Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet. Syftet är att undersöka vilka konsekvenser en biologisk inramning av frågor om kön och sexualitet ger åt grundskolans sex- och samlevnadsundervisning, samt vidare att undersöka om denna inramning är förenlig med de styrdokument som reglerar grundskolan. Metod för studien är diskursanalys. Slutsatsen är att biologiämnet inte räcker till för att ensamt uppfylla de ambitioner och mål som uttrycks i läroplanen angående till exempel könsroller, samt att sex- och samlevnadsundervisningen riskerar att bli mycket ensidig om den förläggs enbart till biologiämnet.

Detta examensarbete handlar om vilka ramfaktorer som avgör hur undervisningen i skolan går till. Det utgår från verksamheten kring området sexualkunskap som nyligen behandlats i Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 1999 Arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling samt Undervisningen om sex och samlevnad, där Skolverket lyfte fram ett antal punkter som skolan måste arbeta mer kring. Min undersökning utgår främst från sex intervjuer, två lärarstuderande samt fyra arbetande pedagoger och utifrån styrdokumenten Lgr 80, Lpo 94 samt Skolverkets rapport. Sexualundervisningen tar främst sin utgångspunkt i barnens frågor och de lokala målen. Ofta skapar pedagogen ett samtalsforum där det är just elevernas frågor som styr vad som tas upp. I det aktuella arbetslaget är relationen till ämnet gott, något som ansågs vara avgörande för framgången med verksamhetsområdet. De brister som finns inom sexualkunskapen är bland annat bristen på samverkan mellan lärare, styrningen från ledningsgrupp och rektor samt samverkan över ämnesgränserna. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att elever tycker att sex- och samlevnadsundervisningen är undermålig. Dessutom skiftar metoder och innehåll i sex- och samlevnadsundervisningen mellan olika skolor. Elevhälsans kompetens tas inte alltid till vara. Att arbeta hälsofrämjande är en grundsten i skolsköterskors profession och där ingår att främja elevers sexuella hälsa. För att förbättra det hälsofrämjande arbetet avseende den sexuella hälsan samt sex- och samlevnadsundervisningen i allmänhet är det viktigt att få en ökad förståelse för hur skolsköterskor arbetar med sex- och samlevnadsundervisning idag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med sex- och samlevnadsundervisning. Metod: Åtta skolsköterskor verksamma på högstadiet eller gymnasiet intervjuades via mejl och telefon. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem teman; Att undervisa i sex- och samlevnad kräver kunskap, öppenhet och följsamhet; Samtalet öppnar upp för möjligheten att tala om sex- och samlevnad; Betydelsen och utmaningar med att arbeta med nyanlända elever; Skolsköterskors vilja att lyfta HBTQ och att hålla sig normkritisk samt; Att uppleva samarbete med andra professioner som något positivt och önskvärt. Konklusion: Studien kan bidra till ökad förståelse för skolsköterskors arbete med sex- och samlevnadsundervisning. Skolsköterskor har tystnadsplikt och utgår från elevers livsvärld och kan således utgöra en värdefull roll i undervisningen. Det vore positivt om skolsköterskor involverades mer i sex- och samlevnadsundervisningen, dock behöver de avsätta mer tid för att prioritera sådant arbete. / Background: Previous research has shown that students often find the sexual- and interpersonal relation education in school to be deficient. Furthermore the methods and the content of sex and social education varies between schools. The competence of the school health team is often overlooked and not taken advantage of in the education. Health promotion is fundamental in the work of a school nurse to promote sexual health. In order to improve sexual health and the sexual education of students in general it is important to understand how school nurses work with education on sexuality- and interpersonal relations today. Purpose: The purpose of the study was to describe how school nurses work with sex and social education. Method: Eight interviews were conducted by e-mail and telephone with school nurses working with adolescents between ages 12-18. Data was analyzed using a qualitative meaning analysis. Results: The analysis demonstrated five themes; teaching in sex and social education demands knowledge, openness and adherence; the individual health interview opens up the opportunity to talk about sex and to educate the student; the meaning and the challenges when working with newly arrived immigrants and refugees, the school nurses willingness to talk about HBTQ and to ensure norm-critical approach is being used, and; To experience cooperation with other professions as something positive and desirable. Conclusion: The study may have contributed to a deeper understanding of how school nurses work with sexual- and interpersonal relation education. School nurses provide professional secrecy and teach based on the students' life world perspective, that can make school nurses an important part in the education. It would be valuable if the school nurses were more involved in the education, although they need to have more time to make it possible to prioritize that.

