Detta arbete undersöker hur sångpedagoger och sångare kan arbeta för att förändra en inställning som kan skapa stress och press i övningsrummet. Inspirationen var min egen upplevelse av en skillnad mellan min prestation på scenen jämfört med i övningsrummet. Rösten är ett personligt instrument, sångprestationen kan kopplas ihop med egenvärdet och påverka självkänslan på ett negativt sätt. Sångare behöver en god relation till sitt instrument och sångövningen bör vara koncentrerad med en inre förståelse för syftet med övningar. Genom kvalitativa intervjuer med två erfarna pedagoger eftersöktes verktyg som kan användas för att förbättra inställningen i övningsrummet. Resultatet visade bland annat att för högt ställda krav på prestationen i övningsrummet kan bidra till en negativ syn på instrumentet och självbilden. En tydlig plan behövs för vad som ska göras i övningsrummet, den kritiska analysen får inte ha övertaget. Sångare som pressar sig själv till perfektion i övningsrummet drabbas oftast negativt. I diskussionen kopplas resultat och bakgrund ihop med utgångspunkt i forskningsfrågorna om pedagogernas erfarenhet om sin övning, synen på rollen som vägledare och hur pedagoger kan jobba för att hjälpa sina elever till en sund övning.

I detta arbete undersöks hur enskild sångundervisning kan utformas så att sångelever kan få med sig musikteoretiska verktyg, likt elever med andra instrument, att använda vid såväl instudering som improvisation och musikskapande. Fokus har varit sångundervisning inom Contemporary Commercial Music (CCM) – ett paraplybegrepp som innefattar genrer som pop, soul, jazz, country, rock, r’n’b och hiphop.  För att få en inblick i hur man kan arbeta med musikteori i sångundervisning har tre erfarna sångpedagoger intervjuats. Samtliga arbetar på ett musikteoretiskt medvetet sätt med sina elever. Med hjälp av deras erfarenheter och metoder samt tidigare forskning presenteras möjliga vägar till en adekvat inkorporering av musikteori i enskild sångundervisning. I tidigare forskning om musikteori för sångare föreslås bland annat solmisation, rörelser och gehörsträning som metoder att utveckla sångelevers musikteorikunskaper. Informanterna ger exempel på övningar för att stärka harmoniskt och teoretiskt medvetande hos sångelever samt ger sin syn på viktiga områden inom musikteori för sångare – harmonik, rytm, intervall och improvisation. Informanterna lyfter även vinsterna med att lära sig ett ackordsinstrument.  I studien framkommer att breda, grundläggande musikteoretiska kunskaper utgör en viktig grund för musicerande och improvisation. Att teoretisera det klingande – namnge det som hörs och det som sjungs – ger sångeleven ett musikteoretiskt språk att använda i kommunikation med sina medmusiker. Detta betonas både i tidigare forskning och av informanterna.

Detta arbete handlar om Debussys sångsamling Cinq poèmes de Baudelaire; musik skriven i en omtumlande period då Debussy anammar det bohemiska pariserlivet. Han ville med detta verk glänsa med sin kompositionsteknik. Arbetet inkluderar en reflektion över sångernas uppbyggnad samt vad som inspirerat dessa; det utforskar även samtiden gällande kompositionen av sångerna. I studien användes François Lesures biografi Claude Debussy: A Critical Biography (2003) samt annan relevant litteratur. Under arbetets gång var syftet att leda fascinationen av verket till en förståelse och klarhet över dess plats i musikhistorien. Cinq poèmes de Baudelaire är sånger som kräver flera genomlyssningar för att begripa. Av denna anledning finns det en problematik i framförandet av sångerna som har varit värdefull att utforska. Framtida utövare av Debussys romansmusik kan få nytta av denna studie. Genom att följa processen, kan såväl pianister som sångare, finna inspiration till sin egen interpretation. / <p>Repertoar, inspelning finns bifogat:</p><p>Claude Debussy - Cinq Poèmes de Charles Baudelaire:</p><p>I. Le Balcon, II. Harmonie du Soir, III. Le Jet d’Eau, IV. Recueillement, V. La Mort des Amants </p><p>Eleonora Poignant - sopran</p><p>Mathilda Sidén Silvfer - mezzo-sopran</p><p>Astrid Banck Linderoth - sopran</p><p></p><p> </p>

No description available.

