The contemporary society is in many ways a society of consumers where individuals consume to satisfy their desires at the expense of our world’s health for our future generations. Consumption and a pro-environmental lifestyle have a polarized relationship and research indicates that society needs a change. Consumption should take place in decreased amounts and in a way that emphasizes the environment. Education has proven to have a positive effect on behavioral changes in individuals towards a lifestyle that emphasizes the environment. The aim of this quantitative essay is to study the importance of cultural and economic resources for an environmentally friendly lifestyle. In addition, it examines how environmentally oriented consumption, degree of consumption, consumerism and concern for the environment are in relation to a lifestyle that emphasizes the environment by recycling. The study’s theoretical frame of reference is based on Bauman’s theory of the society of consumers and Bourdieu’s concepts of the social space, capital and habitus. Data material retrieved from the Swedish National Data Service collected for the SOM-Survey 2018 is used and analyzed through univariate, bivariate analysis and multiple regression analyzes. Results show that higher capital, especially cultural, has a positive impact on individual pro-environmental lifestyles. In addition, the individual's environmentally friendly lifestyle increases through positioning such as shopping eco-labeled products, shopping secondhand and through concern for the environment. Shopping more than you can afford turns out to have a negative impact. / Samhället vi lever i idag är på många sätt ett konsumtionssamhälle där individer konsumerar för att mätta sina begär på bekostnad av vår världs hälsa för våra kommande generationer. Konsumtion och en miljöfrämjande livsstil har ett polariserat förhållande och tidigare forskning pekar på att samhället behöver en förändring. Konsumtionen bör ske i minskad volym och på ett sätt som framhåller miljön. Utbildning har visat sig ha en positiv effekt på beteendeförändringar hos individerna mot en livsstil som framhåller miljön. Denna kvantitativa uppsats har som syfte att studera vilken betydelse kulturella och ekonomiska resurser har för en miljöfrämjande livsstil. Därtill undersöks hur miljöinriktad konsumtion, grad av konsumtion, konsumism och oro för miljön står i relation till en livsstil som framhåller miljön genom att återvinna. Undersökningens teoretiska referensram utgår från Baumans teori om konsumtionssamhället samt Bourdieus begrepp det sociala rummet, kapital och habitus. Ett datamaterial som hämtats från Svensk Nationell Datatjänst insamlat till SOM-undersökningen 2018 används och analyseras genom univariat, bivariat analys samt multipla regressionsanalyser. Resultat visar att högre kapital, i synnerhet kulturellt, har ett positivt samband med en miljöfrämjande livsstil. Därtill ökar individens miljöfrämjande livsstil genom positioneringar som att handla kravmärkt, handla secondhand samt genom en oro för miljön. Att handla för mer än man har råd med visar sig ha en negativ påverkan.

Studiens syfte är att undersöka och bredda kunskapen om hur barns närvaro och avtryck syns i ateljén som rum när de inte är där samt hur intra-aktionen mellan olika aktörer främjar barns agens och estetiska processer. Studiens metod bygger på en visuell etnografisk undersökning, där empirin består av fotografiskt material som samlats in från ateljéer. Studiens teoretiska ramverk utgår från Barads syn på posthumanism samt Reggio Emilia filosofins beskrivning av rummet som den tredje pedagogen. Fotografierna har analyserats utifrån två analytiska verktyg, visuell analys samt semiotisk bildanalys. Studiens resultat visar att barn lämnat avtryck i ateljén som återfinns när de inte är där. Ett annat resultat är att barns agens syns i rummet och tolkas som antingen given av vuxna och rummets stöttning eller tagen som makt av barn själva. I fotografierna blir barns olika estetiska processer synliga och hur vuxna och rummet möjliggör för dessa. Det sker kontinuerligt intra-aktioner mellan de olika aktörerna som blir synliga genom olika estetiska processer. Det framkommer ur resultatet att rummet har svårt att helt få rollen som den tredje pedagogen, då förskoleverksamheten behöver använda ateljén för andra ändamål, såsom matplats. / The purpose of this study is to examine and broaden the knowledge about how children and their imprints are visible in the atelier when they are not present. Furthermore, how intra-action between different agents enables children's agency and aesthethic processes. The methodology is based on visual ethnography and the data consists of photographs of ateliers. The theoretic framework is based on Barad’s perspective on posthumanism and the Reggio Emilia philosophy’ description of the role of the environment as the third teacher. The method for analysis is visual analysis and semiotic image analysis. The results show that children's imprints can be found in the atelier when the children are not present. The results show that children's agency can be seen and interpreted as either given by others or taken as ways of power by the children themselves. Results show children’s different aesthethic processes and how adults and the room itself enable these. It’s visible that an intra-action occurs between different agents that become visible through different aesthetic processes. What appears through the result is that it’s difficult for the room to take on the role of the third teacher. Due to the organization's need for the room to have several purposes.