Studiens syfte är att synliggöra vilket innehåll gällande könsmönster, könsidentitet och sexualitet som finns i skönlitteratur för årskurs 1–3, för att lågstadielärare potentiellt ska kunna använda böckerna i ett högläsningssyfte i sin sex- och samlevnadsundervisning. Studiens teoretiska utgångspunkter är den didaktiska frågan vad, heteronormen, könsmönster, könsidentitet och sexualitet. Studien baseras därmed på tre forskningsfrågor angående vad i utvalda högläsningsböcker för årskurs 1–3 som är normavvikande och normativt inom könsmönster, könsidentitet och sexualitet. Detta undersöks genom en kvalitativ textanalys med analysfrågor formulerade utifrån studiens frågeställningar. De fyra böckerna som analyseras är följande: Prinsessan som inte tyckte om prinsar av Alice Brière-Haquet, Jösta och Johan av Anette Skåhlberg, Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr av Ingelin Angerborn och Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld. Resultatet visar att majoriteten av karaktärerna beskrivs med både normavvikande och normativa könsmönster och att enstaka karaktärer är traditionellt normativa. Innehåll om könsidentitet påvisar att normativa könsidentiteter (cispersoner) är vanligast förekommande och att endast en karaktär identifierar sig med en normavvikande könsidentitet som transperson. Angående innehållet av sexualitet (sexuella läggningar) synliggörs normativ heterosexualitet i alla böcker och i två av böckerna synliggörs en normavvikande sexualitet, homosexualitet. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla böckers innehåll genomsyras av normativa aspekter gällande könsmönster, könsidentitet och sexualitet, trots att de valts ut i ett normkritiskt perspektiv. Detta påvisar att heteronormen upprätthålls i samtliga böcker samtidigt som den utmanas av vissa karaktärer. Studien konstaterar därav att lärare bör vara medvetna i val av högläsningsbok samt vilket innehåll som förmedlas till eleverna, för att skolans sex- och samlevnadsundervisning ska normalisera det avvikande och därmed förmedla allas lika värde och rättigheter i likhet med skolans värdegrund.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att ungdomar är missnöjda med sex och samlevnadsundervisningen som bedrivs i skolan och uppger att de troligtvis skulle agerat annorlunda kring sexuella handlingar om de fått tillräcklig och relevant undervisning i tidig ålder. Syfte: Att undersöka lärares upplevelser av att undervisa i sex och samlevnad för högstadieelever. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att besvara syftet. I studien intervjuades sex högstadielärare från fyra olika grundskolor i Sydvästra Sverige. Resultat: I resultatet uttrycker lärarna att sex och samlevnadsundervisningen är ett viktigt och roligt ämne att undervisa i. De anser det angeläget att inkludera eleverna i undervisningen för att fånga deras upplevda behov. Lärarna upplever att undervisningen leder till ett mer respektfullt bemötande mellan eleverna. Det är en utmaning för lärarna att anpassa undervisningen för att tillgodose elevernas behov. En önskan från lärare är ett bättre och utökat samarbete med ungdomsmottagningarna. Konklusion: För att integrera ungdomar med samhället och främja en positiv sexuell hälsa är det av betydande roll att ungdomen får en individanpassad och grundläggande sex och samlevnadsundervisning de är i behov av. / Background: Previous research shows that adolescents are dissatisfied with sex and cohabitation education conducted at school and state that they would probably have acted differently about sexual acts if they had received adequate and relevant education at an early age. Aim: To examine teachers' experience of teaching sex and cohabitation for high school students. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was used to answer the purpose. The authors interviewed six grade school teachers from four different schools in Southwest Sweden. Results: The teachers express that sex and cohabitation education is an important and fun subject to teach. They consider it important to include the students in the education in order to capture their perceived needs. The teachers feel that the teaching leads to a more respectful treatment between the students. It is a challenge for teachers to adapt the teaching to meet students' needs. A wish from teachers is a better and expanded collaboration with the youth clinics. Conclusion: In order to integrate young people with society and to promote positive sexual health, it is important that the youth receive an individualized and basic sex and co-education they need.

