The intention of this study is to describe some pedagogue`s expectations of the strategies, methods and approach the work from when it comes whit mentally retarded pupils and how thet plan their education. The study is based on four half stuctured interviewswhit very experienced pedagogues that work in a compulsory school for children with intellectual disabilities. The four interviews are recorded and adapted. To analyse and expound the data collection, a socio-cultural approach was used. The conclusion of my study was that the pedagogues who work in compulsory school fpr choldren with intellectual didabilities proceed from pupil`s level of development and pupils preundersrandning to consolidate new knowledge. The pedagogues attach particular importance in detailed planning so the education will be clear and structuralized. Communication, pictures and technical equipment are the tools that are used for the knowledge development of the pupils int the compulsory school for children with intellectual disabilities. With a socio-cultural view on teaching the pedagogues work with knowledge development. The teaching occurs during interaction with others. Group education is an aspiration of the pedagogues.

Abstract Research shows that the prevailing view is that the relationship between teacher and pupil is fundamental to learning. Although most studies emphasize the crucial importance of a positive relationship between teacher and student, it also highlights that more knowledge is needed about what actually happens when a teacher acts relationally. The purpose of this study is therefore to elucidate what teachers do in their practice which creates good conditions for a good teacher-student relationship with students incompulsory school for children with severe learning disabilities.The purpose is achieved by answering the questions: What good conditions for a good teacher-student relationship can be determined based on how teachers act in the teaching practice with students incompulsory school for children with severe learning disabilities? What good conditions for a good teacher-student relationship with students incompulsory school for children with severe learning disabilities can be determined based on the descriptions of three teaching teachers? and How can good prerequisites for a good teacher-student relationship with students inthe practice ofcompulsory school for children with severe learning disabilities be understood from a two-dimensional interpretation framework? The relational perspective according to Aspelin (2013, 2016) is the perspective used to interpret the study's empirics. According to this perspective, a two-dimensional interpretation framework consisting of two approaches, which Aspelin (2013) calls pedagogical approaches and pedagogical meetings, is required. In order to balance these, differentiation skills (Aspelin, 2016) are also required to have the ability to regulate proximity and distance in the relationship. Observational studies and interview studies were conducted to find answers to the study's questions. The study results show that the two survey methods complement each other, since the results of the study methods do not contradict each other, but rather substantiate and supplement, the assumption is made that this contributed to a more complex picture of relationship building. The methods illustrate the topic from two different perspectives, what the teacher does and what the teacher describes it to do. The result reflects the different ways of creating the conditions for relationships that the study's review of previous research shows. Based on a combination of the results of the study methods, it can be seen that teachers are often in the social and interpersonal dimension at the same time and that they influence and presuppose one another. Taken together, the study's results can be interpreted as the fact that specialist teachers' knowledge of the pedagogical work and their ability to self-insight is the basis of their work in building teacher-student relationships. And that differentiation creates the conditions for the teachers' ability to differentiate between private and professional as well as the prerequisite for the student to take a place as an individual. / Sammanfattning Forskning visar att den rådande synen är att relationen mellan lärare och elev är grundläggande för att lärande skall ske. Trots att flertalet studier framhåller den avgörande betydelsen av en positiv relation mellan lärare och elev lyfter den även att det behövs mer kunskap om vad som faktiskt äger rum när en lärare agerar relationellt. Syftet för denna studie är därför att belysa vad lärare gör i sin praktik som skapar goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolan. Syftet uppnås genom att besvara frågeställningarna: Vilka goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation går att utröna utifrån hur lärare agerar i undervisningens praktik i träningsskolan? Vilka goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolan går att utröna utifrån tre undervisande lärares beskrivningar? samt Hur kan goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolans praktik förstås utifrån en tvådimensionell tolkningsram?  Det relationella perspektivet enligt Aspelin är det perspektiv som används för att tolka studiens empiri.Enligt detta perspektiv fordras dels en tvådimensionelltolkningsram bestående av två förhållningssätt som Aspelin (2013) benämner pedagogiskt förhållningssätt och pedagogiskt möte. För att balansera dessa krävs även en differentieringskompetens för att ha förmågan att reglera närhet och distans i relationen. Observationsstudier och intervjustudier genomfördes för att finna svar på studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att de två undersökningsmetoderna kompletterar varandra, då resultaten från studiens metoder inte motsäger varandra, utan snarare underbygger och kompletterar, görs antagandet att detta bidrog till en mer komplex bild av relationsbyggande. Metoderna belyser ämnet från två olika perspektiv, vad läraren gör och vad läraren beskriver att den gör.  Resultatet speglar de olika sätt att skapa förutsättningar för relationer som studiens genomgång av tidigare forskning visar. Utifrån en kombination av resultaten från studiens metoder syns att lärarna ofta befinner sig i den sociala och den mellanmänskliga dimensionen samtidigt samt att dessa påverkar och förutsätter varandra. Sammantaget kan studiens resultat tolkas som att speciallärares kunskap om det pedagogiska arbetet och deras förmåga till självinsikt är grunden i deras arbete med att bygga lärare- elevrelationer. Och att differentiering skapar förutsättningar för lärarnas förmåga att skilja på privat och professionell samt förutsättningen för eleven att ta plats som en egen individ.