Introduction: This master thesis is written within the area building technology at Jönköpings Tekniska Högskola. It is made in collaboration with Arkitekthuset Jönköping AB. The study is supposed to be useful as a basis for the urban planning of growing cities to avoid lost spaces. The thesis will also include proposals for how lost spaces in Friaredalen could be developed. Method: The data collection has mainly been done through observations but also through interviews and a literature study. The people interviewed were professionally active within areas that are related to urban planning, lighting, and urban design in the municipality of Jönköping. Both quantitative and qualitative data has been studied in the thesis. Results: Only the interview answers that most clearly answer the research questions are presented under the title results. The full-length interviews are presented as appendices. The results of the observations are also presented under the same title. They were performed during days of sun, low wind velocity and without precipitation. Analysis: The analysis of the empirical indicates that parts of the park are used to a great extent. It also indicates that parts of the park are used to a small extent and have potential for development. The part that seems to be used to the least is the green areas in the north end of the park. The parts of the park that are frequently used can also be analyzed and eventually developed. Discussion: The case study shows that there are parts of Friaredalen that are lost spaces. One goal of this work was to bring forward suggestions for improvement, which has been made for the spaces that was shown to be lost. The observations made according to Gehl’s proven approach were successful in that they provided data showing that parts of the park have a lack of visitors. This data helps answer the report’s questions. The interviews also provided data that was useful for answering the questions. / Introduktion: Detta examensarbete skrivs inom Byggnadsteknik på Jönköpings Tekniska Högskola. Arbetet utförs i samarbete med Arkitekthuset Jönköping AB. Studien ska kunna användas som underlag i stadsplaneringen av växande städer för att undvika bristfälligt utnyttjade områden. Arbetet kommer även ge förbättringsförslag på hur outnyttjade och mindre bra planerade ytor i Friaredalen skulle kunna göras bättre. Metod: Datainsamlingen har i huvudsak skett genom observationer, men även genom intervjuer och en litteraturstudie. Intervjuerna har varit riktade till professionellt verksamma inom områden som rör stadsplanering, belysning och utformning i Jönköpings kommun. Både kvantitativa och kvalitativa data har studerats i arbetet. Resultat: Under rubriken resultat presenteras endast de intervjusvar som har tydligast koppling till frågeställningarna. De fullständiga intervjuerna finns att tillgå som bilagor. Under samma rubrik redovisas även resultat från observationerna. De är utförda under dagar med solsken, låga vindhastigheter och utan nederbörd. Analys: Analysen av empirin tyder på att delar av parken är använda i stor utsträckning. Den tyder även på att vissa delar av parken används i liten utsträckning och har potential för utveckling. Den del som verkar användas minst är gräsytorna i den norra delen av parken. Även de delarna av parken som är flitigt använda går att analysera och eventuellt utveckla. Diskussion: Fallstudien visar att det finns delar av Friaredalen som är bristfälligt utnyttjade. Ett mål i arbetet var att förbättringsförslag på Friaredalen skulle tas fram, vilket har gjorts på de delar som påvisats vara bristfälliga. Observationerna som utfördes enligt Gehls beprövade tillvägagångssätt var lyckade i det avseende att de gav data som visar att delar av parken har en avsaknad av besökare. Denna data hjälper till att svara på rapportens frågeställningar. Även intervjuerna gav data som var användbara för att besvara frågeställningarna.