Syftet med föreliggande självstudie är att undersöka vad utövandet av kundaliniyoga har för effekt på mitt allmänna mående och på min röst och sång. Detta undersöks med grund i ett fenomenologiskt perspektiv där mina egna upplevelser analyseras.  Dokumentationsformerna loggbok och ljudinspelning används för att återge en detaljrik beskrivning av mina erfarenheter före, under och efter yogautövande i samband med sångövning. Resultatet visar att jag upplever ökad kroppsmedvetenhet, ett klarare och mer fokuserat sinne och en högre grad av avslappning efter att ha utfört yoga. Dessutom verkar den ökade kroppsmedvetenheten påverka min röst och sång i och med att jag fördjupar min vetskap kring och kan känna vad som sker sångtekniskt när jag sjunger. Resultatdiskussionen kopplar ihop mina egna erfarenheter med tidigare forskning och bakgrundslitteratur och leder fram till upplevda kopplingar mellan flera faktorer relaterat till yogapraktiserande och sångutövande. Vidare konstateras hur kropp, sinne, andning, röst och sång upplevs relatera till varandra och hur yogapraktiserande kan ha en framförallt sekundär effekt på sångrösten. / The purpose of this self-study is to study what the effects of practicing Kundalini yoga can be on my overall well-being and regarding my voice and singing practice. This investigates from a phenomenological perspective, where my own experiences are analyzed. The method for documentation is logbook and voice recordings to present detailed descriptions of my own experiences before, during and after practicing yoga associated to vocal practice. The result shows that I am experiencing increased body awareness, a clearer and more focused mind and increased relaxation after I have been practicing yoga. According to the increased level of body awareness this seem to affect my voice and vocals through immersed knowledge and senses of what is happening during singing from a perspective of vocal technique. The discussion of the result relates my own experiences to previous research and background literature and contributes to a connection of several factors regarding practicing yoga and vocal practice. Further ascertained conclusions shows how body, mind, breath, voice and vocals perceive to relate, and how practicing yoga especially may have a secondary effect of the vocal aspect.

Under 1900-talet skedde ett stort upplivande av det svenska körlivet, till stor del som en följd av kördirigenten Eric Ericsons inflytande. Studien innefattar en analys av hur körlivet såg ut då och hur det påverkar den sångtekniska aspekten. Arbetet utgår ifrån en vilja att hitta en sångteknik som fungerar bra i de olika sammanhang en klassiskt skolad sångare verkar i. I undersökningen används metoden att intervjua två personer som själva är eller har varit verksamma som sångare i olika sammanhang och har stor erfarenhet av att använda sin röst på olika sätt. Ytterligare en metod som används för studien är att själv testa sin röst i de olika sammanhang den befinner sig i som klassiskt skolad sångare. Undersökningen resulterade i slutsatsen att det är hälsosamt för rösten att lära sig passa in i olika sammanhang men att olika förutsättningar gör att det är mer eller mindre utmanande. Detta innebär att det är givande att sjunga i kör och ensemble när man utvecklar en solistisk sångteknik förutsatt att man hittar rätt sammanhang där man får sjunga med sin naturliga röst och bibehåller en medvetenhet om sin sångteknik. / <p>Ljudfilen som hör till arbetet är sångexempel från några av de konserter jag har medverkat i som solist, körsångare eller både och. Filen består av klipp från fem olika konseter. Kompositörerna, musiken och de medverkande på konserterna är anonymiserade.</p>

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka upplevda effekter av kombinationen andning och sång. Studien innefattar forskning kring upplevd inverkan på det psykologiska välmåendet samt huruvida kombinationen kan användas som en metod för stresshantering. Flertalet tidigare studier visar att sång i grupp har god inverkan på välmåendet, bidrar till känsla av socialt stöd samt förbättrad psykisk och fysisk hälsa. Studiens deltagare innefattade fem studenter med goda kunskaper inom musikämnet och varierad tidigare erfarenhet inom sång. Undersökningen utfördes vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm i form av tre individuella sångtillfällen och en omfattande kvalitativ intervju. Samtliga sångtillfällen inkluderade avslappnande andningsövningar, andningsteknik och stämsång. Studiens resultat visar att en kombination av andningsövningar och sångutövande genererar upplevda effekter avvälmående, glädje, lugn, medveten närvaro och socialt sammanhang. Sammanfattningsvis kan sång och andning ha en tydligt positiv verkan på det psykologiska välmåendet och kan fungera som en metod för stresshantering.