<p>Abstract</p><p>This study examines the use of dance in the special education classes in high school. The purpose is to study the teachers’ thoughts about dance within this school form. I want to see if they see any gains from having dance as a subject, and what might these be? Earlier research states that dance has a positive influence on mentally handicapped children and young people, and that it strengthens their general development. There is little research literature available, but there is an agreement that dance gives these young people a stronger self-esteem, a sense of belonging to a group, and the possibility of non-verbal communication. I have, in this study, interviewed five teachers of these special education classes. The resultants show that these teachers are positive to having dance on the schedule for these students. The gains that they mention are: an increased awareness of their own bodies, an increased self-esteem, movement, cultural understanding, a greater awareness of room and space, a sense of community, and another means of expressing themselves and communicating. In addition, they also describe dance as something that is fun.</p><p>Key words: Dance, dance in school, senior high school for children in special needs, moves</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Denna studie handlar om dans i gymnasiesärskolan. Syftet är att studera lärares tankar om ämnet dans inom gymnasiesärskolan. Jag ville också se om lärarna ansåg att det fanns några vinster med att ha dans som ämne i gymnasiesärskolan och i så fall vilka. Tidigare forskning säger att dans har positiv inverkan på handikappade barn och ungdom då det stärker den allsidiga utvecklingen. Det har varit svårt att finna litteratur som berör dans i gymnasiesärskolan men i all litteratur som beskriver dans, så är samtliga överens om att dansen ger ungdomar en stärkt självkänsla, en grupptillhörighet och en möjlighet till en icke verbal kommunikation. Jag har i min studie intervjuat fem lärare på gymnasiesärskolan och resultatet visar att just denna intervjugrupp är positivt inställda till att dans ska finnas på schemat för elever på gymnasiesärskolan. Vinster som nämns är kroppskännedom, stärkt självkänsla, rörelse, kulturell förståelse, socialt samspel, rumsuppfattning, gemenskap och ett språk för att uttrycka sig och kommunicera. Dessutom beskriver alla dans som något roligt.</p><p>Nyckelord: Dans, dans i skolan, gymnasiesärskola, rörelse</p>

Abstract This study examines the use of dance in the special education classes in high school. The purpose is to study the teachers’ thoughts about dance within this school form. I want to see if they see any gains from having dance as a subject, and what might these be? Earlier research states that dance has a positive influence on mentally handicapped children and young people, and that it strengthens their general development. There is little research literature available, but there is an agreement that dance gives these young people a stronger self-esteem, a sense of belonging to a group, and the possibility of non-verbal communication. I have, in this study, interviewed five teachers of these special education classes. The resultants show that these teachers are positive to having dance on the schedule for these students. The gains that they mention are: an increased awareness of their own bodies, an increased self-esteem, movement, cultural understanding, a greater awareness of room and space, a sense of community, and another means of expressing themselves and communicating. In addition, they also describe dance as something that is fun. Key words: Dance, dance in school, senior high school for children in special needs, moves / Sammanfattning Denna studie handlar om dans i gymnasiesärskolan. Syftet är att studera lärares tankar om ämnet dans inom gymnasiesärskolan. Jag ville också se om lärarna ansåg att det fanns några vinster med att ha dans som ämne i gymnasiesärskolan och i så fall vilka. Tidigare forskning säger att dans har positiv inverkan på handikappade barn och ungdom då det stärker den allsidiga utvecklingen. Det har varit svårt att finna litteratur som berör dans i gymnasiesärskolan men i all litteratur som