I det här arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan använda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin är inhämtad på en skola iBurlövs kommun och på en skola i Fosie rektorsområde. Vi har intervjuat nio elever mellan årskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt två ateljeristor. Vi har även intervjuat utställningsscenografen på Malmöhus slott angående ett projekt där man valde attrenovera ett lekrum tillsammans med elever från Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tänker kring rum avsett för lärande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhållande till sina klassrum. Den frågeställning vi har utgått ifrån är: Är klassrummet skapat för den moderna eleven? Hur ser eleverna på sittklassrums funktion och hur de använder det? Vilket inflytande känner elever att de har översin miljö? Hur ser pedagoger att undervisningen påverkas av det fysiska klassrummet?För att lättare kunna besvara vår frågeställning har vi gjort två intervjuer med varje elevgrupp,samt byggt modeller av deras drömklassrum. När vi intervjuade ateljeristorna ochutställningsscenografen gick vi även igenom utvalda projekt och återskapade processen för att själva kunna upptäcka hur rummet har spelat roll i deras arbete. Vi upptäckte att arkitekturen som ska modernisera den svenska skolan inte påverkar klassrummet nämnvärt. Det vill säga,att många klassrum, trots reformeringar och storsatsningar, ser likadana ut i landet som de hargjort sedan folkskolans införande. Till stor del grundar det sig i traditioner och föreställningarsom inte alltid stämmer överens med de behov som läroplanen tydliggör. Vidare insåg vi attelevers behov av skiftande miljöer blir allt viktigare i växande klassrum. Allt eftersom börjadevi att ställa oss frågan hur klassrummet kan komma att behöva moderniseras, för att inte helt förlora sin centarla roll för lärande.

Jämställdhet och trygghet är begrepp som utgör en del av de sociala hållbarhetsmålen och förväntas därmed integreras i stadsutvecklingsarbetet. Det offentliga rummet är till för alla där rummet bidrar till en känsla av delaktighet och samhörighet, men stämmer det? Statistik tyder på att det är betydligt fler kvinnor än män som känner sig otrygga utomhus, den upplevda oron och rädslan kan i vissa fall begränsa kvinnor från att befinna sig ute i det offentliga. Det offentliga rummet ska inte begränsa individens användning av det, snarare motivera individen till att gå ut och socialisera sig. Historiskt har det offentliga rummet använts av män och har därför planerats utifrån mäns behov och perspektiv. Då det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor behöver genusperspektivet implementeras vid planering av fysiska miljöer. Utförandet av studien delas in i två delar där första delen består av litteraturstudien som var nödvändig för att samla kunskap inom fokusområdet. Litteraturstudien har besvarat frågor vad gäller den upplevda tryggheten, vad den möjligtvis kan bero på och varför det uppstår skillnader mellan män och kvinnor. Andra delen består av en intervjustudie och dokumentstudie som utförts för att sammanställa kvalitativ information om hur kommunala stadsplaneringen arbetar för att främja tryggheten. Fyra respondenter deltog och delade med sig av sina erfarenheter, sedan kompletterades de svaren med dokumentstudier där översiktsplaner granskades i första hand. Kvinnor och män upplever otrygghet på olika sätt och det skiljer sig även inom grupperna. Det är svårt att ta fram åtgärder som funkar för alla utan att gå över gränsen vad gäller livliga och attraktiva stadsrum. Det är synnerligen svårare att ta fram åtgärder som ur ett genusperspektiv främjar kvinnors trygghet i samhället. Åtgärderna inom fysisk utformning ökar tryggheten för alla, det finns inget specifikt som främjar kvinnors trygghet. Vanliga faktorer som främjar tryggheten i stadsmiljöerna är belysning, vegetation och möjligheten till rörelse och aktivitet. Då trygghetsarbetet är en fördel för alla bör den tillämpas och utvecklas inom alla kommuner för ett tryggt Sverige. Det finns en vilja att inkludera genusperspektivet i det kommunala arbetet, däremot har det varit svårt att tillämpa den. Yrkespersoner inom stadsplanering tänker större än genusperspektiv; det ska vara jämlikt där alla ska kunna ta del av samhällets stadsmiljöer. Oavsett perspektiv är det viktigt att ta del av fler perspektiv inom stadsplaneringen, i frågan om trygghet bör däremot jämställdhetsperspektivet användas då det finns en tydlig skillnad bland könen. Vad gäller genus och trygghet har kommunerna kommit olika långt i sitt arbete. Inom kommuner ses trygghet som en egen separat aspekt eller en aspekt som faller inom en större kategori, social hållbarhet. Trygghet förekommer i alla översiktsplaner, däremot är det inte lika tydligt att implementeringen av genusperspektiv är viktigt.  