Detta är en vetenskaplig essä som undersöker relationen mellan risk och ansvarstagande när det kommer till barnens lek. Arbetet består av två dilemmatexter som vi författare själva upplevt och det är utifrån dessa berättelser som reflektionen utgår ifrån. Syftet med arbetet är att bredda vår förståelsehorisont när vi hamnar i liknande situationer. Vi kommer genom metoden vetenskaplig essä reflektera över våra självupplevda dilemman med hjälp av olika teorier och litteratur. Genom våra reflektioner kom vi fram till att det är våra värderingar som styr hur vi handlar när vi hamnar i en situation där vi behöver ta ställning gällande barnens risktagande kontra vårt ansvar att se till så att dem är trygga och säkra i skolan. / This is a scientific essay that examines the relationship between risk and responsibility when it comes to children's play. The work consists of two dilemma texts based on what we authors ourselves experienced and it is based on these stories from which the reflection is based. The purpose of the work is to broaden our understanding horizon when we end up in similar situations. Through the scientific essay we will reflect on our self-perceived dilemmas with the help of different theories and literature. Through our reflections, we realized that our values govern how we act when we end up in a situation where we need to take a stand on the children's risk-taking versus our responsibility to ensure that they are safe and secure at school.

Syftet med uppsatsen Den ”bråkiga” skolfotbollsplanen är att synliggöra och skapa kunskap om skolans fotbollsplan som plats och vilken roll den har i det sociala livet på skolgården. Uppsatsen visar att fotbollsplanen kan förstås som en pluralistisk och föränderlig plats. Vid olika tider möjliggörs eller begränsas konflikt, exkludering, hierarkier och identiteter bland barnen. Skola, pedagoger och barn är medskapare till vad planen ges för mening, där den mest framträdande uppfattningen är att den är bråkig. När platsen används som att den har en singulär fixerad mening är den som mest konfliktfylld och exkluderande. I kontrast kan olika aktiviteter pågå parallellt utan konflikt under perioder då fotbollsplanen ”stängs” och omskapas till ett mellanrum. Identiteter bland barnen förhandlas, skapas och omskapas i relation till fotbollsplanen och de sociala relationer och förväntningar som omger den. Genom hur fotbollsplanen organiseras av skolan regleras utrymme och umgänge på skolgården, vilket skapar säsonger i barnens sociala geografier.

The purpose of this bachelor thesis Leisure-time pedagogues physical positioning on the school playground from a gender perspective is to examine the interaction between the leisure-time pedagogues and pupils during school break activities and how their physical positions on the school playground, and the pedagogues’ gender, reduces or amplifies the current gender stereotypes. Previous research has indicated that the school’s pedagogues play a significant part in the development of the pupils’ identity. Pedagogues’ approach, treatment, interaction and expectations towards pupils’, along with the school playground’s layout, are of importance. This thesis uses gender theory based upon various feminist perspectives. These present relevant concepts such as gender order, feminism, “genderfication” and gender equality. The empirical data has been collected through three observations and three computer-aided interviews. The result has proven that the gender of the pedagogue plays a certain part in the interaction with the pupils. Popular sports such as football and basketball are preferred by boys and male pedagogues while softer activities without competitive elements are preferred by girls and some boys. Our interpretation is that there is some reinforcement of stereotypical gender patterns during the school break activities. We see a correlation between how pedagogues work at our observed schools and what other researchers have presented in their studies. / Syftet med den här uppsatsen är att utforska samspelet mellan fritidshemspersonalen och eleverna under rastverksamheten, hur de placerar sig fysiskt på skolgården och om pedagogens kön kan försvaga eller förstärka könsmönster. Tidigare forskning har indikerat att skolans olika pedagoger spelar en väsentlig roll för elevernas identitetsutveckling. Pedagoger förhållningssätt, bemötande, interaktion, förväntningar på eleverna och skolgårdens utformning är centrala. Den här uppsatsen använder sig av genusteori med rötter i olika feministiska perspektiv. Dessa presenterar relevanta begrepp som könsordning, feminism, genusifiering och jämställdhet. För att samla in det empiriska materialet har vi använt observation och datorstödd intervju som metod. Materialet består av tre observationer och tre intervjuer. Resultatet visar att pedagogens kön spelar en viss roll i arbetet med eleverna. Dels är sport som fotboll och basketboll dominerat av pojkar och manliga pedagoger medan lugnare lek utan tävlingsmoment lockar fler flickor och en del pojkar. Vår tolkning är att det råder viss förstärkning av stereotypa könsmönster ute under rastverksamheten. Sett till tidigare forskning uppfattar vi en klar korrelation mellan hur pedagoger arbetar på de observerade skolorna och vad andra forskare har presenterat i sina studier.

