of both the meaning of the term as well as the diversity of the phenomenon itself. Therefore I have defined the term graffiti as follows: words and images painted on public walls by a person usually in an unauthorised manner. Specific examples of graffiti and related phenomena are presented. Within the Swedish anti-graffiti discourse the pejorative term klotter (scribbling) is used to describe what I above define as graffiti. A short analysis of this discourse is followed by case studies of specific examples of graffiti removal that can be regarded as iconoclasm.</p>

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse av trygghet respektive otrygghet i det offentliga rummet i Skärholmen, samt vilka strategier de har för att öka trygghetskänslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger på forskning och teorier om trygghet, otrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt är trygga i det offentliga rummet i Skärholmen, särskilt på välbekanta platser, på platser där de känner många människor, samt på dagtid. De mest framträdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av trygghet är kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet. Det som ligger till grund för upplevelsen av otrygghet är avsaknaden av de ovan nämnda faktorerna. Detta framgår då otryggheten främst infinner sig på kvällen och natten, när det är mörkt och folktomt ute, samt på platser de inte känner till så bra. Det finns många likheter mellan tjejernas och killarnas upplevelse av trygghet, medan skillnaderna i upplevelsen av otrygghet visade sig i större utsträckning. Killarna är främst oroliga inför andra killar i gäng, och tjejerna för sexualiserat våld. Den vanligaste trygghetsfrämjande strategin är undvikande av platser och personer. / Abstract The purpose of this essay is to explore young people's sense of security and insecurity in the public spaces, and what strategies they use to increase the sense of security, through a gender perspective. The study is based on research and theories about security, insecurity, gender and public spaces. Six respondents were contacted through a convenience sample, and semi-structured, qualitative interviews were used. The result shows that the adolescents generally feel secure in the public spaces, particularly in familiar places, in places where they know many people, and during daytime. The most prominent factors underlying the sense of security are knowledge and experience, control and togetherness. The factors underlying the sense of insecurity are the absence of the above mentioned factors. This becomes clear as insecurity mainly arises at night, when it is dark and empty of people outdoors, and in unfamiliar places. There are many similarities between the girls' and the boys' sense of security, but the differences in the experience of insecurity are more widespread. The boys are mainly worried about meeting a group of young men, and the girls about sexual violence. The most common strategy to increase the sense of security is avoidance of places and people.