Trygghetsperspektivet används väl inom planering, den fortsätter utvecklas och många ser vikten i hur viktigt det är med social hållbarhet. Genusperspektivet däremot behöver utvecklas i högre grad, i alla fall om hur den ska tillämpas i planeringen. Med det sagt, bör perspektivet även tillämpas i trygghetsarbetet, skillnaden bland könen ska inte vara så stor som den är. / Equality and security are concepts that form part of the social sustainability objectives and are therefore expected to be integrated into urban development work. Public space is for everyone, where space contributes to a sense of inclusion and belonging, but is this true? Statistics suggest that women are significantly more likely than men to feel unsafe outdoors, and perceived anxiety and fear may in some cases limit women from being out in public. Public space should not limit an individual’s use of it, rather motivate the individual to go out and socialize. Historically, public space has been used by men and has therefore been designed with men’s needs and perspectives in mind. As there is a clear difference between men and women, the gender perspective needs to be implemented in the planning of physical environments. The execution of the study is divided into two parts, the first of which consists of the literature study that was necessary to gather knowledge in the focus area. The literature study has answered questions regarding the perceived safety, what it could possibly be due to and why differences occur between men and women. The second part consists of an interview and document study conducted to compile qualitative information on how municipal urban planning works to promote security. Four respondents participated and shared their experiences, then these responses were complemented by document studies, with municipal comprehensive plans being the primary focus. Women and men experience insecurity in different ways, and even within groups. It is difficult to come up with measures that work for everyone without overstepping the boundaries of lively and attractive urban spaces. It is particularly difficult to develop measures that promote women’s security in society from a gender perspective. Measures in physical design increase security for everyone; there is nothing specific that promotes women’s security. Common factors that promote security in urban environments are lighting, vegetation and the possibility of movement and activity. Since security work is a benefit for everyone, it should be applied and developed in all municipalities for a secure Sweden. There is a desire to include the gender perspective in municipal work, but it has been difficult to apply it. Professionals in urban planning think bigger than gender perspectives, it should be equal where everyone should be able to take part in society’s urban environments. Regardless of the perspective, it is important to take advantage of more perspectives in urban planning, but in the issue of security, the gender equality perspective should be used as there is a clear difference between the sexes. When it comes to gender and security, the municipalities have progressed differently in their work, and it is prioritized differently. Within municipalities, security is seen as its own separate aspect or an aspect that falls within a larger category, social sustainability. Security appears in all comprehensive plans, but it is not as clear that the implementation of gender perspectives is important. The security perspective is well used in planning, it continues to develop, and many see the importance of social sustainability. The gender perspective, on the other hand, needs to be developed further, at least in terms of how it should be applied in planning. With that being said, the perspective should also be applied in security work; the difference between the sexes should not be as huge as it is.

