Enligt styrdokumenten är det lärarens ansvar att få varje elev att känna sig trygg. Syftet är att genom fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 2-3 visa faktorer som kan innebära trygghet respektive otrygghet på en skolgård. Avsikten är att härigenom identifiera faktorer som påverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill också undersöka om det finns särskilda områden som utgör potentiella riskzoner för eleverna.   Vi började med att göra en pilotstudie som testade frågorna. Därefter genomfördes intervjuer med elever i årskurs 4-5. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fokusgruppintervjuer. Det genomfördes fem stycken fokusgruppintervjuer med fem elever vid varje intervju.   Vårt resultat visar upp flera faktorer som eleverna antingen upplevde som skapande av trygghet eller av otrygghet. De faktorer som angavs som bidragande till trygghet var bekräftelse ifrån kompisar, att lek skapar gemenskap, skolgårdens storlek, utrymme för lek, tillgång till lekmaterial, frihet i att kunna välja aktivitet och lärarnas närvaro. Faktorer som bidrog till otrygghet var bråk, utanförskap, fordonstrafik och lärarnas frånvaro. Resultat visar också på var det existerar potentiella riskzoner för elever. Slutligen dras det slutsatser om hur trygghet är bundet till det sociala samspelet och en kategorisering av elevutsagor ifrån helt trygg till otrygg görs.   I diskussionen reflekterar vi kring den valda metoden. Därefter diskuteras resultatet och litteraturen i förhållande till den problematik som kan uppstå när man arbetar med olika elever. Även det sociala samspelets positiva fördelar och utanförskapets nackdelar diskuteras samt de pedagogiska implikationer som berör kompisrelationer och konfliktlösning. Slutligen ges förslag på vidare forskning. / According to the steering documents it is the teacher's responsibility to make every student feel safe. The aim is that through interviews with students in grades 2-3 from the focus groups show the factors that can provide security and insecurity in a schoolyard, in order to provide identifying factors that affect students' perception of security and insecurity. We also want to examine whether there are specific areas that constitute potential risk zones for students.   We began by doing a pilot study to test the questions. Subsequently we conducted interviews with students in grades 4-5. We have used a qualitative approach with focus interviews. Five focus interviews with five students at each interview were performed.   Our results show several factors that students either felt created security or insecurity. The factors identified as contributing to security was confirmation from friends, the game creates community, the size of the schoolyard and space for play, access to playmaterial, freedom to choose the activity and the teachers' presence. Factors that contributed to the insecurity was a fight, exclusion, vehicular and teachers' absence. Results also show where there is potential danger zones for students. Finally, the conclusions drawn about how security is tied to social interaction and a categorization of student statements from entirely safe to precarious was made.   In the discussion we reflect on the method chosen. Then discussed the results and the literature in relation to the problems that can arise when working with different students. Although the social interaction positive advantages and disadvantages discussed utanförskapets and the pedagogical implications affecting friend relations and conflict resolution. Finally, suggestions for further research.

Aim and research questions The aim of the study was to examine pupils’ physical activity on schoolyards in northern Stockholm’s surrounding municipalities, based on the schoolyards’ design regarding supply of spaces, material, equipment and gender. The research questions were: 1. Was there any association between how well spaces, materials and equipment were represented in the schoolyards and pupils’ physical activity during recess? If so, how did the association come to expression? 