Syftet med denna  studie  är  att undersöka  i vilken utsträckning barns  fysiska  aktivitet under skoltid  uppfylls  gentemot  dagens  hälsorekommendationer. Metoden  som  användes  var  av kvantitativ  ansats  genom  studie  med  stegräknare  och  observation.  Huvudinstrumentet  för studien  var  stegräknare  vilket  burits  av  eleverna  under  en  skoldag. Undersökningsgruppen utgjordes av totalt 74 elever, varav 36 stycken var pojkar och 38 stycken var flickor i klass 4 på fyra skolor i södra Sverige. Resultatet påvisar att pojkarna rör sig mellan 47- 50 % av vad de  borde  medan  flickor  uppnår  33-  36  %  fysisk  aktivitet  av  vad  de  borde  enligt rekommendationer.  Pojkarna  tog  cirka  3 000  fler  steg  än  vad  flickorna  gjorde  i  studien. Endast en pojke når upp  till  rekommendationerna men  ingen  flicka  lyckas nå mängden  steg som tillråds. Studiens slutsats är att eleverna rör sig för lite under skoltid. Det finns skillnader i  pojkars  och  flickors  fysiska  aktivitet,  både  inom  skolorna  och  mellan  skolorna. Observationsstudien  visar  på  att  fler  flickor  än  pojkar  står  stilla  under  rast  och  överlag  är flickorna mindre aktiva än pojkarna på alla fyra skolor. / The purpose of this study is to examine the extent to which children's physical activity during school  hours  are  met  in  relation  to  today’s  health  recommendations.  This  study  was  a quantitative  research  method  through  study  with  pedometers  and  observation.  The  main instrument was pedometers which the pupils wore during one day at school. The study group consisted of 74 students, made up of 36 boys and 38 girls from the 4th grade in four schools in  southern Sweden. The  results demonstrate  that  the boys were physical active 47-50 % of what  they should and  the girls 33-36 % of what  they should according  to recommendations. The boys  took about 3000 more  steps  than  the girls.  In our  study only one boy  reached  the recommended  amount  of  steps  per  day,  but  no  girl  did. The  conclusion  is  that  the  pupils  are  inactive  during  their  time  in  school.    There  are differences  in  boys'  and  girls'  physical  activity,  both  within  each  school  and  between  the schools. The observation showed that the girls stand still more than the boys during break and the girls are generally less active than the boys at all four schools.

Syftet med denna uppsats är att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrån lärarens syn på utomhuspedagogik och hur denna tillämpas. Uppsatsen bygger på en elev-enkät till elever från åk 1 till åk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lärare från samma skola som eleverna. Fyra intervjupersoner har svarat på frågor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillämpas. Enkätens frågor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken. Resultatet blev att elevernas och lärarnas svar överstämmer väl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lärare tycker att det är bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det är en tillgång för alla att skolan har olika sätt att lära ut. Utom-huspedagogiken hjälper eleverna fram till kunskap från teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet. / The purpose of this paper is to study what students perceive of outdoor education from the perspective of the teacher's approach to outdoor education and how this applies. The essay is based on a student questionnaire to students from Year 1 to Year 5 and four structured inter-views with teachers at the same school as the pupils. Four interviewees responded to questions related to outdoor education and how it is applied. The survey questions focused on how students experience outdoor education. The result was that students and educators responses are in close harmony with each other and with the theory. The paper shows that most students and interviewed teachers think it is great to work with outdoor education and that it is an asset to all the school has different ways of teaching. Outdoor education helps students to knowledge from theory to practice and connect-ing the parts into a whole.