Botulfsplatsen, en central plats i Lund som tidigare fungerade som en knutpunkt för bussar, genomgårför närvarande en omvandling där Lunds kommun ämnar att skapa en ny mötesplats i staden. Idagbestår platsen av en temporär utformning och bussarna har omlokaliserats till Lunds Centralstation. Vårtarbete har som syfte att undersöka hur Botulfsplatsen kan bli en ny, social mötesplats där användarnasbehov och deltagande hamnar i fokus. De valda metoderna för arbetet bygger på att uppnå en djupförståelse för platsen där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts, däribland etnografiskafältstudier, intervjustudier samt litteraturstudier. Dessa metoder används som utgångspunkt förresearch by design som ligger till grund för ett forskningsbaserat gestaltningsförslag. Arbetets teoretiskaramverk visar flera studier inom stadsplanering, bland annat Jan Gehls teorier som stöds av RonaldWiedenhoeft. Dessa teorier betonar vikten av ett människocentrerat samhälle och ligger till grundför gestaltningsförslaget. Resultatet av undersökningarna visar att Botulfsplatsen har god potentialatt bli en aktiv och social mötesplats, däremot har medborgarna olika synpunkter på hur detta skauppnås. Intervjuer med användare av platsen och Nelson på Gehl People visar att torget bör erbjudaattraktiva aktiviteter som uppmuntrar människor att använda platsen. Det framgår även att temporäraevenemang är ett uppskattat inslag i staden och är effektiva för att bjuda in nya eller återkommandebesökare. Arbetets slutsats visar att flexibilitet i gestaltningen är avgörande för att anpassa platsen tillolika aktiviteter beroende på säsong. En kombination av permanenta och temporära aktiviteter krävs föratt platsen ska locka besökare året runt. Med ett centralt läge kan Botulfsplatsen bli en knutpunkt i Lundgenom att erbjuda fler sittplatser, mer grönska och utrymme för evenemang. Det är även avgörande attinvolvera medborgarna i processen för att skapa en lyckad gestaltning. / Botulfsplatsen, a central location in Lund that previously served as a hub for buses, is currentlyundergoing transformation where the Lund Municipality aims to create a new meeting place in thecity. Today, the site consists of a temporary design, and the buses have been relocated to Lund CentralStation. This thesis aims to investigate how Botulfsplatsen can become a new, social meeting place whereuser needs and participation are a priority. The selected methods for the thesis are based on achievinga deep understanding of the site, where both qualitative and quantitative methods have been used,including ethnographic field studies, interview studies, and literature review. These methods serve as thebasis for research by design resulting in a research-based design proposal. The theoretical framework ofthe thesis shows several studies in urban planning, including Jan Gehl’s theories supported by RonaldWiedenhoeft. These theories emphasize the importance of a people-centered city and form the basis forthe design proposal. The results of this study show that Botulfsplatsen has good potential to become anactive and social meeting place. However, citizens have different views on how this should be achieved.Interviews with the users on site and Nelson at Gehl People indicate that the square should offerappealing activities that encourages people to use the site. It also appears that temporary events are anappreciated feature in the city and are effective to invite new or returning visitors.The conclusion of thestudy indicates that flexibility in design is crucial for adapting the space to various activities throughoutthe seasons. A mix of permanent and temporary activities is necessary to attract visitors year-round. Withits central location, Botulfsplatsen has the potential to become a hub in Lund by offering more seating,greenery, and event spaces. Additionally, involving citizens in the design process is essential for creatinga successful public space.

