The aim of this study is to explore the ways in which verksamhetsidé is seen within the Swedish educational context. In Sweden, the concept verksamhetsidé is used for an idea or a set of ideas related to the practice of an organization, for instance a school or a school district. Although the importance of such shared ideas is often pointed out by practitioners as well as researchers within the field of school development, there is little consensus about their meaning. When it comes to questions about the actual function and character of such an idea, or set of ideas, little guidance is found in the literature. This thesis seeks to contribute to such knowledge. In order to describe variations in the ways such ideas are seen as well as in the ways working with such ideas are seen, a phenomenographic study was carried out. The empirical data consist of deep interviews with 14 school directors of education in one larger city in Sweden; each responsible for several schools and preschools in one district. As directors they were all involved in the process of developing a verksamhetsidé, to guide all educational activities in the area. Results suggest that verksamhetsidé can be seen as a trademark, as putty, as a compass, as a map, or as a shared perspective. Each of these conceptions is used as a label for a category of description, and together they constitute one of the study’s outcome spaces. When it comes to working with such ideas, another variation is found. This variation is described through the concepts of top-down implementation and bottom-up sensemaking. Moreover, the data suggest no correlation between a certain way of seeing a verksamhetsidé and a certain way of seeing how to work with it. / Människors sätt att se varierar. Samtidigt verkar det vara av betydelse att medarbetare i skolan och förskolan utvecklar gemensamma sätt att se åtminstone vissa aspekter av verksamheten. Att bygga upp och fördjupa förståelsen av en gemensam idé framställs i skolutvecklingsforskningen som en viktig aspekt av skolans och förskolans ledarskap. I den här avhandlingen beskrivs variationen i sättet att se verksamhetsidéer, och arbetet med sådana, som den framträder i en grupp skolchefer med övergripande ansvar för pedagogisk verksamhet. Variationen diskuteras sedan i relation till olika sätt att se skolutveckling och ledarskap, samtidigt som avsaknaden av koppling mellan specifika sätt att se verksamhetsidéer och specifika sätt att se arbete med sådana problematiseras. I den avslutande diskussionen framhålls särskilt betydelsen av att de som befinner sig i skolans eller förskolans praktik utvecklar kunskap om variationen och använder sig av den för att bygga upp ny kunskap med relevans för verksamheten och arbetet i den. Till grund för de resultat som presenteras ligger en intervjuundersökning genomförd i en större svensk stad, i vilken det vid tiden för studiens genomförande pågick ett arbete med att bygga upp en, för all pedagogisk verksamhet i staden, gemensam verksamhetsidé. / <p>The original ISBN number of this work ( 978-91-7063-520-5 ) has been replaced by a new one: 978-91-7063-571-7.</p>

The aim of the study is to generate knowledge about principals´ pedagogical leadership practice. Furthermore, the study aims at generate knowledge of what is happening in a joint action research practice when principals explore a pedagogical leadership. In the study the theory of practice architectures interacts with the choice of methodological orientation and is used to analyse the results. The study is embedded in the Nordic action research tradition. Partnership between universities and practitioners is seen as an important arena for professional development. The results are of importance to the principals who daily work to improve their schools. The students' learning and development appear to be an important and almost obvious component of the principal´s pedagogical leadership practice.   The principal's pedagogical leadership is defined as an indirect leadership in which the principal focuses on arranging the conditions for the teachers so that they are given the opportunity to improve their teaching. A pedagogical leader is not just talking about changes, he/she also calls for concrete actions in the school's internal work. The principals´ pedagogical leadership can be described as orchestrating the surrounding arrangement in such a way that they enable a learning and collaborative practice at the school. Part of this orchestration is about supporting forms of cooperation so that good norms and a development-promoting culture are established. The study shows how trustworthy relationships in the groups were absolutely necessary for the participants to be able to change their understanding of the pedagogical leadership. The changes in the joint action research practice have been described as three stages: the establishment stage, the testing stage and the critical stage, where the names of the stages characterize what happened in the groups during different periods of time in the change process. A critical