AbstraktHållö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsärskolans åk 6-10 och gymnasiesärskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna studie är att uppmärksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsärskolan åk 6-10 samt gymnasiesärskolans nationella program, där eleverna har intellektuella funktionsnedsättningar. Jag har valt en kvalitativ ansats där jag använt intervju som metod för att därigenom erhållit kunskap om frågeställningen. Resultatet visar att det är specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de använder sig av både praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. Innehållet i undervisningen är relativt lika på de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende på skola Undervisningen kan både frambringa svårigheter samt möjligheter vilket får konsekvenser för eleverna. Möjligheterna ger eleverna mer självkännedom och trygghet i sin egen sexualitet men även respekt för medmänniskor och oliktänkande. Föräldrars negativa reaktioner, kollegers inställning samt samhällets fördomar kan innebära svårigheter för undervisningen i sig. Fortbildning ges sällan på skolorna vilket innebär att om specialpedagogerna inte själva tillförskaffar sig kunskap så är den egna referensramen kring sexualitet oftast det som lägger grunden för undervisningens innehåll och utformning. / abstract Hallo, Johanna (2010). Sex - and relationships education in compulsory school grade 6-10 high school with learning disabilities and national programs (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) School Development and Leadership, Special Education, Teacher Education, Malmö University. The purpose of this study is to highlight and explore how sex and relationship education is conducted in the compulsory school grade 6-10 high school with learning disabilities and national programs, where students have intellectual disabilities. I have chosen a qualitative approach in which I have used the interview as a method to thereby acquired knowledge of the issue. The results show that there are special educators are responsible for the design of sex and relationship education and that they make use of both practical and theoretical exercises in teaching. The content of teaching is relatively similar in the various schools in the survey but instructional time differ depending on the school teaching can bring both problems and opportunities with implications for students. The opportunities gives students more self-awareness and confidence in their own sexuality but also respect for others and dissidents. Parents 'negative reactions, colleagues' attitude and prejudices of society may present difficulties for the teaching itself. Further training is given rarely in the schools so that if special education teachers do not themselves bring acquire knowledge this is the reference frame of sexuality usually what the basis for the content and format.

Detta arbete har haft sin utgångspunkt i ett problemområde som belyser de svårigheter som idag finns i den svenska skolan att implementera sex- och samlevnadsundervisning i alla de gymnasiegemensamma ämnena, där ibland historieämnet. Författarna har försökt förstå varför sex- och samlevnadsundervisningen inte prioriteras eller som tidigare forskning visat, i vissa fall är bristfällig i sitt utförande genom att undersöka hur Skolverket arbetar med dessa frågor. Syftet med detta arbete är att utifrån en diskursanalys med utgångspunkt i socialkonstruktivistiska teorier visa på vilka normer och värden som förmedlas i Skolverkets stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisningen i historieämnet samt vilka konsekvenser de kan få för undervisningen. Resultatet visar på att Skolverket förmedlar normer och värden utifrån stereotypa uppfattningar kring kön, sexualitet, etnicitet och relationer vilket försvårar för lärare att arbeta med ett genomgående normkritiskt perspektiv och att inkludera alla elever i undervisningen. Resultatet visar även på en otydlig koppling mellan stödmaterialet för sex- och samlevnadsundervisningen och de förmågor som historieämnet ska utveckla. Slutsatsen är därmed att materialet, i motsats till dess uttalade syfte, riskerar att reproducera normer och maktförhållanden istället för att belysa och problematisera normerna i sig. Slutsatsen är även att Skolverket i sin konstruktion av stödmaterial i högre grad behöver ta hänsyn till forskning, i såväl historiedidaktik, som i ett normkritiskt förhållningssätt.