beskriver dans, så är samtliga överens om att dansen ger ungdomar en stärkt självkänsla, en grupptillhörighet och en möjlighet till en icke verbal kommunikation. Jag har i min studie intervjuat fem lärare på gymnasiesärskolan och resultatet visar att just denna intervjugrupp är positivt inställda till att dans ska finnas på schemat för elever på gymnasiesärskolan. Vinster som nämns är kroppskännedom, stärkt självkänsla, rörelse, kulturell förståelse, socialt samspel, rumsuppfattning, gemenskap och ett språk för att uttrycka sig och kommunicera. Dessutom beskriver alla dans som något roligt. Nyckelord: Dans, dans i skolan, gymnasiesärskola, rörelse

The purpose of this study is to acquire knowledge about how interaction, participation and inclusion are affected by individual integration for three students in upper secondary education for pupils with learning disabilities. To be individually integrated means, in this case, that the students from compulsory school for children with learning disabilities are taking part in some of the programme-specific courses together with students from the regular upper secondary school. This study gets its inspiration from the ethnographic research approach, and uses passive observations together with interviews with students and their guardians as main methods to collect information. The school in question has not made any adjustments to make the programme-specific courses more adapted to the different needs, which is typical of integration. This study shows that the school presumes that the students with the help from the vocational teacher, but without any special needs educational help, themselves are to adapt to the conditions at the regular upper secondary school. This, together with the lack of special needs educational competence among the vocational teachers, led to a higher level of exclusion and an enhanced feeling of not being up to standard among the integrated students. The results also show that the integrated students maintain a strong wish to be included with the students attending the regular upper secondary school. However, the integrated students are only formally a part of the class, and the level of inclusion is dependent on how the regu- lar upper secondary school students behave and let them be a real part of the class. Similar to other studies about learning disabilities, this study also shows that the parents of the integrated students with learning disabilities tend to have a more positive appreciation of the social situation than both the regular upper secondary school students, as well as the integrat- ed ones. / Studiens syfte är att få kunskap om hur samspel, delaktighet och tillhörighet påverkas av individintegrering för tre elever inskrivna i gymnasiesärskolan. Att vara individintegrerad betyder i detta fall att eleverna från gymnasiesärskolan läser vissa karaktärskurser tillsammans med elever från ordinarie gymnasiet. Studien hämtar inspiration från den etnografiska forskningsansatsen och har passiva observationer samt intervjuer med elever och deras vårdnadshavare som huvudsaklig insamlingsmetod. Den aktuella skolan har inte gjort några anpassningar för att anpassa utbildningen till de varierande behov som är utmärkande för inkludering som princip. Denna studie visar att skolan förutsätter att eleverna med hjälp av yrkesläraren, men utan specialpedagogisk hjälp, själva ska anpassa sig efter de villkor som gäller på ordinarie gymnasiet. Detta, tillsammans med brister i den specialpedagogiska kompetensen bland yrkeslärarna, har istället bidragit till förstärkt utanförskap och en känsla av otillräcklighet hos de integrerade eleverna. Resultatet visar också att de integrerade eleverna har en stark önskan om att vara delaktiga med eleverna på ordinarie gymnasiet. Eleverna har dock endast en formell tillhörighet i klas- sen på ordinarie gymnasiet och är helt beroende av på vilket sätt övriga elever i klassen väljer att släppa in dem i klassgemenskapen. I linje med tidigare studier om funktionsnedsättningar, visar även denna studie att elevernas föräldrar tenderar att uppskatta den sociala situationen mer positivt än såväl elevernas klass- kamrater utan funktionsnedsättningar som eleverna själva.

