<p>Denna uppsats tittar närmare på fyra verk av Jenny Holzer. Hennes konstnärskap jämförs även med Guerilla Girls. Huvudmetoden utgörs av bildanalyser och jag presenterar också tolkningsmöjligheter utifrån ett genusperspektiv. Utöver detta har jag med en konsthistoriografisk undersökning fått fram hur den generella bilden av Holzer ser ut.</p>

Denna uppsats tittar närmare på fyra verk av Jenny Holzer. Hennes konstnärskap jämförs även med Guerilla Girls. Huvudmetoden utgörs av bildanalyser och jag presenterar också tolkningsmöjligheter utifrån ett genusperspektiv. Utöver detta har jag med en konsthistoriografisk undersökning fått fram hur den generella bilden av Holzer ser ut.

<p>Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går.</p><p>Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med.</p><p>Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.</p>

Högskolan i Halmstad har med diverse aktörer utvecklat projektet Campusplanen 2025 med målsättning att bland annat utveckla det framtida campusområdet vid Halmstad Högskola till en blandstad bestående av studenter och allmänheten. Syftet med studien är att undersöka och öka förståelsen för hur studenter vid Högskolan i Halmstad upplever att den nutida och framtida sociala infrastrukturen kan påverka inkluderingen och exkluderingen av olika studentgrupper samt deras möjlighet till social sammanhållning. För att kunna besvara vårt syfte och frågeställning har vi använt oss av en hermeneutisk vetenskapsteori med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med olika studentgrupper. I analysen av vårt empiriska material använde vi Don Mitchells (2003) teori om det offentliga rummet, Jan Inge Jönhills (2012) begreppspar inkludering och exkludering, Pierre Bourdieus (1986) teori om kapital och Robert Putnams (2000) teori om socialt kapital. Studiens resultat visar att studenterna är i behov av en egen identitet och kapital för att öka den sociala sammanhållningen / The University of Halmstad has, with help from co-organizers, developed the project Campusplanen 2025. One of the objectives of the project is developing the future campus towards a mix of student and public life. The aim of this thesis is to examine and understand if students at the University of Halmstad experience that present and future social infrastructure could affect the inclusion and exclusion of different student groups and their social cohesion. To answer these questions, we used the hermeneutic methodology with qualitative semistructured interviews with different student groups. For the analysis of our empirical data, we used Don Mitchells (2003) theory about the public space, Jan Inge Jönhills (2012) concepts of inclusion and exclusion, Pierre Bourdieus (1986) theory on capital and Roberts Putnams (2000) theory on social capital. The results of this thesis show that the students are in need of their own identity and capital to increase the social cohesion.

Allt sedan människan övergick till fasta bosättningar från ett jägar- och samlarsamhälle har den fasta boendemiljön påverkat individen, dess livsvillkor och i de identitetsskapande processerna. Idag ställs stora krav på en flexibel identitetsprocess och det innebär att den sociala miljön är mer föränderlig och osäkrare än tidigare. Den fysiska miljön däremot, utgör en trygghet i att den är stabil för var dag som går. Vår presentation kommer att handla om hur det lokala rummet, både ur ett socialt och fysiskt perspektiv, påverkar identitetsskapandet för den enskilde individen. Genom de studier vi presenterar hoppas vi kunna ge svar på vilka effekter som det lokala rummet, i form av både fysisk och social miljö, har för de identitetsskapande processer som vi lever med. Våra studier samverkar till hur vi kan betrakta det lokala rummet som en helhet. En av studierna visar på kombinationen av de externa och interna faktorerna och deras ömsesidiga inverkan och påverkan av varandra medan de tre övriga främst har visat på betydelsen och meningen av de interna faktorerna. Vi presenterar teorier kring denna helhet som, vill vi hävda, utgör den lokala organisation som den differentierade identiteten rör sig i och som vi relaterar vårt komplexa identitetsskapande till.