Syftet med detta arbete var att ta reda på vad några muslimska flickor på grundskolans senare år, samt några lärarstudenter vid Malmö högskola, anser om muslimska flickors icke-deltagande i idrottsundervisningen och i sex- och samlevnadsundervisningen. Vi undersöker även mötet mellan religionsfrihet och skolplikt. För att ta reda på detta har vi valt att göra intervjuer med sex lärarstudenter vid Malmö högskola samt fem muslimska flickor på grundskolans senare år, vilka tolkas hermeneutiskt.Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lärarstudenterna anser att skolplikten är gällande, och att om eventuella konflikter skulle uppstå, bör de lösas genom diskussion med eleven i fråga, samt föräldrar för att komma fram till en kompromiss som kan passa alla parter. De muslimska flickorna menar att de inte upplever några motsättningar mellan religionsfriheten och skolplikt, då skolan redan anpassat sig för att tillmötesgå alla. Vi har också uppfattat att lärarstudenterna anser att konflikt mellan religionsfrihet och skolplikt inte är vanligt. Vi tolkar lärarstudenternas svar som att skolplikten och religionsfriheten inte inkräktar på varandra. Även de svar vi fått från de muslimska flickorna tyder på detta.

I Sverige är sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk. Dock så skiljer sig innehåll, kvalitet och omfattning av undervisningen mycket mellan och inom skolor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning genom skolans insatser påverkar elever. Nio vetenskapliga artiklar användes för att finna svar på detta. Resultat visar att elevers kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa ökar, att attityder i viss mån kan påverkas men att beteenden är svåra att förändra. Flickor uppvisar större kun-skap, positivare attityder och något säkrare beteenden än pojkar. Elever uppskattar undervisningen, främst träning i praktiska färdigheter, t.ex. skills och när unga undervisar unga, s.k. ”peer education”. Den teoretiska referensramen omfattade tillvägagångssätt vid health promotion och förklaringsmodeller för beteenden och användes för att analysera resul-tatet. En ram för evidensbaserad sex- och samlevnadsundervisning växte därefter fram. SRE bör vara inriktad på att vara konkret och träna praktiska färdigheter, vara uppbyggd kring kommunikation, vara tematisk och utgå från olika perspektiv, börja i tidig ålder, vara kontinu-erlig och obligatorisk samt utföras av utbildade lärare. / n Sweden sex- and relationships education is compulsory. Nevertheless the content, quality and extent of the education vary between and within schools. The purpose of this systematic literature review is to examine how sex and relationships education through the efforts of school can influence students. Nine scientific articles were used for the study to find answers to that. The results show that students’ knowledge about sexual and reproductive health increase, that attitudes partly can be influenced but that behaviour is difficult to change through education. The girls show greater knowledge, more positive attitudes and some safer behaviour than boys. Students appreciate the education, especially skills-based training and peer education. Behavioural, educational and empowerment theories were used in order to analyze the results. A frame for evidence-based sex and relationships education was then developed. Sex and relationships education should concentrate on being concrete, being built on communication, being thematic, being based on different perspectives, start in early ages, being continuous and compulsory, and being delivered by educated teachers.

Mot bakgrund av de nya läroplanerna Lgr11 och Gy11, där sex och samlevnad fått en större ochtydligare plats, har vi undersökt skolpersonals syn på arbetet med sex- ochsamlevnadsundervisningen samt vilken roll normkritisk pedagogik spelar i denna verksamhet. Vihar besökt fem skolor där personal fått fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning för attkunna möta de nya riktlinjerna.Genom fem intervjuer har vi kommit fram till att fortbildning är viktigt för yrkesutövandetoch att normkritisk pedagogik i flera fall inneburit perspektivförskjutningar för kursdeltagarna.Det har dock visat sig att arbetet med sex och samlevnad möter mycket motstånd på skolorna ochdet upplevs i många fall som ett svårt, ibland kontroversiellt ämne. Detta leder till attutvecklandet av sex- och samlevnadsundervisningen ofta bedrivs av enskilda personer och därförefterfrågas större ansvar och engagemang från ledningshåll.