The purpose of this study is to examine some after-school teachers’ perceptions about the outdoor stay at the after-school care centre in the schoolyard and in the leisure- environment. Five semi-structured interviews were conducted with the after-school teachers at five after-school care centres in the Stockholm area. In the theoretical part presents the leisure- governance and ongoing research on outdoor learning, research on the school playground and kindergarten local environment affects children in their development and learning, and after-school teachers’ professional identity. The theoretical foundation is based on the phenomenographic approach. The questions are: • What is outdoor education according to the after-school teachers? • According to after-school teachers, what educational opportunities are provided by the schoolyard and the local environment? • How do the after-school teachers use the schoolyard and local environment? The result shows that outdoor education can be a knowledge invigorating complement to the indoor teaching and a way for the after-school centre to supplement the compulsory schoolday. The play outdoors can help to increase children's social development, creativity and imagination. The after-school teachers used the schoolyard and local environment for various purposes which may be due to different circumstances, knowledge and experience to carry out educational activities outdoors. But it may also depend on whether the after-school teacher focuses on the regular school day or in the afternoon at the after-school care centre. / Syftet med denna studie är att undersöka några fritidspedagogers uppfattningar om fritidshemmets utomhusvistelse på skolgården och i närmiljön. Studien avgränsas till fem fritidshem i Stockholmregionen.  Denna studie utgår från tre frågeställningar. Dessa är:  • Vad är utomhuspedagogik enligt fritidspedagogerna? • Vilka förutsättningar ger skolgården och närmiljön enligt fritidspedagogerna? • Hur använder fritidspedagogerna skolgården och närmiljön? I det teoretiska avsnittet redogörs för fritidshemmets styrformer och aktuell forskning som berör utomhuspedagogik, forskning, hur skolgården och fritidshemmet närmiljö påverkar barnens utveckling, lärande samt fritidspedagogens yrkesidentitet. Den teoretiska grunden utgår från den fenomenografiska ansatsen. Resultatet visar att utomhuspedagogik kan vara ett kunskapsstärkande komplement till inomhusundervisningen och ett sätt för fritidshemmet att komplettera skolan. Leken utomhus kan bidra till att öka barnens sociala utveckling, kreativitet och fantasi. Fritidspedagogerna använde skolgården och närmiljön för olika ändamål som kan bero på olika förutsättningar, kunskaper och erfarenheter av att utföra pedagogisk verksamhet utomhus. Men det kan även bero på om fritidspedagogen lägger fokus på den ordinarie skoldagen eller på eftermiddagarna på fritidshemmet.