I jakten på gatukonst har vi i detta kandidatarbete undersökt hur gatukonst kan utvecklas genom nya tekniker och hur plats och gatukonst samspelar och påverkar varandra i ett berättande. För att ta del av hur gatukonst ser ut och används i olika kulturer och miljöer valde vi att resa genom Europas städer och dokumentera gatukonst för att få ett bredare perspektiv. Genom att flyga och tågluffa har vandring och etnografi varit vår metod då vi har rest och vandrat för att kunna skapa denna undersökning. I våran gestaltning vill vi utmana gatukonst och dess gränser och har valt att göra det med augmented reality som verktyg för att skapa platsbaserad gatukonst som kan upplevas ur ett digitalt format i verkligheten. Genom augmented reality kan städer och områden ha gatukonst placerade på byggnaderna trots att det inte finns fysiskt. Det möjliggör ett alternativt sätt att utforska gatukonst genom en digital värld. / In the search for street art we’ve in this project explored how street art can be developed through new techniques and how space and street art interact and influence each other in a narrative way. To find out what street art looks like and how it’s used in different cultures and environments we chose to travel through Europe's cities to document the street art from a broad perspective. By flying, traveling and hiking we have been using walking and ethnography as our methods to create this study. In our design process we want to challenge street art and it’s boundaries and have chosen to do so with augmented reality as a tool for creating site-based street art that can be experienced from a digital format in reality. Through augmented reality, cities and areas can have street art placed on the buildings even though it does not exist physically. It enables alternative ways to explore street art through a digital world.

The purpose with this essay is to examine and create an understanding for what meaning graffiti and street art has for those who practice it. Furthermore, the practice of graffiti and street art is seen in relation to how urban space is produced. Five semi-structured interviews and one group interview has been made to answer the questions "What meaning does graffiti and street art has for those who practice it? Can it be seen as a way to construct identity?" "How do the artists relate to existing ideals about public space?" and "Does the artists see graffiti and street art as a resistance against the normative representation of the city, in that case, how?" The theoretical framework consists of Mitchell's ideas about public space, Tonkiss' definition of social order, Lefebvre's spatial triad, de Certeau's concept of strategy and tactics, the concept of appropriation and Castell's theory about collective identity. The results showed that the practice of graffiti and street art can be understood as a more complex practice than earlier research has shown. Four different dimensions of meaning could be distinguished. Together the four different dimensions expressed an understanding of graffiti and street art practices as a collective resistance identity. The essay also shows that street art and graffiti artists have a more including ideal about public space.

The aim is to explore indigenous life situation and by identifying problems in service and infrastructure,health and social aspects provide suggestions on how the current situation can be improved.The goal is to provide a proposal for a plan for a new community with homes that are adapted to theindigenous people’s needs and unique tradition. The plan is part of the modernization taking place inChiapas but where indigenous traditions and culture are preserved and taken advantage of. How wouldthe housing and community planning look like? What can you learn from indigenous practices to takecare of our nature and self‐sufficiency? What type of modernization from the West is important andhow to combine tradition and modernity?A number of new housing for the relocation of indigenous people has been built. These neighborhoodshave received much criticism. Santiago el Pinar is an example. The indigenous were moved to minimalhouses built on stilts in a dry hillside without vegetation. There is absolutely no land to cultivate, thefloors are made of wood which makes it impossible to cook on the floor the traditional way and thereare no natural meeting places. The new housing is absolutely not linked to the people's needs andbackground.In the autonomous communities where indigenous people live today, there is a great opportunity tofurther develop sustainable agriculture because these communities opposes neoliberalism, capitalisttrade and multinational control. At the same time they develop an autonomous system for training andregional reinforcement. There are efforts to strengthen the culture of origin and the knowledge ofhealth, education and traditional agriculture. In The housing program which the state built the residents'life is based on consumption, and they depend on the state apparatus. Food could previously beobtained relatively easily at low or no cost. In The "rural town", people must, in contrast to past lives inthe countryside, buy everything.Important in this project is to find and exploit opportunities in indigenous society today and strengthenthese but also modernize so that access to services, infrastructure an architecture improves. / Syftet är att undersöka den inhemska livssituationen in Chiapas och genom att identifiera problem i service och infrastruktur, hälso-och sociala aspekter ge förslag på hur den nuvarande situationen kan förbättras. målet är att ge ett förslag till en plan för ett nytt samhälle med bostäder som är anpassade till de specifika människornas behov och unika tradition. Planen är en del av moderniseringen sker i Chiapas men där inhemska traditioner och kultur bevaras och tas tillvara. Hur skulle dessa bostäder och en sådan samhällsplanering se ut? Vad kan vi lära av den inhemska befolkningens kunskaper och traditioner?  Vilken typ av modernisering från väst är viktigt och hur kan man kombinera tradition och modernitet? Ett antal nya bostäder för omlokalisering av ursprungsbefolkningen har byggts. Dessa projekt har fått mycket kritik. Santiago el Pinar är ett exempel. En inhemsk grupp flyttades till minimala hus byggda på styltor i en torr sluttning utan vegetation. Där finns  ingen mark att odla, golven av trä  gör det omöjligt att laga mat på traditionellt sätt. Dt finns inga naturliga mötesplatser. Det finns ett behov av nya visioner och alternatriv till den typ av samhälls och urban planering som sker både metoder och förslag. I detta examensarbetet sker detta sökande efter alternativ.