As the digital age takes root, more and more students use the internet to acquire information for their studies. Common sources in Sweden are online encyclopedias like Wikipedia, SO-rummet and Nationalencyklopedin (NE). Seeing as these online encyclopedias can fill the role of teaching aids it is prudent to examine their contents to evaluate if they hold up to the standards established by the Swedish National Agency for Education (Skolverket). Focusing on the subject “religion” and the topic “Judaism”, this study evaluates the contents and framing used in the main articles about Judaism from both Swedish and English versions of the collaborative encyclopedia Wikipedia as well as the Swedish sources NE which is state sponsored and the commercial actor SO-rummet. Additionally this paper discusses how these sources compare with the central contents of the course Religionsvetenskap 1 (Religious Studies 1) for Swedish upper secondary school. The results show that the articles from NE and Swedish Wikipedia mostly state facts without elaborating and are more likely to give the reader a homogeneous picture of Judaism. SO-rummet is the most beginner friendly source while English Wikipedia is the most nuanced but perhaps most difficult source for students to comprehend. Generally, the sources fail to portray diversity within the tradition, with the exception being English Wikipedia. The sources that compare the best with the central contents for Religionsvetenskap 1 were in the following in descending order: English Wikipedia, SO-rummet, Swedish Wikipedia and lastly NE. This is problematic because previous studies show that students have greater faith in NE than they do in Wikipedia. It is worth keeping in mind however, that students are likely to use more than one source, especially if it is a group assignment. It is up to the teacher to recommend good sources, fill in the blanks and to guide the students with their own teaching.

<p>The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore:</p><p>1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes?</p><p>2. What do the clothes symbolize for these girls?</p><p>We have interviewed four sixteen year old girls who all study at a high school in Stockholm city. Our conclusion is that each girls habitus and different assets of capitals have an influence on her attitude and relation to clothes. For our respondents the clothes symbolized status, economical capital and to look attractive to others.</p> / <p>Avsikten med denna uppsats var att undersöka en grupp tonårstjejer och deras relation till kläder utifrån den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om habitus och olika former av kapital. Vi har också använt oss utav semiotiken då vi även ville veta vad kläder symboliserar för våra respondenter. Våra frågeställningar blev därför:</p><p>1. Hur influeras en grupp tonårstjejer som går i skolan i Stockholm av sitt habitus och symboliska kapital när det gäller deras inställning och relation till kläder?</p><p>2. Vad symboliserar kläder för dessa tjejer?</p><p>För att besvara dessa frågor har vi intervjuat fyra sextonåriga tjejer som alla studerar vid ett gymnasium i Stockholms innerstad. Vår slutsats är att det habitus och olika tillgångar av kapital hos respektive tjej vi intervjuade påverkade hennes klädbruk. Kläderna symboliserade status, ekonomiskt kapital och att se attraktiv ut inför andra.</p>

The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore: 1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes? 2. What do the clothes symbolize for these girls? We have interviewed four sixteen year old girls who all study at a high school in Stockholm city. Our conclusion is that each girls habitus and different assets of capitals have an influence on her attitude and relation to clothes. For our respondents the clothes symbolized status, economical capital and to look attractive to others. / Avsikten med denna uppsats var att undersöka en grupp tonårstjejer och deras relation till kläder utifrån den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier om habitus och olika former av kapital. Vi har också använt oss utav semiotiken då vi även ville veta vad kläder symboliserar för våra respondenter. Våra frågeställningar blev därför: 1. Hur influeras en grupp tonårstjejer som går i skolan i Stockholm av sitt habitus och symboliska kapital när det gäller deras inställning och relation till kläder? 2. Vad symboliserar kläder för dessa tjejer? För att besvara dessa frågor har vi intervjuat fyra sextonåriga tjejer som alla studerar vid ett gymnasium i Stockholms innerstad. Vår slutsats är att det habitus och olika tillgångar av kapital hos respektive tjej vi intervjuade påverkade hennes klädbruk. Kläderna symboliserade status, ekonomiskt kapital och att se attraktiv ut inför andra.