and emancipatory approach was developed in the process. / Rektors pedagogiska ledarskap är ett ledarskap som ofta beskrivs som något positivt och nödvändigt men också som otydligt och svårgripbart. Denna studie är tänkt som ett bidrag till utbildningsvetenskaplig forskning med särskilt fokus på rektorers pedagogiska ledarskap, rektorers professionsutveckling och skolförbättring. Avhandlingen är en aktionsforskningsstudie som bygger på samarbete, delaktighet, engagemang och partnerskap mellan forskare och rektorer. Den handlar om att förstå och förbättra en praktik men också om att skaffa sig kunskap om hur en sådan förbättring går till och vad som händer under arbetets gång. Aktionsforskning möjliggör ett vetenskapligt kunskapande samtidigt som en praktik förbättras. Studiens resultat visar att rektors pedagogiska ledarskap handlar om att orkestrera skolans omgivande arrangemang så att de möjliggör en lärande och professionell praktik samt bidrar till en god förbättringskapacitet på skolan. Det handlar om att skapa rutiner för vilka som ska mötas och tala med varandra, hur ofta de ska mötas, vad de ska tala om och på vilket sätt det ska ske. En pedagogisk ledare nöjer sig inte med att tala om förändringar utan genomför och även uppmanar till konkreta aktioner i en skolas inre arbete. Rektors pedagogiska ledarskap har en tydlig viljeinriktning mot elevernas lärande och studien visar att det är ett ledarskap som stärks när fler delar på ansvaret.

Syftet är att bidra med kunskap om rektors styrning och ledning när hen organiserar samarbetet mellan fritidshemmet och grundskolan. Frågor som ställs fokuserar hur frirum nyttjas och hur korstryck hanteras.  Tidigare studier visar att rektors styrning och ledning, liksom undervisningens kvalitet, behöver utvecklas. Samarbete mellan fritidshemmets och grundskolans personal sker i låg grad och kopplingen mellan lärtillfällen är svag. Denna kvalitativa studie använde Frirumsteorin som teoretisk utgångspunkt och analysverktyg. Teorin utgår från konflikten mellan formella och informella styrnings- och ledningsmekanismer. Empiriskt material inhämtades via observationer och frågeformulär. Analysen gjordes utifrån kriterierna för kontinuumet uniprofessionell – multiprofessionell inom den professionella sfären samt kontinuumet differentierad – integrerad inom den byråkratiska/administrativa sfären. Resultatet visar att frirummet begränsades av yttre händelser och ett beroende av externt stöd. Ett ökat korstryck uppstod. Kulturen i skolornas ledningsgrupper beskrivs som integrerad och mestadels multiprofessionell. Avseende Coronapandemins påverkan syns inslag av uniprofessionalism. En slutsats är att en helhetssyn är mer framgångsrik för att rektorer ska lyckas organisera för samarbete och kompletterande undervisning. Vid förändringar, torde en integrerad skolkultur präglad av multiprofessionalism vara mest gynnsam. Studien uppmärksammar styrnings- och ledningsperspektivet; rektors roll för måluppfyllelsen i fritidshemmet, samt prövar en kartläggningsmetod med tillhörande begreppsapparat, vilka är teoretiskt och vetenskapligt förankrade i Frirumsteorin. / The purpose of this thesis is to add knowledge about the headteacher´s governance and management when organizing the collaboration between Leisure-time Centre and compulsory school. Questions asked focused on how Scope for Action and conflicting pressure is met by headteachers. Previous studies show that the headteacher's governance and management, as well as the quality of teaching, need improvement. Collaboration between staff in Leisure-time Centre and the school takes place to a low degree and the connection between learning opportunities is weak. This qualitative study used the Scope for Action Theory as a theoretical starting point and analysis tool. The theory is based on the conflict between formal and informal mechanisms of governance and management. Data was gathered from observations and questionnaires. Analysis was made on basis of the criteria for the continuum uniprofessional - multiprofessional within the Professional Sphere and the continuum differentiated - integrated within the Bureaucratic/administrative sphere. The result shows that Scope for Action was limited by external events and an increase of dependence on external support. Conflicting pressure increased. The culture in the management groups is described as integrated and mostly multiprofessional. Regarding the influence of the Corona pandemic, elements of uniprofessionalism are shown. One conclusion is that a holistic approach is more successful for headteachers to succeed in organizing for collaboration and complementary teaching. In the face of change, an integrated culture characterized by multi-professionalism is likely to be most favorable. The study draws attention to the governance and management perspective; the headteacher's role for attainment of goals in Leisure-time Center as well as testing a mapping method with a conceptual framework, which is theoretically and scientifically anchored in the Scope for Action Theory.