I läroplanerna för grund- och grundsärskolan står att läsa om skolans uppdrag att låta varje elev finna sin unika egenart för att aktivt kunna ta del i samhället. Många lärare inom och utom särskolan bär på frågan om hur de ska möta elever med utvecklingsstörning på bästa sätt. Utifrån syftet att undersöka hur elever med utvecklingsstörning uttrycker sig kring bilden av sig själva och hur de ser på sina möjligheter att verka i samhället, samt genom arbetets frågeställning, söks efter hur elever med utvecklingsstörning beskriver bilden av sig själva och sig själva i relation till sin egen utvecklingsstörning, hur de beskriver samhällets syn på gruppen utvecklingsstörda samt hur de beskriver sin framtid som samhällsmedlemmar. Goffmans stigma-teori, tillsammans med Anonowskys KASAM, används som arbetets teoretiska ramverk.   Självbilden, hur du ser på och värderar dig själv, står i nära samklang med samtidens syn på människa och samhälle. Dels formas bilden av dig själv genom reflektion över det egna jaget, dels genom interaktion med omgivningen. Vi har alla olika förutsättningar med oss in i livet som underlättar eller försvårar processen att bygga en självbild som är hållbar och ger en rättvis spegling av vår identitet. En sådan förutsättning är att ha en intellektuell funktionsnedsättning, en utvecklingsstörning. Samhällets syn på personer med utvecklingsstörning har varierat genom tiderna. Uttryck som ”sinnesslö”, ”bildbar” och ”obildbar” säger mycket om hur en tidigare samtid såg på funktionsnedsättningen. Idag förs diskussioner kring begreppet ”utvecklingsstörning”, vilka värderingar som ligger bakom och vad begreppet signalerar i ett samhällsperspektiv.   Denna fallstudie bygger på en kvalitativ metod som gett möjlighet att lyfta fram nyanser, samband och underliggande värderingar. Via semistrukturerade intervjuer beskriver fyra respondenter från gymnasiesärskolan synen på sig själva och andra. Den hermeneutiska ansatsen innebär tolkning och förståelse av beskrivningar av självbild och hur den formats i skolkontexten.   Särskoleklassen beskrivs som en trygg plats för lärande och byggande av vänskapsrelationer, en plats för tillhörighet och sammanhang. Tydligt blir ändå att alla fyra respondenter är medvetna om den samhälleliga stigmatisering som funktionsnedsättningen utvecklingsstörning bär på. Samtidigt är det en ljus framtidsyn, ett vanliggörande, som målas upp av respondenterna där banden till föräldrar blir allt vagare och där önskan finns om en egen bostad, familj, barn och arbete.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om personals uppfattningar av och arbete med skolbloggen i en grundsärskola med inriktning ämnesområde. Studien synliggör mönster, metoder och förhållningssätt som främjar elever med medel, måttlig och grav utvecklingsstörning till delaktighet i producering av skolbloggar. Bakgrunden till studiens inriktning utgår från egna erfarenheter och diskussioner med kurskollegor kring skolbloggens syfte och betydelse för elever inom grundsärskola. Vidare grundar sig studien på litteratur, tidigare nationell, internationell forskning samt teoretiska begrepp om delaktighet. De teoretiska begreppen som var grund för studien var Harts (1992) delaktighetsstege samt Szönyi och Söderqvist Dunkers (2015) delaktighetsmodell. Studien byggdes upp utifrån från kvalitativa metoder och bildade sedan ett frågeformulär som respondenterna fyllde i. Studien visar att det finns svårigheter för elever inom särskolan med inriktning ämnesområden att bli inkluderade och delaktiga i skolbloggen. Svårigheterna genomsyrar de tre frågeställningarna och får stöd av litteratur och forskning som berör delaktighetens komplexitet för särskolan. Det som styr skolbloggarnas syfte, personalens etiska ställningstagande och elevernas faktiska medverkan för producering av skolbloggar är personalens individuella och gemensamma förutsättningar för att förstå relevansen i etik och makt gentemot elever. / The purpose of this study is to contribute with knowledge of about how teachers and other staff in the schools experience and use school blogs in classes where children has learning disabilities. The study clarifies patterns, methods and approaches which promotes the participation of students with different degrees of disability in the development of the school blog. The background for the study is based on my own experiences from working with children with disabilities and their school blogs and from discussions with university colleagues. Further impact of the study is based on literature, national and international science and theoretical concepts of participation. The theoretical concepts that were included in the study was Harts (1992) participation ladder and Szönyi and Söderqvist Dunkers (2015) participation model. The study contained a questionnaire that was developed to enable qualitative analyses. The result revealed that the pupils possibility to participate in the production of the school blogg was depending on the school workers ability to handle authority and ethics. The results and previous research also shows that school blogs needs to have support from the school administration so that schools has common prerequisites for school blogs. When common prerequisites was used pupils were more involved in the school blog development.