Barn förväntas kunna leka, vila och lära sig på skolgården, men ljudnivåerna är ofta höga. Det ger upphov till frågan om ljudmiljön på skolgårdar ligger på lämpliga nivåer för dessa tre aktiviteter och hur den kan anpassas. Syftet med examensarbetet är att identifiera vad en lämplig ljudmiljö på skolgårdens olika platser är och att identifiera vilka åtgärder och designverktyg som kan användas för att förbättra ljudmiljön. Undersökning av hur och i vilken utsträckning en ljudmiljö kan modifieras för att göra den lämplig för utomhusundervisning utförs också. Examensarbetet avgränsas till grundskolor för barn mellan sex och sexton år och hur skolgården kan anpassas till barn i den åldern. Relevanta studier om hur ljud och ljudmiljö påverkar barns hälsa, inlärnings- och prestationsförmåga undersöktes för att identifiera kriterier för de tre funktionerna: (1) lek, (2) rekreation och (3) pedagogisk verksamhet. Genom att studera både forskning om den akustiska effekten av olika designverktyg och forskning om miljöer för barn identifieras akustiska designverktyg som kan användas för skolgårdar. Slutligen analyserades möjligheten att anpassa olika områden på skolgården för de tre funktionerna genom att modellera i CATT-Acoustic och genom att undersöka ljudmiljön på två befintliga innerstadsskolor som ett ljudlandskap. I CATT-Acoustic användes parametrarna efterklangstid, T20, ljudförstärkning, G, och Speech Transmission Index, STI. Resultatet var att en lämplig ljudmiljö anpassad till (1) lek kan ha en låg taltydlighet (STI mellan 0,46 och 0,66),  en begränsad efterklangstid (T20 under 1,2 s) och är öppen med en ljuddämpande markyta, (2) rekreation har en kort efterklangstid T20 under 0,5 s), en begränsad ekvivalent ljudnivå Leq under 50 dBA) och absorberande eller ojämna ytor i sin omgivning och (3) undervisning bör integreras inom skolgården och bestå av platser där undervisning och annan verksamhet kan äga rum. Där föreslås T20 vara 0,5 s,  Leq  under 50 dBA och absorberande ytor som ger bra förutsättningar för röstkommunikation och lärande. Minst en plats föreslås vara en mötesplats som uppfyller kriterierna för undervisning som förstärker tal genom att ha en reflekterande yta placerad bakom talarens position och vara avskärmad av en absorberande vägg. Undersökningen visade att designen av skolgården och platsen för verksamheten i förhållande till skolgårdsväggarna kan förbättra ljudmiljön. Genom mjuka markmaterial (gräs, sand och grus), indelning av skolgården i flera zoner med exempelvis växtbeklädda barriärer och avskärmning från ljud utanför skolgården, kan ljudmiljön förbättras. Bullriga aktiviteter kan placeras längre bort från reflekterande ytor och ett rekreationsområde kan skapas genom absorberande ytor och diffusa skärmar. Undervisningen kan ske på många olika platser där minst en kan vara nära en reflekterande vägg som förstärker talet. / Children are expected to be able to play, rest and have lessons in schoolyards. This made me interested in investigating if the sound environment in schoolyards is at suitable levels for these three activities. The purpose of my master’s thesis was to identify what a suitable sound environment in the different areas of a schoolyard is, and to identify measures and design tools that can be used to improve the sound environment. I also investigate in what extent a sound environment can be modified to make it suitable for outdoor education. The thesis focuses on schools with six- to sixteen-year-old pupils and how children this age are affected by the sound environment. Relevant studies on how sound and the sound environment affect children’s health, learning and performance skills were examined to identify criteria for the three functions: (1) play, (2) recreation and (3) educational activities. By studying research about design tools and their acoustic effect on the one hand and studies about environments for children on the other hand I identified acoustic design tools which could be used in schoolyards. At last I analysed the possibility to adjust different areas for the three functions. I analysed the sound environment on two inner city schools as a “soundscape” and modelled sound distribution in an open space similar to inner-city schoolyards in CATT-Acoustic and used the parameters reverberance time (RT), gain (G) and Speech Transmission Index (STI). As result of this master’s thesis an appropriate sound environment in an area for (1) play has a lower speech understanding (STI between 0.46 and 0.66), has a limited reverberation time (RT under 1,2 s) and open with a sound-damping