Denna avhandling handlar om ledarskapet i skolan. Skolan är en sammansatt verksamhet och i ledarskapet handlar det om att hantera många olika uppgifter på olika nivåer. Samtidigt som skolledare och lärare skall leva upp till samhälleliga förväntningar på skolverksamheten skall de också hantera kulturella villkor inom skolan. I avhandlingen studeras hur ledarskapet formas i och av samspelet mellan skolledare och lärare i vardagsarbetet. En fråga fokuserar på hur skolledare och lärare ser på varandra och hur de influerar och förstår varandra i vardagsarbetet. En annan fråga uppmärksammar vilken betydelse skolsammanhanget har för samspelet. För att belysa samspelet används fallstudier som forskningsstrategi. I studien ingår tre F-6-skolor med förskole-, fritidshems- och grundskoleverksamhet. Det empiriska materialet består av intervjuer och observationer. Teoretiskt har studien en socialkonstruktionistisk utgångspunkt i betydelsen av att skolledarskap ses som ett socialt fenomen. Intresset riktas mot att belysa skolledares och lärares utsagor om hur de förstår varandra och varandras ord och handlingar i det vardagliga arbetet. Resultatet ger anledning att fråga vem som egentligen leder vem. Avhandlingen visar tydligt att ledarskap är något som skolledarna och lärarna oundvikligen formar tillsammans – därav titeln Samproducerat ledarskap. Studien visar hur sociala, kulturella och politiska dimensioner i samspelet influerar skolledarnas och lärarnas agerande och ledarskapet. Konsekvensen blir ett ifrågasättande av den allt populärare bilden av ledaren som med stark hand förväntas styra sin organisation. En förståelse för att skolledarskapet är samproducerat, och att sociala, kulturella och politiska dimensioner har avgörande betydelser för hur det utövas medför en mer realistisk syn på skolledarskapets förutsättningar. / This thesis is concerned with aspects of school leadership. School work is characterised by its complexity, and school leadership requires the ability to deal with many different tasks at different organisational levels. At the same time as school heads and teachers are expected to respond to social expectations, they must also be able to deal with and respond to existing cultural considerations and prerequisites. The present study focuses on the formation of leadership during and as a result of the interplay between school heads and teachers in everyday educational practice. One research question concerns how this is formulated in heads’ and teachers’ statements, and how they perceive, influence and understand each other in their daily work together. Another research question highlights the importance of school contexts in the interplay between school heads and teachers. The underlying research strategy applied in order to illustrate the interplay between school heads and teachers is based on three case studies of so-called ‘F–6 schools’, i.e. three comprehensive schools including years 1–6, as well as pre-school classes, and leisure-time activities. The empirical research material consists of interviews and observations. This study takes a social constructionist point of departure, in the sense that school leadership is regarded as a social phenomenon, and focuses on creating a further understanding of this based on statements by school heads and teachers on how they understand each other and each others’ verbal communications and actions. The results give reason to the question of who is in fact leading who. The thesis clearly shows that leadership is produced and formed by school heads and teachers together – hence the title Co-Produced Leadership. The study shows how social, cultural and political dimensions in the interplay between school heads and teachers influence their actions and the formation of school leadership. This leads to a questioning of the increasingly popular image of the independent leader who is expected to govern her/his organisation with a firm hand. An understanding that school leadership is a product of intimate collaboration, and that social, cultural and political dimensions are vital in the formation of leadership, leads to a more realistic view concerning the possibilities and prerequisites of school leadership.