Bakgrund: Forskning visar att innehåll och metoder skiftar i sex- och samlevnadsundervisning på olika skolor. Elever anser att sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras. Skolsköterskan arbetar hälsofrämjande med elevers sexuella hälsa. Forskning påvisar att elevhälsans kompetens inte tillvaratas i sexualundervisningen. Genom ökad förståelse för hur skolsköterskor arbetar med sex- och samlevnad kan undervisningen förbättras. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med sex- och samlevnadsundervisning. Metod: Nio skolsköterskor verksamma på högstadiet eller gymnasiet intervjuades via e- post. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem teman; Kunskap och kompetens bidrar till trygghet i sex- och samlevnadsundervisning; Stödjande omgivning och tid för planering skapar möjligheter för skolsköterskans arbete med sex- och samlevnadsundervisning; Skolsköterskans mångfald i upplägg av undervisning anpassas efter elevernas behov av kunskap; Att undervisa nyanlända elever kräver mer förberedelse och Skolsköterskans bemötande och förhållningssätt har betydelse för frågor kring HBTQ. Konklusion: Svårigheter för skolsköterskor i deras arbete med sex- och samlevnadsundervisningen är tidsbristen, vilket medför begränsad undervisning, samtidigt anser de att sex- och samlevnadsundervisningen är av vikt för elever. Upplevelsen av samarbetet inom sex- och samlevnadsundervisning ses som positiv och önskvärd. Skolsköterskors utmaningar är att undervisa elever från andra kulturer, skolsköterskor saknar djupare kunskaper. / Background: Research has shown that it is varies in the methods and the contents in the sexual- and interpersonal relation education. Students consider the sexual education need to improve. School nurses work to promote sexual health. It’s important to understand how school nurses work with education on sexuality- and interpersonal relations. Purpose: Describe how school nurses work with sex and social education. Method: Nine e-mail interviews were conducted. School nurses working with adolescents ages 12-18. Data analyzed with a qualitative meaning. Results: Demonstrated five themes; Knowledge and competence contribute to security with the sexual- and interpersonal relation education; Supportive environment and time for the school nurse´s work on the sexual- and interpersonal relation education; The school nurse´s diversity in teaching structure is adapted to the students’ knowledge; Teaching immigrants and refugees new students requires more preparation; The school nurse´s treatment and approach is important for questions about HBTQ. Conclusion: Difficulty for school nurses in their work is the lack of time, which implies limited teaching. The cooperation of teaching is perceived as positive and desirable. The sexual- and interpersonal relation education is of importance to the students. Challenge of teaching students from other cultures, school nurses lacking in deeper knowledge.