ground surface (2) recreation has a short reverbaration time (RT under 0.5 s), limited equivalent noise level (Leq under 50 dBA) and a lot of absorbent or diffuse surfaces in its surroundings (3) teaching should be integrated in the schoolyard as places where teaching and other activities can take place. There you should find 0.5 s RT, under 50 dBA Leq and absorbent surfaces that provide good conditions for voice communication and learning. At least one place is proposed to be a meeting place that meets the criteria for teaching and amplifies speech by having a reflective surface placed behind the speaker position and shielded by some absorbent wall. It is found that the design of the schoolyard and the location of the activities in relation to the schoolyard walls can improve the sound environment. The sound environment can be improved through especially soft ground materials (grass, sand and gravel), subdivision of the schoolyard into smaller areas, while using sound absorbing noise barriers which can be combined with planting and protect from noise from outside the schoolyard. Noisy activities can be placed further away from reflective areas and an area for recreation can be created through absorbent surfaces and diffuse screens. Teaching can take place in many different places where at least one of the places can be close to one reflective wall that amplifies the speech.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur plats generellt produceras i relation mellan planering, förvaltning och brukare. För att kunna ta reda på detta har denna uppsats fokuserat på att undersöka hur skolgården produceras som plats. Det undersökta studieobjektet i uppsatsen, som uppsatsförfattaren har haft som utgångspunkt i empiriinsamlingen, är låg- och mellanstadieskolan Tullskolan i Karlskrona kommun. Uppsatsen har genom Paulssons (2015) tolkning av det teoretiska perspektivet aktör-nätverksteori (ANT) undersökt hur skolgården som plats produceras i relation mellan dessa tre praktiker. Paulssons (2015) tolkning av ANT har valts som teoretiskt perspektiv eftersom teorin tillåter uppsatsförfattaren att synliggöra relationer mellan människor, men också relationer mellan människor och andra icke-mänskliga ting. I uppsatsen påvisas det att de tre praktikerna har olika föreställningar och målsättningar med hur platsen skolgården ska tas i bruk och användas. Det framkommer även att det finns vissa konflikter i dessa målsättningar mellan praktikerna. Slutligen framkommer det att studieobjektet Tullskolans skolgård samproduceras som en säker plats för rörelselek och laglek av de tre praktikerna planering, förvaltning och brukare. Alla tre praktiker påvisar således, på ett eller annat sätt, att den studerade skolgården som samproducerad plats ska vara en säker plats för rörelselek och laglek. Förhoppningen med denna studie är att den ska ändra ett etablerat synsätt inom planering där de tre praktikerna planering, förvaltning och brukare ses som skilda praktiker utan relation med varandra.

Syfte Syftet med studien är att undersöka och analysera rektorers syn på gymnasieelevers möjlighet till att vistas i natur- och utemiljöer. Samt att använda naturen som en källa till välbefinnande under tiden i gymnasieskolan. Frågeställningar Vad anser rektorer om att gymnasieskolan ska erbjuda utemiljöer till elever under skoldagen? Vilka utemiljöer erbjuder skolan till sina gymnasieelever under deras tid där? Hur uttalar sig rektorer om utemiljöers och naturens effekter på gymnasieelevers välbefinnande? Metod Den kvalitativa ansatsen som faller in under “ett hermeneutiskt vetenskapsideal” har tillämpats (Hassmén & Hassmén, 2008, s. 104). Kvalitativa intervjuer har använts för att få svar på studiens frågeställningar och de är således studiens datainsamlingsmetod. Detta skedde genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Urvalet för studien bestod av fyra rektorer från gymnasieskolor i Stockholms storstadsområde. Analys av resultatet har skett med utgångspunkt i ramfaktorteorin. Resultat Rektorerna kan inte uppge en exakt tid på hur mycket en gymnasieelev i en stockholmsskola ges möjlighet att vistas i natur- och utemiljöer. Dock kan slutsatsen dras att elever ges möjligheter mellan 10–75 min per dag. Denna tid är då främst på raster, eller tillfällen för förflyttning mellan lektioner. Årstider och väder har också stor påverkan då våren ses som den stora möjligheten till utevistelse. Möjlighet ges också via schemabrytande aktiviteter som friluftsdagar, temaveckor eller förlängd tid i idrott och hälsa. Ämnet som ger störst möjlighet