Statligt arbetsledarskap och chefskaps skall utövas av individer som är bäst lämpade för uppgifterna. Enligt Regeringsformen skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Med stöd av bestämmelserna i förvaltningslagen är myndigheter inte skyldiga att motivera ett anställningsbeslut. Varje år överklagas drygt hundratalet ärenden av enskilda som är missnöjda med anställningsbeslutet. Syftet med detta arbete är att skildra vad kriterierna saklig grund såsom förtjänst och skicklighet är vid statlig anställning. Ett ytterligare syfte är att visa hur myndigheter, regeringen och domstolen tillämpar de nämnda kriterierna. Dessutom avser uppsatsen att svara på om kriteriet endast sakliga grunder beaktas av det allmänna vid tillsättning av statliga tjänster. Undersökningen kännetecknas av en traditionell rättsvetenskaplig metod. Två regeringsärenden ligger till grund för analys och slutsatser. En slutledning är att myndigheter och regeringen inte antecknar uppgifter enligt kraven i förvaltningslagen. Andra slutsatser är att Arbetsdomstolens meritvärderingsprinciper inte alltid följs i fråga om värdering av utbildning, arbetslivs- och yrkeserfarenhet samt personliga egenskaper. Det torde också kunna dras den slutsatsen att myndigheterna och regeringen inte fäster avseende endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet när de fattar beslut om tillsättning av statlig tjänst. Sammanfattningsvis bör det, enligt författarens uppfattning, ställas högre krav på dokumentation och utredning vid myndigheternas handläggning av anställningsärenden. Detta för att arbetsledarskapet och chefskapet inom statliga myndigheter skall utövas av individer som är bäst lämpade för uppgiften och tillsättningen i högre grad skall uppfylla kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet.

The main purpose of this study is to identify and compare classical pianists´ understanding of sight-reading. Six pianists were interviewed, four professionals and two students. All of them concidered good sight-reading ability to be an advantage, especially when rehearsing, but most important is to be a good musician performing music thoroughly gone through.

The 2001 campaign in Afghanistan where precision airpower and special operation forces alongside indigenous allies were used to topple the Talibans has brought debaters to argue whether it was a revolution of warfare or a fluke. Stephen Biddle has argued that this Afghan Model is deeply dependent on the indigenous ally being at least as skilled as its enemy. Ten years later, a similar concept was used in Libya to overthrow the Gaddafi-regime. This paper examines and compares the skill of the rebels and the regime forces fighting on the ground in Libya, in order to test Biddle’s Afghan Model theory. Hence, the purpose for this study is to broaden the understanding as to when and how often the Afghan Model may be used. Initially, rebels demonstrated low levels of tactical skill in comparison to regime forces. However, rebels gradually improved their skills and by the end of the fighting, months later the skill gap had been reduced considerably. Without drawing a definite conclusion, the analysis indicates, that skill of the indigenous ally in order for the Afghan Model to work is of importance, however not to the same degree as presented by Biddle.

Motivation är ett mycket diskuterat problem i moderna språk undervisning. Hur motiverar man eleverna blir en besvärlig fråga hos alla moderna språklärare. Det här arbetet syftar till att ta reda på hur problem/relationsorienterade temaarbeten motiverar elevernas lärande teoretiskt och hur det ser ut i praktik när det gäller moderna språk undervisning. Teoretiska stöd kommer från Vygotskijs och Piagets teorier om lärande och utveckling i sociokulturellt perspektiv, och tidigare forskningar om temaarbete och motivation från olika pedagoger undersöks för att inspirera valet av tema i mitt arbete. Genom intervjuer samlade jag elevernas åsikter om och olika moderna språklärares erfarenheter och reflektioner kring problem/relationsorienterade temaarbete. Med hjälp av observation av en lektion jämförde jag lärarnas beskrivningar med praktiska situationen av undersökningsfenomenet. Undersökningen visar att problem/relationsorienterade temaarbete kan stärka elevernas motivation i varierande grad. Många pedagoger har lyckats med att nå deras pedagogiskt mål med sina satsningar på temaarbete. Samtidigt innebär temaarbete också högre krav på undervisande lärarna. De förväntas vara pedagogiskt skickliga. Dessutom bör de ha ett tydligt ledarskap när det gäller att planera och strukturera undervisning. De förväntas också kunna samspela med och leda eleverna. Praktik kan skilja sig från teorin, som när lärarens väl planerade temaarbete bryts ibland av elevernas passiva beteende eller motstånd på grund av brist på kunskaper. Därför är det viktigt för läraren att ta reda på orsaker varför de omotiverade eleverna inte sköter sig i lektionen och sen göra lärande främjande anpassningar för dem. I slutet av arbetet diskuteras också möjliga framtida undersökningar kring frågorna t.ex.: hur ska läraren hitta ett individuellt anpassade tema för varje elev, kan mer kunskaper i ett område främja ens förståelse i ämnet? I så fall, hur ska elevernas kunskap i målspråket bedömas?