Bakgrund: Sexuella och reproduktiva rättigheter baseras på mänskliga rättigheter. En central insats för att öka tillgången till den sexuella och reproduktiva hälsan är en allsidig och omfattande sexualundervisning. Skolan och ungdomsmottagningar anses vara viktiga arenor för sexualundervisning. Många unga i Sverige anser dock att de inte har tillräckligt med kunskaper för att ta hand om sin sexuella hälsa. Barnmorskan har ett ansvar för utbildning av både kvinnor och samhället och utbildningen omfattar sexuell och reproduktiv hälsa. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning kring ungas och lärares erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisningen för att därigenom bidra till en breddad kunskapsbas för barnmorskan i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Totalt kvalitetsgranskades och sammanställdes 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: De unga i studien hade tydliga önskemål kring undervisningens innehåll, vilka kvalitéer personen som undervisade skulle ha och miljön de undervisades i. De önskade en bred och nyanserad kunskap om sex och samlevnad, relationer, känslor, sociala och kulturella normer. Lärarna i studien fokuserade i störst utsträckning på hur läroplaner, ledarstöd och politik påverkade undervisningen och i mindre utsträckning undervisningens innehåll. Slutsats: Resultatet av denna metasyntes visar att det finns olikheter i erfarenheter hos både unga och lärare när det gäller sex- och samlevnadsundervisningen. Barnmorskans ansvarsområde, kunskapsbas och uppdaterad förståelse kring sex och samlevnad kan med fördel användas för att hjälpa och stödja i ämnet 2 och därmed bli en del av skolans sex- och samlevnadsundervisning. Klinisk tillämpbarhet: Denna metasyntes kan vara ett underlag för att skapa ett utökat samarbete mellan skolor och barnmorskor för att förbättra sex- och samlevnadsundervisningen och ungas kontroll över egen sexuell hälsa. Denna metasyntes kan även ge stöd och utveckla utbildningen inom pedagogik för barnmorskor, skolsköterskor och distriktsköterskor då alla dessa yrkeskategorier träffar unga. Lärarutbildningens fokus på sex- och samlevnadsundervisning kan genom metasyntesen utvecklas. Slutligen kan beslutsfattare inom skolan få insikt i glappet mellan ungas och vuxnas perspektiv och aktualisera sex- och samlevnadsundervisning och sexuell hälsa inom skolan. / Background: Sexual and reproductive health rights are based on human rights. A major input to rise availability to sexual and reproductive health is a comprehensive and extensive sexual education. Many young people in Sweden consider though that they lack the necessary knowledge to care about their own sexual health. The midwife has a responsibility for the education of both women and society, and education includes sexual and reproductive health. Purpose: The purpose of this study was to compile the current research on the experience of both young people and the teaching staff in the area of sex and sex education to create a knowledge base for the midwife in the health promotion and disease prevention work. Methods: The method of analysis used is a qualitative metasynthesis with a metaethnographic approach. In total 16 scientific articles were juxtaposed and examined. Results: The young people in this study expressed clear wishes not only as to the contents of their studies, but also the personality of the teaching staff and the environment where they are taught. They desired a broad and more balanced knowledge about sexuality and cohabitation, relations, emotions, social and cultural norms. The teaching staff in the study focused mostly on how the school curriculum, organizations and politics affected teaching and less on the contents. Conclusion: The result of this metasynthesis shows that there are differences in the required experience among both young people and teachers when it comes to sexuality and sex education. The midwife’s area of responsibility, knowledge and the revised understanding of sexuality and sex education can with advantage be used to better off the teaching of sex 3 education. Clinical applicability: This metasynthesis can become a basis to create an expanded cooperation between schools and midwives in order to first ameliorate sex education and second to boost the young people’s control of their own sexual health. This metasynthesis can also provide support and develop education in pedagogy for midwives, school nurses and district nurses as all these occupational categories meet young people. Teacher education's focus on sex and cohabitation education can be developed through this metasynthesis. Finally, decision makers within the schoolsystem can gain insight into the gap between young people's and adults' perspectives and actualize sex and cohabitation and sexual health within the schools.

<p>Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser en</p><p>biologisk inramning av frågor om kön och sexualitet ger åt grundskolans sex- och samlevnadsundervisning, samt vidare att undersöka om denna inramning är förenlig med de styrdokument som reglerar grundskolan. Metod för studien är diskursanalys. Slutsatsen är att biologiämnet inte räcker till för att ensamt uppfylla de</p><p>ambitioner och mål som uttrycks i läroplanen angående till exempel könsroller, samt att sex- och samlevnadsundervisningen riskerar att bli mycket ensidig om den förläggs enbart till biologiämnet.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om vilka ramfaktorer som avgör hur undervisningen i skolan går till. Det utgår från verksamheten kring området sexualkunskap som nyligen behandlats i Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 <em>Arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling</em> samt <em>Undervisningen om sex och samlevnad</em>, där Skolverket lyfte fram ett antal punkter som skolan måste arbeta mer kring.</p><p>Min undersökning utgår främst från sex intervjuer, två lärarstuderande samt fyra arbetande pedagoger och utifrån styrdokumenten Lgr 80, Lpo 94 samt Skolverkets rapport. Sexualundervisningen tar främst sin utgångspunkt i barnens frågor och de lokala målen. Ofta skapar pedagogen ett samtalsforum där det är just elevernas frågor som styr vad som tas upp. I det aktuella arbetslaget är relationen till ämnet gott, något som ansågs vara avgörande för framgången med verksamhetsområdet. De brister som finns inom sexualkunskapen är bland annat bristen på samverkan mellan lärare, styrningen från ledningsgrupp och rektor samt samverkan över ämnesgränserna.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

This paper describes what some 9th grade students think of their sex education in school, especially when it comes to gender, sexual identity, norms and deviation. I have been using group interviews in two different schools, two groups per school. The result of the students' answers have been analysed on the basis of queer theory focusing on gender and sexual identity. The result of the study shows that the students consider their sexual education to be lacking, especially when it comes to gender, sexual identity, norms and deviation. Another conclusion of the analysis is that a sex education grounded in queer theory would be more inclusive.