Toaletten är ett viktigt element och en nödvändighet inom demokrati för att upprätthålla fri rörelse och representation av alla samhällsgrupper, vilket tenderar att överses från en planeringssynvinkel. Syfte med uppsatsen är att förstå hur designen av offentliga rum kan verka inkluderande och/eller exkluderande av olika människors fysiska behov, genom att undersöka tillgänglighet utifrån utformningen av offentliga toaletter. Frågeställningarna fokuserar därmed på kommunala tjänstepersoners arbete samt hur designen av offentliga toaletter tillgodoser olika människors fysiska behov. Uppsatsen utgår ifrån Norrköpings kommun. I uppsatsen har teori om intersektionalitet använts och begreppen inkluderande-, exkluderande- och universell design har haft en central roll. Empiri samlades in genom observationer och intervjuer, vilka analyserades med tematisk analys. Resultatet visar att Norrköpings kommun försöker tillgodose olika typer av behov, men att detta sker i samband med exkluderande designåtgärder. Det finns således svårigheter med att implementera inkluderande- och/eller universell design. / From a planning point of view, the toilets tend to be overlooked despite their importance in a democracy and for people's freedom of movement in society. This study aims to research how design of public spaces can include and/or exclude the physical needs of different people, by focusing on the availability of public toilets. The issue focuses on the work of municipal officials and how the design of public toilets fulfills the physical needs of different people, in the municipality of Norrköping. In the study, the theory of intersectionality and the concepts of inclusion, exclusion and universal design have had a central role. Empirical data were collected through observations and interviews and analyzed with a thematic analysis. The results showed that Norrköping tried to meet different types of needs, but that this takes place in connection with excluding design measures. Thus, there are difficulties in implementing inclusive and/or universal design.

Studiens syfte är att undersöka hur samhällsplanerare i Karlstads kommun har hanterat de rådande restriktionerna gällande Covid-19 i sitt arbete samt huruvida Covid-19 och restriktionerna kan ha påverkat arbetet med det offentliga rummet i Karlstads kommun. Arbetet utfördes genom intervjuer med samhällsplanerare på Karlstads kommun som sedan transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Den första slutsatsen som drogs i undersökningen var att Karlstads kommun har hanterat och prioriterat deras arbete på flera sätt för att möta och följa de rådande restriktionerna. Ett exempel är att samhällsplanerarna förlorade kontakten med närmiljön men löste det genom att digitalisera arbetssättet. Den andra slutsatsen var att restriktionerna inte påverkat arbetet med det offentliga rummet mycket i dagsläget men att samhällsplanerarna har många spekulationer och ser flera potentiella effekter utav Covid-19 pandemin och de medförda restriktionerna i sitt arbete, dock är det fortfarande ett tidigt skede för att kunna konstatera det. En av de potentiella effekterna som nämndes var att invånarnas resmönster och kollektivtrafiken påverkats av restriktionerna. / The purpose of the study is to see how community planners in Karlstad municipality have handled the current restrictions regarding Covid-19 in their work and if Covid-19 and the restrictions may have affected the work with public space in Karlstad municipality. The work was carried out through interviews with community planners in Karlstad municipality, which were then transcribed and analyzed through a qualitative content analysis. The first conclusion drawn in the survey was that the community planners in Karlstad Municipality have managed and prioritized their work in several ways to meet and follow the current restrictions. One example is that community planners lost contact with the local environment but solved it by digitizing the working method. The second conclusion was that the restrictions did not affect the work with the public space in the current situation, but that the community planners have many speculations and see several potential effects of the Covid-19 pandemic and the resulting restrictions in their work, however, it is still an early stage to be able to state it. One of the potential effects mentioned was that residents' travel patterns and public transport may have been affected by the restrictions.