I följande text presenteras en studie där syftet var att undersöka hur pedagoger i förskolan använder sig av sång, rim och ramsor som stöd för tidig språkutveckling samt hur de beskriver att detta sker. Studien genomfördes via kvalitativa intervjuer och analysen bestod av en tematisk narrativ analys, där fokus ligger på vad som sagts i intervjun. I det resultat som framkom efter intervjuerna framgår det att arbetet med sång, rim och ramsor är vanligt i förskolan men att det kan behövas en större medvetenhet kring hur man kan använda det på ett språkutvecklande sätt. Slutsatsen som kom av resultatet visar på att pedagoger i förskolan har en positiv syn på att använda sig av sång och ramsor som stöd för tidig språkutveckling men att rim används mest bland de äldre barnen. Det framkom även att samtliga respondenter ansåg att det finns ett behov av kompetensutveckling hos förskollärare kring hur viktiga inslag sång och ramsor kan vara för den tidiga språkutvecklingen. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Denna studie ämnar undersöka hur två musiklärare på högstadiet arbetar med ämnet sång. Syftet är att undersöka hur sång lärs ut i musikundervisning för årskurs 7–9, med särskilt fokus på metod och genus. Det är genom kvalitativa intervjuer med lärare som empiri har samlats in. Det insamlade materialet analyserades med en metod som är inspirerad av Grounded Theory. De två musiklärarna blev intervjuade med frågor som var baserade på just dessa aspekter av sin undervisning. En kategori för två olika främsta metoder bildades. Lärarna hade två olika främsta metoder för att lära ut sång: en som grundades i kör och ensemble, och en som grundades i digitala verktyg. Genus tog form som en social konstruktion, en könsaspekt samt performativa handlingar. De två främsta metoderna berördes annorlunda av genus. Metoden för digitala verktyg visade sig ha betydligt mindre påverkan av genus medan metoden för kör och ensemble tydligt berördes av genus. Bedömning av sång skedde genom formativ feedback för båda lärarna. Det som skiljde dem åt var snarare hur feedbacken skedde. Metoden för kör och ensemble skedde på plats i klassrummet medan metoden för digitala verktyg kunde ske senare via kommentarer i ett delat projekt. Formativ bedömning användes då av båda lärarna men på olika sätt.

Vi har erfarit att barn kritiserat val av sånger i förskolan och att de uttryckt ett ointresse för några av de traditionella sångerna. Barnens perspektiv är både utifrån förskolans läroplan och tidigare forskning viktigt att utgå ifrån och ta i beaktande. Dock är barnens perspektiv kring musik och sång sällan i fokus bland den tidigare forskningen. Syftet med denna studie är att utifrån ett musikdidaktiskt perspektiv, undersöka och analysera barns uppfattningar om reproducerade sånger och av barnen producerade sånger samt eventuellt samband mellan dessa. Det teoretiska perspektivet är, som det framkommer i syftet, ett musikdidaktiskt perspektiv vilket både rymmer det musikaliska och det didaktiska innehållet. Studien utgår från kvalitativ metod och genomförs med nio barn från en förskola. Barnen får uttrycka sina perspektiv kring sång och sången i förskolan genom samtal men även genom producerande av nya sånger. Resultatet och analysen visar att barnen lyssnar in och värderar olika ljudintryck och att olika delar i en sång har betydelse för dem. Olika innehåll och teman, som djur, fantasifullhet, framträdande, rim, spännande och ”förbjudna” ord, framkommer också som mer intressant eller viktigt. Barnen väver även in mycket reproducerande fenomen i det de själva producerar, ofta i form av karaktärer och personer men även färdiga rytmer.