och mest tid är idrott och hälsa, följt av biologi eller naturkunskap. Platsen som är den viktigaste utemiljön är skolgården. Andra platser som nämns är naturreservat, gräsytor och skogsdungar. Informationsspridningen om utemiljöers och naturens effekter sker via ämnena och kurserna. Slutsats Studiens viktigaste resultat är att ramfaktorn tid påverkar möjligheterna. Tiden som spenderas i uteoch naturmiljöer sker främst via skolgården. / Aim The purpose of the study is to investigate and analyze the principal's views on the possibility of high school students to live in outdoor environments. At the same time, use nature as a source of well-being while in high school Issues What do the principals think about that the school should offer outdoor environments to students during the school day? What outdoor environments does the school offer to its high school students during their time there? What do the principals say about the effects of outdoor environments and nature on the wellbeing of high school students? Method The qualitative approach that falls under “a hermeneutic ideal of science” has been applied (Hassmén & Hassmén, 2008, p. 104). Qualitative interviews have been used to answer the study's questions and are thus the study's data collection method. This was done through semi-structured interviews with the support of an interview guide. The study sample consisted of four principals from upper secondary schools in the Stockholm metropolitan area. Analysis of the results has been based on the framework factor theory and the issues on which the study is based. Results The principals cannot state an exact time on how much a high school student in a Stockholm school is given the opportunity to be in outdoor and natural environments. However, it can be concluded that students are given opportunities between 10–75 minutes per day. This time is then mainly via breaks, or occasions for moving between lessons. The seasons and weather also have a big impact as spring is seen as the great opportunity to be outdoors. Opportunity is then given through schedule-breaking activities such as outdoor days, theme weeks or extended time in sports and health. The subject that provides the greatest opportunity and most time is sports and health, followed by biology or science. The place that is the most important outdoor environment is the school yard. Other places mentioned are nature reserves, grasslands and woodlands. The dissemination of information about the effects of outdoor environments and nature takes place via the subjects and courses. Conclusion The most important result of the study is that the framework factor time affects the possibilities. The time spent outdoor and natural environments mainly takes place in the school yard.

Barnkonventionen blev lag i Sverige den första januari år 2020. Ett sätt att integrera barnkonvention i fysisk planering är säkerställa alla barns rätt till en god utomhusmiljö. Tidigare forskning visar att tillgång till naturen har flera positiva fördelar, såsom fysisk och psykisk hälsa. Barns möjlighet till detta kan variera beroende på olika bakgrundsförhållanden och ett sätt att jämna ut ojämlikheten är att arbeta med skolgårdens utformning och planering.  Utifrån ovanstående resonemang är syftet för den här kandidatuppsatsen att belysa skolgårdens nutida utformning och utvecklingsmöjligheter baserat på visioner och teorier om barns utemiljöer. För att uppfylla syftet har ett inventeringsprojekt av skolgårdar i samarbete med Karlskoga kommun genomförts våren 2021. Projektet ska utmynna i en nulägesbeskrivning och analys för stödja kommunens planering och prioritering av skolgårdar. Följande frågeställningar har formulerats för att uppfylla uppsatsens syfte: Vilka målsättningar och visioner för skolgården och barns utomhusmiljöer har Karlskoga kommun?  Hur är skolgårdarna i Karlskoga kommun rumsligt utformade i förhållande till visionen?  