Denna studie handlar om pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning. Den handlar också om vad som stödjer handledare inom ramen för deras organisation, samt om vilka effekter detta stöd får för handledarnas utvecklande av pedagogisk skicklighet. För att besvara studiens forskningsfrågor har tio doktorandhandledare inom vårdvetenskap intervjuats. Aktör-nätverksteori står som teoretisk referensram och har även använts i analysen tillsammans med tematisk analys. I resultatets första del beskrivs pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning utifrån fyra teman: ”Att stödja processen mot självständighet”; ”Att skapa en vårdande relation”; ”Att kombinera kunskaper och färdigheter”; samt ”Att vara flexibel i mötet med unik doktorand”. I resultatets andra del framkommer de aktörer respondenterna tog upp som ett stöd för att utveckla pedagogisk skicklighet, vilka är både formella och informella initiativ. Resultatet beskriver hur de olika stöden är lagt upp enligt studiens respondenter, samt vilka effekter de anser detta får på deras pedagogiska skicklighet.

The Teacher’s Skills – Liberal Education and Reflected Experience is a case study of the practical skills of teachers, in which the responsible action is central. This is an action which, while informed by science, cannot be fully determined by it, since the circumstances that relate to the interaction between teacher and students cannot always be fully predicted. With Liberal Education, reflection on experience, and trained intuition, the teacher bridges the gap between scientific knowledge and the unforeseen and immediate demands of the situation. The role of Liberal Education in this ambition cannot be overestimated. To be a part of such a practice is to dedicate one’s life to a struggle with language. Therefore, insights into the theory of knowledge and the philosophy of language, as well as analogies with literature and other professional fields, help us examine the glasses through which we observe and interpret reality in order gain greater knowledge. It is in the reflective dialogue, where we meet others with whom we are not always in agreement, that we can see ourselves, our knowledge and our prejudices. The interpretation and re-interpretation of our experience in the light of the experience of others is the bridge across which we can escape from our imprisonment on the island of convenience. Once the teacher has developed a consistency in his actions, his skills can be acknowledged. When these skills are raised to the level of a style, they become an art. The main purpose of this case study is to describe the teacher’s skills; how it can be developed, and the conditions required for its assessment. A possible assumption is that reflection on our own experience and the experience of others can give us insights into ourselves, an essential prerequisite to striking the spark that motivates the investment of time and resources in the development of one’s skills as a teacher / QC 20100706

Varför lyckas vissa underlägsna aktörer segra mot betydligt starkare motståndare i krig? En klassisk förklaring är att svaga vinner genom långdragna gerillakrig. Forskningen har dock svårt att förklara varför underlägsna vinner korta krig och vad som är skillnaden mellan svaga som vinner korta respektive långa krig.  Syftet med denna studie är att utveckla och pröva en teori som kan förklara varför svaga aktörer når framgång i både korta och långa krig. Forskningsfrågorna besvaras genom en hypotetisk-deduktiv teoriprövande fallstudie av Libanonkriget 2006 och Vietnamkriget 1965–1973.  Analysen visar att svaga aktörer som kombinerar adekvat fysisk kapacitet med både stark vilja att strida och hög militär skicklighet utsätter den starka aktören för ett så pass svårt militärt dilemma att denne efterhand väljer att avsluta kriget. Slutsatsen är att kombinationen av rätt fysisk kapacitet, stark vilja att strida och hög militär skicklighet är en förutsättning för att svaga aktörer ska nå framgång i kontinentala styrkeasymmetriska krig. Studien visar även att det är samma övergripande mekanismer som bidrar till att svaga aktörer når framgång i både korta och långa krig, men att det är de specifika detaljerna inom respektive del som utgör skillnaden.