Este trabalho faz uma análise sobre o envolvimento, desde o início da confessionalidade luterana, com a educação escolar das crianças em Angola. A primeira parte faz uma abordagem educacional das crianças sob princípio da cultura e tradição dos povos Bantu em Angola. Esta parte inclui a gestação, a infância, a adolescência, e os ritos de passagem para meninas e meninos. A implantação da Igreja em Angola decorre em simultâneo com a fixação do colonialismo. Por isso os planos da Educação da Igreja eram subordinados às pretensões do sistema colonial. A segunda parte analisa o quanto a Missão Evangélica Luterana em Angola valorizou a educação da criança, começando com a própria tradição luterana. Nesta parte fala-se alto a catequese desde a Reforma na Alemanha até ao surgimento da Igreja Luterana em Angola. Esta é a parte do trabalho que é emocionante no ponto de vista histórico. Porque traz à tona histórias de pessoas que morreram pela implantação da Igreja Luterana em Angola. Aqui percebe-se que o sistema colonial ofereceu ao povo angolano, principalmente àqueles que tinham como opção a confissão Luterana uma igreja, uma língua para o ensino escolar e prisão ou morte aos reticentes. A terceira e última parte fala da Igreja Evangélica Luterana de Angola, em sua relevância para a Educação escolar das crianças a partir da grande comissão de Jesus Cristo em Mateus 28.19-20. Aborda sobre a criança na Bíblia e as relações das crianças com a família moderna em Angola, mostrando o quanto a confessionalidade luterana valoriza a educação da criança e termina com o delineamento de um projecto educativo da IELA que é um desafio. O trabalho começa com uma introdução sucinta e encerra com uma conclusão sintética. / This work makes an analysis on involvement from the beginning of the Evangelical Lutheran confession with childrens education school in Angola. The first part makes an education approach of children, starting from the traditional and culture of Bantu people in Angola. This part includes gestation, childhood, adolescence and rites of passages for girls and boys. The implantation of the church in Angola elapses in simultaneous with the fixation of the colonialism system. Therefore the education plan of the church was subordinated under pretensions of colonialism system. The second part analysis how, the Evangelical Lutheran mission in Angola, valued the childrens school education. In this part, is spoken loudly about the catechism from the reform of the church in Germany until the appearance of the Lutheran Church in Angola. This is, also, a part of the work that is touching in the historical point of view, because it brings to the unstressed histories of people, that were arrested and another died because of the implantation of the Lutheran Church in Angola. It is noticed that the colonial system offered to the Angolan people mainly to those that had as eclesial option the Lutheran confession a church, a language for teaching and prison or death for the reticent. The third part and the last one speeches on the evangelical Lutheran church of Angola in its relevance for childrens education. It is showing that Christian Education starts from Jesus Christs Great Commission in Mathew 28.19-20. It approaches on the children in the Bible, the childs relationships with the modern family in Angola, showing how the Lutheran confession values the childrens school education and finishing with a proposal of an education project of IELA that is a challenge. The work starts with a brief introduction and ends with a synthetic conclusion.

Det är som lärare i grundsärskolan och som blivande speciallärare en utmaning att få alla elever att känna sig delaktiga i sitt lärande och sin lärprocess samt att ge eleverna inflytande över sin utbildning. Att synliggöra kunskapsmålen i undervisningen så det blir betydelsefullt och begripligt är en aktuell fråga i arbetet med grundsärskoleelever.  Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning i grundsärskolan genom att studera några speciallärares upplevelser av elevernas lärprocess och måluppfyllelse. Studien utgår då från en fenomenologisk ansats. Våra frågeställningar är vilka faktorer som påverkar elevers måluppfyllelse? Hur synliggör lärare elevers kunskapsmål för eleven? Hur gör lärare för att elever ska bli delaktiga i sin lärprocess?  För insamling av empirin användes kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Studien är analyserad utifrån ett salutogent perspektiv och som teori har KASAM, Känsla Av SAMmanhang använts (Antonovsky, 2005). KASAM handlar i undervisningssammanhang om att eleven ska känna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sin lärprocess och sitt lärande. Studiens resultat visar att när elevernas mål ska synliggöras och de ska bli delaktiga i sina lärprocesser är tydlighet en framgångsfaktor. Även att som lärare vara bekräftande, uppmuntrande och att få eleverna aktiva är faktorer som påverkar positivt. Lärarna visualiserar målen på olika sätt men det har inte framkommit att de genomgående använder någon specifik modell eller metod samt om de visualiserade målen är begripliga och hanterbara. I intervjuerna påtalar flera av lärarna att de vill ha ett system eller en modell för att kunna få eleverna mer delaktiga i sina lärprocesser och i sina kunskapsmål samt som stöd för bedömning. / As a teacher in Compulsory school for children with intellectual disabilities and as a future special teacher, it is a challenge to make all students involved in their learning and their learning process and to give the students influence over their education. Making the knowledge goals visible so it becomes meaningful and understandable is a current issue in the work with special school students. The purpose of the study is to