Det här examensarbetet är en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka lärarstudenters upplevda kunskaper i och åsikter om sex- och samlevnadsundervisning i förskoleklassen och grundskolans år 1-3. Syftet besvaras med hjälp av följande frågeställningar: ”Vilka kunskaper i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad anser sig lärarstudenter på Malmö högskola ha efter genomförd utbildning?” samt ”Vilka åsikter har lärarstudenter på Malmö högskola efter genomförd utbildning kring att yngre elever undervisas i sex och samlevnad?”.Arbetet är skrivet vid Malmö högskola under vårterminen 2016 av oss - Sara Glassel och Elisabeth Bengtsson – två lärarstudenter som inom en snar framtid kastar sig ut i arbetslivets vilda djungel.Undersökningen utgår ifrån teorin om att lärarstudenter är i behov av god utbildning i att undervisa yngre elever i sex och samlevnad, då eleverna har rätt till och behov av en adekvat sex- och samlevnadsundervisning eftersom detta i sin tur påverkar deras identitetsutveckling. Det empiriskt insamlade materialet – baserat på intervjuer med lärarstudenter på Malmö högskola – visar på spridda kunskaper kring sex- och samlevnadsundervisning samt en stor variation i åsikter gällande hur ämnet ska läras ut, när detta ska ske och vem som är mest lämpad att bedriva undervisningen.

This thesis investigates how three high schools based in Stockholm organize their sex education. Do the schools meet the guidelines and policies for sex education or in which way do they not? The study is based on interviews with school staff and is analyzed through a new institutional theoretical perspective. According to the Swedish National Agency for Education, sex education overbridge various subjects; concepts like sexuality, equality, sex and relations are expressed in several high school curriculums. The Swedish National Agency for Education further explain that all teachers are affected by these questions, since it is related to the schools basic principles and values. The main result shows that the quality of sex education is dependent on the commitment from teachers, headmasters and students. Together they create certain norms, values and atmospheres which makes sex education to a very big challenge and sometimes a success.

Denna litteraturstudie undersöker vilka värden som förmedlas i sex- och samlevnadsundervisningen och vilken roll lärare spelar i förmedlingen av dessa. Litteraturen har samlats in genom systematisk sökning som efter utsortering resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar har sammanställts i en tematisk innehållsanalys. I resultatet framgår att samhällsnormer så som heteronormativitet och funktionalitet genomsyrar undervisningen även hos de lärare som intar ett normkritiskt perspektiv. Detta beror till stor del på att lärare saknar ämneskompetens inom sex och samlevnad. Av denna anledning utgår de till stor del från sin egen sexualsyn vilket leder till att normer reproduceras. Behovet av de nya examensmålen på ämneslärarprogrammet visar sig vara stort för att lyckas förmedla styrdokumentens värden i gymnasieskolans sex- och samlevnadsundervisning.

Sexualundervisning har varit obligatoriskt i Sverige sedan 1955 och är en del av ett folkhälsopolitiskt uppdrag att främja sexuell hälsa. Sex- och samlevnadsundervisningen har de senaste åren fått en del kritik för hur den genomförs och organiseras på skolorna. Det råder stora skillnader skolor emellan och ofta får eleverna inte tillräckligt med chanser att diskutera normer och värderingar kopplade till sexualitet. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka betydelser sexualitet ges i sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet, samt vilka sexuella normer som (re)produceras eller dekonstrueras där. Studiens teoretiska ram utgörs av sexuell scriptteori, där sexualiteten ses som styrt av sexuella manus konstruerade av samhällets normer och värderingar.Skolan kan utifrån teorin ses som både en arena för och producent av sexuella normer och värderingar. Studiens empiriska material består av semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger på högstadienivå. Resultaten visade att sex- och samlevnadsundervisningen kan ha en stark normkritisk prägel där traditionella sexuella script ifrågasätts. Dock visade resultaten att undervisningen var beroende av flera faktorer, så som enskilda pedagogers intresse, elevgruppens sammansättning samt externa aktörer. Studiens slutsats är därför att dagens sex- och samlevnadsundervisning inte kan  sig konstruera ett koherent sexuellt script som står i kontrast till de mer traditionella heterosexuella scripten.

<p>This paper is intending to examine the intercultural aspects of two teaching aids used in Swedish schools today. How does the material take the students prerequisite in consideration? Is every student included in the material in order with the standpoint and laws in the Swedish school system? And if they are not, who is the outsider in this occasion? With intercultural pedagogy lies the idea that everyone is unique and that teachers has an opportunity to develop and make student grow mentally. Intercultural endeavor is to learn to accept our differences and see them as assets instead. The theory’s used in this paper in mostly the postcolonial theory with its dividing between "us" and "the others".</p>