Studiens resultat har analyserats med hjälp av en teori som utgår från Grahns och Berggren-Bärrings (1995) åtta karaktärer hos parken som är betydelsefulla för människor. Teorin har anpassats och kompletterats med hjälp av andra studier om kvalitéer i barns utemiljöer. Karlskoga har en policy gällande för- och grundskolans skolgårdsmiljöer samt en översiktsplan från år 2011, som med hjälp av en dokumentanalys undersökts utifrån teorin. Teorin har med stöd av dokumentanalysen utvecklats till ett observationsschema för att möjliggöra för en inventering och analys av skolgårdarna i Karlskoga kommun. Resultatet har även analyserats med hjälp av kulturgeografiska och rumsliga perspektiv samt barns geografier för att få en djupare förståelse om skolgården som plats. Slutsatsen baserad på resultatsanalysen visar att de undersökta skolgårdarna till stor del lever upp till Karlskogas vision om barns utemiljöer. Den naturrika miljön är en genomgående utgångspunkt i analysen av empirin och förespråkas både av tidigare studier samt kommunens styrdokument. Den naturrika miljön har en så kallad polymorf egenskap som innebär att den kan ha olika användningsområden och egenskaper. Exempel på dessa egenskaper är återhämtning, kultur och artrikhet, lekvärde samt möjlighet för barn att forma sin egen plats. Däremot finns det en paradox när det gäller tillgänglighet och trygghet. Den naturrika miljön kan ge upphov till tillgänglighet då den har flera användningsområden, men kan också  hindra elever med fysisk funktionsnedsättning samt undanskymma konflikter. Därför är utformningen av den naturrika miljön betydande för att skapa en tillgänglig utomhusmiljö. De skolgårdar som bedömdes uppfylla flest kriterier enligt observationsschemat var de som hade god tillgång till vegetation och skogsliknande miljöer. / The UN Convention on the Rights of the Child became law in Sweden on the first of January in 2020. One way to integrate the Convention on the Rights of the Child into physical planning is to ensure that all children have the right to a good outdoor environment. Previous research shows that access to nature has several positive benefits, such as physical and mental health. Children's possibility to this can vary depending on different background conditions and a way to approach and even out the inequality is to work with the schoolyard's design and planning. Based on the above reasoning, the purpose of this bachelor thesis is to shed light on the schoolyard's current design and development opportunities based on visions and theories about children's outdoor environments. To fulfill the purpose, an inventory project of schoolyards in collaboration with Karlskoga municipality took place in the spring of 2021. The project will result in a current situation description and analysis to support the municipality's planning and prioritization of schoolyards. The following questions have been formulated to fulfill the purpose of the essay: What goals and visions for the schoolyard and children's outdoor environments does Karlskoga municipality have? How are the schoolyards in Karlskoga municipality spatially designed in relation to the vision? The results of the study have been analyzed with the help of a theory based on Grahn's and Berggren-Bärring's (1995) eight characteristics of the park that are important to humans. The theory has been adapted and supplemented with the help of other studies regarding qualities in children's outdoor environments. Karlskoga municipality has a policy regarding schoolyards environments as well as their long-term planning document regarding guidance on how water, land and built environment is going to be used, developed and preserved from 2011, which with the help of a document analysis was examined based on the thesis theory. With the support of the document analysis, the theory has been developed into an observation scheme to enable an inventory and analysis of the schoolyards in Karlskoga municipality. The results have also been analyzed with the help of spatial perspectives as well as children's geographies to gain a deeper understanding of the schoolyard as a place. The conclusion based on the results analysis shows that the surveyed schoolyards overall live up to Karlskoga's vision of children's outdoor environments. The natural environment is a consistent starting point in the analysis of the empirical data and is advocated both by previous studies and the municipality's governing documents. The natural environment has a so-called polymorphic quality, which means that it can have different uses and properties. Examples of these characteristics are recovery, culture, species richness, play value and the opportunity for children to shape their own place. However, there is a paradox when it comes to accessibility and safety. The natural environment can give rise to accessibility as it has several uses, but can also prevent students with physical disabilities and obscure conflicts. Therefore, the design of the natural environment is significant for creating an accessible outdoor environment. The schoolyards that were considered to meet the most criteria according to the observation schedule, were those that had good access to vegetation and forest-like environments.