contribute with knowledge about teaching in Compulsory school for children with intellectual disabilities by studying some special teachers' experiences of the students' learning process and goal fulfillment. Our question statements are what factors affect students' goal fulfillment? How do teachers make knowledge goals visible to students? How do teachers get students involved in their learning process? The study has a phenomenological approach, qualitative methods were used through observations and interviews. The study is analyzed from a salutogenic perspective and as a theory, SOC, Sense of Coherence has been used (Antonovsky, 2005). In a teaching context, SOC is about the student feeling comprehensibility, manageability and meaningfulness in their learning process and learning. The results of the study show that clarity when it comes to making goals visible and making students involved in their learning processes is a success factor. As a teacher, being affirmative, encouraging and getting students active are also factors that have a positive effect. The teachers visualize the goals in different ways, but it has not emerged that they consistently use any specific model or method and whether the visualized goals are comprehensible and manageable. Several of the teachers says in the interviews that they want a system or a model to use to get the students more involved in their learning process and in their knowledge goals.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur studenter, i speciallärarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning, upplever handledningen under sin VFU. Dessutom syftar studien till att få en bild av hur yrkesverksamma speciallärare, i särskolan, ser på samarbetet med högskolan samt få deras syn på handledning av blivande speciallärare. Som metod har en enkätstudie med blivande speciallärare och en intervjustudie med fem verksamma speciallärare på särskolan genomförts. Analysförfarandet utgår från hermeneutisk fenomenologisk ansats med fokus på relationell pedagogik. Analysen utgår från frågorna hur och vad studenterna och intervjupersonerna säger om handledning och samarbete.Resultatet visar att tid till reflektion och bemötande är två viktiga faktorer i handledning. Det har också framkommit att samarbetet kan utvecklas genom att högskolan ger tydligare direktiv gällande mål för studenters VFU och att högskolan får tillgång att forska i skolans verksamhet. Speciallärarna i verksamheten vill få ta del av ny forskning och fortbildning i ett samarbete. Kunskap om speciallärarprofessionen är viktig och när det gäller studenter som läser till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning är fördjupade kunskaper om barn på tidig utvecklingsnivå något som behöver utvecklas. En ny yrkesprofession, nämligen förstelärare, är en grupp som eventuellt skulle kunna ha handledning som del i uppdraget, eftersom tre av fem intervjupersoner redan har det uppdraget och är dessutom intresserade av att handleda studenter.Det finns potentiella utvecklingsområden inom VFU i speciallärarutbildningen, inriktning utvecklingsstörning, där kunskap från denna studie kan bidra med att höja kvalitén på VFU:n i speciallärarutbildningen samt att utveckla och sprida kunskap om handledning i VFU, det vill säga hur yrkesteoretisk handledning som studenten möter på sin VFU bör se ut, såväl som vikten av samarbete mellan högskola och särskola. Mer forskning behövs. / The purpose of this study is to make visible how the students, in the special education teacher training program, focusing on intellectual disability, and experience supervision during their “working integration learning” (WIL). In addition, the study aims to get a picture of cooperation between the University and supervising teachers in school for children with intellectual disabilities as well as their views on the supervising of students. The methods employed were a questionnaire with the preparing special education teachers and interviews with five special education teachers at the school who took responsibility for supervision. The analysis upon the theoretical traditions of hermeneutist phenomenology with focus on relational pedagogy with an emphasis on what students and interviewed teachers say about supervision and cooperation.The results show that more time for reflection and a good treatment from the supervisor are two important factors in supervising preparing special educators. It also emerged that cooperation can be improved if the university provides clearer direction regarding goals for the students during WIL and the university provides access for prospective teachers to do research for science lessons. Special education teachers in the school for children with intellectual disabilities want to explore new research and training in a new partnership. Knowledge of the special education teaching profession is important and when it comes to students studying special education with an emphasis in intellectual disabilities, they need to acquire a deeper knowledge of children at early stages of development. An emerging position in schools is the head teacher or “first” teacher who might have supervision of preparing teachers assigned as a part of their job description. Three of the five teachers interviewed have supervision as a part of their work assignment and are interested in supervising preparing students.There are potential growth areas within the special education teachers regarding WIL, focusing children with intellectual disabilities, where the knowledge from this study may help to raise the quality of the WIL, and to develop and disseminate knowledge about supervision in the WIL as well as the importance of cooperation between universities and special schools. More research needs.