Svenska förskolor har tidigare utformats med separataoch identiska avdelningar i vilka samtliga aktiviteter tarplats. Idag finns ett annorlunda synsätt vid byggnationerav förskolor som nu gestaltas med små hemvisten för olika åldersgrupper tillsammans med gemensamma rumför lek, skapande, vetenskap, musik och måltider. I dettaarbete utförs en konceptuell gestaltning av en förskola för144 barn i samhället Sävast i Bodens kommun utifrån ett redan framtaget lokalprogram och en given tomt. Syftetär att gestalta en förskola i ett plan med större gemensamt utnyttjade torg och undersöka hur god rumslighet skapas itorgen. Samtidigt ska trivseln i inomhusmiljön beaktas medhänsyn på barnen och pedagogerna. Arbetet påbörjas genom en inledande litteraturstudiedär arkitektoniska kvalitéer, barnets behov och utvecklingbeaktas kopplat till förskolor med ett gemensamt utnyttjat torg. Litteraturstudien följs av tre stycken fallstudier på förskolor i Luleå och Umeå där både platsbesök och intervjuer genomförs. Därefter syntetiseras resultatet från litteraturstudien och fallstudierna med hjälp av metodenProblem Seeking vilket går ut på att identifiera behov ochlösningar. Det resulterar i en syntes bestående av sex styckenlösningar som uppfyller flest identifierade behov för barn och pedagoger, vilka i sin tur ligger till grund för det framtagna konceptet. Syntesen resulterar i följande sex kvalitéer: Öppen planlösning, Utmanande och varierande, Nivåer och krypin, Färg, material och texturer, Ljus och transparenta ytor samt Skapa aktivitetsrum i rummet. Detta resulterar efter en platsanalys, flödes- och sambands-skisser samt volymstudier i en rödfärgad förskola med skiftande tak innehållande ett större och ett mindre torg som tillsammans med restaurangen skapar en cirkulation kring en innergård. Torgen resulterar i öppna utrymmenmed snedställda innerväggar, varierande takhöjder samt utstickande och oregelbundna fönstersättningar. Mindrerumsligheter i torgen skapas främst med hjälp av olika typer av lös inredning där både transparenta och opaka material med olika texturer förekommer. Huruvida god rumslighet har skapats i torgen för att forma en trivsam inomhusmiljö är svårt att svara på då rumslig upplevelse är individuell. Vilka medel som kan användas för att skapa god rumslighet i en inomhusmiljö har däremotkunnat identifieras, vilket skapar goda förutsättningar för attuppnå det syfte torgutformningen tillgivits. / Preschools in Sweden have previously been designed with separate and identical departments where all activities take place. Today, there is a different approach when designing preschools. They are now shaped with small units for different age groups, along with common spaces for play, creation, science, music and meals. In this work, a conceptual design of a preschool for 144 children is carried out in Sävast, part of the municipality of Boden, on the basis of an alreadydeveloped local program and a given site. The purpose isto form a preschool in one level with larger common used squares and explore how good spatiality is created in the squares. At the same time, the indoor environmental comfort is taken into consideration with regard to both the childrenand the educators. The work is initiated by a literature study in which architectural qualities, child needs and development is taken into account regarding preschools with a common used square. The study of literature is followed by three case studies at preschools in Luleå and Umeå, where both site visits and interviews are conducted. Thereafter, the results of the study of literatureand the case studies are synthesized using the ProblemSeeking method, which has a purpose of identifying needsand solutions. This results in a synthesis consisting of sixqualities which meet the most identified needs for childrenand educators. This in turn underlies the developing ofthe design concept. The synthesis leads to the following six qualities: Open plan, Challenging and varying, Levels and nests, Colour, material and textures, Light and transparentsurfaces and Creating activity spatiality’s in a bigger space. After a site analysis, flow and connection sketches and volume studies the result is a red-colored preschool withvarying roofs. The preschool contains a larger and smallersquare which together with the restaurant creates a circulation around a courtyard. The squares results in an open space with oblique interior walls, varying ceilings, and protruding and irregular windows. Smaller spaces in the squares are mainly created using various types of non permanent furnishings, where both transparent and opaque materials with differenttextures are present. Whether good spatiality has been created to form a pleasantindoor environment is difficult to answer when spatial experiences are individual. On the other hand, the meansthat can be used to create good spatiality in an indoorenvironment have been identified, which creates goodconditions for achieving the purpose of the design of the squares.