Abstract The early years as a project manager are full of dangers and there is high risk of getting scars that follow you throughout your career and life. This thesis is a first step to study political astuteness in the project management context. Experienced project managers have been interviewed and shared their perceptions of political astuteness in their role as project manager. The results are presented in four main themes; “The Character of Political Astuteness in Project Management Context”, “The Dirty Tricks”, “The Politically Astute Project Manager”, “The Street Smart Project Manager: Use the Force-The Sensing”. The first main finding is that the results of this study are aligned with previous research around political astuteness in public service manager context, and existing frameworks could be applied in future research. The second is that results show similarities with the phenomenon street smart and further research could make contributions when developing future individual baselines in professional project management organisations. The third is the findings around intuition and sensing which is not explored and can have great value for future development of project management if investigated further. The fourth is that diverse, complex, and multicultural context is perceived as the main source for development of political astuteness for project managers. Keywords: Project Management, Political Astuteness, Political Skill, Street Smart / Sammandrag De tidiga åren som projektledare är fulla av faror och det är stor risk att få ärr som följer dig genom hela din karriär och ditt liv. Detta examensarbete är ett första steg för att studera politisk skicklighet i projektledningssammanhang. Erfarna projektledare har intervjuats och delat med sig av sina uppfattningar om politisk skicklighet i rollen som projektledare. Resultaten presenteras i fyra huvudteman; "Karaktären av Politisk Skicklighet I Projektledningskontext”, "De Fula Tricken", "Den Politiskt Skickliga Projektledaren", "Den Street Smarta Projektledaren: Använd kraften - Kännandet". Det första huvudsakliga fyndet är att resultaten av denna studie är i linje med tidigare forskning kring politisk skicklighet i offentlig förvaltningskontext, och befintliga ramverk skulle kunna tillämpas i framtida forskning. Den andra är att resultaten visar likheter med fenomenet street smart och ytterligare forskning kan ge bidrag när man utvecklar framtida individuella baslinjer i professionella projektledningsorganisationer. Det tredje är fyndet kring intuition och känsla som inte är utforskat och kan ha stort värde för framtida utveckling av projektledning om det undersöks vidare. Den fjärde är att mångsidiga, komplexa och mångkulturella sammanhang uppfattas som den främsta källan till utveckling av politisk skicklighet för projektledare. Nyckelord: Projektledning, Politisk skicklighet, Politiska färdigheter, Street smart

This study examines the impact of forewarning video game players about the difficulty level. The intention behind this is to ascertain whether or not there are effects from doing so and to explore what kind of implications they might have. The data collection was achieved by allowing participants to play three consecutive levels in a video game. The difficulty of the task was measured using the NASA Task Load Index (NASA-TLX) and the completion time of the levels. The data analysis showed that there is an effect on the players’ feeling of workload when forewarned about the difficulty level in a video game. We highlight implications that our data can have when designing games, things designers might have to keep in mind, and we compare our findings with what other studies have found relating to research into difficulty. / Den här studien undersöker effekten av att förvarna spelare av digitala spel om svårighetsgraden. Avsikten bakom detta är att ta reda på om det finns effekter av att göra det eller inte och att undersöka vilken typ av implikationer det kan ha. Datainsamlingen åstadkoms genom att låta varje deltagare spela tre konsekutiva banor i ett digitalt spel. Den upplevda svårighetsgraden mättes med hjälp av NASA Task Load Index (NASA-TLX) och tiden det tog att klara banorna. Dataanalysen visade att det finns en effekt på spelarnas känsla av arbetsbelastning när de förvarnas om svårighetsgraden i ett digitalt spel. Vi lyfter fram implikationer som vår data kan ha när man designar spel, saker som designers kan behöva tänka på, och vi jämför våra resultat med vad andra studier har funnit rörande forskning om svårighetsgrad.

Syftet med denna självständiga vetenskapliga uppsats är att undersöka, kritisk granska och reflektera över mitt samt mina förskollärarkollegors bemötande, handlande och agerande i rutin- och regelstyrda situationer i form av samlingar. Essäformen som metod har hjälp mig att undersöka och förstå vilka praktiska kunskaper som förskollärare skulle behöva för att kunna handla klokt och ta ”rätt” beslut gällande det enskilda barnet. Genom min berättelse samt genomförda deltagande observationer har jag kommit fram till att det är viktigt att kunna se, bemöta och stötta varje enskilt barn och dennes behov i komplexa situationer. Utgångspunkten i min uppsats är det enskilda barnet som har rätt att känna sig trygg, sedd, lyssnad på, förstådd och bekräftad. Därför har jag lagt stor vikt på förskollärarens, som professionsbärare, handlande och ansvarstagande. Jag har även kritisk granskat och ifrågasatt mitt och mina kollegors förhållningssätt till de rutinerna och reglerna som vi själva har skapat i åtanke av att bland annat bemöta och stötta barn som har andra förutsättningar och att kunna tillgodose deras behov. All litteratur och olika teoretiska perspektiv som jag har använt mig utav i mina undersökningar har hjälp mig att hitta nya perspektiv för att förstå mig, mina kollegor men framförallt det enskilda barnet och dennes behov.