2. Did the results differ from the previous question, regarding gender? If so, how did the difference come to expression? Method A total of 122 second grade pupils, from six schools, in northern Stockholm’s surrounding municipalities participated. A systematic observation was the basis for the categorisation of the schoolyards. The schoolyards were categorised in adequate facilities and inadequate facilities. Questionnaires were distributed to the pupils’ guardians in order to identify the pupils’ socioeconomic status and everyday physical activity. Measurement of the pupils’ physical activity was done by equipping the pupils with pedometers during a morning recess. Results The results showed that girls on schoolyards with adequate facilities were more physically active than girls on schoolyards with inadequate facilities (p<0.05). No significant results on the matter were found regarding the boys. The boys in the study were more physically active than the girls during the morning recess (p <0.05). The results could not reveal that any factor in the schoolyard was more important than any other. The results also showed that the only pupils who took less than 31 steps / min were based on schoolyards with adequate facilities. Conclusion The study shows that increased supply of equipment and surfaces may well be an important aspect in order to stimulate a bigger number of girls to be physically active during recess. There are, however, pupils who are physically inactive during recess, despite a variety of surfaces and equipment available on the schoolyard. We believe it to be of utmost importance, to stimulate this group of pupils to be more physically active during recess. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka elevers fysiska aktivitet på skolgårdar i Stockholms norra kranskommuner, utifrån skolgårdarnas utformning gällande ytor, material, utrustning och kön. Frågeställningarna var följande: 1. Fanns det något samband mellan hur väl ytor, material och utrustning representerades på skolgårdarna och elevernas fysiska aktivitet under rast? Hur yttrade sig i så fall sambandet? 2. Skiljde sig resultaten i föregående frågeställning något gällande kön? Hur yttrade sig skillnaderna i så fall? Metod Sammanlagt deltog 122 elever i årskurs två, från sex skolor, i Stockholms norra kranskommuner. En systematisk observation av skolgårdarnas utformning låg till grund för en kategorisering av skolgårdarna. Skolgårdarna delades in i de två kategorierna tillräckliga faciliteter och otillräckliga faciliteter. Enkäter delades ut till elevernas målsmän med syftet att kartlägga elevernas socioekonomiska status samt fritidsaktiviteter. Mätning av elevernas fysiska aktivitet skedde genom att eleverna utrustades med stegräknare under en förmiddagsrast. Resultat Resultaten visade att flickor på skolgårdar med tillräckliga faciliteter rörde sig mer än flickor på skolgårdar med otillräckliga faciliteter (p<0,05). Bland pojkar fanns inga signifikanta resultat. Pojkarna i studien rörde sig mer än flickorna på rasten (p<0,05). Resultaten kunde inte visa på att någon faktor på skolgården var viktigare än någon annan. Resultaten visade även att de enda elever som tog mindre än 31 steg/min fanns på skolgårdar med tillräckliga faciliteter. Slutsats Studien visar att ökat utbud av utrustning och ytor kan vara en väg att gå för att stimulera fler flickor till fysisk aktivitet på rasterna. Det finns dock elever som är fysiskt inaktiva på rasten, trots att utbud av ytor och utrustning finns på skolgårdarna. Det är framförallt den gruppen elever vi anser behöver stimuleras att röra sig mer.

I denna studie undersöker vi barns aktiviteter på skolgården under raster samt om skolgårdens utformning kan påverka barnens val av aktiviteter. Vi har valt att göra denna studie utifrån ett genusperspektiv. Tillvägagångssättet för insamlingen av empirin utgjordes av en fallstudie som innehöll en observation på en skolgård. Resultatet i denna studie visar hur/vad/var pojkar och flickor är aktiva på skolgården. Resultatet pekar på skillnader mellan yngre och äldre barn. I de yngre åldrarna tycks aktivitetsvalen mellan pojkar och flickor vara relativt liknande, samt att barnen utan problem kan interagera och leka tillsammans i könsblandade konstellationer. Samtidigt visar studien att mellanstadiebarnens val av aktiviteter skiljs åt mellan pojkar och flickor i större utsträckning än för barnen på lågstadiet. Resultatet visar att barnen i mellanstadieåldern sällan leker könsblandat. Studiens resultat är baserat ur ett grupperspektiv och inte på individnivå, vi vill påpeka att det fanns pojkar och flickor i både låg- och mellanstadiet som stod utanför resultatets slutsats. Resultatet bekräftar de tydliga könsmönstren som råder i dagens samhälle med få undantag. Dessa undantag pekar på enskilda individer som medvetet eller omedveten väljer att bryta klassiska könsmönster i aktiviteter och lekar. I diskussionen kommer vi fram till att det råder klassiska stereotypa könsmönster i lekar och aktiviteter på skolgården. Pojkar och flickor på X-skolan verkar hålla sig till den genusmall som råder i samhället, exempelvis verkar mellanstadieflickorna inte vara beredd att genom leken offra den ”bild” av vad femininitet är. Istället ägnar flickorna sig åt stillasittande aktiviteter som passar den feminina mallen bättre.

<p>Enligt styrdokumenten är det lärarens ansvar att få varje elev att känna sig trygg. Syftet är att genom fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 2-3 visa faktorer som kan innebära trygghet respektive otrygghet på en skolgård. Avsikten är att härigenom identifiera faktorer som påverkar elevers upplevelser av trygghet respektive otrygghet. Vi vill också undersöka om det finns särskilda områden som utgör potentiella riskzoner för eleverna.</p><p> </p><p>Vi började med att göra en pilotstudie som testade frågorna. Därefter genomfördes intervjuer med elever i årskurs 4-5. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med fokusgruppintervjuer. Det genomfördes fem stycken fokusgruppintervjuer med fem elever vid varje intervju.</p><p> </p><p>Vårt resultat visar upp flera faktorer som eleverna antingen upplevde som skapande av trygghet eller av otrygghet. De faktorer som angavs som bidragande till trygghet var bekräftelse ifrån kompisar, att lek skapar gemenskap, skolgårdens storlek, utrymme för lek, tillgång till lekmaterial, frihet i att kunna välja aktivitet och lärarnas närvaro. Faktorer som bidrog till otrygghet var bråk, utanförskap, fordonstrafik och lärarnas frånvaro. Resultat visar också på var det existerar potentiella riskzoner för elever. Slutligen dras det slutsatser om hur trygghet är bundet till det sociala samspelet och en kategorisering av elevutsagor ifrån helt trygg till otrygg görs.</p><p> </p><p>I diskussionen reflekterar vi kring den valda metoden. Därefter diskuteras resultatet och litteraturen i förhållande till den problematik som kan uppstå när man arbetar med olika elever. Även det sociala samspelets positiva fördelar och utanförskapets nackdelar diskuteras samt de pedagogiska implikationer som berör kompisrelationer och konfliktlösning. Slutligen ges förslag på vidare forskning.</p><p> </p> / <p>According to the steering documents it is the teacher's responsibility to make every student feel safe. The aim is that through interviews with students in grades 2-3 from the focus groups show the factors that can provide security and insecurity in a schoolyard, in order to provide identifying factors that affect students' perception of security and insecurity. We also want to examine whether there are specific areas that constitute potential risk zones for students.</p><p> </p><p>We began by doing a pilot study to test the questions. Subsequently we conducted interviews with students in grades 4-5. We have used a qualitative approach with focus interviews. Five focus interviews with five students at each interview were performed.</p><p> </p><p>Our results show several factors that students either felt created security or insecurity. The factors identified as contributing to security was confirmation from friends, the game creates community, the size of the schoolyard and space for play, access to playmaterial, freedom to choose the activity and the teachers' presence. Factors that contributed to the insecurity was a fight, exclusion, vehicular and teachers' absence. Results also show where there is potential danger zones for students. Finally, the conclusions drawn about how security is tied to social interaction and a categorization of student statements from entirely safe to precarious was made.</p><p> </p><p>In the discussion we reflect on the method chosen. Then discussed the results and the literature in relation to the problems that can arise when working with different students. Although the social interaction positive advantages and disadvantages discussed utanförskapets and the pedagogical implications affecting friend relations and conflict resolution. Finally, suggestions for further research.</p>

Denna studies syfte är att beskriva elevers och pedagogers uppfattningar om den sociala interaktionen i rastmiljöer vid två skolor. Denna studie har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Studiens skribenter har valt att använda ostrukturerade- och semistrukturerande intervjuer som metod, för att undersöka elevernas och pedagogernas uppfattningar om den sociala interaktionen i rastmiljöerna. I resultatet har det framkommit att eleverna anser att trygghet är detsamma som att någonting är roligt, det är viktigt att ha kompisar, känna sig trygg på rasten och att det finns många vuxna ute på skolgården. Rastvädarna anser att utomhuspedagogiken är lika viktigt som lärandet i klassrummet. Rastvärdarna arbetar aktivt med inkludering och konflikthantering för att alla elever ska känna trygghet under rasten. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Inledning Läroplanen för grundskolan säger att eleverna skall erbjudas fysisk aktivitet, varje dag. På skolans raster som utgör ca 20% av elevernas skoldag får de möjlighet att röra på sig och umgås med sina vänner. Leken är ett bra verktyg för att lära nya saker, fostras och att skaffa sig social kompetens. Fritidsläraren kan använda sig av styrda lekar för att nå de sociala målen såsom att lära sig samarbeta, kunna följa regler samt lära sig lösa konflikter. Studien undersöker om organiserade rastaktiviteter kan påverka konfliktsituationerna på skolgården. Syfte Syftet med studien är att belysa om organiserade rastaktiviteter påverkar konfliktsituationerna ute på rasten. Metod Ett experiment med för och eftermätning genomfördes på två skolor under fem konsekutiva dagar i form av organiserade rastaktiviteter. Experimentgruppen fick en intervention på den längre rasten som innebar lärarledda aktiviteter. Kontrollgruppen hade ingen intervention. Eleverna i båda grupperna fyllde i en enkät som handlade om konflikter före och efter rasten. Som komplement till denna datainsamling genomfördes två semistrukturerade intervjuer med klasslärarna. Resultat Resultatet visar att organiserade rastaktiviteter under en vecka inte påverkar elevernas attityder till konflikter. De elever som var med i rastaktiviteterna upplever inte att de får mer hjälp att lösa konflikter än de eleverna som inte deltog. Det var heller ingen skillnad mellan grupperna i hur hög utsträckning de löser konflikter genom att prata med varandra.

This study treats with The significance and meaning of playing among children in the leisure centers. An overview presents some of the research concerning childrens play in schoolyards. Usual questions among researchers in the field: how does the schoolyard function as a room for play? What role does the staff play? Should you monitor free play, stimulate / initiate or participate yourself? How should the educator handle problems with exclusion and bullying? The study also contains an interview with three groups of children at a leisure center outside Stockholm. The children were between eight and eleven years old. The questions were semistructered and open. Following questions was asked to the children: What do the children play at the leisure center? How do the children perceive the staff's commitment? How does the schoolyard function as a room for play? The children gave a two-part view of the role ofthe educator.  The study finally discusses the requirement that you as a staff must evaluate the importance of playing, which places demands on planning and commitment at the same time as the educator must find his role as both supervisor and participant. / Denna studie syftar till att undersöka Lekens betydelse och specifikt på ett fritidshem i ett område utanför Stockholm.  Forskningen om barnens lek kretsar kring följande frågor: Vad leker barnen på fritidshemmet? Hur uppfattar barnen personalens engagemang? Hur fungerar skolgården som rum för lek? Ska de vuxna främja den fria leken där pedagogerna lämnar barnen själva att leka eller ska de ha ambitionen att styra lekarna med inslag av lärande? En övergripande fråga inom forskningen är just vilken roll pedagogen ska inta till barnens lek. Ska man övervakaden fria leken, stimulera/initiera eller delta själva? Hur ska pedagogen hantera problem vid exkludering och mobbning?  Resultatet redovisar intervjuer med tre grupper i åldern mellan åtta och elva år. Gruppintervjuerna var semistrukturerade och därmed öppna för följdfrågor. I resultatet visar barnen hur olika lekar fungerar. De ger samtidigt en tudelad uppfattning i synen på pedagogens roll. Dels var man positiv till att de plockade fram lekutrustning men ställde sig tveksamma till att de deltog i lekarna. Man var samtidigt kritisk till att det var vanligt att personalen var passiva under rasternas lek och ägnade sig åt mobilen eller samtalade med varandra.  I uppsatsen diskuteras slutligen kravet på att man som personal måste uppvärdera lekens betydelse vilket ställer krav på planering och engagemang samtidigt som pedagogen måste finna sin roll som både övervakare och deltagare.

AbstractGunnarsson, Katarina Ståhle (2011). Skolgården – inflytande och pedagogiska perspektiv. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra några elevers, lärares och politikers tankar och planer. Är de lika eller skiljer de sig åt vad gäller vistelsen på skolgården? Jag har genom kvalitativa intervjuer av elever, lärare och några av de som planerar skolgården samt observationer samlat in mitt empiriska material, detta har genomförts på en skola i södra Sverige. Min utgångspunkt har varit tidigare forskning och studier kring den fysiska utomhusmiljön på en skola. De teoretiker jag utgått från är Dewey och Vygotskij samt bland annat de Jong och Nordin-Hultman som tidigare forskare.Resultatet visar att eleverna beskriver och resonerar kring sin skolgård och användandet av den på ungefär samma sätt, oberoende av vilken grupp de tillhör eller hur gamla de är. Vad gäller lärarna så skiljer sig deras sätt att se på och använda sig av skolgården som pedagogisk miljö, även om vissa likheter förekommer. Av undersökningen framgår det tydligt att eleverna inte är delaktiga i skolgårdens utformning i någon större utsträckning. De blir tillfrågade endast via elev- och miljöråd om hur de vill att den kommande skolgården ska se ut, men elevernas svar synliggörs inte så i realiteten har eleverna inte något att säga till om vad gäller skolgården.Nyckelord: fysisk utemiljö, inflytande, pedagogisk miljö, skola, skolgård

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur några elever i skolår 1 upplever och uppfattar matematik utomhus och jämföra det med inomhus. Vi ville även se hur deras agerande skiljer sig åt i de olika miljöerna. Vi genomförde och observerade undervisningsförsök utomhus i närmiljön och inomhus i klassrummet. Vi intervjuade eleverna både före och efter undervisningsförsöken. Resultatet visade att eleverna i undersökningen hade fler positiva motiveringar till att vara utomhus än inomhus och samarbetet fungerade bättre utomhus. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att det fanns betydligt fler möjligheter än hinder med matematik utomhus.

Skolgården är den plats som barn dagligen använder och upplever. Det är en rättighet att få leka under rasterna och därför bör en god utemiljö alltid säkerställas för elevernas bästa, men på grund av otydligheter har krav för utformande av skolgårdar tidigare kunnat förbigås. Följaktligen publicerade Boverket år 2015 ”Allmänna Råd” i Plan- och bygglagen i syfte att stödja utformandet av goda utemiljöer för elever runt om i Sverige. Problemet är att många riktlinjer inte finns inskrivna i lagen och är på så sätt inte tvingande, vilket gör att man fortfarande kan undgå dem. På så sätt måste betydelsen av skolgårdars utformning etableras genom kunskap, medvetenhet och förståelse, så att en god utemiljö kan säkerställas.Uppsatsens syfte var att undersöka vilka fysiska faktorer i skolgårdens utformning som påverkar elevers aktivitet och lek, samt hur dessa faktorer skulle kunna kvalitetsbedömas. För att besvara detta studerade vi elevers interaktion med skolgårdars fysiska miljö och hur utformningen påverkar möjligheterna till aktivitet under rasterna. Genom observationer och intervjuer med elever, en pedagog och en rastvakt utförde vi en fallstudie på två skolgårdar i Malmö. Resultaten visade att de faktorer i utformningen som stöttar lek och fysisk aktivitet är bland annat tillräckligt stor yta för varje elev på skolgården, grönska och varierad topografi, tydliga rumsliga indelningar och tillgång på löst naturmaterial. I studien fann vi dessutom att det inte enbart är den fysiska miljön som inverkar på elevernas utan även sociala begränsningar från pedagoger, rastvärdar och föräldrar.Begränsning av elevernas lek och aktivitet i deras viktigaste rum har en hämmande effekt på deras utveckling. Genom att koppla ihop empiri med teori mynnade studien ut i en matris för bedömning av lekvärde på skolgårdar. Den kan användas för att säkerställa en god utemiljö vid utformning, bygglovsgivning och vidareutveckling av befintliga skolgårdar. / The schoolyard is an area that children use and experience daily. It is a fundamental right to play during the breaks; therefore, it is very important to provide good outdoor environments. But, previously it has been easy to avoid requirements that regulate the design of schoolyards due to ambiguities. Consequently, in 2015 Boverket (The National Board of Housing, Building and Planning) published general guidelines in Sweden's Planning and Building Act, in order to support the design and process of good outdoor environments for pupils in Sweden. The problem is that many requirements are not listed in the law, in that way they are not compulsory, which means that they still can be avoided. Thus, the importance of schoolyard designs must be established through knowledge, awareness and understanding, in order to ensure a good outdoor environment.The purpose of the study was to investigate what physical elements of a schoolyard affect play and activity of the pupils, and also how these elements could be evaluated. To answer this, we studied pupils’ interaction with the physical environment and how it affected the opportunities during the breaks. We made a case study of two schools in Malmö, which included observations and interviews with pupils, a teacher and a school hostess. The outcome was that play and activity were supported by the physical design such as sufficient area of the schoolyard for each pupil, green structures and a varied topography, distinguishable spaces and access to natural materials. The study also revealed that not only the physical environment affected the pupils, but it addition there were social restrictions from educators, school hostesses and parents.Limitation of pupils’ play and activity in their most important space has an inhibitory effect on their development. By connecting our empirical work with theory, the study led us to a template of evaluation to assess physical qualities of schoolyards. To ensure the best outdoor environment the template can be used while designing, giving construction permit or further developing existing schoolyards.